Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning innebär approximation. Kurvanpassning jfr lab

Relevanta dokument
Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Linjära ekvationssystem. Repetition av FN3 (GNM kap 4.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Där a mol av ämnet A reagerar med b mol av B och bildar c mol av C och d mol av D.


============================================================

T-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

24 Integraler av masstyp

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Diskreta stokastiska variabler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

Integraler och statistik

Sidor i boken

Integration: Kvadratur

Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet

Finaltävling den 20 november 2010

SF1625 Envariabelanalys

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Introduktion till Laplacetransformen

14. MINSTAKVADRATMETODEN

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

SF1625 Envariabelanalys

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Tillståndsmaskiner. Moore-automat. Mealy-automat. William Sandqvist

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Addition och subtraktion

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik

Reglerteknik Ö6. Köp övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

9. Vektorrum (linjära rum)

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

TATA42: Tips inför tentan

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Exponentiella förändringar

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

definitioner och begrepp

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi. Grundbegrepp: Noder (hörn) och bågar (kanter)

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

Grundläggande matematisk statistik

Materiens Struktur. Lösningar

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

13 Generaliserade dubbelintegraler

Kan det vara möjligt att med endast

Generaliserade integraler

NUMOPEN Om kvadratur. Exempel. NUMOPEN VT11 Förel JOp p 1(9) ν c. 10 tentor, Trapetsmetod poäng

C100-LED Duschhörn med LED-Belysning

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

IE1204 Digital Design

Samling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

Volym och dubbelintegraler över en rektangel


PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Kontinuerliga variabler

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

Tentamen i Databasteknik

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

1.1 Sfäriska koordinater

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Reglerteknik Ö6. Köp övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Hjälpreda. Lathunden 1. Dimensionering Virkeskvaliteter Fuktkvotsklasser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Tabeller. Lathunden Virkesåtgång

Guide - Hur du gör din ansökan

Magnus Nielsen, IDA, Linköpings universitet

Matris invers, invers linjär transformation.

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Transkript:

Kurvnpning Beräkningvetenkp II Punktmäng > pproimerne unktion Finn olik ätt tt pproimer me polynom Prolem me hög grtl kn ge tor kt Från lortionen, olik Mtlkommnon: [ 9 ]; y [ ]; linpe,; % kp -el p polyit,y, % :e grpolynom p -.. -.98.9 -. yy polyvlp,; % Evluer polynomet yypline pline,y,; % pline plot,y, *,,yy, :,,yypline, - ; legen Mätpunkter, :gr pol, pline ; gri on; lel ; ylel y ; Så här lir jut ett eempel Mtlkommnon: polyit, polyer, polyvl, root, pline p polyit,y,n; Hittr koeiienter till interpoltionpolynom v gr n. Om ntl punkter > n ker mint kvrtnpning yy polyvlp,; Evluerr polynomet p i punktern y A\; Om ytemet är överetämt ler ekvtioner än oeknt ker mint kvrt-npning yy pline,y,; Beräkn kuik pline Kurvnpning inneär pproimtion Att np en unktion till en punktmäng är en orm v pproimtion Vnligt me polynom eterom e är enkl tt hnter, t e eriver Kn gör på olik ätt Mint kvrtnpning, å polynomet inte kär genom punktern utn är en typ v meelväre Interpoltion, å polynomet kär ekt i punktern. Kn i in tur gör på olik ätt Som ett polynom över hel punktmängen Som tykvi polynom om ätt mmn till en kurv, k pline

Anpning v mtemtik moeller till eperimentt mätt Beräkning v pproimtiv vären i mellnliggne punkter Betämning v trener Approimtion v vår unktion me enklre Vnlig nvänningområen Antg n mätvären Eempel Smmnin e punkter me ett polynom ekt genom mtlig punkter: ett polynom över hel punktmängen eller tykvi polynom, k pline Interpoltion,,,, n n För tt entyigt il ett polynom v gr kräv punkter För tt entyigt il ett polynom v gr kräv punkter Om mn nväner ett polynom över ll punkter etämmer ntlet punkter polynomgren. Vrör? Slutt: För tt entyigt etämm ett polynom v gr n kräv n punkter Anätter mn ett polynom v gr < n oh hr n punkter år mn mink kvrtnpning Eemplet Kontruer ett interpoltionpolynom. punkter > :e grpolynom p Sätt in e punktern i polynomet > ekvtioner Anätt: OBS! oeknt,, oh ekvtioner > Entyigt lört ytem! likhet i punktern Löe me Guelimintion..7.7.8. vilket ger löningen Stopp in ett i nten ger et ärig polynomet Plottning ger

Begreppet nt Gången lir lltå Anätt ett polynom Sätt in punkter,,, n, n i nten oh nvän likhet i punktern Lö ytemet Sätt in löningen i nten > et ärig interpoltionpolynomet Mn kn i prinip nätt vilket polynom eller nnn unktion om helt Vi nter eektivre än nr I eemplet gjore nten p En nt nger tt ett uttryk k h en vi orm, men koeiienter/prmetrr återtår tt etämm. Eempel: t t t t e, > örtgrpolynom eponentiellt vtgne unktion Begreppet nt Om pär ett örtgrpolynom kn t e öljne nter tänk: p p p p, meelväre Oänligt mång nter möjlig ör ett oh mm polynom! Mn väljer en om är prktik, lir eräkningmäigt ät. Bättre nt: Newton interpoltionormel pn n n P Eemplet P P > > På mtriorm Newton interpoltionormel ger tringulär mtri! En nnn nt gv prolemet ättre egenkper eräkningmäigt.

