Plan mot diskriminering/trakasseri och/eller kränkande behandling Fornbyskolan Läsår 2018/2019 Verksamhetsformer som omfattas av planen är: grundskola år 1-6, förskoleklass och fritidshem. Ansvarig för att planen upprättas och utvärderas är: Åsa Ahlroth, rektor 0156-52314 Trygghetsteamet som elever och föräldrar kan vända sig till är: Jonas Göth, socialpedagog, Jörgen Grundström, kurator, 070-52143 Vår vision för Fornbyskolan är att alla, både barn och vuxna, är trygga och känner sig lika mycket värda. Vi tar personligt ansvar för att vår arbetsmiljö präglas av trygghet, trivsel och glädje för alla elever och vuxna. Vi tar avstånd från alla former av kränkningar, diskrimineringar och trakasserier. Skollagen 2010:800, diskrimineringslagen 2008:567 om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck samt förordningen 2006:1083 som styr barns och elevers deltagande i arbetet med planerna mot diskriminering styr vårt arbete med likabehandling på Fornbyskolan. Planen gäller från 2018-09-01 Planen gäller till 2019-08-31 1
Inledning Lika behandling, vad betyder det? Att alla barn är lika mycket värda. Du och alla andra ska respekteras. Ingen annan är som du. Det spelar ingen roll vilket land du kommer ifrån, hur din familj ser ut, vilket språk du pratar, vad du tror på, om du är kille eller tjej, om du har någon funktionsnedsättning, eller vem du blir kär i. Vad säger lagen? Att alla barn är lika mycket värda. Lagen gäller i Sverige och här på Fornbyskolan. Det finns två olika lagar 1. Diskrimineringslagen som ska skydda barn och elever mot diskriminering och trakasserier 2. Skollagen som ska skydda barn och elever mot kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling handlar om när någon uppträder på ett sådant sätt att det kränker en elevs värdighet, det kan vara: Fysiska slag (slag och knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn, könsord) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sociala medier, fotografier) Trakasserier är när någon uppträder på ett sådant sätt att det kränker en elevs värdighet och har samband med vilket land du kommer ifrån, vilket språk du pratar, vad du tror på, om du är kille eller tjej, om du har något funktionshinder, eller vem du är kär i. Fornbyskolan arbetar medvetet för att elever inte kränker eller trakasserar varandra. Händer det, måste skolan undersöka saken och snabbt sätta stopp för det. Så fort som möjligt ska du säga till om du känner dig orättvist behandlad. Prata med någon vuxen i skolan. Du kan även be en kamrat gå till en vuxen och berätta. Det räcker med att någon vuxen på skolan får höra att en elev blir illa behandlad, för att vi på Fornbyskolan ska stoppa det. 2
Förankring av planen Elevernas delaktighet På vår skola görs eleverna delaktiga genom att lärare, förskollärare och fritidspersonal kommunicerar värdegrunden i sitt dagliga arbete med eleverna. I början av läsåret får alla elever ta del av dokumentet så de får klart för sig vad som förväntas av de och vuxna på skolan. Elevernas synpunkter på planen tas tillvara genom elevrådet och diskussioner i klassrummen. Lärare och övrig personal ansvarar för att eleverna får information om och möjlighet att arbeta med likabehandlingsplanen. Vårdnadshavarens delaktighet Alla föräldrar får ta del av vår likabehandlingsplan. På föräldramöten och i utvecklingssamtal belyser vi vikten av att arbeta tillsammans kring dessa frågor. Vi uppmanar alltid föräldrar att ta kontakt med skolan om oro finns. Via föräldrarådet i skolan tas föräldrarnas synpunkter tillvara. Dessa synpunkter blir en del av den kontinuerliga revideringen av planen. Vårdnadshavarna är även delaktiga genom klasslärarnas veckobrev. Personalens delaktighet Lärare och övrig personal får information om planen i början av läsåret och möjlighet att vara delaktiga vid revidering av planen från trygghetsgruppen. All personal förväntas kommunicera runt värdegrunden och arbetar för vår gemensamma plan. Likabehandlingsplanen revideras varje år, i det arbetet görs alla delaktiga genom gemensamma diskussioner. Utvärdering Fjolårets plan har utvärderats genom elevenkäter och APT. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan var skolledning, lärare, förskollärare, fritidspersonal och elevrådet. Resultatet av utvärderingen av fjolårets plan säger att betydligt fler tycker att det känns bra att vara i skolan och trivs i sin klass. 92% känner sig trygg på rasterna. Och nästan alla elever känner att de har någon kompis i klassen. Många elever säger dock att de vill få mer inflytande över sin dag i skolan, de vill vara mer delaktiga i sin egen undervisning. Några barn upplever att de inte har någon att prata med om något är jobbigt. Vissa elever känner också att de blir illa behandlade av andra elever på skolan. 3
