Storregional UF-KONFERENS. Hur kan vi arbeta med summativ och formativ bedömning på sätt som stödjer entreprenörskap i skolan?

Transkript

1 Storregional UF-KONFERENS Hur kan vi arbeta med summativ och formativ bedömning på sätt som stödjer entreprenörskap i skolan?

2 We are currently preparing students for jobs that don t yet exist using technologies that haven t yet been invented in order to solve problems we don t even know are problems yet.

3 Vardagen - utmaningen

4 Hur hör bedömning ihop med entreprenöriellt lärande? Näsa för kvalitet och myndighetsutövning. Coach och domare!

5

6 some of the most successful people you ll ever meet didn t do well at school. Sir Ken Robinson

7 Industrialismen och utbildning. Standardiserade test Traditioner Läromedelsbranschen Rädsla för förlorade faktakunskaper Föräldrarnas förväntan

8 Några prov att bedöma. 25 uppgifter gånger 54 elever ger 1350 bedömningar. Då kör vi -ända in i juni! 17 april 2013

9 Bedömning hur arbetar man entreprenöriellt med både summativ och formativ bedömning?

10 Vilka utmaningar ser du i fråga om bedömning? Övning 1

11 Vilka möjligheter ser du i fråga om bedömning? Övning 1

12 Förhållningssätt

13 Centrala begrepp Entreprenörskap Förmågor Entreprenöriellt förhållningssätt Bedömning

14 Entreprenörskap Entreprenörskap ses som förmågan att ta en idé till konkret handling, själv eller tillsammans med andra.

15 Förmågor By skill (or competence) we mean: the bundle of knowledge, attributes and capacities that enables an individual to successfully and consistently perform an activity or task, whether broadly or narrowly conceived, and can be built upon and extended through learning. OECD Skills Stragegy, s.7.

16 Entreprenöriellt förhållningssätt

17 Bedömning Summativ bedömning Formativ bedömning Olika former av bedömning

18 Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna och driva före. entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Läroplan, examensplan och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011

19 Läroplanen, entreprenörskap och bedömning Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag Kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer Kapitel 3 Kursplaner

20 Vilket eller vilka av nedanstående alternativ kan bedömas? 1. Sena ankomster 2. Huruvida eleven är trevlig eller inte 3. Samarbetsförmåga 4. Resonemang om grupprocesser och ledarskap 5. Självförtroende Övning 2

21 Summativ bedömning - och formativ bedömning. Kapitel 1 Skolans värdegrund och värdegrund Kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer Kapitel 3 Kursplaner

22 Entreprenörskap, 100 poäng Ämne/kurs Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Entreprenörskap särskild betoning på förmåga att starta, genomföra, avsluta och utvärdera ett projekt. Idéutvecklingsprocesser Entreprenörska pets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevens utbildning Ledarskap, grupprocesser, problemlösning Eleven marknadsför och presenterar med viss säkerhet sitt projekt och anpassar marknadsföringen och presentationen till syfte, mottagare och situation. Eleven för enkla resonemang om hur en grupprocess fungerar och vilken betydelse ledarskapet har för gruppens arbetsprocess.

23 Centralt innehåll Moment UF Uppgift Kunskapskrav som examineras Bedömning av kunskapskrav Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. Utvärdering av företag och organisationer. Genomförande av UF-året. Presentera företag, organisationen, utvärdera och redogör för samhällsnytta, samhällspåverkan och samhällsansvar. Loggbok reflektion och redogörelse över UF-året och dess betydelse för individen. Eleven redogör utförligt och nyanserat, med hjälp av några exempel, för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat sambandet mellan entreprenörskap och samhällsutveckling T.ex. Eleven ser sambandet mellan företag och vad detta företag har gjort för samhället. Exempelvis kan eleven tydligt redogöra hur Volvo i Umeå bidrar till att skapa arbetstillfällen och försörjning i fler led än bara det första. Eleven arbetar med loggboken och beskriver hur det har arbetet har fortlöpt under året. Eleven för i samband med detta en utförlig diskussion om vad deras UF-företag har betytt för dem själva. Te.x för eleven diskussioner kring vad det skulle innebära om de drev företaget vidare, såväl ekonomiskt som ur ett samhällsnyttaperspektiv.

24 Bedömning av förmågor - i olika sammanhang Kapitel 1 Skolans värdegrund och värdegrund Kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer Kapitel 3 Kursplaner

25 Bedömning av förmågor Samarbete Förmågor i t ex informationshantering och kommunikation för att tillsammans med andra nå fram till goda resultat. Du samarbetar kring arbetsuppgifter med klasskamrater och lärare. Du följer instruktioner och deltar i arbetet. Du tar ofta initiativ i samarbeten. Du kommer t ex med förslag, bekräftar andras idéer eller ställer frågor som leder arbetet vidare. Ibland leder du arbete, ibland följder du med i arbetet. Du är aktiv i alla delar av samarbetet framför allt då arbetet visar sig innehålla problem eller utmaningar. (Mikael Arevius, 2012)

26 Varför bedömer vi? - värdera kunskaper - återkoppla för lärande - kartlägga kunskaper - synliggöra praktiska kunskaper - utvärdera undervisning (Kunskapsbedömning i skolan, Skolverket)

