============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Relevanta dokument
V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

13 Generaliserade dubbelintegraler

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Generaliserade integraler

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13


SF1625 Envariabelanalys

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

SF1625 Envariabelanalys

Integration: Kvadratur

TATA42: Envariabelanalys 2 VT 2018

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

9. Bestämda integraler

Föreläsning 7: Trigonometri

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

TATA42: Tips inför tentan

24 Integraler av masstyp

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Integraler och statistik

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Topologi och konvergens

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Svar till uppgifter 42 SF1602 Di. Int.

Sammanfattning, Dag 9

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Läsanvisningar till kapitel

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

9 Dubbelintegralens definition

ETT OSKRIVET KAPITEL I FORSLING NEYMARK: Matematisk Analys

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Teorifrå gor kåp

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Komplexa tal. j 2 = 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 21, 27/1 2010:

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Matematiska uppgifter

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Sfärisk trigonometri

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

definitioner och begrepp

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Finaltävling den 20 november 2010

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

Exponentiella förändringar

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Matris invers, invers linjär transformation.

TNA004 Analys II. för ED, KTS, MT. Lektionsuppgifter med kommentarer/lösningstips

TNA004 Analys II. för ED, KTS, MT. Lektionsuppgifter med kommentarer/lösningstips

TATA42: Tips inför tentan

Kompletterande teori för Envariabelanalys del A på I

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Serier och potensserier

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Föreläsning 10, Numme K2, GNM Kap 6 Integraler & GNM 8:3C Richardsonextrapolation

Om konvergens av funktionsföljder

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Transkript:

GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern, är reell tl och INTE. V. Funktionen f ( är egränsd i intervllet [,]. Då definiers def lim m k k n k f ( c k )( k k ). ------------------------------------------------ GENERALISERADE INTEGRALER Definition. Om minst en v ovnstående villkor V, V inte är uppfylld säger vi tt integrlen är en generliserd integrl. Vi etrktr två grundtyper v generliserde integrler:. (Typ I i Adms) med oändligt integrtionsintervll och, och.. (Typ II i Adms) med en oegränsd integrnd Vi etrktr eller =. där f ( är oegränsd (eller ej definierd) i en ändpunkt = I slutet v denn stencil etrktr vi lndde eempel. v

Viktig generliserde integrler. konvergerr om och endst om p p. konvergerr om och endst om p p. (Typ I i Adms) med oändligt integrtionsintervll:, och. * Vi definierr När vi eräknr med hjälp v gränsvärdet lim. lim kn tre fll förekomm: i) lim =A, där A är ett reellt tl. I dett fll säger vi tt integrlen konvergerr, hr värdet A, och skriver =A ii) iii) lim (eller ). Vi säger tt integrlen divergerr. lim eisterr inte. Vi säger tt integrlen divergerr. ** På liknnde sätt definiers smt konvergensen / divergensen v denn integrl. *** Vi säger tt konvergerr om och endst om åde konvergerr. Stser om konvergent integrler: Jämförelsestsen för icke-negtiv integrnder. Om för ll då gäller och v

( och därför f ) g (. Följnde sts nvänder vi oft för tt evis tt en generliserde integrl konvergerr/ divergerr utn tt eräkn integrlens värde: Sts. Jämförelsestsen för positiv integrnden. i) Låt för ll. Om den generliserde integrlen g ( är konvergent så är också konvergent. ii) Låt för ll. Om den generliserde integrlen g ( är divergent så är också divergent. Sts. ( Andr jämförelsestsen. Enklst tt nvänd i de flest fll!!!) Låt f ( och två egränsde, icke-negtiv funktioner för. Om lim A ( A är ett reellt tl > ). Då är integrler och g ( ntingen åd konvergent eller åd divergent. Liknnde stser gäller för generliserde integrlen intervllet [,]. om funktionen är oegränsd i Sts. Jämförelsestsen för positiv integrnden. Låt för ll i intervllet (, ) i) Om den generliserde integrlen g ( är konvergent så är konvergent. också v

