Finaltävling den 20 november 2010

Relevanta dokument
Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Föreläsning 7: Trigonometri

Matematiska uppgifter

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Sfärisk trigonometri

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

MA002X Bastermin - matematik VT16

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.


Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Kan det vara möjligt att med endast

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

9. Vektorrum (linjära rum)

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Materiens Struktur. Lösningar

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Lösningsförslag till finaltävlingen den 19 november 2005

Lösningsförslag till fråga 5

Sidor i boken

9. Bestämda integraler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

SF1625 Envariabelanalys

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Räkneövning 1 atomstruktur

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Gör slag i saken! Frank Bach

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Matris invers, invers linjär transformation.

SF1625 Envariabelanalys

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Induktion LCB 2000/2001

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

FORMELLA SPRÅK, AUTOMATER OCH BERÄKNINGSTEORI ÖVNINGSUPPGIFTER PÅ REGULJÄRA SPRÅK

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Diskreta stokastiska variabler

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Grundläggande matematisk statistik

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

En skarp version av Iliev-Sendovs hypotes

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

10. Tillämpningar av integraler

Sammanfattning, Dag 9

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Integraler och statistik

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Facit - Tänk och Räkna 4a

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

13 Generaliserade dubbelintegraler

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Stokastiska variabler

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

Lösningar basuppgifter 6.1 Partikelns kinetik. Historik, grundläggande lagar och begrepp

Föreläsning 7b Längdskalan är L = 2 3

1 Inledning 2. 2 Måttet av en öppen mängd 3. 3 Integralen av en kontinuerlig funktion 9. 4 Jämförelse med Riemannintegralen 14

Generaliserade integraler

I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XI...

Transkript:

SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning Låt T betekn tringelren Tringlrns sidor hr då längdern 2T, T, 2 3T resp Enligt tringelolikheten gäller tt summn v två sidolängder, vilk som helst, lltid överstiger den tredje sidns längd, dvs om sidlängdern är, b oh, så gäller + b >, + > b oh b + > Men för den ktuell tringeln gäller inte dett överllt; vi hr nämligen T + 2 3 T = 5 3T < 2T Det finns lltså ingen tringel med de givn höjdmåtten Svr Någon sådn tringel finns inte Problem 2 Betrkt fyr linjer y = kx k 2 för olik heltl k Fyr olik punkter (x i, y i ) är sådn tt vr oh en tillhör två olik linjer oh på vrje linje ligger preis två v dem Låt x 1 x 2 x 3 x 4 Vis tt x 1 + x 4 = x 2 + x 3 oh y 1 y 4 = y 2 y 3 Lösning Låt (x, y) vr en gemensm punkt till linjern y = kx k 2 oh y = lx l 2, k l Då är x(k l) = k 2 l 2 x = k + l y = k(x k) = kl Låt y = ix i 2 oh y = jx j 2 vr de två återstående linjern (i, j, k, l är olik heltl) Om (k +l, kl) är en v de fyr punktern måste exkt en v de övrig punktern ligg på linjen y = kx k 2 oh exkt en på linjen y = lx l 2 Av dess båd sk den en ligg på linjen y = ix i 2 oh den ndr på linjen y = jx j 2 Skärningen melln linjen y = ix i 2 oh linjen y = jx j 2 måste följktligen vr den fjärde punkten oh vi kn utn inskränkning nt tt punkterns koordinter är (k + l, kl), (i + j, ij), (i + k, ik), (j + l, jl) (Vrt oh ett v heltlen i, j, k, l förekommer i exkt två v koordintern) y (j) (k) (3) (4) (i) x (1) (2) (l) (1) (2) (3) (4) (k + l, kl) (j + l, jl) (i + k, ik) (i + j, ij)

