Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 FRITIDSHEMMET Brattbergsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Åsa Eklund 2010-05-10

Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 6 3 Verksamhetens förutsättningar 7 4 Arbetet i verksamheten 8 4.1 Normer och värden... 8 4.2 Barns ansvar och inflytande... 10 4.3 Samarbete mellan fritidshem och hem... 11 4.4 Samarbete med andra verksamheter... 12 5 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 14 6 Livsstil och hälsa 15 7 Jämställdhet 16 8 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet 17 8.1 Åtgärder för förbättring... 17 3

1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Vi utvärderar och reviderar lokala arbetsplanen under läsåret. Vid vår gemensamma veckoplanering diskuterar vi och följer upp verksamheten. Barnen fyller anonymt i en trivselenkät. Där svarar barnen på hur de upplever sin trygghet tillsammans med barn och personal på fritidshemmet. Enkätunderlaget använder vi för att se om vi når nationella målen. Återkommande aktiviteter som Drop-in- fika, fritids planering, personalmöten dokumenteras och utvärderas regelbundet på våra fritidsmöten, som vi har en gång/vecka. 5

2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Vi lägger stor vikt vid värdegrundsarbetet som pågår under hela dagen. Vi pratar och diskuterar värdegrundsfrågor ständigt. Det resulterar i trygga barn. Eftersom all personal arbetar med alla barn så har det varit viktigt att delge varandra information och kunskap kring barnen. Det får vi möjlighet att göra på våra fritidsmöten och arbetslagsplaneringar. Aktuella problem och konflikter som uppstår, reder vi ut direkt. Vi har påbörjat ett arbete med Friends, och räknas nu som en Friendsskola. Både personal och barn ingår i utbildningen. Under hösten har en Genusutbildning pågått där fritidspersonal har deltagit. 6

3 Verksamhetens förutsättningar Ansvarsområden och verksamhet Grundskolan Söder är en del av Barn-och utbildningsnämndens ansvarsområde med undervisning på Gäddgårdsskolan år F-9, Brattbergsskolan år F-4 och Götlunda skola F-6. Till samtliga skolor hör även fritidshem. Styrning Förskoleklassernas, fritidshemmens och skolornas verksamhet styrs ytters av nationella mål, de formuleras av regeringen och riksdag. De nationella målen finns i skollagen och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen Lpo 94 samt i kursplanerna och timplanerna för grundskolan. Varje fritidshem har en lokal arbetsplan, som revideras varje år. Av arbetsplanen framgår hur uppdraget förverkligas d.v.s. hur skolledarna och pedagogerna på bästa sätt bidrar till barns/elevers utveckling och lärande. Lärare har att, utifrån uppdraget, formulera och fördjupa förståelsen av vardagliga problem och dilemman kring barns/elevers utveckling och att utforma verksamheten så att barn/elever når de nationella målen. Ledning Barn- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för verksamheterna. För varje skola finns kontaktpolitiker utsedda. Barn- och utbildningsförvaltningen med sitt kontor är nämndens verkställande organisation för de verksamheter som skolplanen omfattar. Förvaltningen leds av skolchef och biträdande skolchef. Barn- och utbildningskontoret ansvarar för övergripandeplanering, utveckling, uppföljning, utvärdering och samordning inom nämnda verksamheter. Grundskolan Söder har en skolledning med två årsarbetare, en rektor och en biträdande rektor. Personal På fritidshemmen arbetar det 5,25 åa. Kompetensutveckling All personal har arbetat med lärgrupper. Vidare har det fem åriga samarbetsprojektet med Karlstads universitet kring Problembaserad skolutveckling avslutats med en lärstämma. Vi har även haft personal som gått endagskurser med olika inriktningar däribland utbildning på NTA-lådorna (Natur och Teknik för alla). Kommunen har gjort en IT-satsning där all personal går PIM utbildning, Praktisk IT- och mediekompetens. Elever På fritidshemmet är det 100 barn inskriva. 7

