2018/2019 Upprättad 2018-10-18 FJORDSKOLAN F-KLASS, ÅRSKURS 2, 4 OCH 6 KUNGENS TRYGGHETSPLAN FÖR GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Kungsbacka kommun
Innehåll Innehåll... Fel! Bokmärket är inte definierat. Skolans vision... 2 Främjande arbete 2018.08.06-2019.07.05... 4 Kartläggning... 6 Förebyggande arbete... 7 Definitioner... 9 Åtgärder vid kränkande behandling, sexuella trakasserier, trakasserier eller mobbning mellan elever... 10 Åtgärder vid vuxnas kränkande/diskriminering av elever... 11 Åtgärder vid kränkande behandling, sexuella trakasserier eller trakasserier elev-vuxen och vuxen-vuxen... 12 Mer information... 12 Trygghetsteamet består av... 13 Fjordskolan Kungens ordningsregler 2018/2019... 14 1
Skolans vision Alla elever och vuxna ska känna sig trygga på Fjordskolan Vi på Fjordskolan har noll tolerans mot någon form av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling. Varje kränkande behandling mellan elev-elev, elev-vuxen, vuxen-elev och vuxen-vuxen skall hanteras. 2
Utvärdering av förra årets arbete Utvärdering sker med vårdnadshavarna på föräldramöten och skolans föräldraföreningsmöte på höstterminen. Vid föräldraföreningens möte samtalades det mycket om konflikthantering. Föräldrarna är nyfikna på hur vi hanterar konflikter elever emellan, hur vi arbetar med värdegrunden och hur vi på bästa sätt samarbetar skola vårdnadshavare för att skapa så trygg miljö som möjligt för våra elever. Vi kommer därmed bjuda in vårdnadshavarna till en temakväll kring värdegrundsarbetet under hösten 2018. Eleverna har uppmanats att utvärdera trygghetsplanen under uppstartsveckan. Elevrådet tar med sig klassens synpunkter till elevrådet och skolans trygghetsteam sammanställer. Under förra året har fokus legat på att utveckla rastverksamheten. I arbetslag 3 testades obligatorisk rörelse på förmiddagsrasten. Lärarna upplevde dock att det var svårt att organisera detta. Under vårterminen fick Malin Pedersen, fritidsledare, uppdraget att utveckla rastverksamheten. Malin har i samråd med eleverna initierat och utvecklat styrda rastaktiviteter och hon har utvärderat dessa med eleverna. Vi har observerat mycket mer inslag av styrda rastlekar både på skol och fritidstid under vårterminen. Eleverna uppskattar det enligt utvärderingar och enligt observationer av de vuxna. Personalen har vid två tillfällen under året arbetat med diskrimineringsgrunderna och skillnaden mellan trakasserier och sexuella trakasserier. I viss mån har förståelsen ökat och vi utgår ifrån att det speglar av sig på eleverna. 3
Främjande arbete 2018.08.06-2019.07.05 Vi har gemensamma trivselregler, som diskuteras och revideras vid läsårsstart tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal. Kontinuerligt arbete kring reglerna för de olika lekarna som leks. Detta sker på elevrådet och i respektive klass. Vi har schemalagd tid i alla årskurser för värderings- och samarbetsövningar samt samtal kring värdegrund och demokratiska värderingar. Alla vuxna ingriper vid otrevligt språk, konflikter eller skojbråk. Vid tillsägelser använder vi oss av orden Vi på den här skolan.... Vi har tillsyn på raster, i bussledet och i omklädningsrum (i den mån det är möjligt). Det är vi vuxna som delar in eleverna i lag/grupper/par i vår organiserade verksamhet, samt vid förflyttningar exempelvis bussresor. Vi har en lekbod, där de äldre eleverna ansvarar för utlåning av lekmaterial på rasterna. På första föräldramötet varje läsår ges vårdnadshavarna information om trygghetsplanen, att planen finns på vår hemsida och i varje klassrum samt att möjlighet finns att påverka den. Vi har regelbundna elevrådsmöten där trivsel och trygghet kommer vara en återkommande punkt på dagordningen. På Fjordskolan främjar vi ett aktivt samarbete mellan elever, hemmet och skolan genom exempelvis trivselgrupper där klassaktiviteter ordnas utanför skoltid. Föräldrar anordnar skoldiscon där överskottet går till skolresor. På våren arrangeras Fjordskolans dag, en aktivitetsdag, tack vare föräldrarnas medverkan. Den årliga seglatsen för våra äldsta elever bekostas av Fjordskolans dag. Gemensamma aktiviteter som arrangeras husvis för att främja det sociala samspelet mellan olika åldrar. Varje klass har en vänskapsklass. Vi strävar efter att vänskapsklasserna genomför en gemensam aktivitet på hösten och våren. Vi strävar mot att det ska finnas en vuxen i närheten där eleverna leker eller håller till under fritidstid. 4