ii) Om den generliserde integrlen är divergent så är g ( också divergent. Sts. ( Andr jämförelsestsen) Ant tt f ( och är egränsde i intervllet [c,] där c medn f ( och g ( då. Om lim A ( A är ett reellt tl > ). Då är integrler och g ( ntingen åd konvergent eller åd divergent. =========================================================== ÖVNINGAR: Uppgift. Undersök om följnde integrler är konvergent och nge i så fll ders värden. ) e ) c) d) cos( ) ) e e e. e lim Integrlen konvergerr och hr värdet e. ) = då Integrlen konvergerr och hr värdet. v

c) = 8 8 = lim Integrlen divergerr. d) sin( sin( ) cos( sin( ) lim eisterr inte. Därmed integrlen cos( ) divergerr. Uppgift. Undersök om följnde integrler är konvergent och nge i så fll ders värden. ). Lösning. ), c).8 )... =... då Integrlen är konvergent och hr värdet.. ) ln ln( ) ln då Integrlen är divergent c).8.... = då integrlen divergerr. Anmärkning. Mn kn generliser ovnstående uppgift till följnde viktig resultt (som vi oft nvänder i smnd med nednstående jämförelsests) v

Generliserde integrler p konvergerr om p divergerrr om p --------------------------------------------------------------------------------------- Om funktionen för då är ren v det oändlig området R {(, y) :, y f (} lik med. Uppgift. eräkn ren v området t R {(, y) :, y f (} då ) R {(, y) :, y } ) R {(, y) :, y } c) d) R {(, y) :, R {(, y) :, y } rctn y } Svr: ) Aren = ) rctn limm rctn rctn Aren = c) Ledning : Med hjälp v sustitutionen rctn t dt 6 v

rctn får vi = (rctn ). rctn Aren = (rctn d) Aren = ln. Trots tt vi inte kn eräkn ekt värde v en generliserd integrl är det oft intressnt tt undersök om en integrlen konvergerr eller divergerr. Uppgift. Vis med hjälp v jämförelsestsen tt följnde integrler konvergerr. ) ) e c) ln Lösning ) Eftersom i) e e för > ii)integrlen, med den större integrnden, konvergerr (=, eräkn integrlen e själv), iii) åd integrnder är positiv för >, hr vi enligt jämförelsestsen tt ( den mindre integrlen) också e konvergerr. ) Eftersom i) för, 7 v

ii) ( den större integrlen) konvergerr ( eräknintegrlen själv) iii) åd integrnder är positiv för, hr vi enligt jämförelsestsen tt ( den mindre integrlen) också konvergerr. c) ln Integrnden är positiv eftersom ln ( och ln ) för > och därmed ln om > ( vi hr ). Uppskttningen lir svårre på grund v differensen i nämnren. I nämnren dominerr som tyder på tt integrlen konvergerr. Men en direkt jämförelse med den konvergent integrlen går ej eftersom för >. ln [ För tt vis konvergensen v funktion ( g, dvs med jämförelsestsen måste vi finn en större, sådn tt g ( konvergerr.] k k Därför sk vi välj ett liknnde funktion, men sådn tt ln för stor k. Vi skriver om Integrnden ( ryter ut dominernde term) ln ln för stor, dvs för ll större än något. [ Förklring: ln Nu hr vi ln då och därför är uttrycket mindre än för stor.] för >, Integrlen >). konvergerr så är också konvergent ( för någon ln 8 v

Därmed är konvergent. ln ln ln ( Lägg märke till tt den först integrlen ln Riemnnintegrl.). är en vnlig Uppgift. Vis med hjälp v jämförelsestsen tt följnde integrl divergerr. ln ) ln Lösning. ) ln Eftersom i) ln för > ii) integrlen ( med mindre integrnden) ln( ) divergerr, iii) åd integrnder är positiv för >, hr vi enligt jämförelsestsen tt integrlen (med större integrnden) ln också divergerr ( d v s ) ln ) ln Vi etecknr ln och gör en kvlificerd gissning om konvergensen. 9 v

