Inledning -med livskunskap på schemat och en definition av detta Livskunskap från barn och ungdomars horisont! Hur närmar man sig barn och ungdomars frågor om livet, t ex bråket hemma som fångar tankarna för stunden, eller han som jag så gärna skulle vilja bli kompis med, eller de andra kompisarna, gillar de verkligen mig och hur gör jag för att hon ska förstå att jag verkligen är kär i henne, men liksom inte kan förmå mig att ta där väldiga steget och våga undersöka om det är ömsesidigt? Dessa frågor, bortom multiplikationstabeller, glosor och Hallands floder (som också i för sig kan vara viktiga frågor om de sätts i ett sammanhang), kan bearbetas i ett område som på senare delen av 90-talet och början av 2000-talet växt fram som ett undervisningstema fyllt av barn och ungdomars egna frågor och undringar om livet, med syfte att skapa mening, struktur och förståelse kring vem man är i syfte att skapa framtidstro, hopp om livet och skapa tillitsfulla och goda relationer. Området brukar ofta kallas för livskunskap och många insiktsfulla pedagoger har länge arbetat med detta eftersom behovet varit så stort, där man tagit fasta på det som är brännpunkten i barn och ungdomars liv, nämligen utvecklingen av identiteten och de närmaste relationerna. Många skolor runt om i Fyrbodal, Göteborg och Sverige inför nu detta som ett eget ämne. Det bör också nämnas att livskunskapen i detta sammanhang kan ses som en del i ett större värdegrundsarbete, där Läroplanernas begrepp så som tolerans, ansvar och alla lika värde främjas och konkretiseras. En viktig del i arbetet är att hela skolan och närsamhället gärna fungerar som ett stöd i ett arbete som syftar till att främja självkänslan och de goda relationerna. Jag har lärt mig så mycket om dessa ungdomar på en enda förmiddag, saker som jag trots att jag arbetat med dem i flera år, inte hade en aning om (Elevassistent som deltog under en dag där vi arbetade med en årskurs 9:a) Vlken utbildning har du.för jag skulle också vilja ha så roligt på jobbet varje dag när jag blir vuxen (en kille i årskurs sex när det handlade om livet, kroppen och kärleken) Jag mår mycket bättre nu på den här skolan, där jag känner mig sedd och där vi har livkunskap (tjej som går Gymnasieskolans Individuella program)! Att kunna hantera känslor ett moment inom livskunskapen för att kunna känna igen och hantera olika känslor på ett konstruktivt sätt
Persson till Karlsson en rolig övning där samarbete och kommunikation tränas Livskunskap från forskarnas horisont Från forskarnas horisont har det också mer livligt och högljutt diskuterats huruvida barn och ungdomarnas sociala och emotionella kompetens kan tränas och utvecklas mer systematiskt och strukturerat. Begrepp så som livskunskap, socialt och emotionellt lärande, social och emotionell träning har dykt upp i dessa sammanhang. Här syftar Livskunskapen och det sociala och emotionella lärandet på att utveckla en Emotionell intelligens (EQ) som kan tränas och utvecklas varje vecka år efter år under hela barn och ungdomstiden med stegrande svårighetsgrad. Syftet är att utvecklas som människa både socialt och emotionellt, men också att gruppen i sig utvecklas. Den emotionella intelligensen kan definieras som förmågan att kontinuerligt observera sina egna och andras känslor och sinnesstämningar, att kunna urskilja dem och att låta den informationen vägleda ens tänkande och agerande (Salovey och Mayer). Att vara känslomässigt intelligent innebär enligt denna definition att veta vad man känner och också kunna läsa av vad andra känner samt att använda den informationen på bästa sätt, t ex uppmuntra någon då man tror att det behövs eller motivera flera att sträva mot ett gemensamt mål. Människor som har utvecklat sin känslomässiga intelligens förstår och uttrycker egna känslor, känner igen känslor hos andra, kan hantera affekt och låta sinnesstämningar och känslor motivera ett anpassat beteende. Människor med
