1. Orkesterakademin Kulturens Bildningsverksamhet Projektledare Sofia Nygren e-postadress kundservice@kulturens.se Tel 08 470 24 45 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets syfte är att möjliggöra flexibelt lärande inom folkbildningsverksamhet med ett stort geografiskt upptagningsområde. Ämnesmässigt fokus ligger på dirigering och stavföring. 3. Projektets målgrupper/deltagare Primär målgrupp: Dirigenter och tamburmajorer som deltar i folkbildningsverksamhet med ett stort geografiskt upptagningsområde. Sekundär målgrupp: Efter projektårets slut planeras en breddning av målgruppen till att omfatta samtliga deltagare med önskemål om/behov av flexibelt lärande inom Kulturens ordinarie verksamhet. Orsakerna kan vara alltifrån geografiska hinder till funktionsnedsättningar och behov av studier på udda tider. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Den metod som tagits fram är helt och hållet inriktad på webbaserade distansstudier, där deltagarna använder sig av dator, webbkamera och digitalkamera. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Våren 2011 ordnades tre möten då projektledare och cirkelledarna tillsammans satte ramar för projektet och påbörjade metodutvecklingen. Aktivitetena ägde rum i Linköping och Stockholm. Tidig höst anslöt två mediepedagoger till projektet. Då fortsatte metodutvecklingen med möten i mindre konstellationer. Tilläggsmaterial med bland annat hel orkester och en trailer togs fram. Ett antal spridningsaktiviteter har hållits, se fråga 20. Under senhösten sattes cirklar igång för att testa metoden. I samband med cirklarna kom många bra tips och idéer fram, som kan användas i framtida utveckling av metoden. Under december gjordes en utvärdering av projektet, med sammanställning av lärdomar och projektidéer inför framtiden. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. - Inlärningsstoffet sorterades i tre huvudkategorier: Egen förberedelse, slag-/stavteknik samt repetitions-/gruppmetodik. Dessa moment är viktiga för dirigenten/stavföraren att ha med sig redan från början. - En viktig del av metoden var att använda face
7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Till största del fungerade metoderna bra. Deltagarna kunde tillgodogöra sig kursinnehållet och kom med bra frågor och idéer. En återkommande kommentar var Vad bra att ni gör det här! Det är ofta svårt att hitta aktiviteter och information inom dessa områden. Allra bäst fungerade det att lära sig grundmomenten. Detta tror vi beror dels på bra val av metoder för detta, dels på att det är enklare att diskutera konkreta, begränsade områden i denna lärandeform. När man kommer upp på en högre nivå, med små nyanser och många specialfall, uppkom behov av att träffas. Som ett alternativ skulle man kunna planera in fler videokonferenser, vilket vi kommer att överväga inför kommande cirklar. Den delen där deltagarna stött på störst problem var när de själva skulle visa med rörliga bilder vad de lärt sig. Frågorna var mestadels av teknisk art, men någon enstaka synpunkt kom också på att man skulle exponera sig för övriga kursdeltagare. Här var det viktigt att kunna garantera att deltagarfilmerna stannade inom gruppen, vilket var möjligt i det slutna forum vi valde. Stavföringen visade sig svår att spela in på video p.g.a. att det krävs ett stort rum eller utomhusmiljö för att inte staven ska slå i taket eller välta prydnadsföremål. Eftersom datorer ofta inte finns i sådana rum/miljöer, fick deltagarna vara lite extra uppfinningsrika. Vid kommande kurser kommer vi att i förväg informera om detta faktum, så att deltagarna i god tid kan leta lämplig kombination av lokal och inspelningsapparatur. En kursdeltagare tyckte att det var rörigt att använda flera plattformar samtidigt. Lyckligtvis var dessa trösklar inte större än att personen lyckades hänga med hela cirkeln och utföra alla uppgifter. Till kommande gånger är det ändå värt att titta på om antalet plattformar kan minskas, utan att tappa idén med att använda plattformar som deltagarna känner till. En reflektion är att studietakten blir något lägre på nätet jämfört med om man träffas in real life. Det vi i vanliga fall hinner med på en endagars kurs, tog på nätet flera veckor att uppnå. Däremot kanske kunskaperna sitter kvar bättre över tid - det skulle vara intressant att göra en långtidsstudie på för- och nackdelar med de olika lärandeformerna. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Ledord har varit att nyttja teknik som deltagarna redan kan använda. Som kommunikationsplattform användes en facebookgrupp med sekretessinställningen hemlig, så att bara deltagarna hade tillträde. De flesta kursdeltagarna var redan bekanta med mediet och den tekniska tröskeln minskades därmed. Vid videoinspelningen kunde deltagarna välja mellan att använda Videomaten, eller att spela in sig med en videokamera och lägga upp filmen direkt på facebook. Båda varianterna användes, och det kändes bra att kunna erbjuda deltagarna ett val, så att de i möjligaste mån kunde jobba med teknik de redan kände till. Det förinspelade videomaterialet lades upp på Sveriges Orkesterförbunds hemsida. Ett alternativ hade varit att använda facebook även till detta, men eftersom Orkesterakademins material ska bli offentligt på hemsidan efter testperiodens slut, valdes att använda hemsidan redan nu. Hemsidan har också större möjligheter till layout och uppdelning av materialet i undergrupper. Vid chatt och videokonferens nyttjades facebook och Skype. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Valet av facebook som huvudplattform kändes rätt och det gick mestadels bra att kommunicera i det forumet. Det enda som påtagligt saknades var möjligheten att lägga upp pdf-filer (med partitursidor) i loggen. Detta kunde dock lösas genom att göra om pdf:erna till
