SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSAVDELNINGEN Processledarutbildning Modul 7 Processverktyg för högpresterande team läsåret 2015/2016 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN HR TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING 2015-11-25 Lisbeth Gyllander Torkildsen och Jaana Nehez - strategisk utvecklare
Utbildningens upplägg Aktionslärande Upplevelsebaserat och praktikanknutet Reflekterande Deltagaraktivt
Erfarenhetsutbyte Uppgiften till idag: Prova att använda ett av de tre verktyg/metoder som vi tog upp idag med din grupp (gruppens mål, gruppens roller, de Bonos 6 tänkarhattar). Gjort Vad har vi lärt Vad är klokt att göra.... de Bonos tänkarhattar gruppens roller Samtala i grupp om verktygen och vad ni fick syn på. Dokumentera och förbered er på att presentera i helgrupp. gruppens mål
Det här behöver vi fördjupa oss i!
Högpresterande team Mål Roller Ledarskap Kommunikation Feedback Strategier Normer Struktur Samarbete Konflikthantering
Kommunikation
Sociala försvarsmönster TYSTNAD: om man inte talar om det finns det, tiga ihjäl FÖRNEKELSE: man hör bara det man vill höra DUBBELKOMMUNIKATION: ord och handling är skilda åt INTELLEKTUALISERING: pratar ihjäl problemet kommer aldrig till skott, förlorar sig i detaljer MYTBILDNING: vi har högt till tak i vår grupp! SYNDABOCKSJAKT: utser en lagom svag att skylla på GROUPTHINK: ett sätt att tänka är acceptabelt SVART/VITT: antingen eller dominerar över både och ANSVARSSPRIDNING: varför ska just jag när det finns så många PARALLELLPROCESSER: de lär sig ju inget i grundskolan, detta är ju elevvårdens problem inte vårt
Feedback Feedback står för återkoppling -på ett beteende eller -på en utförd uppgift OBS! Feedback på beteende ska aldrig ges i samband med återkoppling på elevers kunskapsprocesser När vi får feedback ökar vår självkännedom, vilket innebär att vi bättre kan utnyttja vår potential. När vi ger feedback visar vi att vi bryr oss om andra och vad de gör
Reflektion och bikupa om feedback 1. 2. 3. 4. 5. Beskriv den positiva feedback som du fått under den senaste veckan. Handlade det om förstärkning eller om konstruktiv kritik? Beskriv den positiva feedback du har givit under den senaste veckan. Handlade det om förstärkning eller konstruktiv kritik? Hur känns det att ge konstruktiv kritik och varför kan det kännas så?
Jag-budskap Beteende vad jag ser eller hör Känsla vad jag känner eller hur jag reagerar Konsekvens varför eller hur jag reagerar på det Önskan vad jag skulle önska i stället
Från du till jag Du är helt värdelös. Att du aldrig kan komma ihåg min födelsedag. Jag betyder inget för dig. Jag blev inte uppmärksammad på min födelsedag och det gjorde mig besviken. Jag känner mig bortglömd helt enkelt. Jag önskar att du skulle komma ihåg min födelsedag.
Omformuleringsövning Du ska jämt dominera. Du kommer alltid för sent. Du bryr dig aldrig om mig. Varför är du så slarvig? Du slänger alltid ur dig dumma kommentarer under mötena. Du är alltid så överlägsen. Ändra till jag-budskap!
Övning: Ge feedback genom jag-budskap Du har en kollega som ofta kommer för sent på morgonen. Det stör rutinerna och arbetslagets möjligheter att göra ett bra jobb. Du har en kollega som ofta och länge tar ordet under arbetslagsmötena. Hon/han tar så pass mycket talutrymme att du upplever att det blir svårt för övriga medarbetare att delta i samtalet. En i arbetslaget har ett sätt att bemöta en förälder vilket du upplever att arbetslaget inte kan ställa upp på. Han/hon har en nedlåtande attityd, som om det inte riktigt finns förtroende för föräldrarnas kompetens. Du har en under en längre tid noterat att en medarbetare inte riktigt bryr sig om vad man kommit överens om utan ofta gör tvärtom. Det är som om personen sätter upp egna regler för samarbetet. Du har även tagit emot klagomål i ärendet från andra i arbetslaget.
Normer i gruppen Hur och till vad använder gruppen sin tid? Respekteras arbetstiderna? Kommer medlemmarna i tid, börjar man i tid, slutar man i tid? Är det fysiska rummet ändamålsenligt för arbetsuppgiften? Präglas miljön av stängda dörrar och stor respekt för det privata? Vilka normer och värderingar finns inbyggda i det vardagliga arbetet? Vad är tillåtet och vad är inte tillåtet? Vilka värderingar delas och vilka delas inte? Vad visar gruppen utåt och vad behåller gruppen för sig själv? Vad innebär solidaritet resp. lojalitet för gruppen?
