Kvalitetsredovisning Stenänga förskola Juni 2014 Upprättad av Tina Johnsson Förskolechef Stenänga förskola
Kvalitetsredovisning juni 2014. Vi har nu arbetat några månader med ett för Stenänga mestadels nytt sätt att göra kvalitets arbete systematiskt. Vi har i våra projektgrupper arbetat med reflektionsprotokoll mer eller mindre varje vecka. Genom protokollet så dokumenterar vi vad vi sett för spår av det enskilda barnets funderingar och förändrade kunnande samtidigt som vi analyserar vad vi ser att gruppen har intresse för. I slutet av terminen så analyserade vi de olika projekten utifrån stödfrågor för att hitta styrkor såväl som utvecklingsområden för förskolans verksamhet. Genom dokumentation och reflektionsprotokoll kan pedagogerna se spår av det enskilda barnets inflytande som när M (Flicka 4 år) ger förslag att nu är det barnen som kan berätta om sig själva för Trulle vilket leder till att de kommer in på kroppen, att rita självporträtt och att skriva i appen Skolstil som sedan används flitigt i gruppen. Temat för våren har varit sagor i båda grupperna. Vi ser i båda grupperna att barnen blivit mer intresserade av sagor och att titta i böcker. Vi hade redan tidigare korgar med böcker i flera av våra rum och vi ser att barnen ofta plockar fram och tittar i dem själv eller med någon kompis. Det är mest de äldsta barnen som ber att någon vuxen ska läsa. Det innebär att vi behöver bli bättre på att tolka när de yngre vill att vi ska läsa och att vi vuxna oftare måste ta initiativ till att läsa för de yngsta. Vi såg att vi behövde soffor som inbjuder till att sätta sig och läsa i. Vi har därför precis köpt in två nya soffor och även tavel-hyllor där vi kan presentera några böcker i taget lite extra. I vårt likabehandlingsarbete har vi också sagt att all litteratur ska gås genom efter sommaren för att se hur de stämmer överens med förskolans värdegrund utifrån diskrimminerings-grunderna. I de äldsta barnens projekt så har intresse för rim utvecklats vilket lett till att vi nu har rimramsor uppsatta på väggarna intill matborden och både äldre och yngre barn ber ofta att vi ska läsa dem. I yngsta gruppen så valde vi ut två rim som hade anknytning till djuren i sagan, en ko i en sko och en katt i en hatt vilket upprepades många, många gånger av barnen under projektet. Genom sagotemat så uppkom en lust hos barnen att rita prinsar och prinsessor. Vi tror att ett införskaffande av utklädningskläder skulle kunna bidra till mer rollekar något som gruppen behöver pushas i, speciellt pojkarna i denna grupp. Med tanke på att kartläggnigen i planen för lika behandling visar att det finns ett visst negativt beteende mellan pojkar och flickor så vore det intressant att medvetet introducera just riddare, prinsess- och prinsklädsel. Vi kan se att det vore möjligt att ge föräldrar detta uppdrag på arbetsdagen i oktober.
De äldsta barnen har brevväxlat med Trollet Trulle vilket gett en stor skjuts i intresse och förmåga för skriftspråk och bokstavsljud hos flera av barnen. Att se nyttan med inlärning är en viktig morot och här har man precis som lärolplanen anger utmanat barnens nyfikenhet och begynnande intresse för språk och kommunikation på ett lustfyllt sätt. Bland de yngsta barnen så såg vi att det fanns en nyfikenhet på räkneramsan och för de djur som ingått i sagan och det har drivit det projektet framåt. Tre dagar i veckan har vi delat i grupper mellan 9.30 13 och då har de äldsta barnen varit i verkstan eller på utedag. Detta har gett att vi fått det betydligt lugnare för de yngsta barnen vid lunchen. De äldsta har kunnat skjuta på sin lunch en liten stund om de velat för att hinna klart. Vi har gått igenom våra rutiner utifrån vårt uppdrag, för att spara tid och vad som blir bäst för barnen. Vi har bestämt att prova att göra vissa förändringar för att just spara tid, minska stress, hinna vara mer med barnen och för att det i förlängningen förhoppningsvis ger att det blir bäst för barnen. Vi kommer inte generellt att byta om till utebyxor på alla barn om inte vädret kräver det eller om förälder speciellt uttryckt önskemål om det. Vi funderar hur det kommer att påverka hur mycket grus som dras in då vi själva städar, men vi provar. Vi kommer heller inte att generellt byta till sov kläder när barnen ska sova middag utan ser till varje barn. Vi ska se efter vad en matvagn kostar och var vi har plats att ställa den. En mat vagn som vi känner kan spara tid och spring. Våra kartläggningar har visat