känslomässig intelligens är ofta trevliga att ha i sin närhet, de far andra att må bra. De kan ta umbäranden kortsiktigt eftersom de vet att belöningen kan komma senare. De kan t ex uppoffra en del för att hjälpa en vän eftersom de vet att det kan innebära att man stärks på sikt. Emotionellt intelligenta människor söker sällan ytlig njutning utan uppmärksammar sina känslor så att de kan vara till hjälp på vägen mot mognad och växt. Terje Ogden som är forskare hävdar t ex i Skolans mål och möjligheter att det finns mycket som tyder på att en starkare formalisering och struktur av skolans sociala och emotionella lärande förmodligen ger barn och ungdomar bättre sociala och emotionella färdigheter samt att de presterar bättre studieresultat i skolan! Ur detta perspektiv borde livskunskapen kunna ses som ett eget prioriterat ämne, som en del i det övriga skoluppdraget, som en del i ett värdegrundsarbete och som en del i likabehandlingsarbetet. Mycket viktigt att poängtera är att undervisning i social och emotionell kompetens i sig, som helt avgränsat från det övriga skoluppdraget inte ger större mätbara resultat, utan måste kraftfullt stödjas från rektor, arbetslag, personalen och föräldrarna som en del av det demokratiska uppdraget. Syfte Syftet med livskunskapen är att träna upp elevernas sociala och emotionella förmåga och där igenom utveckla självkänsla, självförtroende samt de goda förutsättningarna för att skapa goda relationer med andra människor, Dessutom tränas kompetenser och förmågor som bidrar till att värna om såväl djur som vår omgivande miljö. Med andra ord utgör livskunskapen en del i ett större ekologiskt samspel, när det gäller såväl förståelsen av oss själva, andra människor samt samspelet med ting, djur och natur. Metod Statens Folkhälsoinstitut föreslår två olika metoder för det sociala och emotionella lärandet. Dessa är Birgitta Kimbers SET (Social och Emotionell Träning) och Lars Löwenborgs och Björn Gislasons Stegvis. Programmen föreslås p g a de är mer utvärderade än andra program som finns på marknaden idag, även om det givetvis finns andra bra metoder också. Genom samtal, lekar, rollspel, gruppdynamiska övningar bearbetas och tränas barns sociala och emotionella kompetens. Det svenska SET-programmet (Social och Emotionell Träning) med Läromedlet Livskviktigt, skrivet av Birgitta Kimber finns utvecklat från 6-19 års ålder.
SET är uppbyggt av följande fem moment som tränas regelbundet (2 ggr per vecka tom skolår 6 och sedan en gång per vecka), med stigande svårighetsgrad. Momenten är självkännedom, att hantera känslor, empati, motivation och att hantera förhållanden. Läs mer om SET på www.set.st Stegvis bygger på det amerikanska Second Step-programmet och är översatt och modifierat till svenska förhållanden. Programmet finns från 4-15 år och har liksom SET en struktur med stigande svårighetsgrad och bör arbetas med regelbundet varje vecka. Det är Björn Gislason och Lars Löwenborg som gjort anpassningarna till Sverige. Stegvis bygger på momenten självkontroll, empatiträning och Impulskontroll och problemlösning. Ni kan läsa mer om Stegvis på: www.gislasonlowenborg.com Moment Inom SET-programmet tränas de olika momenten ända från Förskoleklassen och uppåt. Teman inom de olika momenten är t ex Lika Olika, problemlösning, hantera känslor, värderingsövningar, konflikthantering, tolka bilder och berättelser, göra mer av det man mår bra av, stå emot kompistryck, kunna säga ja och nej, kunna läsa av människor och situationer, lyssna och kunna föra fram budskap, stresshantering, ge och få positiv feedback med mera (www.set.st). Momenten är självkännedom, hantera sina känslor, empati, motivation och att hantera förhållanden och beskrivs nedan: Övningsexempel skolår 6 (Elevbok 7) *Eleverna tränar självkännedom genom att utifrån givna situationer fundera på hur de skulle känna sig. De får fundera på gånger de reagerat på olika sätt. De får berätta om sina liv och reflektera. *Eleverna får med hjälp av olika tekniker träna sig att lugna ner sig. De får utifrån bilder, berättelser eller verkliga händelser träna sig i att hantera sina känslor. *Eleverna tränar empati genom att lyssna på andra och berätta själva och därigenom förstå att man kan känna och reagera olika på samma händelse. Eleverna får också lära sig att läsa av andra genom att se på bilder och skulpturer och genom rollspel. Från Bildspelet på www.set.st *Eleverna tränas i motivation genom att sätta upp mål och delmål. De får lära sig olika sätt att göra detta. *För att träna sin sociala kompetens får eleverna ytterligare instrument att använda vid momentet hantera förhållanden. De får lära sig att kritisera på ett bra och konstruktivt sätt, de får träna sig i att säga ja och nej, att hantera grupptryck. De får också fundera på grupprocesser.