Stopp in mätvären i mtrien....7. Stopp in i nten p ger p.8.7.7. Smm polynom om tiigre! Att å metoern ger mm polynom eror på Givet,,, n, n Interpoltion me polynom p n å tt p n i i å gäller entyighet. Bevi Antg eiterr två ån polynom, p n oh q n. Då gäller rn pn qn är rn i, i,, n, v ett polynom v gr n- me n nolltällen ett nollpolynom pn qn vilket trier mot ntgnet. Runge enomen Eempel / Approimer me :e grpolynom i pkt:er på kurvn Approimer me :e grpolynom i pkt:er Felet lir törre ju högre gr högregrpolynom ger tor vängningr Kll Runge enomen Meör tt mn i prktiken inte ör nvän polynom v hög grtl Stykvi polynom Vnligt tt :e grpolynom nätt melln vrje pr v punkter, k kuik pline. Sätt mmn till en kej v polynom. Eemplet t kuik pline,,, Stykvi polynom Stykvi polynom Hur kn mn hitt :e grpolynom melln två punkter? Måte hitt på ny krv å ntlet ekvtioner oh oeknt tämmer. Krv Kontinuitet i krvrn Kontinuerlig erivt i krvrn Kontinuerlig nrerivt i krvrn Vnligen nrerivt i änpunktern nturl pline, men inn nr lterntiv Dett leer till tt kejn itter ihop oh tt et lir jämn övergång melln länkrn i kejn Anätt :e grpolynom på intervll i, vnligen i i i i i i i i Ger : erivt i i i i i i oh : erivt i i i i Sätt mmn ett å tt llt hänger mmn i krvrn

Stykvi polynom Kontinuitet i krvrn meör tt et Dett ger Stykvi polynom ett ytem me 8 ekvtioner: Stykvi polynom På mm ätt meör kontinuerlig : erivt Kontinuerlig : erivt i krvrn ger Totlt ekvtioner Stykvi polynom : erivt i änpunktern ger v ekvtioner Antl ekvtioner totlt: 8 Antl oeknt totlt: i, i, i, i, i,,, oeknt vrje intervll > oeknt > Lört ekvtionytem! Stykvi polynom Sätt mmn e ekvtionern i ett ekvtionytem oh lö ytemet. Ger Olik ärör tt MATLAB nväner nr villkor i änpunktern not--knot -villkor Mint kvrtnpning Hittill interpoltion polynomet går genom punktern Itället låt polynomet vr någon typ v meelväre minimer vtånet melln punkter oh polynom

Mint kvrtnpning Mint kvrtnpning Eemplet igen: Antg vi vill pproimer me : grpolynom Ant t e p Likhet i punktern ekvtioner, oeknt > kn vnligen ej lö entyigt! Ekvtionytemet lir 9 A v Kll ör ett överetämt ytem, ler ekvtioner än oeknt Kn ej lö på vnligt ätt guelimintion eror på tt et inte inn någon löning Mint kvrtnpning Mint kvrtnpning Itället hitt löning om minimerr Av Kll mint kvrtlöningen > en ät löningen i mint kvrtmening Kn hitt genom tt lö normlekvtionern T T A Av A Eemplet: 9 T T A Av A 97. v. ger p...8.8 Reultt: Minimering v ummn v vtånen i kvrt Konitiontl ot tort ho A T A. I eemplet: on A8.8 men on A T A87.. Använer ärör ot ortogonliering v A: kolonner > k QR-ktoriering Vilket polynom k mn välj? När k mn nvän v? Polynom v gr eller eller eller? Kn inn kunkp om en unerliggne trenen, t e tt trenen ungeär ör ölj en kvrtik kurv, v ett : grpolynom Kn pröv olik grtl, nerirån oh upp, till polynomen inte änr nämnvärt. Interpoltion eller mintkvrt - inte llti jälvklrt! Någr olik eempel Mint kvrt Skulle interpoltion unger? Stor tmäng

När k mn nvän v? När k mn nvän v? Ktn me t om innehåller el t e mätel eller mätningr me vi noggrnnhet Mint kvrt rukr nvän å mn hr tör t. Inte rimligt tt låt en linje gå ekt genom inekt mätpunkter. Ktn me tör t Interpoltion ger Inte en r il v ktrörelen När k mn nvän v? Förtoring/örminkning v iler Linjär interpoltion rukr nvän ör tt yll ut t melln pilr meör örämr il O tt t e Wor nväner inte linjär interpoltion utn en ämre meto än PhotoShop När k mn nvän v? CAD/CAM Spline i D k B-pline Spline nvän även ör tt jämn till oktäver i orehnlre, jämn till iler i igitl vieo et et moothing 7