Vi har fritidsråd för att eleverna ska ha inflytande över trivseln och verksamheten på fritids. Det finns en önskelåda/förslagslåda på fritids där eleverna kan lämna önskemål eller synpunkter, anonymt om de vill. På klubben finns det en flicktoalett och en pojktoalett efter elevernas egna önskemål för ökad trygghet. Vi arbetar med reflektion, rörelse, beröring och stillhet utifrån konceptet från den ideella föreningen Drömmen om det goda. Vi utser vår IKT-pedagog på Fjordskolan som bevakar aktuella sociala kanaler på nätet som kan tänka sig bli populära. På så vis kan vi hålla oss uppdaterade för att kunna möta elevernas eventuella frågor och funderingar. Personalens förhållningssätt Vi är goda förebilder. Vi visar respekt och hänsyn. Vi använder inte ironi. Vi tänker på vårt kroppsspråk. Vi erkänner misstag och ber om ursäkt. Vi strävar efter att säga till barnen enskilt. Vi generaliserar inte vid tillsägelser. 5
Kartläggning I början av vårterminen besvarar eleverna en enkätundersökning om trygghet. Denna behöver förtydligas för eleverna utifrån deras egna funderingar innan genomförande. Resultaten diskuteras och analyseras i klasserna och bland personalen. Uppföljning sker på elevrådet, i trygghetsteamet/elevhälsoteamet och i arbetslagen. Vi genomför GR-regionens gemensamma brukarenkät i årskurs 5, där frågor om trygghet, trivsel, kränkande behandlingar med mera ingår. Eleverna svarar på frågor om kompisrelationerna under hösten. Läraren sammanställer svaren i ett sociogram (en karta hur de sociala relationerna ser ut bland eleverna i klassen). Denna analyseras i första hand av klassläraren. Genom regelbundna elevrådsmöten fås information om stämningen på skolan och i klasserna. Vi frågar efter upplevd trygghet på skolskjutsen, matsalen, omklädningsrummet. Genom regelbundna samtal på verksamhetsmöten får personalen en samlad bild av stämningen på skolan och i klasserna, för att rikta insatserna i vårt förebyggande arbete. 6
Förebyggande arbete Vi vill utveckla skolans rastverksamhet för att på så vis minska uppkomsten av konflikter. Därför har vi utsett Malin Pedersen som rastaktivist. Hon har uppdraget att utveckla och leda rastverksamheten i samråd med eleverna. Lärarna hjälper eleverna innan de går på rast att styra upp gemensamma lekar. Årskurs 6: Lärarna aktiverar sig med eleverna kring en planerad elevstyrd aktivitet på torsdagarna. Flera årskurser använder rollspel i förebyggande och främjande syfte för att visa på situationer som kan kännas obehagliga. Vi vill stärka elevernas uppmärksamhet kring skolans värdegrund och främja trygghet och gemenskap i klassen. Därför lägger vi särskilt fokus på uppstartsveckan med dagliga inslag av gruppstärkande aktiviteter. Elevernas utvärdering av trygghetsplanen i början av läsåret visar att eleverna upplever väntan på bussen och själva bussresan på fredagarna som otrygg. På fredagarna slutar samtliga klasser 12.40 och därför är det många som åker buss. Ett sätt att minska antalet klasser skulle vara att ha en mellanbuss på fredagarna så att en del klasser kan sluta 13.30. Under året tar vi reda på med hjälp av eleverna och personalen ifall det skulle kunna vara en bra lösning för nästa läsår. Lite på skoj är inte okej - ska markeras Den meningen ska vi vuxna tänka på och använda tillsammans med eleverna och träna eleverna att säga stopp och visa det med kroppsspråket. Vi kommer arbeta med kooperativt lärande med eleverna både i skolan och på fritids. Det är ett sätt att arbeta där alla elever aktiveras och där eleverna samarbetar med varandra. Eleverna arbetar efter strukturer (som ett recept i en kokbok) som berättar vad eleverna ska göra, hur det ska göras, hur länge, i vilken ordning och vad som förväntas av eleverna. 7