(Anm y-skln är något hoppressd i förhållnde till x-skln i figuren för tt ge bättre överskådlighet) Vi kn utn inskränkning nt tt k + l är den minst summn Det följer tt k + l i + k, vrv l i, oh k + l j + l, vrv k j Såväl i + k som j + l är därför i + j, dvs i + j är den störst summn Det gäller lltså tt x 1 + x 4 = (k + l) + (i + j) = (i + k) + (j + l) = x 2 + x 3 (vi behöver inte bekymr oss om vilken summ som är störst v i + k oh j + l), smt tt y 1 y 4 = (kl)(ij) = (ik)(jl) = y 2 y 3 Påståendet är därmed vist Problem 3 Finn ll nturlig tl n 1 sådn tt det finns ett polynom p(x) med heltlskoeffiienter för vilket p(1) = p(2) = 0 oh där p(n) är ett primtl Lösning Betrkt polynomet p(x) = 0 + 1 x + 2 x 2 + + m x m, där 0, 1, 2,, m är hel tl Bild differensen melln p(r) oh p(s) för heltlen r oh s 1 (r s) + 2 (r 2 s 2 ) + + m (r m s m ) Koeffiienten för k, r k s k, kn för k = 1, 2,, m skrivs som en produkt v två heltl där den en fktorn är r s (r k s k ) = (r s)(r k 1 + r k 2 s + r k 3 s 2 + + rs k 2 + s k 1 ), dvs r s är en delre till p(r) p(s) Antg tt villkoren i uppgiften är uppfylld Först observerr vi tt n > 2 Det gäller då tt n 1 är en positiv delre till p(n) p(1) = q oh n 2 en positiv delre till p(n) p(2) = q, där q är ett primtl Men till ett godtykligt primtl q finns br de positiv delrn 1 oh q oh vi måste h n 2 = 1 oh n 1 = q, vilket ger n = q + 1 = 3 oh q = 2 För tt villkoren sk vr uppfylld måste lltså n = 3 oh q = 2 Det återstår tt vis tt det existerr ett polynom med nämnd egenskper; ett sådnt är p(x) = (x 1)(x 2) = x 2 3x + 2 Svr n = 3 Problem 4 Vi skpr en tlföljd genom tt sätt 1 = 2010 oh kräv tt n är det minst tl som är större än n 1 oh dessutom är delbrt med n Vis tt 100, 101, 102, bildr en ritmetisk tlföljd Lösning Vi börjr med tt konstter tt n n 1 n, så 100 99 + 100 98 + 100 + 99 1 + 100 + 99 + + 2 = 2010 + 102 99 2 < 100 2 Dett visr tt 100 = 100k, för något k < 100 För dett k är följden 100k, 101k, 102k, en ritmetisk tlföljd den llmänn termen är nk för n 100 Men melln två suessiv termer nk oh (n + 1)k är differensen k < 100 < n + 1 Melln nk oh (n + 1)k kn det följktligen inte finns något tl som är delbrt med n + 1 för n 100 Nämnd ritmetisk följd måste därför vr identisk med den sökt tlföljden 100, 101, 102, Anm I själv verket är påståendet snt för n 50 Det gäller nämligen tt 49 = 2549, 50 = 2550, 51 = 2601, 52 = 2652 osv Vi hr här en ritmetisk serie med differensen k=51 Tlföljden för n 100 inleds med 100 = 5100, 101 = 5151, 102 = 5202 osv

Problem 5 Betrkt mängden v tringlr där sidlängdern uppfyller ( + b + )( + b ) = 2b 2 Bestäm vinklrn i den tringel för vilken vinkeln mitt emot sidn med längden är så stor som möjligt Lösning Låt hörnen som står mot sidorn med längdern, b, vr A, B, C resp Vi beteknr vinkelmåtten med smm bokstäver som tringelns hörn Villkoret kn lterntivt skrivs ( + b) 2 = 2b 2 + 2 eller (1) 2 = b 2 + 2 2b Enligt osinusstsen gäller okså (2) 2 = b 2 + 2 2b os A Om vi kombinerr (1) oh (2) finner vi tt villkoret okså kn skrivs som (3) 2b = 2b os A os A = Eftersom, b, är positiv storheter är os A positiv, vilket betyder tt vinkeln vid A är < 90 Enligt sinusstsen gäller vidre tt (4) sin A = sin C = sin A sin C Av (3) oh (4) följer tt tn A = sin C Vinkeln A är mximl när tn A är så stor som möjligt oh vi finner tt 0 < tn A 1 med likhet om oh endst om sin C = 1, dvs när A = 45 oh C = 90 smt B = 45 För denn tringel gäller = b oh = 2b oh insättning visr tt villkoret är uppfyllt Alterntiv lösning Efter tt h notert smbndet (3) oh konsttert tt 0 < A < 90 kn vi nvänd följnde geometrisk resonemng Låt oss fixer oh vrier b oh i förhållnde till Låt D vr fotpunkten till höjden mot AC eller dess förlängning oh låt mätetlet för höjden vr h (vrierr när b oh vrierr) Att mximer vinkeln A är ekvivlent med tt mximer tn A B B h h A b b b D C A C D Vi observerr tt mätetlet för höjden inte kn överstig längden v sidn BC oh vi får tn A = h = 1, med likhet om oh endst om h =, vilket inträffr när D smmnfller med C (oh endst då), dvs när tringeln ABC är rät med rät vinkel vid C Men tn A = 1 A = 45 Det betyder tt vinkeln vid B är 45

