Stora Sveas projekt: Naturvetenskapliga upptäckter med djur och natur

Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Tema vatten hösten 2012

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Fenomen som undersöks

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap - Naturvetenskap och teknik, Äldre

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

Verksamhetsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015

Arbetsbeskrivning för

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld - Språk och kommunikation, Äldre

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetsplan Violen Ht 2013

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

Kvalitetsdokument 2013/2014

Tranbärets månadsbrev januari 2016

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Mini-kören på Fårö Texter

Nyfiken på närmiljön. Syfte varför? Tillvägagångssätt hur? Att ge barnen möjlighet till att utforska sin närmiljö.

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Kvalitetsredovisning 2012

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Projekt/tema arbete Svea Montessori förskola Lilla avd.

Vi och naturen i Öresund

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR Avdelning: Brogårds förskola

Arbetsplan läsåret

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Stenprojekt. Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Naturvetenskap och Teknik i barnens förskoleverksamhet

Nallemajas månadsbrev oktober 2015

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Det Lilla Världslöftet

Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

FB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Vår verksamhet under läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Mjölnargränds förskola Avdelning Blå

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt!

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

DÖDLIG törst Lärarmaterial

Våra tankar kring temat:

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Stora Sveas Projekt: TID utvecklas vidare

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014

Transkript:

Stora Sveas projekt: Naturvetenskapliga upptäckter med djur och natur Inledning och mål: I en stimulerande miljö blir barnen nyfikna på att upptäcka nya saker. Detta upplever vi ständigt i vår vardag på Montessoriförskolan där vi alltid försöker tillgodose barnens arbetsglädje med olika aktiviteter utifrån intresse, mognad och behov såväl individuellt som i grupp. Vårt mål med detta projekt är att fokusera lite extra på ämnet Naturvetenskap och därigenom vidga och väcka nya intresseområden för barnen. Vi måste vårda och visa respekt för livet på jorden. Det gäller att ge barnen insikt i att de kan vara med och påverka hur vi kan bevara vår miljö samt natur och djurliv på bästa sätt. Vattnets kretslopp vill vi också introdusera för barnen. Vår vilja är dessutom att de ska få uppleva exempel på förutsättningarna för ett djurs liv genom att konkret följa livscykeln för ett djurs utveckling. Målet med vårt arbete är att väcka förskolebarnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskapliga fenomen vad gäller djur och natur och dess kretslopp. Vi människor behövs för att medverka till att bevara och även förbättra förutsättningarna för djur och natur. Vi vill att barnen skall få en känsla för att deras intresse, kunskap och insatser är viktiga för den kommande utvecklingen på jorden. Genomförande: Barnens spontana intresse för djur och natur i vardagen ville vi fånga upp och fördjupa. Vi bokade därför ett besök till Fjärilshuset i Hagaparken som inledning till vårt projekt. Här skulle de få möta en spännande inspirerande miljö och berikas med nya upplevelser. Barnen delades in i fyra mindre grupper på 4-5 barn tillsammans med en vuxen. De små grupperna höll ihop under bussresorna samt under studiebesöket. Barn och vuxna i gruppen kunde smidigt dela gemensamma upplevelser och utbyta olika frågor och svar. Under vår gemensamma promenad till Hagaparkens entré så sjöng vi sången Fjärilvingad syns på Haga. En femårspojke som gick med mig sade att: -Den sången tyckte jag egentligen inte så mycket om och undrade om vi måste ha den till sommarfesten. Jag svarade att: -Vi får se vad vi tycker när vi har övat den lite mer eftersom den här sången har en rätt svår text och melodi. Han verkade nöjd

med svaret. När vi var framme vid entrégrinden som var hög och ståtlig så berättade vi en liten kort historik om Carl Michael Bellman och Hagaparken. Barnen lyssnade intresserat. (Hi) Inne i fjärilshuset blev känslan att vi klev in i en tropisk regnskog. Det var varmt och fuktigt samt grönt och lummigt. Vi fick röra oss lugnt och försiktigt i våra smågrupper för att få möjlighet att upptäcka så mycket som möjligt i denna häftiga miljö. Vi hade förberett besöket innan på förskolan genom böcker och bilder samt pussel med fjärillens utveckling. Nu fick barnen möjlighet att själva utforska naturupplevelserna i dess rätta miljö. Glada barn betraktade olika fjärilar till färg och storlek som fladdrade omkring och landade alldeles nära. Ibland på en vacker blomma för att suga nektar. Stod de stilla kunde de även landa på något barn. Barnen upptäckte och kommenterade även puppor som hängde på rad på olika kvistar i miljön. Smågrodor hoppade kvickt omkring längst gångstigen och papegojor flög runt där inne i vackra färger. I samma byggnad fanns även ett havsakvarium med hajar och revfiskar i olika färger som simmade omkring. Barnen iakttog den innehållsrika miljön med entusiasm och tog in djur och naturupplevelser med alla sina sinnen. Efter studiebesöket blev det lunchpicknick ute i det gröna. Vi passade på att köpa med oss olika pussel och böcker om djuren vi upplevt samt bildplansch på olika sorters fjärilar. Stolta gick vi