Årets plan ska utvärderas senast 2019-06-30 Årets plan ska utvärderas genom: resultat på elevenkäter gemensamma diskussioner på fritids och i arbetslagen där lärarnas, personalens observationer och erfarenheter ska tas tillvara. föräldrarådet där planen kommuniceras att vi tillsammans utvärderar hur föregående läsår har fungerat att vi identifierar förbättringsområden. Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor. Främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet läsår 2018/ 2019 Det främjande arbetet Det främjande arbetet går ut på att identifiera och stärka det som fungerar väl i verksamheten. Det utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Alla i personalen är ansvariga för det främjande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Det innebär att alla: Strävar efter att vara tydliga vuxna och goda förebilder. Uppmuntrar och förstärker positiva beteenden. Arbetar aktivt för att påverka attityder och förmågan att sätta sig in i hur andra känner. Är observanta och lyhörda vid övergångar mellan olika aktiviteter, rum och platser. Reagerar/agerar vid oönskat beteende. Arbetar efter våra ordningsregler. Lyssnar på varje enskild elev. Arbetar för att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Inkluderande anpassad verksamhet utifrån elevens behov, verksamheten planeras så alla kan vara med. Ansvarig är all personal på fritids och skola. Arbetet är pågående. 4
För att arbeta främjande under året gör vi i stora drag detta: All personal på skolan tar fram en handlingsplan för att arbeta med trygghet och studiero på skolan. Ordningsregler arbetas fram av vuxna och elever både i skolan och på fritids. Temaveckor och aktivitetsdagar planeras in under läsåret. Under dessa dagar arbetar eleverna i skiftande grupper för att stärka möjligheten att bygga relationer. Klassråd, elevråd och föräldraråd genomförs regelbundet. Organiserat firande vid skolstart, lucia och avslutning vid jul och sommar förstärker vikänslan på skolan. Fornbyskolans dag genomförs varje år där elever och vuxna tillsammans planerar och genomför detta. Fritidshemmens dag anordnas varje år där alla fritidsbarn, i olika åldrar, planerar och genomför olika aktiviteter. På fritids arbetar man ibland i olika temagrupper/ lekgrupper för att stärka jag/ vi känslan. Faddersystem finns i mindre utsträckning men ska utökas för att omfatta alla klasser. Sammansvetsad personal behövs. Gemensamma möten skola 2 gånger i veckan. Gemensamma möten fritids 1 gång per vecka. Gemensamma möten skola och fritids 2 gånger per termin. Återkommande värdegrundsarbete i alla klasser och på fritidshemmen. Organiserade aktiviteter under rasterna samt en bod för utlåning av rastleksaker. Skapar en större förståelse och kunskap om elever med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Skolan ska bli mer tillgänglig för alla elever. Vi skapar NPF anpassade grupper, anpassar klassrummen samt utbildar pedagogerna inom NPF. Alla pedagoger genomgår SPSM (specialpedagogiska myndigheten) utbildning inom NPF. Utvärdering sker genom återkoppling till elevrådet och skolpersonalen. Ansvarig är all personal på skola och fritids. Arbetet är pågående. Det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet går ut på att identifiera och minimera riskfaktorer. Rektor har ett övergripande ansvar för det förebyggande arbetet. All personal i verksamheten har skyldighet och ansvar för att arbeta förebyggande. Rastvärdar Alla pedagoger på skolan har schemalagd rastvärdstid. Rastvärden uppehåller sig i de 5
utrymmen där eleverna finns och verkar för att en lugn och trygg miljö upprätthålls. Vissa rastvärdar ansvar också för att organisera aktiviteter samt låna ut rastleksaker. Trivselregler/ Ordningsregler Ordningsregler arbetas fram och revideras i början av varje läsår av personal, elever och ledning. Syftet är att skapa en lugn och trygg inlärningsmiljö för eleverna och att synliggöra goda förebilder. Klassråd/Elevråd Lärarna ansvarar för att klassråd genomförs regelbundet. Där har eleverna möjlighet att vara delaktiga och få inflytande över sin skolsituation. Varje klass har 2 representanter i skolans elevråd. Elevrådet träffas en gång i månaden. Förankring Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos personal, elever och vårdnadshavare. Kartläggning Skolan genomför kartläggning med analys av elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta görs i april varje läsår. Kartläggningen ligger till grund för likabehandlingsarbetet nästkommande läsår. Det åtgärdande arbetet Principer för det åtgärdande arbetet Skolan ska säkerställa att alla medarbetare känner till de rutiner som regleras genom våra kommunala dokument kring diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder ska vidtas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Barnens/vårdnadshavares berättelser måste tas på allvar. 6
Återkommande frånvaro kan vara signal på utsatthet. Ska följas upp. Kränkningar kan påverka den utsatta elevens skolsituation även om kränkningen skett på fritiden. Skolan måste agera. Samtal är det viktigaste verktyget. Enskilt med den utsatte och de som utsätter någon för diskriminering eller kränkande behandling. Strategin är att kunna förbättra och förändra beteenden. Andra tänkbara åtgärder kan vara ökade observationer, assistent eller resursperson för den som kränker. Ibland behövs hjälp av kurator eller skolpsykolog. Vårdnadshavare ska informeras muntligt/skriftligt Lagen kräver anmälan och utredning. Anmälan ska ske både till rektor och till huvudman. Kartläggning Kartläggningsmetoder elev- och föräldraenkäter samtal med barn, personal, föräldrar på individ- och gruppnivå observationer av vuxna, barn, föräldrar i klassrummet, på fritids och raster nära samarbete med föräldrar. Områden som berörs av kartläggningen kränkande behandling kön, könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning. ålder Eleverna har involverats i kartläggningen genom att: 7
