Månadssammanställning 16 Skånes universitetssjukhus Sammanfattning Ekonomi Ackumulerad bruttokostnadsutveckling ökar till 4,9 % pga hög produktion. Prognos oförändrat -700 mkr mot budget. Medarbetare Sjukfrånvaron visar en fortsatt positiv trend, och SUS är drygt 800 fler anställda än budget medger. Tillgänglighet Tillgänglighet till besök 78,5% inom 90 dagar och väntande minskar. Till operation 57,8% men antal väntande växer. Produktion Produktionen ökar inom både öppenvård och slutenvård mot föregående år. Öppenvårdsbesök ökar med 2,2%. Slutenvården producerar 0,5% fler mixpoäng trots färre vårdplatser och kortare medelvårdtid. Månadstema n/a Ekonomi Resultatutveckling (mkr) Resultat per område Resultaträkning (mkr) Sida 1
Periodresultatet januari-oktober är 448 mkr, vilket är 28,4 mkr sämre än samma period 2017 och 581 mkr sämre än budget. Förändring mot föregående år per område: Sjukhusverksamhet - 34,2 mkr Hälsoval +16,5 mkr Vårdval -10,7 mkr Totalt -28,4 mkr Intäkterna fortsätter öka, och är 87 mkr bättre än budgeterat, främst beroende på en högre försäljning av hälso och sjukvård till andra landsting och huvudmän samt högre bidrag från HSN. Den största ökningen av såld vård är mot Stockholms läns landsting och landstinget Östergötland, främst från verksamhetsområdena barnkirurgi och neonatalvård och thorax och kärl. Överskridandet på kostnadssidan mot budget på 668 mkr beror i huvudsak på förvaltningens ekonomiska obalans från tidigare år. SUS gick in i 2018 med ett underskott på 629 mkr. Till det kan föras ett effektiviseringskrav 2018 på 1 % eller 90 mkr. Vidare tillkommer en justering i januari 2018 av personalkostnader tillhörande 2017 om 29 mkr. Tillsammans ger detta i grunden ett effektiviseringsbehov på ca 750 mkr i år. Den tillkommande finansieringen i 2018 års regionbidrag täcker inte fullt ut de beräknade kostnadsökningarna 2018. Bl.a. förväntas läkemedelskostnaderna och kostnaderna mot serviceförvaltningarna öka mer än vad SUS får finansiering för. Beslut fattas också nationellt och regionalt med förväntan om att SUS ska förändra behandlingsrutiner utan att vi får finansiering för det. Det kan till exempel handla om vårdprogram, nationella riktlinjer och nationellt ordnat införande. SUS kostnadsbudget 2018 har ett utrymme för kostnadsutveckling på 0,8 %, d.v.s. kostnaderna behöver sänkas med 113 mkr jämfört med utfallet 2017 för att nå ekonomi i balans. Bruttokostnadsutvecklingen sjönk markant under våren, men har ökat något under de senaste månaderna och är nu 4,9 %. En bidragande orsak till utvecklingen är att fler vårdplatser kunnat öppnas jämfört med läget i våras. Intäktsutvecklingen har successivt förbättrats de senaste månaderna, från 4,2 % efter maj till 4,8 % efter oktober, vilket överstiger årets budgeterade utveckling på 3,6 %. Prognos SUS prognostiserar ett resultat 2018 på 681,2 mkr (-700 mkr jmf/budget), d.v.s. ingen förändring totalt sett jämfört med föregående månad. Däremot har såväl intäkts- som kostnadsprognosen höjts med 27 mkr t.f.a. utfallsutvecklingen. På intäktssidan är det såld vård till andra landsting (14 mkr) samt bidrag (13 mkr) som förbättrats. På kostnadssidan har personalprognosen försämrats med 15 mkr, läkemedelsprognosen förbättrats med 5 mkr och övriga kostnader, främst mot andra Region Skåne-förvaltningar, försämrats med 17 mkr. Åtgärder för ekonomi i balans SUS verksamheter arbetar löpande med verksamhetsspecifika handlingsplaner. De verksamheter som inte har en ekonomi i balans måste ta fram handlingsplaner för att komma i balans. Handlingsplanerna uppdateras varje månad och bedömd effekt av handlingsplanerna rapporteras. Kvalitet och realism i handlingsplanerna diskuteras som en del i den löpande uppföljningen. Sammantaget finns det i nuläget verksamhetsspecifika handlingsplaner på SUS på 127 mkr, varav 115 mkr beräknas ge effekt 2018. Därutöver arbetar Sjukvårdsnämnd SUS löpande med ytterligare förvaltningsövergripande handlingsplaner för att minska kostnadsutvecklingen. Medarbetare samt inhyrd personal Antal anställda