Struktur: Vardagen prioriterar sig själv... Brådskande frågor Viktiga frågor Långsiktiga frågor Frågor uppifrån Frågor inifrån Frågor från elever Oviktiga frågor Administrativa frågor Undervisningsfrågor Elevhälsofrågor...
Effektiva möten Reflektion Vad innebär ett effektivt möte för dig?
Hur fördelar gruppen sin tid? BRÅTTOM VIKTIGT EJ VIKTIGT EJ BRÅTTOM 1. Brandkårsutryckningar, t.ex. för många deadlines 2. Långsiktig kvalitet, planering och kontroll, relationsbyggande och balans 3. Andras prioriteringar, svårt att säga nej, ideliga avbrott 4. Rutingöromål, tidsödande meningslösheter, ineffektivitet
Mötesstrukturer Skicka ut underlag i tid Tidsätt mötet Utse en samtalsledare Fokusera på uppgiften Prioritera frågorna på agendan Bestäm vilken typ av möte ni ska ha beslut, information eller dialog? Tala öppet om förväntningar och krav på deltagarna Dokumentera vad ni talat om Använd er av olika slags samtal
Samtalsformer för olika sammanhang Kollegahandlledning: Situationsberoende Problemet bör beröra fler Ibland kan vi behöva extern hjälp Kan inte tvingas fram Lärande samtal: Ta fram nya prioriterade mål: vadet Samla våra tankar och syften Inventera tänkesätt kring specifika områden Förståelse för uppdraget Grund för att föra en skolutveckling framåt Uppgiftslösande samtal: Används ofta i vardagen Strukturen kan bidra till ökad effektivitet och tydliggörande av behov och beslut Vår vardag består också av brandkårsutryckningar. Dessa behöver diskuteras i andra forum för att förutsättningar ska kunna förändras
Mötesstrukturer - ett exempel Utse en samtalsledare som håller fokus på frågorna och ser till att alla kommer till tals. Bestäm i förväg hur lång tid ni ska ägna varje ärende. Börja med en enskild, skriftlig reflektion kring den fråga ni ska ta upp. Gå laget runt så att alla kommer till tals. Begränsa talutrymmet till några minuter så att fokus hålls. Öppna för dialog när alla fått säga sitt. Sammanfatta vad som sagts. Tänk på strukturen före, under och efter mötet!
Reflektion Vilka spänningar eller konflikter finns i de grupper du leder? Hur kan du arbeta med feedback och strukturer för att öka effektiviteten i gruppen?
Erfarenhetslärande i praktiken
Plan
Uppgift till sista tillfället: GLL över roll, grupp och arbete GJORT Observation LÄRT Analys LISTAT UT Slutsats/framtidsperspektiv MIN ROLL Vad har jag gjort? Vilka metoder har jag använt? Vad har jag lärt mig om mig själv/min roll/processledarskap på min enhet? Vilken roll har jag? Vilken vill jag ha? Utveckling under året? Under året har jag kommit fram till att Det här behöver jag Det här kan jag bidra med Så här kan mitt processledarskap vidarutvecklas.. MIN GRUPP Hur har gruppen agerat/fungerat? Vad har gruppen gjort? Roller/relationer/fas? Vilka metoder har jag använt för att få syn på detta? Vad har jag lärt mig om gruppen med hjälp av de verktyg jag använt? Vad kunde jag ha lärt med andra verktyg? Framöver behöver vi Gruppen kan stärkas genom att... Då förutsätter att gruppen../jag... /ledningen... VÅRT ARBETE Vad har vi arbetat med? Hur har jag fått syn på det? Vilka verktyg har jag använt för att synliggöra/dokumentera arbetet? Vad är gruppens syfte? Vad har vi åstadkommit? Hur har arbetet anknutit till förskolan/skolans mål? Här befinner vi oss Det vore klokt att Det här bör vi fortsätta med/ sluta med/göra mer av/göra mindre av SMARTa mål för oss är att I vår aktionsplan...
Härifrån och framåt UPPGIFT Använd GLL över roll, grupp och arbete för att: reflektera enskilt i skrift om vilka erfarenheter du tar med dig från utbildningstillfällena. reflektera tillsammans med din ledning om vad ni ska utveckla med hjälp av din processledarkompetens. Koppla en aktionsplan din GLL förbered en presentation av vad du gjort, lärt och listat ut under utbildningen NÄSTA TRÄFF 14 januari
Referenser Gunnarsson, Stefan (2012). Professionell feedback - medvetna mötens magi. Bromma: Gunnarssons förlag. Svedberg, Lars (2010). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.