Svr Den sökt mximl vinkeln är 45 De båd övrig vinklrn är 45 oh 90 Problem 6 Ett ändligt ntl rutor på ett oändligt rutt ppper är målde röd Vis tt mn på ppperet kn rit in ett ntl kvdrter, med sidor utefter rutnätets linjer, sådn tt (1) ingen rut i nätet tillhör mer än en kvdrt (en knt kn däremot tillhör mer än en kvdrt), (2) vrje röd rut ligger i någon v kvdrtern oh ntlet röd rutor i en sådn kvdrt är minst 1 5 oh högst 4 5 v ntlet rutor i kvdrten Lösning Eftersom ntlet röd rutor är ändligt, går det tt för något n 1 hitt en kvdrt med sidn 2 n sådn tt smtlig röd rutor befinner sig i kvdrten Låt p ( n) vr ndelen rutor när sidlängden är 2 n Låt oss välj det minst heltlet n för vilket ll röd rutor inneslutes Om r(n) 4 5, bildr vi i stället en kvdrt med sidn 2 n+1 Vi hr då fyr gånger så mång rutor oh vi får 1 5 r(n + 1) 1 4 Se nednstående exempel med n = 2, där röd rutor är mrkerde med punkter r(2) = 13 16 > 4 5 1 13 5 < r(3) = 64 < 4 5 Om för något n 1 ll röd rutor inneslutes i en kvdrt så tt r(n) < 1 5, delr vi in kvdrten i fyr delkvdrter med sidn 2 n 1 För vrje sådn delkvdrt gäller tt r(n 1) 4 5, ty om det för någon delkvdrt gäller tt r(n 1) > 4 5, måste r(n) > 1 5 i föregående steg, motsägelse Betrkt en delkvdrt i tget Om r(n 1) 1 5 för någon delkvdrt hr vi åstdkommit en kvdrt v önskt slg Om däremot r(n 1) < 1 5 för någon delkvdrt, fortsätter vi proeduren genom tt del in kvdrten i fyr mindre delkvdrter med sidn 2 n 2 Vi kn på dett sätt gör en fortstt indelning i mindre delkvdrter tills ll röd rutor innesluts i kvdrter sådn tt kvoten röd rutor uppfyller villkoren Den minst kvdrt som vi på dett sätt kn bild hr sidn 2 Vi behöver br t hänsyn till kvdrter som innehåller minst en röd rut; om en kvdrt med sidn 2 innehåller minst en oh högst tre röd rutor är villkoren uppfylld Vi noterr tt fllet med fyr röd rutor i en delkvdrt med sidn 2 ldrig är ktuell, eftersom vi då i föregående steg måste h hft en kvot som överstiger 1 5 I nednstående figur ges ett exempel där vi strtr med en kvdrt med sidn 2 3 NV NO SV SO I figuren till vänster hr vi 12 röd rutor v totlt 64, vilket ger r(3) = 3 8 < 1 5 Vi går därför vidre till figuren i mitten, där vi hr fyr delkvdrter, för vilk två uppfyller villkoren NV oh SO De båd övrig, NO oh SV, gör det inte, vilket leder till fortstt indelning i delkvdrter

Vi hr i dett fll fått två kvdrter med sidn 4, där ndelen röd rutor är 1 4 i båd fllen, oh två delkvdrter med sidn 2, där ndelen röd rutor är 3 4 resp1 4