AOH är för oktober månad preliminärt då de medarbetare som omfattas av poängavtal saknas, som följd av en månads eftersläpning i systemet. Preliminärt blir utfall anställda AOH 807 (474+ca 333 poängare) fler än budgeterat i oktober månad. I september har SUS 785 fler anställda AOH än vad budget medger. SUS låg under perioden jan-maj ganska stabilt från 630 till 679 anställda AOH över budget, och ökade under sommarmånaderna till 711-764. I september månad 2018 är SUS 153 fler anställda AOH och 184 fler använda AOH än föregående år. Sammantaget för perioden jan-sept ökar anställda AOH med 212 jämfört med föregående år. De största ökningarna har sket inom grupperna läkare +68,7, sjuksköterska + 65,4, undersköterska +66,4 och övrig vård/rehab/social +24,2. Ledning/administration (-9,9) och övrig personal (-2,9) har minskat. De verksamhetsområden som ökat mest är akutsjukvård och internmedicin, hjärt- och lungmedicin, intensiv- och perioperativ vård, kvinnosjukvård och kirurgi och gastroenterologi. Akutsjukvård och internmedicin som ökat använda AOH i störst omfattning har minskat inhyrning av bemanningsföretag för såväl sjuksköterska som läkare och har en minskad kostnad för sommarersättningar 2018. Sida 2
Inhyrd personal från bemanningsföretag kostnad (mkr) SUS har hittills i år hyrt in personal från bemanningsföretag för 85,9 mkr, vilket är i stort oförändrat mot föregående år. Inhyrningen av läkare används på SUS i år i stort bara av primärvården (28,6 mkr) och akutsjukvård och internmedicin (8,9 mkr). Totalt minskar inhyrda läkare med 7,9 mkr mot föregående år inom dessa två verksamheter samt inom barnkirurgi och neo som inte längre använder inhyrda läkare. För de senaste två månaderna har dock inhyrda läkare ökat något igen inom både primärvård och akutsjukvård o internmedicin. Behovet av inhyrda sjuksköterskor ökar samtidigt motsvarande till 41 mkr, vilket är 7,9 mkr högre än i fjor. Flera verksamheter använder sig av sjuksköterskor från bemanningsföretag, med störst kostnader inom akutsjukvård och internmedicin, IPV och neurologi och rehab. Jämfört med föregående år ökar inhyrningen inom primärvården (+3,4 mkr), barnkirurgi och neo (+2,8 mkr) och njurmedicin och reuma (+2,3 mkr). Akutsjukvård och internmedicin och hjärt- och lungmedicin minskar sin användning av inhyrda sjuksköterskor. Inhyrd övrig personal är i stort oförändrad. Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (rullande 12) Den rullande sjukfrånvaron är i snitt 20,0 för de senaste tolv månaderna. Det är fortsatt korttidsfrånvaron (1-14 dagar) som ökar (+0,18 dagar) medan långtidssjukfrånvaron (mer än 59 dagar) minskar (-0,41) för perioden januariseptember 2018 jämfört med föregående år samma period. Snitt sjukfrånvarodagar för perioden januari-september är 14,66 medan samma period 2017 var 15,09. Om sjukfrånvaron fortsätter på samma nivå som januari-september 2018 skulle snittsjukfrånvarodagar för helåret 2018 landa på ca 19,5 dagar. Snittsjukfrånvaron för Region Skåne för perioden januariseptember är 15,02 dagar vilket kan jämföras med SUS 14,66, Sund 16,31 och Kryh 14,01. Sjukfrånvaron minskar för grupperna ledning/administration, medicinska sekreterare, sjuksköterska, tandvårdsarbete, övrig personal och övrig vård/rehab/social. För grupperna läkare och undersköterska ökar sjukfrånvaron. Läkare är den grupp som ökar mest, 0,81 snitt sjukfrånvarodagar för perioden januari-september 2018 jämfört med samma period 2017. Sjukfrånvaron för undersköterskor ökar 0,2 dagar och är den grupp med högst snitt sjukfrånvarodagar, 22,81 dagar för perioden januariseptember 2018. Om sjukfrånvaron fortsätter i samma omfattning som januari-september kommer gruppen undersköterskor landa på ca 30 snitt sjukfrånvarodagar för helår 2018. Medicinska sekreterare har minskat sin sjukfrånvaro för perioden januari-september 2018 med 3,49 dagar och har för perioden januari-september 2018 en snitt sjukfrånvaro om 16,54 dagar. Kompetensmix inom slutenvård somatik (andel usk och övrig personal av summa ssk usk och övrig personal) I