27 Samtal kring frågor Hur ser din bedömningspraktik ut? Vilken form av bedömning arbetar du mest med? Vilken form skulle kunna stödja dig bäst i arbete med entreprenörskap? Övning 3

28 Allt hänger ihop! 1. Fokus, syfte och mål 2. Produktiva uppgifter och frågor 3. Bedömning av elevers kunskaper

29 Planering Dokumentation Genomförande Undervisning Modellen utgår från Skolverkets skrift Planering och genomförande av undervisningen Uppföljning Kunskapsbedömning och betygssättning

30 1. Fokus, syfte och mål betydelsen av hur läraren agerar och vilken typ av undervisningssituationer läraren skapar lärarens förmåga att fokusera på vad som är väsentligt i undervisningen, och att elever ges regelbunden återkoppling. Skolinspektionen: Framgång i undervisningen, sid 7.

31 Vilka kunskaper ska eleverna utveckla? Veta (fakta och sammanhang) Göra Tänka Övning 4

32 2. Produktiva uppgifter och frågor Använd realistiska uppgifter, så att eleverna får möjlighet att visa att de kan använda sina kunskaper i verklighetsnära situationer. Ha stöd i bedömningen av tydliga anvisningar, till exempel bedömningsmatriser, som ger information om elevernas kunskaper i kvalitativa termer och bedöm varje mål mer än en gång. Anders Jönsson: Lärande bedömning, sid 43

33 2. Produktiva uppgifter och frågor Använd realistiska uppgifter, så att eleverna får möjlighet att visa att de kan använda sina kunskaper i verklighetsnära situationer.

34 Som man frågar, får man svar.

35 Kommer det på provet?

36 Exempel 1: Populärpartiet

37 Exempel 2: Min framtid och ekonomi

38 Exempel 3: UF-företagande Förbereda Starta Driva Avveckla

39 3. Bedömning av elevers kunskaper Använd realistiska uppgifter, så att eleverna får möjlighet att visa att de kan använda sina kunskaper i verklighetsnära situationer. Ha stöd i bedömningen av tydliga anvisningar, till exempel bedömningsmatriser, som ger information om elevernas kunskaper i kvalitativa termer och bedöm varje mål mer än en gång. Anders Jönsson: Lärande bedömning, sid 43

40 3. Bedömning av elevers kunskaper Ha stöd i bedömningen av tydliga anvisningar, till exempel bedömningsmatriser, som ger information om elevernas kunskaper i kvalitativa termer och bedöm varje mål mer än en gång. Anders Jönsson: Lärande bedömning, sid 43

41 Entreprenöriell bedömning Hur bedömer vi praktiska kunskaper? Matris Ok! Bra! Fantastiskt! Applåd En kort, knappt hörbar applåd. Det är inte säkert att alla i rummet förstått att en applåd just ägt rum. Majoriteten applåderar på ett ljudligt sätt. Stående ovation. Samtliga står upp och applåderar högljutt. Hurrarop förekommer.

42 Svart bälte i ekonomi?

43 Kommunikation Förmågor i konsten att presentera till exempel produkt. Du presenterar viktig information på ett tydligt sätt. Lyssnarna har lätt att förstå det du berättar. Du kommunicerar med målgruppen. Det betyder att du anpassar information och uttrycksmedel till målgruppen. Du använder t ex olika media, uppmuntrar och söker besvara undringar. Genom din presentation gör du positivt intryck på målgruppen. De kommer ihåg din redovisning/produkt gärna en lång tid efter presentationen utförts. 43

44 Hur bedömer vi kunskaper som kvalitet? Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 Populärpartiet Min framtid och ekonomi UF-företagande

45

46

47

48

49 Centralt innehåll: Företagsekonomiska begrepp och metoder inom kunskapsområdena kalkylering, marknadsföring och redovisning. E C A UF-företagande Eleven använder med viss säkerhet relevanta företagsekonomis ka begrepp och metoder för företagets arbetsområde. Eleven använder med viss säkerhet relevanta företagsekonom iska begrepp och metoder för företagets arbetsområde. Eleven använder med säkerhet relevanta företagsekono miska begrepp och metoder för företagets arbetsområde.

50 Vilka begrepp? Övning X

51

52 Vad har eleverna lärt sig?.

53 Centralt innehåll: Företagsekonomiska begrepp och metoder inom kunskapsområdena kalkylering, marknadsföring och redovisning. E C A UF-företagande Eleven för enkla resonemang om hur en grupprocess fungerar och vilken betydelse ledarskapet har för gruppens arbetsprocess. Eleven för välgrundade resonemang om hur en grupprocess fungerar och vilken betydelse ledarskapet har för gruppens arbetsprocess. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om hur en grupprocess fungerar och vilken betydelse ledarskapet har för gruppens arbetsprocess.

54 Generella bedömningsaspekter Bredd Djup Begreppsanvändning

55 Världens bästa matris!

56 Vi måste inse att processkriterier på samma gång är både hinder och tillgångar för våra elever, så vi måste tänka efter hur vi formulerar dem och hur vi använder dem. Dylan Williams

57 De bästa lärarna misslyckas hela tiden för de har så höga förväntningar på vad deras elever kan åstadkomma (ofta mycket högre än vad eleverna själva har.) Dylan Williams: Att följa lärande, sid 45.

58

59