att både barn och föräldrar trivs bra och känner sig trygga på Stenänga. Vi har skrivit nya frågor till barnen som vi börjar använda under hösten. Det är frågor för att kartlägga trivsel och för att kartlägga barnens upplevelser kring kränkningar. Vi kommer att genomföra frågorna på alla barn under förutbestämda veckor. Vi sände ut en enkät till föräldrar nu i juni som besvarades av 11 föräldrar vilket gjorde att vi mailade ut den en gång till direkt och vi fick då 6 svar till vilket ger en svarsfrekvens på 85,7 %. Denna siffra tycker vi borde vara högre efter två utskick, muntlig påminnelse och lapp på dörren. Vi tänker att vi kommer att erbjuda en dator som står framme så att man gör den på förskolan vid hämtning nästa gång. Vi kommer att genomföra nästa enkät redan i november för att få med resultatet inför upprättandet av nästa arbetsplan i januari. Bland resultaten i barnintervjuerna så kan vi se att alla barn blir valda. I enkät svarar 4 barn att de får vara med och bestämma medan 5 barn svarar att de inte får vara med och bestämma. Det visar att vi måste jobba mer så att barnen upplever att de har inflytande och får vara med och bestämma. Vi kommer att fortsätta arbeta med att de får direkt inflytande genom röstning. Vi vill också ge barnen inflytande genom att de kontinuerligt får frågor om hur man kan gå vidare i projekt och lärsituationer, att vi tar tillvara deras reflektioner när de tittar på foto och filmer av det vi har gjort och att vi berättar att vi lyssnat på vad vi uppfattat att de verkar nyfikna på och att vi planerat utefter det.
Bland resultaten i föräldraenkäten kan nämnas att andel föräldrar som tycker att de håller med helt om att de får den information om verksamheten som de behöver och vill ha ökat från 67 % till 95 %. 100 % anser att de får denna information genom samtal med personalen vilket visar att vi är bra på att ta oss tid och berätta om verksamheten och det är en ökning från 92 %. Fler föräldrar upplever alltså att de får information om förskolan genom samtal med personalen, medan färre upplever att de får information via föräldramöte och från almanackan. Något som vi behöver ta till oss och göra något åt är att endast 56 % av föräldrarna som svarat upplever att föräldramötena ger dem information om förskolan. Under vårens stämma med tillhörande föräldramöte så var det föräldrar till 9 av 21 barn närvarande. Analysen gör oss fundersamma på vad enkätsvaren kan betyda. Antingen tycker man att tidigare möten inte gett tillräckligt för att man ska komma eller så kan den möjligen visa att föräldrar tyckt att stämman inte gav en direkt information om förskolans verksamhet och att man därför svarat så eller så tycker man helt enkelt att vi gett information om saker som man inte förväntar sig utan man vill diskutera andra saker. Inför hösten tänker vi presentera vår arbetsplan och vår plan för likabehandling och göra en trygghetsvandring med föräldrarna i rummen. Efter det så ska vi lämna en bra stund till att besvara de frågor och synpunkter som föräldrarna kommer att få skriva på lappen där de anmäler att de kommer till mötet eller som de kommer på där. På så vis tänker vi att vi kan fånga upp det som föräldrarna vill prata mer om och samtidigt ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras och gör dem delaktiga i utvärderingen av verksamheten. ( Läroplanen) Vi tänker att vi kanske ska dela dessa möte om det inte är så att vi ser ett mönster i att det är få som kommer även på höstens föräldramöte. Vi vet inte om det bottnar i att vi använder almanackan mindre och i stället sätter upp dokumentation på väggar och dörr i hallen som man tycker att man får mindre information från almanackan. Nästa mätning bör det finnas alternativ att svara om man anser att man får information från väggdokumentation. Vi kommer att bygga en hemsida och blogg som kommer att starta upp vid höstterminens början för att ge föräldrar möjlighet själv eller tillsammans med sitt barn att se och prata om vår verksamhet hemma. Bloggen blir ett komplement till samtal och väggdokumentation. På frågan om man anser att man helt får den information om sitt barn som man behöver och vill ha så har den siffran ökat från 42 % till 92 %. Vi känner att det är en bekräftelse på att vi blivit bättre på att prata just utveckling och verksamhet. 91 % tycker att de får information om sitt barns lärande och utveckling på utvecklingssamtalen vilket är en minskning med 1 %. 79 % anser att de får informationen genom kontakt i hallen vilket är en minskning med 4 % som vi måste tänka på och som vi ska följa upp i nästa enkät så att vi vänder denna siffra uppåt igen. 95 % av föräldrarna håller med helt både om att de och deras barn blir bemötta av personalen på ett sätt som gör att de känner sig trygga vilket är en sänkning med 5 %, det är inte acceptabelt. Vi kommer att arbeta med förhållningssätt genom våra medarbetarsamtal, åtgärder i plan för likabehandling och att vi kommer att arbeta med handledning i personalgruppen under hösten. På frågan om man tycker att ens barn ser ut att trivas så har det blivit en ökning från