Trygg miljö på nätet Främjande arbete Vi lever i en föränderlig värld. Det som är självklart ena dagen kan vara helt annat den andra dagen. Pedagogerna på Fjordskolan ska komma in i det tänket och det ska göras genom att: Skapa diskussioner bland pedagogerna för att stärka vår kunskap inom källkritik, olika medielandskap och dess påverkan på våra elever. Vi ska tillsammans diskutera fram: hur vill vi att våra elever är på nätet mot varandra och mot sig själva? Värna om elevens egen integritet och andras runt omkring. Nät etik = netikett Arbetet med IKT ska vara levande, inte bara på Apt utan även i kategoriträffar, lunchrummet. Pedagoger ska uppmanas att våga testa olika miljöer på nätet, finnas där eleverna finns på nätet. Samverka med elever: Involvera eleverna. Ta upp på kompissamtal, klassråd, elevråd. (skapa en gemensam frågeställning) Samverka med vårdnadshavare: Sträva mot att skapa samsyn och arbeta tillsammans för att lära barn och unga att skapa positiva sociala relationer på nätet. Låt stämningen på nätet, så väl som i klassrummet, finnas med som en stående punkt på föräldramöten. Förebyggande arbete Riktlinjer hur vi arbetar med integritet på nätet i de olika årskurserna. Här kommer det mer. Åtgärdande Vi följer vår rutin för åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier eller mobbning mellan elever, se nedan. 8
Definitioner Diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Förbudet mot diskriminering innebär till exempel att skolan inte får diskriminera elever. Diskriminering kan antingen vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas utifrån de olika diskrimeringsgrunderna ovan. Indirekt diskriminering innebär att alla elever behandlas lika, exempelvis att huvudbonad enligt skolans regler inte tillåts. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Det klassas som trakasseri när uppträdandet exempelvis sker mellan två elever. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Definitionen av kränkande behandling utgår från att den som utsatts för en handling känner sig kränkt. Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen är det fråga om mobbning. Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra individer. Kränkningar kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar och knuffar, oaktsamhet med 9
andras ägodelar, suckar, miner eller gester) verbala (t.ex. att bli hotad, retad eller tilltalad med svordomar, könsord eller förolämpningar) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning eller nonchalans mot gemensamma regler) text- och bildburna (t.ex. genom klotter, lappar eller digitala meddelanden) Åtgärder vid kränkande behandling, sexuella trakasserier, trakasserier eller mobbning mellan elever Kränkande behandling, sexuellt trakasseri eller trakasseri Personal som uppmärksammar eller får kännedom om händelsen samtalar med berörda elever. Klasslärare informeras. Vid behov informeras vårdnadshavare. Händelsen skall följas upp av klassläraren och berörda elever. Rektor informeras. Rektor anmäler kränkningen skyndsamt till huvudman. Om kränkning, sexuellt trakasseri eller trakasseri sker kontaktas rektor och Trygghetsteamet som arbetar enligt följande: Steg 1. Representant från Trygghetsteamet samlar konkret information om vad som har hänt. Steg 2. Samtal med den som känner sig kränkt/trakasserat. Steg 3. Samtal med den eller de elever som uppfattas ha kränkt/trakasserat. Steg 4. Efter samtalet med de berörda eleverna kontaktas föräldrarna. Helst samma kväll. Vi 10
