B yckfalle öve e ösysem som anspoea olja 60 km ä 6. a. e fösa 0 km anspoeas oljan i en pipeline och efe 0 km dela oljan sig i vå paallella pipelines, se figu. Röens diamee ä 0. m och oljans viskosie ä 0.5 as. Hu mycke olja anspoeas i ösyseme pe dygn? 8p B I en koppaledning med en diamee på 0.5 cm omvandlas elekisk enegi ill väme. Run ledningen sie e 0. cm jock isoleande plasskik som högs få bli 9 C innan de böja smäla. Vämeöveföingskoefficienen mellan den ye plasyan och lufen ä 0 W/(m,K. Vämekondukivie fö plasen ä 0.5 W/(m,K. ufens empeau ä 0 C. Hu mycke effek (W/m få högs omvandlas ill väme uan a plasen smäle? 8p B Böje ha köp sig en egnmäae efesom han ä mycke inessead av hu mycke egn som falle i hans ädgåd. Regnmäaen ä cylindefomad, höjden ä 0 cm och diameen ä cm. Fösa gången de egna hamna vaenyan 5 cm ovanfö boen. e ä 5 C vam ue och paialycke av vaen i lufen ä 585 a. änadsycke fö vane vid yan ä 980 a. a ed vilken hasighe (g/s avdunsa vane pecis nä de ha slua a egna? nag a lufen ä olöslig i vane. p b Böje glömme a läsa av egnmäaen nä de slua egna och gö de fös e dygn senae. å vilken höjd befinne sig vane då? Hänsyn ska as ill a diffusionslängden ändas. 6p
B En maaonlöpae äna infö E unde en vam sommadag. e ä 7 C ue och den elaiva luffukigheen ä 70%. öpaen sveas odenlig och man kan ana a yan av hans kopp ä mäad av fuk hela iden. öpaens hasighe ä km/h och de ä vindsilla. Vilken empeau hålle löpaens koppsya? u kan ana a: öpaen kan appoximeas som en cylinde med diameen 0.5 m och höjden.75 m. Ändana av cylinden kan fösummas. eoinsåingen fån solen ä 8 W/m. Effeken som koppsyan illfös genom ledning fån insidan av koppen ä 85 W/m. Sveen kan anas beså av endas vaen. Ingen hänsyn ill kläde och sko behöve as. emp. ( C änadsyck (ba Specifik ångbildningsenalpi (kj/kg 0 0.07 77 0 0.068 5 0 0.08 06 0 0.07750 59 0p
ösning ill uppgif B 0608... nag laminä, full uveckla, saionä och inkompesibel flöde. Hagen-oiseuille (H- ekv. 8-9 i WWW kan användas. d µ v dx µ v d avg µ v π Q vavg Q vavg π avg avg 0 dx Ekv. Q µ π 8µ Q π yckföluse i öböjen (vid fösummas. Flöde delas vid. i vå pipelines. H- ekv. mellan. och. 8µ Q π H- ekv mellan. och. Flöde halveas 8µ Q / π oal yckfall: 8µ Q 8µ Q / 8 + 5.7 0 Q π π 6 6. 0 a Q.08m / s 95m / dygn Konollea om laminä flöde. Beäkna Reynoldsale. Om Re <00 laminä nag oljans densie 000 kg/m, öveskaa Re. ρv Re 8 <00 Hagen-oiseuille ekv. gälle. µ
ösning ill uppgif B 0608 Sök: Effek pe volymsenhe, S (W/m som kan poduceas i ledningen uan a plasen smäle. Väme anspoeas u fån ledningen och den högsa empeauen på plasen fås vid yan mo ledningen. Saionäa beingelse anas. Vämen som bildas i ledningen anspoeas u genom plasen. I beäkningen nedan ä lednings längd. ä empeauen i gänsen mellan ledningen och plasen, empeauen på plasens usida och ä lufens empeau, se figu. S V q π q S π S V π k d d πq q q d S k d S d kd 9 C 0 C S k( k( S (ekv. Behöve fö a beäkna S. Sälle upp balans fö anspoen fån ye plasyan u ill lufen. S V q S π π h( π h( S π (ekv. Ekv. och ekv. ge empeauen.
