Genvägen till bättre läkemedelsanvändning



Relevanta dokument
Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD.

Farmakogenetik/genomi k. Översikt. Farmakogenetik / farmakogenomik. Introduktion. Farmakogenetik: Vad testar man? Klinisk praxis idag?

Farmakogenetik/genomik

Farmakogene*k/genomik

Farmakogenetik. Problem med läkemedel. Typ A biverkning. Problem med läkemedel. Typ B biverkning. Problem med läkemedel.

LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

SWEDEGENE. - en nationell biobank för läkemedelsbiverkningar. Pär Hallberg Klinisk Farmakologi, Uppsala

Farmakogenomik definition. Farmakogenomik och läkemedelsmetabolism. Innehåll. Individuella reaktioner vid läkemedelsbehandling

Farmakogenetik för individualiserad läkemedelsbehandling

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Next Generation (high throughput) Sequencing (NGS)

Biverkningsgenetik och SWEDEGENE

Läs anvisningarna innan Du börjar

HT En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

Läkemedelsförskrivning till äldre

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

engagera samhället, myndigheter och industri för att förbättra forskning som är biobanksbaserad

Framtidens cancerstudier

Kliniska prövningar Vad du bör tänka på. Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Kliniska Prövningar och Licenser

Cover Page. The handle holds various files of this Leiden University dissertation.

Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development)

Äldre och läkemedel LATHUND

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson.

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Introduktion till farmakokinetik

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Äldres läkemedelsbehandling -

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Genetisk testning av medicinska skäl

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Michael Winder, PhD. Sektionen för farmakologi, Göteborgs universitet

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel. Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi

Läkemedelsbehandling och amning

Fas 3- studien CheckMate -238 visar att Opdivo ger förbättrad återfallsfri överlevnad (RFS) jämfört med Yervoy för patienter med högriskmelanom

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Bilaga III. Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Kancera AB 8 November 2011

Hereditär nefrit Alport syndrom

TILL DIG MED HUDMELANOM

Familjär hyperkolesterolemi

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

HUGO-projektet. Kartläggningen av det mänskliga genomet

Vetenskapliga slutsatser

Så kan beslutsstödet EES öka patientsäkerheten. Annika Ohlson, Gerd Sandberg, Maria Wanrud

Utvärdering Allmän läkemedelskunskap Luleå, 2011

Tamoxifen och polymorft CYP2D6. Jonatan Lindh Bitr. överläkare, med. dr Avd för klin. farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Klamydia ökar: Kan vi göra något bättre?

NSAID är diklofenak farligare?

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Vem lyssnar vi helst på människan eller maskinen?

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Vill du vara med i forskningsstudien ALASCCA?

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Leukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.

Etniska skillnader i läkemedelsrespons för substanser relevanta vid hjärtkärlsjukdomar

Den genetiska och molekylära bakgrunden

Två pivotala studier med Opdivo visar förbättrad treårsöverlevnad hos patienter med tidigare behandlad, avancerad icke-småcellig lungcancer

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

Opioider vid långvarig ickecancerrelaterad

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift

DNA-LCT C>T, Taqman alleldiskriminering, Malmö

Författningar för farmaceutisk behörighet

När krävs klinisk läkemedelsprövning? Ann Marie Janson Lang, docent Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl

Läs anvisningarna innan Du börjar

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Råd och tips vid ansökan om klinisk läkemedelsprövning

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Exviera (dasabuvir)

BILAGA II VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL AVSLAG

PRODUKTRESUMÉ. Vuxna och barn (från 12 år ): 2-4 tuggtabletter efter måltid och vid sänggående (högst fyra gånger per dygn).

Forsknings- och utbildningsstöd för geriatrisk farmakologi

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Transkript:

Genvägen till bättre läkemedelsanvändning Magnus Ingelman-Sundberg, PhD, BScM Section of Pharmacogenetics Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden magnus.ingelman-sundberg@ki.se

Interindividuella skillnader i läkemedelsupptag, metabolism och verkan Ingelman-Sundberg, M., J Int Med 250: 186-200, 2001,

Interindividuella skillnader i läkemedelseffekter genetiska faktorer läkemedelsinteraktioner enzyminduktion dietära faktorer/inhibition sjukdom/inflammation ålder

Flera olika polymorfa gener är involverade Metabolism Transport MDR1 Target 5HTTLPR Eichelbaum, Ingelman-Sundberg, Evans: Annu Rev Med 57 119-37

Genvägen till bättre läkemedelsbehandling lsb att ta hänsyn till patientens t genetiska uppsättning att öka antalet som svarar på läkemedlet att minska antalet läkemedelsbiverkningar Sålunda: att välja rätt läkemedel att välja rätt dos av preparatet

Problem inom läkemedelsbehandlingen Endast 30-60 % av patienter svarar på behandling med de vanligaste läkemedlen Allvarliga läkemedelsbiverkningar: 5-7 % av alla sjukhusinläggningar; >30 % bland personer >70 år 2 dagars förlängd sjukhusvistelse 100 000 dödsfall årligen i USA Kostar ca 10-15 miljarder SEK per år I Sverige

Antalet rapporterade läkemedelsbiverkningar till FDA 1998-2005 Biverkningar Förskrivning Moore, T. J. et al. Arch Intern Med 2007;167:1752-1759.