4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handlar också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Arbetet Alla barn angår all personal. Detta medför att alla barn känner alla vuxna på vår skola. Viss personal från fritidshemmen arbetar även i skolan. Detta bidrar till en helhetssyn på barnet, som gör att fritidspersonalen tar del av saker som händer på skoltid. Vi har även fritidspersonal som ingår i skolans trygghetsteam samt ansvarar för undervisning av SET som är en social och emotionell träning av Birgitta Kimber. Hela skolan F-4 arbetar med boken Livsviktigt. Där får barnen arbeta fram en egen stoppteknik att ta till, när man blir arg. Det innebär att hitta ett sätt att ta han om sin ilska, så att man inte skadar eller kränker någon. Genom kontakten med barnets föräldrar kan vi få reda på saker, som är viktiga att veta kring barnet. Tillsammans med barnen arbetar vi med Likabehandlingsplanen och våra trivselregler. Verksamheten arbetar kontinuerligt med livskunskap genom samtal, bekräftelse och genom att vara lyhörda inför varandra. Vi ger tid till samtal för att lösa problem samt uppföljning vid behov. Vid skolstart får alla föräldrar och barn en skriftlig information om vårt arbete mot kränkande ord och handlingar. Vi har öppna dörrar mellan fritidsavdelningarna, som gör att barnen känner sig trygga och respekterar varandra oavsett ålder. Barnen har många kamrater från andra avdelningar. Vi diskuterar vilka barn, som är i behov av extra stöd, samt på vilket sätt vi kan stötta dem på bästa sätt. Vi gör observationer i barnens lek och miljö. Vi lyfter fram det unika hos varje barn och visar att olikheter är en tillgång för gruppen. Resultat Vi gör en trivselenkät varje termin där barnen svarar på frågor anonymt. Sammanställningen av vår enkät visade att utav 67 barn svarade 2 stycken att de kände sig mindre trygga på fritids. 8

Vi har sett en minskning av konflikter och kränkningar, eftersom alla barn har en stoppteknik som används, när de blir arga. Vi märker att barnens självkänsla stärks, genom att de vågar uttrycka sina känslor, prata inför grupp och stå för en åsikt. Vi hör att de flesta barnen har ett vårdat språk och visar hänsyn mot varandra. Svordomar förekommer dock fortfarande framförallt när en vuxen inte är närvarande. Barnen har blivit mer medvetna om hur man själv löser olika konfliktsituationer. Barnen hanterar konflikter olika beroende på mognad. Barnen har möjlighet att gå mellan olika avdelningar, som gör att de utökar sin kamratkrets. Analys Varje läsårsstart fokuserar vi på normer och värden genom arbete med värdegrunden gällande fritidshemmens och skolans regler. Gemensamma aktiviteter över avdelningarna gör att barnen känner igen vuxna och barn från andra avdelningar. Personalen tar sig tid och samtalar med både barn och föräldrar. Detta gör att alla känner sig väl bemötta och sedda. Det vårdade språket tror vi beror på, att vi har nolltolerans mot svordomar och annan kränkande behandling. Fortfarande har vi barn som använder en tråkig attityd mot andra barn och vuxna. Bedömning av måluppfyllelse Vi upplever att barnen är trygga med de vuxna i verksamheten. Vi ser att de tar kontakt med den pedagog, som finns i deras närhet. Vi har genom egna reflektioner och observationer funnit, att resultatet är bra. Slutsatser Fritidspersonalen får en helhetssyn på barnet under hela dagen eftersom vi arbetar i skolan. Genom våra egna reflektioner, observationer och trivselenkäten ser vi ett gott resultat av vårat arbete med livskunskap. Rutiner och regler ger tryggare barn. Vi ser tendenser, att barn idag blir mer och mer självupptagna. De har ibland svårt att följa gällande regler. Därför är det viktigt att vi ständigt arbetar med värdegrunden. Lärdomar Vårt gemensamma förhållningssätt bidrar till det goda klimatet. Vi ser en vinst med att alla barn angår all personal. Vi har blivit mer genusmedvetna i vårt arbete. Vi är observanta på, att alla får ta plats. Åtgärder för förbättringar Vi vuxna ska lägga fokus på att flickor och pojkar ska få ta lika stort utrymme. Lyfta Likabehandlingsplanen vid fler tillfällen tillsammans med barn, föräldrar och personal. Vi ska omdisponera vår planeringstid, så att vi kan utveckla vår verksamhet. 9