75 % till dagens 95 % vilket är en otrolig ökning men vi är inte nöjda och vi följer denna fråga genom att vara observanta bland barnen och genom trivselenkäten som vi kommer att göra med barnen under hösten. Vi har ändrat så vi nu möjliggjort att de två pedagoger som arbetar tillsammans i gruppen har en timmes reflektionstid tillsammans. Det har varit möjligt genom att Ulrika gått in som planeringsavlösare 3 timmar på måndagar. Varje personal har haft en timmes reflektionstid med Förskolechefen per vecka under våren som en övergång till vårt nya kvalitetsarbete. Utöver det så har förskollärarna haft 1 timmes enskild planering. Vi behöver göra upp ett förväntansdokument under hösten för vad som ska hinnas med på den enskilda timmen kring dokumentation och ansvarsbarn. Vi avsatte 4 timmar per grupp för att pedagogerna skulle hinna skriva samman projektet för terminen. Vi blev inte klara på denna tid och det blev lite tungt att sitta så länge så nästa gång försöker vi dela tiden så att varje grupp får två tillfällen om det är möjligt att vi får till det. Vi har under terminen byggt upp vars en digital portfolio till alla barn utifrån områdena; Jag, jag och matematik, jag och språket, jag och skapande, jag och naturvetenskap, jag rör på mig och jag och samspel. I den presentationen lägger vi in bilder och filmer som visar när vi erbjuder barnet att utvecklas inom området. Detta ger ett samtalsunderlag vid utvecklingssamtal och att vi använder mycket bilder och mindre text ser vi som en främjande åtgärd vid flerspråkighet och som en inkludering för alla. Vi kommer att arbeta med denna metod men kommer parallellt att prova under hösten att bygga upp portfolie med Ipads för att spara tid med att lägga in bilderna i datorn först. Vi känner då att det underlättat om vi hade tillgång till ytterligare Ipads. Just den knappa tiden att sortera bland dokumentation, främst foto och filmer har kommit upp som ett stressmoment i projektbeskrivning från våra grupper. Vi ska börja avsätta regelbunden tid till detta men tänka på att göra dokumentationer tillsammans med barnen i gruppen vilket ger inflytande. I gruppen för de äldsta barnen har vi kommit i gång bra med att använda Piccollage för att visa upp vad man gjort för föräldrar. Även i gruppen för de yngsta barnen har vi satt upp en del bilder från PIC collage och Writereader. För de yngsta satte vi upp en lapp och en penna bredvid väggdokumentationerna där vi uppmuntrade föräldrarna att skriva förslag och kommentarer, vi fick en kommentar på hela perioden. Vi tänker nu att bloggen där vi genom regelbundna inlägg visar vår verksamhet, hoppas passa föräldrar bättre. De kan gå in och titta och göra inlägg när de vill. Kanske är det så att de känner stress när de hämtar eller så är det så att de värdesätter att prata med personalen den stunden då vi ser i enkät att 100 % av föräldrarna upplever att de får information om förskolan genom samtal med personalen och att 79 % av föräldrarna upplever att de får information om sitt barns lärande och utveckling just genom samtal med personal i hallen. Vi har börjat titta, fundera och förändra våra miljöer. I projektbeskrivningen från stora barnen som håller till i verkstan så saknade man en soffa för att läsa sagor. Hos de yngsta inne i huset så låg de saker som är riktade till de yngsta i en låda huller om buller vilket inte