Sätt att arbeta GATC GATC Blodprov DNA } } } } DNA-sekvens Gly Asp/Lys Tyr Gly { { { { ref sekvens x Isolerad gen, normal och muterad Identifierad mutation Expression i bakterier, jäst och/eller mammala celler Enzym aktivitet normal muterad Karaktärisering av enzym Genotypnings- metod Val av läkemedel Dosjustering

Johansson et al., PNAS 90:1945-51, 1993, Aklillu et al., JPET 278: 441-6, 1996

Skillnader i omsättning av antidepressiva Nortriptyline dosing 50 mg 150 mg 500 mg Population based dosing Relative fr requency PMs IMs UMs 0,01 < 0.01 01 0.1 05 0.5 10 1.0 Bufuralol hydroxylation (nmol/mg/min) 15 1.5 Based on the European population with 7 % PMs and 5.5% UMs overall Ingelman-Sundberg, TiPS

Förhöjd kapacitet till omsättning av antidepressiva leder troligen till ökad frekvens av självmord 5 4,5 YP2D6 UM s Freq quency of C 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Zachrisson AL, et al Clin Pharm Ther, 2010 0 Intoxications Suicides Natural death N=239 N=254 N=205

Farmakogenomiska biomarkörer Dessa biomarkörer kan förutsäga läkemedelsrespons och läkemedelsbiverkningar och består till stor del av genvarianter kd kodanded för Läkemedelsomsättande enzym t. ex. CYP2C9, CYP2C19, y,, CYP2D6, UGT1A1, TPMT Läkemedelstransportörer t. ex. SLCO1B1 Läkemedelstargets t.ex. EGF receptorer, tyrosin kinaser Human leukocyte antigen (HLA)

Farmakogenomiska biomarkörer Verktyg för att kunna Verktyg för att rädda undvika läkemedel överdosering, underdoseringar och biverkningar Tillåter Verktyg för optimering av diagnosticering av Verktyg för att dos och val av undvika preparat sjukdom överkänslighetsreaktioner

SLCO1B1 Variants and Statin-Induced Myopathy y A Genome wide Study Linked to Ala174Val in SLCO1B1 SLCO1B1 318 000 SNPs Estimated Cumulative Risk of Myopathy Associated with Taking 80 mg of Simvastatin Daily, according to SLCO1B1 rs4149056 Genotype. NEJM 359 : 789, 2008

CYP2C19 genotype and clopidogrel l activation

Rädda läkemedel! Lumiracoxib drogs tillbaka 2005 från marknaden beroende på levertoxicitet. Retrospektiv genomanalys hos patienterna Retrospektiv genomanalys hos patienterna identifierade riskgener (HLA)

A genome wide study identifies HLA alleles associated with lumiracoxib related liver injury Singer et al. Nature Genetics VOLUME 42 NUMBER 8 AUGUST 2010 Analys för HLA DRB1*1501, HLA DQB1*0602, HLA DRB5*0101 och HLA DQA1*0102 ger ett negativt prediktivt värde på 99,7 %!

Läkemedel på marknaden Levertoxicitet hos 5 % Indragning från marknaden Retrospektiv HLA analysa 10 % Positiva exkluderas 90 % Säker behandling

Etiska aspekter 1) Genetisk information skall inte hamna i händerna på arbetsgivare eller försäkringsbolag g 2) Genetisk information kan inte tolkas av individen själv 3) Internetbaserade gentester ärutanvärde för individen 4) Hel genomsekvensering som underlag för lk läkemedelsbehandling dlbh dl är förkastligt 5) Endast de delar av genomet som är relevanta för läkemedelsbehandlingen skall analyseras.

Guidelines pharmacogenomics in pharmacokinetics I. Identifiera polymorfa enzym/transportörer/receptorer tidigt i utvecklingen II. Upprätta biobanker med DNA från patienter i kliniska prövningar III. Evaluera effekten av polymorfa enzym på dostolerans i fas I studier IV. Evaluera effekten av variabel farmakokinetik pga genetiska skillnader på effekter, toxicitet och kinetik i fas 2 och fas 3 prövningar V. Genomför individualiserad dosering i fas 3 prövningar baserad på genetik om nödvändigt VI. Genomför retrospektiva genetiska studier för förklaring till interindividuella variationer om nödvändigt

Flaskhalsar Tidigare: Dåligt definierade fenotyper/patientgrupper Studier av icke funktionella mutationer Generella: Etiska aspekter Vem skall betala testerna? Speciella behov: Prospektiva randomiserade d prövningar vem btl betalar Utbildning av kliniker och industri Framtida problem Krympande marknad för varje preparat Mer arbete för klinikerna Svårigheter med databearbetning från mycket information som kommer från nya genteknologins inmarsch

Nya möjligheter Next generation sekvensmetoder ger snabb hel genomsekvens Undersökning av nya regulatoriska molekyler typ srrna mm kommer att ge fler farmakogenomiska verktyg Nya billigare mer kompletta metoder för identifiering av mutationer och genkopievariationer ger mer information om specifika individen Nya stora välkarakteriserade biobanker ger säkrare resultat.

Implementering av skräddarsydd läkemedelsbehandling Cost benefit, hur många patienter t behövs analyseras för att hjälpa en Drivande krafter Regulatoriska myndigheter Patientbehov

Framtidens genetiska vägledning i läkemedelsbehandlingen är preparatspecifik. Blodprov/saliv DNA Specifik genotyp Kombinera information Specifikt läkemedel Effektivare läkemedelsbehandling