Eftersom där går mot då ser vi tt, för ln ln ln stor, ( dvs då ) är integrnden ekvivlent med. ln Därför påstår vi tt integrlen divergerr och nvänder jämförelsestsen tt evis dett. Direkt jämförelse med går ej eftersom f(. Vi måste finn en icke-negtivfunktion f( men sådn tt g (. Eftersom går mot då hr vi tt det finns ett stort tl så tt ln om. ln Därför ln ln om. Vi hr ln för och dvs divergerr. Enligt jämförelsestsen är ln ( divergent). Härv ln ln dvs divergerr. ln (Noter tt den först integrlen ln är en vnlig Riemnnintegrl.) Uppgift. estäm om följnde integrl konvergerr eller divergerr. ) Lösning. ) v

Först måste vi gör en kvlificerd gissning om integrler konvergerr eller divergerr. Därefter kn vi nvänd jämförelse kriterium och evis vårt påstående. För stor etrktr vi dominerde termer i täljre och nämnre. Integrnden är, för stor, ekvivlent med. Eftersom är konvergent påstår vi tt evisr med hjälp v jämförelse stsen. också konvergerr, som vi Vi hr tt ) i) åd integrnder är positiv i intervllet [, ) ii) i intervllet [, ) iii) och integrlen ( med större integrnden Därför, enligt jämförelsestsen, är integrlen För stor etrktr vi dominerde termer i täljre och nämnre. konvergerr. också konvergent. Integrnden är, för stor, ekvivlent med. Eftersom med hjälp v jämförelse stsen. är divergent påstår vi tt också divergerr, som vi evisr Först finner vi en funktion som är, för stor, mindre än. Eftersom, v

och uttrycket då hr vi tt och därmed för stor, säg. Eftersom divergent. divergerr hr vi, enligt jämförelsestsen tt är också Därmed divergerr integrl över hel intervllet [, ),. Vi smmnftt ovnstående metoder i följnde sts som är (i mång fll) ett enkelt sätt tt estämm om en integrl konvergerr eller divergerr : Uppgift. ) evis nednstående sts. Sts. ( finns ej i kursoken) Låt f ( och två egränsde, icke-negtiv funktioner för. Om lim A ( A är ett reellt tl > ). Då är integrler och g ( ntingen åd konvergent eller åd divergent. ) Använd sts för tt estämm om följnde integrl konvergerr eller divergerr.... e e evis. Eftersom lim ) A v

kn vi för ett godtyckligt positivt tl välj så tt för > A A, som medför ( A ) ( A ). Om vi nu väljer A, då hr vi A A, för >. i) Om g ( konvergerr ( därmed konvergerr g ( ) hr vi från olikheten A och jämförelsestsen tt och därmed också konvergerr. ii) Om A g ( divergerr hr vi från olikheten tt också divergerr. och därmed Alltså vi hr evist tt, under förutsättningr i sts, integrlern är ntingen åd konvergent eller åd divergent.. Låt, vi väljer. Då hr vi lim, där åde f ( och g ( är positiv i [, ] Dessutom g ( = Enligt sts konvergerr också. konvergerr. =. och g ( Låt, vi väljer. v

Då hr vi lim dessutom g ( =, där åde ( divergerr. Enligt sts divergerr också f och g ( är positiv i [, ) och =.. Integrlen konvergerr. (Tipps om så är e lim ) v

. (Typ II i Adms) med en oegränsd integrnd: * Vi etrktr där f ( är oegränsd i ändpunkten = ( mer precis, f ( oegränsd i vrje omgivning (, ) ). är Vidre ntr vi tt integrlen Vi definierr eisterr för ll där med hjälp v gränsvärdet lim. När vi eräknr lim kn tre fll förekomm: i) lim A, där A är ett reellt tl. I dett fll säger vi tt integrlen konvergerr, hr värdet A, och skriver =A ii) iii) lim (eller ). Vi säger tt integrlen divergerr. lim eisterr inte. Vi säger tt integrlen divergerr. ** På liknnde sätt, med hjälp v lim, definiers konvergensen / divergensen v denn integrl om integrnden f ( ändpunkten. *** Om f ( smt är oegränsd i är oegränsd i en punkt c som ligger melln och då är c konvergent om och endst om åde och c konvergerr; i dett fll v