4.2 Barns ansvar och inflytande Mål Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utöver att allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och, har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbete i demokratiska former. Arbetet Fasta rutiner och ramar, som fritids har utarbetat med barnen skapar trygghet i vardagen, som utevistelse, speciella gympadagar och pysseldagar. Barnen får efter mognad lära sig ta ansvar för undanplockning av sina saker. Planerade inne- och uteaktiviteter kompletterar varandra, för att ge barnen tillfälle att träna olika förmågor. Barnen tar ansvar för sin egen lek med stöd av personal. Samverkan mellan fritidsavdelningarna gör att barnen kan gå emellan och leka, under förutsättning att de talar om var de är. Barnen ska känna att de har inflytande över sin fritidsvistelse. Vi får många förslag och idéer på aktiviteter från barnen. Barnen får vara med och planera gympan. Barnen har tillsammans med förälder ansvar att anmäla sig, när man kommer och går. Resultat Vi ser att barnen växer med sin uppgift att ta ansvar och planera aktiviteter. Självkänslan stärks när de får med sig de andra barnen i sin lek. Vi ser att barnen blir glada och nöjda när de får vara med och bestämma och diskutera fram olika lösningar. Barnen har fortfarande svårigheter med att vänta på sin tur, och i många fall har de svårt att lyssna på andra. Många vill gärna stå i centrum och bestämma. Analys Utifrån våra förutsättningar är det svårt att planera stora aktiviteter tillsammans med barnen. Det gäller även reflektionstid. Vi vill göra mer än vi har förutsättningar till! Vi slår ihop avdelningarna sista timmen, vilket gör att barnen måste avsluta en aktivitet och förflytta sig. Det är bättre förutsättningar när det är lovfritte, eftersom vi då har tid att göra och slutföra planerade aktiviteter med barnen. Vi är då fler personal, som kan hjälpas åt att förbereda aktiviteter. Bedömning av måluppfyllelse Genom observationer ser vi att barnen tar olika plats i verksamheten. Vi har svårt att bedöma om vi nått målen, eftersom enkätunderlaget enbart handlade om trivselfrågor. Slutsatser Vi kan bli bättre på, att bemöta barnens önskemål och behov. Det är lättare att genomföra barnens önskade aktiviteter under lovverksamheten. 10

Lärdomar Barnen idag är mer ifrågasättande och nyfikna, vilket gör att vi måste ge mer tid till samtalen, för att barnen ska känna sig sedda och bekräftade. Åtgärder för förbättring Vi ska skapa möten tillsammans med barnen för att göra dem mer delaktiga, samt att de är med och påverkar och utvärderar våra aktiviteter. I vår kommande enkät för de äldre barnen ska frågor som gäller elevinflytande och elevansvar ingå. Barnen i de lägre åldrarna kommer att få svara på frågor tillsammans med personalen. 4.3 Samarbete mellan fritidshem och hem Riktlinjer Lpo 94 - med viss anpassning till fritidshemmet Alla som arbetar i fritidshemmet skall Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla fritidshemmets innehåll och verksamhet Läraren skall Samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om barnets situation på fritidshemmet, trivsel och utveckling, och hålla sig informerad om det enskilda barnets personliga situation och därvid iaktta respekt för barnets integritet. Arbetet Vi skapar en god kontakt med föräldrarna vid hämtning och lämning. Vi är lyhörda och öppna inför föräldrarnas synpunkter. Gemensamt föräldramöte med skolan sker inför varje läsår. Viktig information vid lov samt vid andra större aktiviteter sker via skriftlig information. Drop-in- fika erbjuds till nya föräldrar och barn varje läsår. Genom vårt gemensamma förhållningssätt där alla barn angår all personal, blir både barn, föräldrar och personal trygga med varandra. Personalen har god kontakt med de flesta föräldrar via den dagliga kontakten vid hämtning och lämning. Det händer dock att föräldrar ibland glömmer att säga till när de hämtar sitt barn. Detta skapar stor oro bland personalen. Många föräldrar besöker barnen under skoltid. Tyvärr stannar de inte kvar på fritids på eftermiddagen, där de har möjlighet att se sina barn i leken. Vi upplever att föräldrar inte är lika nyfikna på fritidsverksamheten som på skolans verksamhet. Kan det vara så, att vi inte informerat föräldrarna om fritidshemmens verksamhet, under det gemensamma föräldramötet vid höstterminens start? Vi tror ändå att föräldrarna känner sig välkomna för att vi alltid har öppna dörrar. All personal på skolan samverkar för barnens bästa. Detta gör att föräldrarna känner en trygghet med många pedagoger. Vi tycker att vi har ett gott samarbete med de flesta föräldrar. 11