bilder, alternativt skicka som ett fb-meddelande till gruppmedlemmarna, där det är möjligt att bifoga pdf-filer. Även om det erbjöds flera sätt att göra detta på, var inte alla vana vid tekniken. Till kommande cirklar funderar vi på att lägga in ett extra kursmoment som fokuserar själva tekniken vid inspelning av rörliga bilder. Vi kommer också att informera tydligare i förväg om vilka plattformar och programvara som kommer att användas, så att deltagarna i förväg kan bekanta sig med tekniken. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Målet, att utarbeta metoder för flexibelt lärande inom stavföring och dirigering, är uppnått. Dessutom har vi kunnat testa metoderna på den primära målgruppen och fått värdefull kunskap inför kommande satsningar på flexibelt lärande. 11. Vad har ni lärt av projektet? 12. Hur har projektet kommit till nytta? - Förutom att det varit en stor nytta att få fram en metod för att hålla denna typ av cirklar. Det ger framtida möjligheter att hålla cirklar helt eller delvis på distans. - Det har det varit viktigt för Kulturens Bildningsverksamhet att få driva detta, 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Projektet har påverkats så till vida att en del av cirkeltiden gått åt till att förklara teknik snarare än cirkelns ämne. Detta ses dock inte som ett hinder för att hålla kurser på detta sätt. Med tillräckliga förberedelser och kommunikation kan de flesta hinder överbryggas. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Positivt: - Cirkelledarnas kvalitativa arbete och positiva attityd vid metodutvecklingen - Samarbetet med Kungliga Musikhögskolan, där vi fick tillgång till teknisk utrustning och kontakt med två mediepedagoger. - De extra pengarna från Längmanska kulturfonden. Med detta tillskott kunde vi jobba mer med bild och film, vilket gett projektet bättre kvalitet. - Kursen Nätverktyg för folkbildare, som projektledaren gick. - Att få driva ett flex-lär-projekt och välkomnas in i flex-lär-familjen. Negativt: - Det var till en början svårt att hitta filmare som var villiga att göra jobbet inom anvisad budget. Genom samarbete med Musikhögskolan och Längmanska Kulturfonden kunde detta lösas. - Ovanstående fick till följd att tidsplanen försköts. Med en bra slutspurt har ändå projektet kunnas slutföras inom utsatt tid. - Vid projektansökan underskattades tidsåtgången för deltagandet i projektgemensamma aktiviteter. Flera av slutdatumen för aktiviteterna sammanföll med arbetsintensiva perioder för projektledaren.
Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Utvärdering har gjorts i fyra steg: - Med projektgruppen: Frågeformulär med frågor om positivt/negativt, framtida utvecklingsbehov och övriga kommentarer. - Med cirkeldeltagarna: Utvärdering vid cirkelns slut, samt indirekt under kursens gång genom feedback och kommentarer. - Projektledarens egen utvärdering. - Referensgruppens utvärdering 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. - Orkesterakademin kvarligger på Sveriges Orkesterförbunds hemsida - Kulturens kommer i samarbete med Sveriges Orkesterförbund att anordna folkbildningsverksamhet under 2012 med utgångspunkt i den framtagna metoden. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? - Kulturens har spridit projektets erfarenheter inom organisationen, och uppmanat till nya flex-lär-projekt. Detta har lett till projektet Ökad medvetenhet om filmiskt berättande, som beviljats stöd av Folkbildningsrådet inför 2012. Projektledaren från 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! - Metoden kan utan problem tillämpas på andra typer av estetiskt ledarskap t.ex. körledning. - Delar av de metodiska idéerna kommer att införlivas i Kulturens nya flex.lär-projekt, Ökad medvetenhet om filmiskt berättande. 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? - Genom att fortsätta hålla kurser inom Orkesterakademin - Spridning till nya ämnesområden i och med projektet Ökad medvetenhet om filmiskt berättande - Deltagande i Folkbildningsrådets särskilda satsning på nätpedagogik/flexibelt lärande 2012. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning.
- Information vid Sveriges Orkesterförbunds distriktsordförandekonferens på telefon den 1 september. - Information i samband med Nationsorkestern 4-6 november, en orkesterhelg där blåsmusikanter från hela Sverige deltar. - Informationsspridning med 21. Övriga kommentarer om projektet Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget. 22. Kostnader Verksamhet 12000 Personal 100000 Övrigt 151000 Summa kostnader 263000 23. Intäkter Intäkter samverkansparter 40000 Övriga intäkter 25000 Sökandes egen insats 63000 Beviljat bidragsbelopp 135000 Summa intäkter 263000 24. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Flera av dem som förutspåddes bli anställda inom projektet, har istället valt att fakturera sitt arbete. Därför har underposterna cirkelledare och teknisk personal nu flyttats från Personalkategorin till Övrigt-kategorin. Detta är orsaken till att dessa kategorier skiljer sig från sökt budget. Extra medel har erhållits från Längmanska Kulturfonden. I och med detta växte projektet, vilket innebär att vissa budgetposter är större än förhandskalkylen (projektledning, köpta tjänster, övningsorkester)
Specifikation av budget: Kostnader - personal Projektledning 100000 Kostnader - aktiviteter Resor, logi och konferenskostn 12000 Kostnader - övrigt Cirkelledare inkl. arvode för metodutveckling 45000 Köpta tjänster inom teknikområdet inkl. efterarbete 43000 Köpta tjänster inom medieområdet 31000 Övningsorkester 16000 Marknadsföring 7000 OH-kostnader 6000 Övrigt 3000 Intäkter Folkbildningsrådet 135000 Längmanska kulturfonden 25000 Egeninsats SOF 40000 Egeninsats Kulturens 63000 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Kenneth Lundmark Epost kundservice@kulturens.se Telefon 08 470 24 45