förhållande till målnivån 40/60 ligger SUS på 50 % i september månad och når därmed inte upp till målnivån på 60 %. Motsvarande värde i september 2017 var 50,3 %. Under sommarmånaderna ökade värdet något, vilket är en följd av sommarrekryteringen då högre andel semestervikarier är undersköterskor än sjuksköterskor. Även tidigare år har värdet stigit under perioden juni till september och sjunker sedan igen. Arbetet med kompetensmix ägs och leds av respektive verksamhetsområde då lösningarna ska finnas nära patienten. Inom SUS pågår ett aktivt arbete inom alla verksamhetsområden med att finna lösningar till nya gränsöverskridande arbetsfördelningar och arbetssätt. SUS har kommunicerat att måttet 40/60 endast följs upp på förvaltningsnivå då vissa enheter kan ha behov av 50 % sjuksköterska medan andra har behov av lägre andel sjuksköterska. Analys på enhetsnivå visar att ett stort antal enheter når upp till målnivån. Bemanningssvårigheter inom gruppen sjuksköterska påverkar vissa enheter. Fördelningen mellan yrkeskategorier skiljer sig även åt mellan dag, kväll och natt och här är behovet än mer olika beroende på inom vilket verksamhetsområde man arbetar. Sida 3
Tillgänglighet Andel/antal till besök inom 90 dagar Tillgängligheten till besök inom 90 dagar är 78,5 % i oktober, vilket är 1,3 % bättre jämfört med samma månad förra året och 7,6 % bättre än i september i år. Under de senaste 12 månadersperioden har: - Antalet väntande patienter minskat med 4 % från 21 510 till 20 639 (-871) - Antalet väntande längre än ett år minskat med 66 % från 482 till 164 (-318) - Antalet genomförda besök ökat med 3 %, från 9 044 till 9 286 (för utbudet av planerade förstabesök som ingår i redovisningen till Sveriges kommuner och landsting). Under oktober har särskilt stöd i kvalitetssäkringsarbetet getts till verksamheter som har väntande längre än ett år. Dock finns långväntare kvar inom specifika områden på grund av kapacitetsbrist i förhållande till behovet. Inom dessa områden går det inte heller att samordna patienten till snabbare vård hos annan vårdgivare: Kirurgi: bäckenbottencentrum och nedre GE. Handlingsplan finns. Generellt planeras fler mottagningspass in med anledning av minskat operationsutrymme. Sjuksköterskor har utbildats i att utföra analt ultraljud och självständigt utföra detta inom visssa patientgrupper. Ögonsjukvård: kornea är ett långvarigt problemområde. Produktionplanering görs och utbildning av kornealäkare pågår. En erfaren specialist kommer att sluta inom kort vilket kommer att påverka tillgängligheten ytterligare. Andel till operation/åtgärd inom 90 dagar Tillgängligheten till operation eller åtgärd var 57,8 % i oktober, vilket är 1,4 % bättre än för ett år sedan, och 6,3 % bättre än i september i år. Vid jämförelse av oktober månad 2017 och 2018 har: - Antalet väntande totalt ökat med 2 %, från 6 188 till 6 331 (+143) - Antalet väntande längre än ett år ökat med 89 %, från 312 till 583 (+271) - Antalet genomförda operationer/ åtgärder ökat med 2 %, från 2 068 till 2 357 (för utbudet av planerade operationer som ingår i redovisningen till Sveriges kommuner och landsting). SUS arbetar intensivt med att hålla vårdplatser och operationssalar öppna. Både inom regionen och i Södra sjukvårdsregionen pågår arbete för att se över och optimera kapacitet och kompetens. Under hösten har regionala operationsteamet varit behjälpliga med att operera patienter i dagkirurgi på sjukhus med lediga operationssalar och även stöttat upp med kompetenser som saknas i olika operationslag. Kösatsningar har gjorts inom specifika områden inom VO kirurgi och gastroenterologi, VO urologi, VO ortopedi och VO thorax och kärl i samverkan med VO IPV. Nedre GE: Under vecka 47-48 kommer nio patienter att bli opererade hos privat vårdgivare med vårdgarantiavtal som har hög kompetens inom området. Det är patienter som väntat länge på SUS för benigna åkommor, men som har stora besvär, kräver extra övervakning i samband med operation (mer än ASA3) och där operationerna är av tekniskt svår art. Avtalet med den privata vårdgivaren har förlängts fram till halvårsskiftet 2019 och förhoppningen är att fler patienter kan ges möjlighet att åtgärdas inom ramen för detta avtal. Sida 4
Andel väntande till magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) och PET-CT inom 30 dagar Akutpatienter på SUS får röntgen inom 24tim. Om patienten är inneliggande, och vårdplats kan bli frigjord, hanteras det som akutremiss och patienten tas om hand snarast möjligt. Ej akuta undersökningar på inneliggande patienter görs annars inom 48tim. Nedan statistik beskriver polikliniska patienter. MR Köerna har nu stabiliserats, och tillgängligheten börjar gå i rätt riktning. Bristen på röntgensjuksköterskor har varit påtaglig under en längre period, särskilt de med MR-kompetens. Verksamheten har lyckats rekrytera nyutexaminerade röntgensjuksköterskor, men det är en långsiktig process att bygga upp erforderlig kompetens. Regiongemensam MR-bokning är sjösatt och får viss effekt på regionala flöden. Datortomografi Ytterligare förbättring av tillgängligheten där nu 69 % får tid inom 30 kalenderdagar. Vi fortsätter arbetet med att utveckla processen. PET-CT Fortsatt god tillgänglighet till undersökning. Utmaningen just nu är tid till svar, och verksamheten arbetar med att sprida kompetensen. SUS ger fortfarande stöd till den uppstartade PET-CT verksamheten i Kristianstad. Andel genomförda återbesök inom måldatum Andelen genomförda återbesök till läkare som startat med bevakning i PASiS är 27 % i oktober. Rapportering av både bevakade och direktbokade återbesök till läkare kommer att starta 1 januari 2019. Testapplikation som tagits fram som stöd, visar att måluppfyllelse för SUS i oktober hade varit ca 68 % inom måldatum, när både bevakade och direktbokade återbesök ingår i underlaget! I samband med vårens genomförda verksamhetsdialoger har fokus satts på återbesök, då det ytterst är verksamhetschefens ansvar att patienter får återbesök i rätt tid. Kontinuerligt arbete pågår för att hålla bevakningar till återbesök aktuella. Att gå igenom gamla bevakningar i PASiS, som leder till låg måluppfyllelse, tar tid då det ofta handlar om stora volymer. Beslut kan behöva fattas av läkare om patienten ska ringas upp, kallas till besök eller avslutas. Produktion Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal öppenvårdsbesök ökar mellan åren med 2,2%. Hela ökningen återfinns inom gruppen övriga vårdgivare, och läkarbesök är oförändrat för SUS totalt. Ökningar av besök återfinns inom vårdval ögon +23%, hjärtoch lungmedicin 7%, kvinnosjukvård 7% och barnmedicin 6%. (Öppenvårdsbesök justerat för för förändrad registrering på Malmö akutmottagning, men ej korrigerat för mixpoäng eller unika individer.) Slutenvården ökar totalt med +0,5% mixpoäng, trots 32 färre disponibla akutsomatiska vårdplatser än föregående år. Sommaren har inneburit en högre slutenvårdsproduktion än 2017, men i september som enskild månad är slutenvården åter något lägre än föregående år. För hela perioden är antal vårdtillfällen oförändrat mot föregående år, medan antal vårddagar är fortsatt lägre pga färre vårdplatser. Detta återspeglas också i kortare medelvårdtid. Öppenvård Slutenvård Sida 5
Produktion Hälsoval och övrig primärvård procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Perioden jan-sep visar minskade besöksvolymer med totalt -1,4% ( -13 455 besök ) vilket till stor del kan relateras till minskat listningsunderlag. Lagen om samverkan vid utskrivning innebär utökat uppdrag vilket tar resurser i anspråk och förklarar delvis lägre volymer. Vissa problem med sskbemanningen innebär dessutom att telefontillgängligheten prioriteras på bekostnad av mottagninstider. Volymminskningen i övrigt förklaras dels av Barnhälsovården som tappat drygt 2% i marknadsandel det senaste året till 67,5%, liksom av Mödrahälsovården som även de tappat drygt 2% i marknadsandel till 45,8,0%. Antalet hembesök av läkare ökar och ligger fortsatt på en relativt hög nivå (+4,1%) medan hembesök av övrig vårdpersonal minskat desto mer, ffa till 0-åringar. Sida 6