uppmuntrar eleverna att själva berätta innan vi kontaktar hemmet. Steg 5. Uppföljning med de inblandade sker inom ett par veckor. Alla ärenden dokumenteras systematiskt och sparas hos rektor. Arbetet avslutas inte förrän den som känner sig kränkt anser att kränkningen har upphört och att vi vuxna är övertygade att så är fallet. Åtgärder vid vuxnas kränkande/diskriminering av elever Eleverna informeras om att även vuxnas kränkningar/diskriminering av elever tas på allvar. Eleven kontaktar då en vuxen på skolan som den känner trygg med. Redan misstanke om att kränkningar/diskriminering förekommer skall tas på allvar och leda till åtgärd. Det är förbjudet för vuxna på skolan att kränka, trakassera eller diskriminera elever. Att utreda kränkande behandling/diskriminering 1. Så snart skolan får kännedom om att kränkningar/diskriminering har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas av skolledningen. Utredningen skall alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vårdnadshavare till elever som är inblandade skall informeras omedelbart av rektor. Rektor håller vårdnadshavarna informerade om utredningens förlopp. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen/diskrimineringen. Om personal misstänks för kränkning/diskriminering av en elev skall rektor ansvara för utredningen. Rektor ansvarar för att utredningen dokumenteras. Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen/diskrimineringen är och om anmälan till myndighet skall göras. 2. Rektor samt eventuellt ytterligare en representant för arbetsgivaren pratar med den som har uppträtt kränkande. Denne erbjuds att ha sin fackliga företrädare eller någon annan förtrogen med sig vid samtalet. Är det fler än en sker dessa samtal med en i taget. Dock bör samtalen ske i följd för att förhindra att de hinner prata med varandra. 11
3. Rektor fattar snabbt beslut om åtgärder för att avhjälpa en eventuellt akut situation. 4. Uppföljningssamtal skall ske inom en vecka och därefter vid behov. Rektor ansvarar för uppföljning för såväl den utsatta eleven som för den som har kränkt eleven. Samtal och åtgärder dokumenteras. 5. Om behov för långsiktiga åtgärder föreligger ansvarar rektor för att sådana vid behov planeras och genomförs på individ-, grupp- och skolnivå. Dessa åtgärder skall beslutas i samråd med den utsatta, vårdnadshavare, arbetslag och den som har uppträtt kränkande. 6. Åtgärderna skall dokumenteras, följas upp och utvärderas. 7. Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation skall hjälp utifrån anlitas. Åtgärder vid kränkande behandling, sexuella trakasserier eller trakasserier elev-vuxen och vuxen-vuxen Hänvisning till arbetsmiljölagen och Kungsbacka kommuns handlingsplan vid kränkande särbehandling. Mer information Trygghetsplanen finns i varje klassrum. Planen finns också att hämta på vår hemsida: http://www.kungsbacka.se/grundskolor/fjordskolan/arbete-mot-mobbninglikabehandlingsplan/ 12
Trygghetsteamet består av Skolsköterska Rektor Pedagoger Sofia Hein Marita Kennedy/Ylla Hinsch Anders Mattsson, Inger Georgy, Stina Jansson, Anna Williams, Pernilla Henry, Malena Norström Gruppen träffas regelbundet för att samla information och inventera klimatet på skolan. Vidare arbetar gruppen på organisationsnivå med att se över hur vi behöver utveckla vårt arbete kring skolans värdegrund. Gruppen ska utgöra ett stöd för det främjande och förebyggande arbetet, samt vid behov ta hand om åtgärder på individnivå. Vid behov kallas övrig berörd personal. 13
Fjordskolan Kungens ordningsregler 2018/2019 Jag visar hänsyn och respekterar mig själv och andra Jag är snäll och hjälpsam och tröstar den som är ledsen Jag löser konflikter genom samtal och om det behövs med hjälp av vuxen Jag är rädd om vår skola och allt som finns här Jag gör mitt bästa för att det ska vara arbetsro Mobilregler årskurs f-klass och 2 Mobilen ska förvaras avstängd i väskan under skoldagen/fritidstid årskurs 6 Mobilen får användas i undervisningen efter överenskommelse med undervisande lärare, dock får inga bilder/ljudupptagningar tas utan tillåtelse av de berörda. På raster ska mobilen förvaras avstängd i väskan. Fritidsklubben Mobilen ska förvaras i väskan och får användas efter överenskommelse med personalen. 14