Generliserde integrler Uppgift. c = + c. i) Förklr vrför följnde integrler är generliserde och ii) estäm om integrlern är konvergent. ) / ) c) ( / d) / Lösning: ) i) / är en generliserd integrll eftersom integrnden är oegränsd inom intervllet [,]. { Integrnden / om } ii) / / [ ] / [ / / ] / om. Därmed konvergerr integrlen och hr värde / = /. ) i) [,]. { Integrnden är en generliserd integrl eftersom integrnden om } är oegränsd i intervllet 6 v

Generliserde integrler ii) Integrlen divergerr. c) [ ] [ ] om. 8 i) ( / intervllet [,]. { är en generliserd integrl eftersom integrnden är oegränsd i Integrnden om / / ( } ii) Svr: Integrlenn konvergerr, ( /. d) / intervllet [,]. { är en generliserd integrl eftersom integrnden är oegränsd i Integrnden / om } ii) Från / ( ( ) / / hr vi 7 v

/ ( / / ( / ( ) / / ( ). Alltså, åd integrler hr värdet, konvergerr, därmed konvergerr och = + = Uppgift 6. Vis tt konvergerr om och endst om p. p Lösning: ) Om p< hr vi p p p ( där eponenten -p >) = p p p går mot p då +. Därmed konvergerr integrlen om p <. ) ) Om p = hr vi ln = ln ln går mot då +. Därmed divergerr integrlen om p =. c) Om p > hr vi p p p ( där eponenten -p <) ( p) p ( p) = p p går mot då +. Därmed divergerr integrlen om p>. 8 v

Vi hr därmed vist tt konvergerr om och endst om p. p Anmärkning. Ovnstående integrl nvänds oftst vid tillämpning v jämförelsestsen. Uppgift 7. estäm om nednstående generliserde integrler konvergerr eller divergerr. ) / ) / / c) / Lösning: ). Eftersom i intervllet (,) och / /. integrlen / konvergerr. Därför, enligt jämförelsestsen, konvergerr också /. / / ) Svr. Integrlen divergerr (Ledning: ) / c) För tt gör en kvlificerd gissning ryter vi ut potenser med minst eponenter i täljren och nämnren ( dominernde termer då går mot ) och förkortr råket: / / / / / / / / / / Eftersom / går mot då går mot hr vi tt / integrnden / är ekvivlent med / om är när. Därför påstår vi tt / / konvergerr ( ty / konvergerr) Vi kn nu nvänd jämförelse stsen ( i ett intervll när ) och evis påstående: 9 v

/ Eftersom / går mot då går mot hr vi tt utrycket är mindre än / i ett Intervll (, c] och därmed / / / / / / c / Eftersom / konvergerr. konvergerr hr vi, enligt jämförelse stsen, tt c / / också Därför är / / c / / c / / konvergent. ( Lägg märke till tt ndr integrlen är INTE generliserd utn en vnlig Riemnnintegrl). lndde eempel. Uppgift 8. Nednstående integrler är generliserde på två sätt. Integrtionens intervll är oändligt och. Integrnden är oegränsd ( går mot då går mot +). estäm om integrlern konvergerr. ) / ) c) / d) e Lösning. )För tt estämm om I = / konvergerr etrktr vi integrlern I = / och I = /. ( Noter tt integrlen I konvergerr endst om åde I och I konvergerr. ) Integrl I = / divergerr ( integrl p divergerr om p ). Därmed I = / också divergerr. v

) divergerr eftersom divergerr c) Svr: konvergerr. / konvergerr eftersom åde / och / Tipps. Använd jämförelsestsen för tt evis tt de två sist integrler konvergerr. / konvergerr eftersom / / om > och därmed även i intervllet <. / konvergerr eftersom / om > och därmed i intervllet <. d) e e konvergerr eftersom åde och e konvergerr. Tips. Använd jämförelsestsen för tt evis tt de två sist integrler konvergerr. e konvergerr eftersom e i intervllet <. e konvergerr eftersom e e i intervllet <. v