(ekv. ( ( k h h k h k + π π Insäning ge 5K S kan nu beäknas med ekv. elle ekv.. S.0 0 6 W/m
ösning ill uppgif B 0608 a iffusion genom sagnan komponen: z R ( z ( p p z p B (6-8 B, lm B fö luf-vaen fås u appendix J: B.6 (m.6 5,a/s B.6 0 m /s 05 z z 0. 0.05 0.5 m pb pb ( ( p p p B, lm (6-8 pb p B.6 0 05 5 B 0 5 9.98, z mol/m,s R ( z z 8.5 98 0.5 05 980 05 585 πd π 0.0 5 6 z H, 9.98 0 8. 0 O z H O g/s b seudo-saionä iffusion Unde pseudo-saionäa föhållanden gälle denna ekvaion, anag z z - z : B ρ dz z (6-8,6-6 Rz d Ekvaionen kan inegeas fån 0 ill och fån z 0.05 m ill z z 8h z ρ R d z dz p B 0 z0 ρ, R z z0 B z z B + z0 ρ R 0.08.6 0 05 05 585 5 B + z0 ρ R 8 600 998.7 8.5 98 + 05 980 0.5 0.506 m z 0. 0.506 z z z z z 0.098 m.98 cm
ösning ill uppgif B 0608 Kopplad mass- och vämeöveföing Vämeöveföingskoeffcienen, h, as fam koelaion, fö påvingad konvekion, cylinde Chilon-Colbun ge k c. Vämebalans: q sål + q ledn, kopp q konv + q avduns q konv h( s luf q avduns Z λ λk c (C s -C Beäkna s! ea gös med en ieaiv beäkning: Gissa s a fam maeialpaameana as vid filmempeauen Beäkna s film ( s + luf / Chilon-Colbun: h kc ρc Sc p Gissa s 0 C film 8.5 C 0.5 K U appendix I fås: ρ.7 kg/m c p 006. J/kg,K ν.58*0-5 m /s 0.7076 k 0.0656 W/m,K U appendix J och ekvaion - fö empeaukoekion fås: B.65*0-5 ν Sc 0.599 B U fig 0.9 kan u fås om man ha Re: ud *0.5 Re 5600 5 ν.6*.595*0 u 70 u k h 8. W/m,K d
U abell given i uppgifen fås: λ(7 C 0. kj/kg * (7 C 670. a * (0 C.8 a * * qsål + qledn, kopp (0 C 0.7 ( C s be luf, + λ K h ρc p Sc Rs, gissa R luf 60 C Koppens yempeau kan ej vaa söe än 7 C då ledning ske fån insidan av koppen. änniskokoppens empeau sägs ju vaa 7 C. y gissning bö vaa höge än föegående då de beäknade väde blev fö hög föa gången. Öka man sin gissning så öka man den negaiva sidan av ovansående ekvaion efesom jämviksycke ä sak empeaubeoende. e vill säga de beäknade väde komme a minska. Gissa s 5 C film C 0K U appendix I fås: ρ.6 kg/m c p 006.5 J/kg,K ν.6067*0-5 m /s 0.707 k 0.0659 W/m,K U appendix J och ekvaion - fö empeaukoekion fås: B.678*0-5 ν Sc 0.60 B U fig 0.9 kan u fås om man ha Re: ud *0.5 Re 5000 5 ν.6*.595*0 u 70 u k h 8. W/m,K d U abell given i uppgifen fås: λ(7 C 0. kj/kg * (7 C 670. a * (5 C 5808. a OK! q sål + qledn, kopp s, be + luf h * * λ (5 0.5 ( C C 5.0 ρc p Sc Rs R C luf