lockade. Ritpapper och pennor stod så högt att de inte kunde nå delvis för att de välts ut av de yngsta och eftersom det var så många pennor så blev det väldigt mycket saker när det ramlade ut. Nu har vi sorterat så att det finns färre spel och pussel på hyllorna och att det som är riktat till yngsta är i matrummet där de är mest. Det har känts svårt att ha material till de minsta som är mest inne i huset men så att det ändå finns plats för saker som lockar när de äldre är inne vilket de ändå är en stor del av dagen. På hyllor i byggrummet finns nu nya pärlor och pennor som satts i glasburkar för att inspirera och lite annat som är riktat till de äldre. Vi har också köpt ett staffli som står i matrummet och som kan inspirera både äldre och yngre. Pensel och vattenfärg står nu så att de själv kan plocka fram det. Vi har flyttat ut ett lågt bord med stolar som kan användas som ytterligare ett ställe vid rollekar eller kanske för att sitta och lägga pussel? I byggrummet så är det sällan några barn alls, trots att det finns gott om material med duplo, lego, bilar, tågbana och briomec, och vi måste se hur vi kan förändra. Vi har redan flyttat ut en hylla och hälften av sakerna från byggrummet och satt det i verkstan där barnen kommer få vara med och tycka till om material när hösten startar. Vi såg direkt att barnen nu går in i byggrummet när det inte är så mycket saker där. I utemiljön så har vi fått en extra sandlåda för att ge extra utrymme. Vi har lagt EU-sand kring de lekredskap som tidigare inte hade det. Logen som tidigare var ett förråd är tömt och golvet är gjutit så nu har barnen en fantastisk stor och slät yta att köra med traktorer och leka på. Den ger möjlighet till inne-ute lek när det är kallt och den ger solskydd och svalka när det är varmt. Logen gillas och används mycket nu. Vi ska se över vårt material ännu en gång för att hitta material som utmanar barnen i de mål som finns i vår läroplan. Materialet i den fria leken ska få ett större utrymme när det gäller att erbjuda möjlighet till utveckling och utmaning. Vi har inte varit helt i fas med tider när gruppen ska starta. De yngsta har behövt sätta i gång tidigast möjligt för att hinna innan mat ska hämtas och ätas. För de äldsta har det ibland varit en personal fram till 10.30 vilket ledde till att man helst velat dra lite på att starta. Vi får ha med det när vi gör schema inför hösten. Vi har byggt upp en ny modell för medarbetarsamtal som bygger på att varje medarbetare skattar sig själv inom olika områden och att man utgår från den skattningen när man sätter upp mål för medarbetaren vilket är underlag för lönesamtalet. Värdegrund, förhållningssätt och bemötande har extra fokus på samtalet. Vi känner att vi behöver se över våra arbetshelger för alla medlemmar. Detta arbete har Ulrika fått att utreda och komma med förslag på under tidig höst. Det måste bland annat klargöras vem som äger de olika arbetsplikterna (pedagoger/styrelse) och vem som ska stå för inbjudan och vem man ska ringa ev. återbud till. Det ska också gås genom alla rum för att få en aktuell städordning efter hur vi använder rummen just nu och hur städordningen ska fördelas vid storstädningar.
Det har blivit en stor förändring i summan av vårt bidrag från kommunen. Vi får nu ca 650 000 kr mindre än 2013. Detta har gett en oro bland personalen från och till under året. Personalen har funderat vad det leder till, blir det förändring i tjänster? Vi har gjort en allmän åtstramning i verksamheten, vi har inte betalt ut någon extra arbetad tid i pengar och vi har inte handlat material under första halvåret. Vi städar nu allt själva. Städningen tar mycket av våra resurser eftersom lagen kräver en väl utarbetat egenkontroll. En stor del av eftermiddagen upplevs läggas på städ och det ger en stress att inte kunna finnas hos barnen. Vi kommer efter sommaren att göra ytterligare analys av hur ekonomin ser ut men känner oss trygga med att alla kan fortsätta med samma sysselsättningsgrad. Vi kommer att ta in två barn till från hösten för att stärka upp ekonomin vilket vi tror behövs. Vi tänker att vi kanske inte får se effekten av de sänkta bidragen detta år då vi har en buffert med material och förbrukningsprodukter. Vi tänker samtidigt att det då ger oss mer tid att se ekonomiresultat och fundera om åtgärder behövs. Vi funderar på att bjuda in politiker under hösten för en dialog om vår förskola och vårt bidrag samt förväntningar och krav på varandra. Vi ser en möjlig utveckling i att samverka med andra förskolor, kommunala eller enskilda, för vi tror att utvecklingen blir snabbare och starkare om man är fler som reflekterar och funderar tillsammans. Vi vill också nät verka mer tillsammans med barnen för det ser vi som ett utvecklingsområde när det gäller övergång förskola-skola. Det är en stor glädje för oss att Stenänga har många barn i kö. Det ger en trygghet och är en slags kartläggning av hur vår verksamhet uppfattas.