I Gislasons och Löwenborgs Stegvis har man avgränsat arbetet till tre olika moment. Dessa är Emapatiträning, impulskontroll och problemlösning samt självkontroll. Empatiträning I detta moment får barnen lära sig att sätta namn på känslor så som glädje, sorg, ilska, osäkerhet med flera. Träningen handlar om likheter och skillnader mellan egnas och andras känslor, att känslor kan förändras och förutses, att lyssna aktivt, att uttrycka jagbudskap (jag känner att istället för du är så) Impulskontroll och problemlösning Barnen får träna sig att lösa problem i flera steg, genom att förstå och definiera problem, att välja och tillämpa lösningar samt att utvärdera dessa. I denna del handlar också om färdighetsträning som att dela med sig, byta, turas om, vänta, acceptera, ursäkta, ta ansvar för sina handlingar med mera. Självkontroll Barnen får lära sig uppmärksamma tecken på ilska, vad som utvecklar ilskan, att stanna upp, avslappningstekniker, tala högt och tänka positivt och att tänka efter. Vidare arbetar man med temana: ej slå tillbaka, när man blir retad, när andra tar något, att ta ett nej, våld och fredliga alternativ, att ta kritik, självhävdelse, att acceptera konsekvenser, undvika slagsmål, att ställas utanför, att hantera besvikelser, att hantera beskyllningar och att framföra klagomål. Mål Det är viktigt att målen är utvärderingsbara och konkreta. Målen bör sättas utifrån de olika momenten som är uppsatta och kan t ex användas kopplat till den Individuella Utvecklingsplanen (IUP:n) Nedan ett exempel hur Momentet Empati kan kopplas till ett utvecklingssamtal och vad man kan göra själv och vilket stöd man behöver för att röra sig mot den positiva polen (av föräldrar och personal i skolan m fl). Exempel på mål kopplat till momentet empati
Exempel mål kopplat till momentet hantera förhållanden På en skala kan man samtala om var man befinner sig t ex var på en skala man befinner sig när det t ex gäller: Att kunna kritisera på ett bra och konstruktivt sätt, att kunna säga ja och nej på ett tydligt sätt, att hantera grupptryck, att kunna sprida glädje i en grupp med mera, att kunna tycka olika, trots att det inledningsvis kan kännas obekävmt m m! Mål kopplat till momentet Social kompetens På en skala får man fundera på hur man kan hantera känslor i relation till andra människor, hur man kan läsa av sociala situationer och hur man kan röra sig i olika sociala miljöer, vilket bl a innebär att man skall använda sig av sina känslor vid samarbete, förhandlingar, konfliktlösningar och vid hantering av andra människors känslor. Dessa målbilder kan precis som ovan nämndes kopplas till den Individuella Utvecklingsplanen och hur man kan utveckla sin Sociala kompetens. Slutord -tankar om livskunskap i skolan Skolan står inför en spännande utmaning när det gäller att organisera och systematisera livskunskapsfrågorna i skolan. Inom en femårsperiod hoppas vi att samtliga kommuner i hela Fyrbodalsområdet har infört Livskunskap som en obligatoriskt kurs eller ämne att jobba med. Det är också viktigt att det förs en kvalitetsdiskussion kopplat till området, hur kurs- och arbetsplaner utformas, vilka resurser som finns till förfogande, hur personalens kompetens inom området utvecklas med mera. Lycka till med ert arbete och hör gärna av er om stöd och hjälp i arbetet. Med vänlig hälsning Henrik Erlandsson och Anne-Sofie Skälegård, Hälsokällan 2007-01-10 www.halsokallanfyrbodal.se