därifrån för vi hade även inhandlat en låda med objekt som skulle användas till eget utforskande på förskolan av att få följa en levande fjärils hela livscykel, dvs. utvecklingen från ägg till fjäril. (Na-vet) Dagen efter besöket samlades alla och berättade om sina upplevelser. Barnen fick även dokumentera sina iakttagelser från fjärilshuset i bild och berätta vilken text som skulle skrivas till bilderna. Teckningarna sattes upp som detaljrika tavlor på väggen. (Na+ Bild+ Språk) Fortsatt bearbetning gjordes genom läslekar med fjärilsbilder som parades och pussel, böcker, rim, ramsor samt olika sånger och sånglekar. En av ramsorna hade även ett inslag av matematik och fingrarna illustrerade konkret antalet fjärilar som flög runt: - Fem små fjärilar skulle ut och flyga, en flög bort så blev de bara 4. Fyra små fjärilar skulle ut och flyga en flög bort så blev de bara 3. Tre små fjärilar osv. -En liten fjäril skulle ut och flyga den flög hem och där var de alla 5. (Ma+ Mu) Fladdrande fjärilar intresserade barnen. Vi placerade en solcell ute i trädgården och på den var en konstgjord fjäril monterad. När solen lyste flög fjärilen runt solcellen. Barnen i alla åldrar betraktade fjärilen på solcellen med förvåning. Nu fanns det bra möjligheter att kort berätta varför den konstgjorda fjärilen kunde flyga. -När solen lyser på solcellen så omvandlas solenergin till elektricitet som överförs till en liten motor. Den hjälper fjärilen att flyga runt när solen lyser! (Navet +Teknik)

Fjärilen tycker om att suga nektar från blommor. Vi passar på att ta in och konkret iaktta olika blommor från naturen och para ihop dem med foto på samma blomma. Barnen placerar ut textlappar för vad blommorna heter. Barnen får även upptäcka och namnge blommans olika delar. Vi måste vara rädd om vår miljö och vårda den väl! Vattnets kretslopp presenteras för barnen med hjälp av bilder som sätts upp på flanellograftavlan som en teatersaga. Vi sjunger därefter en sång med rörelser om vattnets kretslopp som repeteras under projektets veckor: Vattenmoln som faller ner som regn och snö som smälter ner och rinner i snabba bäckar som porlar, glider fram i älv och flod. Vilar i en blank sjö eller gungar ut i havet, solen värmer hav och sjöar fukten stiger upp mot himlen och bildar vatten -moln som faller ner..:// (Na-vet + Mu) Den konkreta upplevelsen att i detalj få följa fjärilens utveckling under 6 veckor var fantastiskt för både barn och vuxna. Äggen hade kläckts och vi fick fjärilslarver att ta hand om. De hade sin näring som de åt av och vi fick se hur de växte i den genomskinliga burken. De blev riktigt stora och feta. Efter några veckor började förpuppningen. Pupporna förflyttade vi sedan hängande till en stor nätbur. I denna nätbur vecklade sig senare fjärilar ut från sina puppor. Långsamt blev de allt mindre skrynkliga och till slut var där ståtliga tistelfjärilar. De bjöds sedan på fruktbitar och sockervatten. Då de började fladdra runt i nätburen var det dags att släppa ut dem i naturens frihet. Vuxna och förskolans barn i alla åldrar hjälpte till och såg på dem med beundran när de flög iväg i trädgården. Samtidigt som barngruppen följer fjärilens konkreta utveckling så får de för varje vecka rita och klippa ut en egen bild som illustrera en ny utvecklingsfas. Alla barn börjar med att rita ett varsitt ägg som sätts upp på fönstret. Nästa vecka ritar alla varsin larv som sätts upp på nästa fönster och därefter kommer pupporna och till sist skapas vackra fjärilar. Fjärilarna görs i sprakande färger, glitter och mönster och barnen tillverkar dem av tyger, glitter, piprensare och pärlor. De hängs upp i en tråd så de kan flyga runt. Dessa bilder uppmärksammas på fönstret av olika vuxna som hämtar barnen och då får barnen chans att stolt berätta om projektet och sina upplevelser. (Na kretslopp: Na-vet+ Bild) Analys/Resultat: Målet med vårt projekt var att fokusera extra på ämnet Naturvetenskap för att väcka ökat och fördjupat intresse hos barnen. Under arbetets gång såg vi att naturupplevelserna gjorde barnen alltmer nyfikna på att själva få söka och arbeta vidare för att få upptäcka mer. De plockade själva