de har svarat på enkäter deltagit i olika typer av diskussioner tillsammans med lärare, förskollärare och personalen på fritids. Personalen har involverats i kartläggningen genom att: de kontinuerligt varit uppmärksamma och fört samtal med sina elever observera eleverna i klassrummet, på rasterna samt på fritids och dokumenterat detta haft ett nära samarbete med föräldrar Resultat och analys kartläggningen 2018 Resultatet av kartläggningen gav följande resultat på Fornbyskolan. Några elever känner sig otrygga när: de går till och från omklädningsrummen de är i omklädningsrummet de går ut och in från rasten de är i kapprumsutrymmen de är ute på rast när de ska gå på toaletten när de är på Q-lan planen De flesta elever upplever att de har någon vuxen att vända sig till på skolan men inte alla. Eleverna på skolan påtalar i enkäten att de vill: ha hjälp av oss vuxna att förebygga konflikter ha fler vuxna omkring sig, både på raster och inne i skolan 8
ha hjälp av vuxna att inte använda ett ovårdat språk Det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet går ut på att identifiera och minimera riskfaktorer. Rektor har ett övergripande ansvar för det förebyggande arbetet. All personal i verksamheten har skyldighet och ansvar för att arbeta förebyggande. Rastvärdar Alla pedagoger på skolan har schemalagd rastvärdstid. Rastvärden uppehåller sig i de utrymmen där eleverna finns och verkar för att en lugn och trygg miljö upprätthålls. Vissa rastvärdar ansvarar även för rastaktiviteter och utlåning av rastsaker. Ordningsregler Ordningsregler arbetas fram och revideras i början av varje läsår av personal, elever och ledning. Syftet är att skapa en lugn och trygg inlärningsmiljö för eleverna och att synliggöra goda förebilder. Klassråd/Elevråd Lärarna ansvarar för att klassråd genomförs regelbundet. Där har eleverna möjlighet att vara delaktiga och få inflytande över sin skolsituation. Varje klass har 2 representanter i skolans elevråd. Elevrådet träffas en gång i månaden. Förankring Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos personal, elever och vårdnadshavare. Kartläggning Skolan genomför kartläggning med analys av elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta görs i april varje läsår. 9
Det åtgärdande arbetet Principer för det åtgärdande arbetet Skolan ska säkerställa att alla medarbetare känner till de rutiner som regleras genom våra kommunala dokument kring diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder ska vidtas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Barnens/vårdnadshavares berättelser måste tas på allvar. Återkommande frånvaro kan vara signal på utsatthet. Ska följas upp. Kränkningar kan påverka den utsatta elevens skolsituation även om kränkningen skett på fritiden. Skolan måste agera. Samtal är det viktigaste verktyget. Enskilt med den utsatte och de som utsätter någon för diskriminering eller kränkande behandling. Strategin är att kunna förbättra och förändra beteenden. Andra tänkbara åtgärder kan vara ökade observationer, assistent eller resursperson för den som kränker. Ibland behövs hjälp av kurator eller skolpsykolog. Vårdnadshavare ska informeras muntligt/skriftligt Lagen kräver anmälan och utredning. Anmälan ska ske både till rektor och huvudman. Rutiner för akuta situationer Policy är att det ska råda nolltolerans mot diskriminering/trakasserier och/eller kränkande behandling på vår skola. 10
Ansvarsförhållande som gäller är att all personal på skolan är ansvarig för att alla känner sig trygga på skolan. Barn som vuxna. Ingen kan blunda för något som händer utan är skyldig att agera. Man tar aktivt hjälp av kollegor och underrättar rektor. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling är att: att alla är uppmärksamma på all typ av kränkande behandling har ett fungerande rastvärdsschema vi agerar när någon uppmärksammar något på raster, under lektionstid och på fritids vi för samtal med eleverna enskilt och i grupp, samt med vårdnadshavarna vid behov. personal rapporterar till klasslärare/trygghetsteamet när det gäller elever och till rektor när det gäller en vuxen. vi dokumenterar händelser och åtgärder som gjorts. Rutiner för att utreda och åtgärda om elev kränks av andra elever är att den som får kännedom om trakasserierna skyndsamt skall underrätta rektor eller annan person i trygghetsteamet, dokumentera vad som har hänt på en incidentrapport, tala med berörda elever för att få en tydlig bild av det inträffade. Sedan ska direkta åtgärder dokumenteras och vad man tror krävs framöver. Aktuella vårdnadshavare ska informeras om vad som hänt och hur vi arbetar vidare. Det gäller all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda om elev kränks av personal är att alla måste skyndsamt agera och underrätta rektor som utreder. