KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Relevanta dokument
NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

" e n och Newtons 2:a lag

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

Inre krafters resultanter

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

. Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt:

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Mer Friktion jämviktsvillkor

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

ALTERNATIVA KOORDINATSYSTEM -Cylindriska koordinatsystem. De polära koordinaterna r och " kan beskriva rörelsen i ett xyplan,

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

9, 10. TFYA15 Fysikaliska modeller VT2019 Partikelkinetik-energi Magnus Johansson,IFM, LiU

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

Repetition Mekanik, grundkurs

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.

Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 14. Kroppen har en rotationshastighet. Kulan P beskriver en cirkelrörelse. För ren rotation gäller

.4-6, 8, , 12.10, 13} Kinematik Kinetik Kraftmoment Vektorbeskrivning Planetrörelse

Mekanik Föreläsning 8

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

m 1 + m 2 v 2 m 1 m 2 v 1 Mekanik mk, SG1102, Problemtentamen , kl KTH Mekanik

Mekanik FK2002m. Repetition

KOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Mekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Tentamen i Mekanik - partikeldynamik

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

Stela kroppens plana rörelse; kinetik

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 2 Dynamik

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

II. Partikelkinetik {RK 5,6,7}

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår

Komihåg 5: ( ) + " # " # r BA Accelerationsanalys i planet: a A. = a B. + " # r BA

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Svar och anvisningar

Vågrörelselära och optik

Lösning. (1b) θ 2 = L R. Utgå nu från. α= d2 θ. dt 2 (2)

STOCKE OLMS UNIVERSITET FYS IKUM

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Transkript:

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag ----------------------------------------- Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi Definition av arbete: U 0"1 = t 1 t 1 # Pdt = # F v dt, enl definition av effekten. Tidsgränserna för arbetet är angivna. Med definitionen av hastighet v = dr, fås ett dt t 0 t 0 alternativt uttryck: U 0"1 = r 1 # F dr. (kraftens arbete längs en väg i rummet). r 0 Om arbetet är oberoende av vägen har vi en s k konservativ kraft. Den kraften ger oss möjlighet att definiera energinivåer i rummet, s k lägesenergier! Lägesenergierna beskrivs av kraftens potentiella energi! Definition: --Den konservativa kraftens potentiella energi: r V ( r) = " # F dr, där är en fix referenspunkt som kan väljas efter behag!. De viktigaste konservativa krafterna är tyngdkraft, gravitation och fjäderkraft. Tyngdkraftens potentiella energi: ( ) = " "mge z V r r ( ) dr # = mgz + konst.

Fjäderkraftens potentiella energi: r V ( r ) = " # ("k( r "l)e r ) dr = k 2 ( r "l)2 + konst Konstanterna blir olika för olika val av referenspunkt. Energiprincipen (gäller inte alltid) -- Mekanisk energi (definition): E = T + V Om det inte finns någon friktion bevaras den mekaniska energin: (EP) T 1 + V 1 = T 0 + V 0 Bevis: För en konservativ kraft gäller arbetslagen: T 1 " T 0 = U 0"1. Definitionen av arbetet är en integral som kan delas upp i två delar med hjälp av en godtyckligt vald punkt. U 0"1 = r 1 r 0 r 1 # F dr = " # F dr + # F dr = V 0 "V 1, r 0 där definitionen av potentiell energi använts. Med denna omskrivning av arbetet fås T 1 " T 0 = V 0 "V 1, som i sin tur kan skrivas som energiprincipen (EP).

A R R B v Problem: Två lika partiklar är förbundna med en lätt stång i figuren. Antag att de släpps i sin ursprungs-position och får glida (i ett vertikalplan) på det glatta underlaget. Beräkna sedan partiklarnas fart då partikel A når ursprungsläget för partikel B. Lösning: Ingen friktion innebär att den totala mekaniska energin bevaras. T 0 + V 0 = T 1 + V 1. I ursprungsläget har vi bara potentiell energi hos partikel A. T 0 + V 0 " 0 + mgr. I slutläget har den lägesenergin förvandlats till en gemensam rörelse med energin: T 1 + V 1 " 2# m 2 v 2 + 0. Att energin har bevarats innebär att: mv 2 = mgr, dvs v = gr.

R A k R m B Problem: En hylsa med massan m släpps i läget A och glider friktionsfritt längs den kvartscirkelformade ledstången i ett vertikalplan. Bestäm farten hos hylsan när den nått läget B i figuren. Beräkna även den maximala deformationen x av fjädern på grund av hylsans fortsatta rörelse. Lösning: På grund av att tyngdkraftens potentiella energi helt övergår i rörelseenergi, har vi: 1 2 mv 2 = mgr, dvs farten i läget B blir: v = 2gR. I den fortsatta rörelsen kommer hela den kinetiska energin att bromsas upp av den konservativa fjäderkraften, så att dess potentiella energi blir lika stor (som den ursprungliga 1 lägesenergin): 2 kx 2 = mgr. Den maximala deformationen blir alltså: x = 2mgR k.

KOMIHÅG 11: Energilagar ----------------------------------------- Föreläsning 12: Problemlösningar-dynamik Problem: En bil med massan m kör ett varv med konstant fartökning ( v =) k i en horisontell cirkulär bana med radien R. Bilen har ingen fart i startögonblicket. a) Hur stor blir den slutliga accelerationen? b) Bestäm den totala kraftens effekt på bilen efter ett varv. Lösning: Accelerationens komposanter efter ett varv införda i figur. Där normalaccelerationen bestäms av slutfarten efter ett varv. a) Slutfarten fås ur rörelsen i tangentriktningen, där Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. (konstant). Byt tidsvariabel till sträckan s, så att ( v =) v dv ds = k (konstant). Primitiva funktioner i VL och HL ger: v2 2 = ks + C 0, där C 0 = 0 enligt begynnelsevillkor. Efter ett varv i banan fås v 1 = 2k(2"R) = 2 "kr, som insatt i normalaccelerationen ger a n = 4"k. Den totala accelerationen blir a = k 1+16" 2. b) Den totala kraftens tangentkomponent ger effekt (P) på rörelsen. N2 i tangentriktningen ger i detta fall: F t = mk. Effekten är enligt definition P = mkv 1, som blir med slutfarten insatt: P = 2m "Rk 3.

Figur 1 Figur 2 Problem: Två homogena rätblock, vardera med massa m, hålls ihop och i jämvikt med horisontella krafter P och vertikala krafter Q enligt figur 1. P är känt. Rätblockens masscentra ligger på P- krafternas gemensamma verkningslinje, och dess synliga kanters längder ges i figur 2. a) Bestäm Q. b) Bestäm kraftverkan (som en resultant) på det högra rätblocket från den gemensamma kontaktytan mot det vänstra rätblocket. Lösning: Frilägg det högra rätblocket och ansätt en resultant på mitten av kontaktytan. Jämviktsekvationer för högra rätblocket: Horisontellt: H " P = 0 (1), så att H=P. Vertikalt: V + Q " mg = 0 (2), momentpunkten "M " mg b + Qb = 0 (3). 2 Jämviktsekvationer för båda rätblocken som en kropp: Horisontellt: P " P = 0, vertikalt: 2Q " 2mg = 0 (4). Ur (4) fås att Q=mg.(svar på a)-uppgift) Insättningar i (2) och (3) ger V=0 och M=mgb/2. De inramade ekvationerna utgör svaren.

Problem: En bil med massan m accelereras från vila med konstant horisontell kraft F under en tid ". Rörelsen är rak och horisontell, och luftmotstånd är försumbart. a) Bestäm farten v 1 precis efter denna acceleration. Bortse ifrån luftmotstånd och andra bromsande krafter. b) Bestäm kraftens effekt vid samma tidpunkt. c) Bestäm kraftens utförda vid samma tidpunkt. Lösning: a) Impulslagen ger direkt v 1 = F ". b) Med farten given av m v 1 ger definitionen av kraftens effekt P 1 : P 1 = F2 m ". c) Det utförda arbetet ges av dess definition, där hela tids-intervallet betraktas. Farten ändras hela tiden och ges av N2: (") mv = F " v = F m t. Därför blir arbetet: U 0"1 = # $ Fvdt = U 0 0"1 = F2 m # $ tdt = F2 " 2 0 2m.

Problem: En kula med massan m kan glida utan friktion längs en cirkelbåge med radien R. Cirkelbågen roterar med konstant vinkelhastighet " kring en fix vertikal axel. Bestäm den vinkel " för vilken kulan är i vila relativt cirkelbågen. Lösning: Kraftanalys: Tyngdkraft och normalkraft från bågen, Kinematik: Horisontell cirkelbana, konstant vinkelhastighet. Newtons 2:a lag: Ingen rörelse i vertikal riktning: " 0 = N cos# $ mg. Horisontell cirkelrörelse: e r : m "Rsin#$ 2 ( ) = "Nsin#. Eliminera normalkraften: mr " 2 = mg, för sin" # 0 cos# Lös vinkeln: cos" = g R #. 2 eller sin" = 0.

Föreläsning 13: Tillbakablickar och förberedelse inför KS1