Genom gemensamt förhållningssätt och positiv anda skapas goda förutsättningar för en öppen kommunikation mellan barn, föräldrar och personal. Åtgärder för förbättring För att nå föräldrarna på ett bättre sätt, kommer vi att göra en egen sida Rexnet. Vi kommer att ha fler diskussioner om fritidsverksamheten på våra kvällskonferenser. Vi tänker informera föräldrarna om fritidsverksamheten på föräldramötet inför skolstarten. 4.4 Samarbete med andra verksamheter Lpo 94 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Riktlinjer - med viss anpassning till fritidshem Läraren skall utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Arbetet All personal samverkar för barnens bästa, och vi samarbetar mellan avdelningarna. Vi har gemensam frukost, och vi öppnar och stänger fritids på en och samma avdelning. All personal i skolan ingår i olika arbetslag, där vi får tillfälle att diskutera. Eftersom fritidspersonal och lärare arbetar i både förskoleklass, skola och fritidshem, får alla en inblick i varandras verksamheter. Det gör också att vi får möjlighet, att se barnen i olika verksamheter. Vi tror att det gynnar vår samverkan både mellan barn och lärare samt mellan lärare och lärare. För att göra övergången mellan avdelningarna så smidigt som möjligt, bjuder vi in våra blivande fritidsbarn under våren. Barn i behov av särskilt stöd, ägnas extra uppmärksamhet vid övergång till ny avdelning. Vi uppmuntrar barnen att utveckla sina fritidsintressen. Genom att sätta upp information på våra anslagstavlor försöker vi skapa intresse för olika föreningsalternativ. Nya förskoleklassbarn som ska börja på fritids kommer och hälsar på ett flertal gånger med sin personal. Inskolningssamtal sker med föräldrar och förskoleklasspersonal som arbetar på fritids. Alla barn är involverade i våra fadderbarn från Indien. Resultat Drop-in- fika har genomförts - tyvärr med ganska låg närvaro. Vi ser barn i olika åldrar leka med varandra. 12

Analys Det känns som barnen är trygga med den personal, som arbetar på de olika avdelningarna. Samarbetet mellan yrkesroller med olika kompetens gör, att barnen kan utvecklas på olika sätt. Slutsatser Alla barn angår all personal. Detta gör att barnen känner sig trygga. Personalen finns både i skola/förskoleklass och fritidshem, vilket gör att vi får kunskap om barnens utveckling i all verksamhet. Lärdomar Det är viktigt att ha gemensamma möten på fritidshemmen, där vi kan föra en dialog kring alla barn, så vi kan bemöta dem på bästa sätt. Det är viktigt att ta tillvara på personalens kompetenser, vilket gynnar barnen i deras utveckling. Åtgärder till förbättring Vi behöver lösgöra fler fritidspersonal till våra fritidsmöten. Föräldrarna erbjuds möjlighet till enskilda samtal om det egna barnets utveckling i verksamheten. På våra arbetslagsplaneringar, där all personal ingår, vill vi ha fler diskussioner kring fritidsverksamheten. 13

5 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Årets insatser som berör respektive diskrimineringsgrund Diskrimineringsgrund Kön Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Främjande insatser Genusperspektiv är en naturlig del i vår verksamhet. Vi stödjer på alla sätt det barn som kommer från ett annat land. Vi planerar våra aktiviteter så alla kan delta. Vi tar hänsyn till föräldrarnas önskemål om kost. Vi ser till att anpassa hela skolmiljön, oberoende av vad en elev har för funktionshinder, så att alla elever i möjligaste mån har samma förutsättningar. Årets insatser som berör de riskfaktorer, som identifierats i kartläggningen Riskfaktorer Bråk på skolgården och i skogsområdet på skolan. Förebyggande insatser Översyn av rastvärdsschemat samt kartläggning av utsatta ställen. Arbete Skolan har en likabehandlingsplan som vi följer. Den utvärderas och revideras varje år. Revideringen gör personal och elever tillsammans. Vi arbetar aktivt på skolan och fritids med förhållningssätt och attityder. Vi tar direkt kontakt med hemmen om vi upptäcker kränkande behandling eller ett upprepat ovårdat språkbruk bland eleverna. I vår likabehandlingsplan finns de rutiner vi följer om oacceptabelt beteende sker både på skolan och fritte, och vid fall som anses som mobbing. I likabehandlingsplanen tas exempel upp på vad som är oacceptabelt beteende samt var kränkningar sker på skolan om det sker, vilket elever och personal tillsammans tagit fram exempel på. Kompisstödjare finns samt ett mobbingsteam (trygghetsteam), som alla under året blivit utbildade av organisationen mot mobbing, Friends. Fritidspersonal ingår i trygghetsteamet. Trygghetsteamet från hela södra skolområdet har träffats flertalet tillfällen per termin, för att stötta varandra och för att utbyta idéer. Eleverna har möjlighet att påverka sin arbetsmiljö, bl a genom klassråd, elevråd, mat- och hälsoråd, miljöråd, samt stormöten på fritids. Brattbergsskolans värdegrund är ett mycket viktigt dokument för oss. Det har utarbetats i samråd med elever och föräldrar och visar på vilket synsätt vi har på skolan och allt som rör vår verksamhet. Alla nya elever/föräldrar informeras om den. Vi känner inte till någon mobbing på fritids. Vi tror att detta beror på att vuxna ser alla barn, och att vi prioriterar smågrupper å fritids. 14