spontant fram böcker med bilder samt uppslagsverk från bokhyllan. En femårig pojke blev mycket intresserad av planschen med många olika sorters fjärilar så han bad att få måla av dem i detalj med dess rätta färger. Därefter ville han låna datorn så att han kunde skriva ner namnen på de olika fjärilarna som han färglagt. Textlapparna printades ut och klipptes till remsor som han klistrade under respektive fjäril. Den fina fjärilstavlan plastades in och hängdes upp på väggen. Här kunde man nu läsa och lära sig namnen på de olika fjärilarna. (Bild + språk) Läslekarna med vackra fjärilsbilder som skulle paras ihop och där namnskylten med rätt fjärilssort skulle matchas var också mycket omtyckta att arbeta med. (Na + språk) Till morsdag gjorde barnen egna morsdagskort som sattes på paketet. Barnen fick rita egna bilder som dekoration på kortet och här upptäckte vi att de flesta valde att måla vackra färgglada fjärilar som sin favoritbild till mamma. Vid uteleken märkte vi att barnen fortsatte att hålla ögonen öppna och betraktade noggrant både olika blommor och småkryp. Vid något enstaka tillfälle fladdrade en fjäril förbi och leken avbröts en stund för glädjen och intresset blev stort. Denna gång var det inte en tistelfjäril utan en citronfjäril! Till sommarfesten får barnen chans att individuellt önska sina favoritsånger som skall vara med på programmet. Vi hade tränat på alla sånger liksom Fjärilvingad syns på Haga i flera veckor. Trots att både texten och melodin är svår att träna in så blev denna sång den absoluta favoriten detta år. Även den femåriga pojken som inte gillade denna låt från början hade ändrat sig och ögonen lyste glatt när han framförde att denna sång var en av de låtar han tyckte om allra mest. På sommarfesten framfördes sången med bravur av hela barngruppen som en mäktig körsång!

När vi flera månader efter att projektet avslutats gör ett vattenexperiment med barnen upptäcker vi att vattnet i glaset som har stått i solen har avdunstat mer än vattnet som har stått i skuggan. När vi frågar barnen vad det kan bero på och vad avdunstning betyder så börjar en pojke sjunga sången om vattnets kretslopp och gör rörelserna till: Solen värmer hav och sjöar fukten stiger upp mot himlen och bildar vattenmoln... Den 5-åriga pojken förklarar sedan ivrigt: Det är solens värme som har gjort avdunstningen av vattnet snabbare i fönstret än i skuggan! Därefter började barngruppen spontant att sjunga sången om vattnets kretslopp glatt tillsammans! Det var intressant att höra barnets reflektioner och se barnens glädje över att kunna plocka fram kunskaperna in i nya sammanhang. Under projektets gång har barnen använt naturen och sina naturupplevelser som kunskapskälla. Experimentet gjorde det osynliga synligt. (Na kretslopp: Experiment + Na-vet) Förskolans utställningshylla har hela tiden hållits aktuell med ex bilder, böcker, naturföremål och experiment som har bearbetats i samling och vid arbetsstunder. Vi har sett hur barnen själva iakttagit, repeterat och reflekterat över de aktuella arbetsområdena. Barnen har dagligen komenterat de olika objekten som funnits där och som ständigt förnyats. Fjärilens utveckling kunde här beskådas i detalj. Upptäckarglädjen smittade av sig till både barn och vuxna och vi vuxna kunde fungera som medforskare! Vi tycker att det är viktigt att barnen är nyfikna, själva får upptäcka samt får vara aktiva i sina inlärningsprocesser och vi vill därigenom inspirera till ett utforskande arbetssätt på förskolan. Montessoripedagogikens sätt att arbeta överensstämmer också väl med detta naturvetenskapliga arbetssätt.

Målet med vårt arbete var att väcka förskolebarnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskapliga fenomen vad gäller djur och natur och dess kretslopp. Detta tycker vi att vi har lyckats bra med då barnen visat stor entusiasm och arbetsglädje under projektets gång. Det gäller att förstå världen runtomkring oss och att visa respekt för livet på jorden. Vi människor behövs för att medverka till att bevara och även förbättra förutsättningarna för djur och natur i världen. Vi ville att barnen skulle få en känsla för att deras intresse, kunskap och insatser är viktiga för den kommande utvecklingen. Barnens naturvetenskapliga intresse kan göra skillnad för den framtida utvecklingen på jorden!