6 Livsstil och hälsa Lpo 94, Skolans uppdrag: Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Mål att sträva mot: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Arbete Vi arbetar aktivt på fritids för att hålla ljudnivån nere, särskilt på morgonen och i när vi äter. Detta pratar vi regelbundet om, eftersom det handlar om arbetsmiljön. Alla barn som har fritids på morgonen erbjuds frukost som bl.a. består av gröt, fil, yoghurt och smörgås. Ur hälsosynpunkt har vi tagit bort kräm, o boy och juice som mellanmål. Vi varierar med fil, yoghurt, mjölk och smörgås. I slutet av dagen serveras frukt till barnen. Vid varje matsituation är vi noga med att lära barnen att tvätta händerna. Fritidsverksamheten är alltid förlagd ute någon gång under dagen. Vi anser att det är bra för barnen att vara ute efter skolans slut. Vid lovverksamheten har vi olika aktiviteter som t.ex. skridsko- och pulkaåkning, promenader och badhusbesök. Vi promenerar alltid till våra aktiviteter. Skolans idrottssal används flitigt av fritidshemmen. Vi går ofta dit för att leka och vi har även vid ett flertal tillfällen dansat linedance. Vi anser att alla får möjlighet att aktivera sig på olika sätt på fritids. Vårt arbete för att stärka barnens fysik och goda matvanor kommer att fortsätta. Vi har flera hälsoinspiratörer på fritids som inspirerar och uppmuntrar både vuxna och barn till olika aktiviteter. Eftersom vi vet att många av barnen sitter vid datorn hemma, är det viktigt att vi som personal hittar olika aktiviteter som får barnen att röra sig. 15

7 Jämställdhet Lpo 94, En likvärdig utbildning: Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Arbete På fritids försöker vi att ge lika mycket utrymme åt flickor och pojkar beroende på intressen. Vi arbetar med att stärka barnen så att de vågar säga vad de tycker, tänker och känner. Detta skapar en trygghet i gruppen där man blir respekterad för den man är. Vi uppmuntrar barnet till, att oberoende av kön, prova olika aktiviteter, t.ex. legobygge, hopprep, skapande och dans, som traditionellt betraktats som pojk- eller flickaktiviteter. Vi arbetar aktivt med barnen om jämställdhetsfrågor genom t.ex. Friends och Livsviktigt, där fritidspersonal är involverade. De flesta av oss vuxna har gått en genuskurs, vilket gör att vi är mer observanta nu kring jämställdhet i vår verksamhet. Vi som arbetar med barnen tänker på och reflekterar över hur vi bemöter barnen och att vi är lyhörda. Utifrån det arbetssätt och metoder vi använder i fritidshemmet och på vår skola, anser vi att vi arbetar för en likvärdig utbildning för flickor och pojkar. Vi strävar mot att jämställdhet ska finnas med i hela vår verksamhet. 16

8 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet Analys Vi når målen när det gäller: uppföljning av resultat i förhållande till styrdokumentens krav utvecklingssamtal om hur elevernas kunskaps- och socialutveckling bäst kan stödjas Att ge eleverna kunskap om demokratins principer och förmågan att arbeta i demokratiska former Samverka mellan och inom verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande Elever i behov av särskilt stöd Skrivandet av åtgärdsprogram Samarbete mellan skola och hem Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer måluppfyllelsen som mycket god. Slutsatser /Lärdomar De resurser vi fått tilldelade har vi använt på ett bra sätt eftersom måluppfyllelsen är hög. Personalen är kompetent och välutbildad. Det finns en vilja att utveckla det pedagogiska arbetet. 8.1 Åtgärder för förbättring Av de åtgärder för förbättring som vi skrivit i kvalitetsredovisningen prioriterar vi följande: Mer systematiska uppföljningar av resultaten och verksamheten förutsättningar. På våra föräldramöten inför nytt läsår, ska vi lyfta fram fritidsverksamheten. Därmed höjer vi statusen för vår fritidsverksamhet. Föräldrarna ska erbjudas möjlighet till enskilda samtal om det egna barnets utveckling i verksamheten. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Åsa Eklund Biträdande rektor 17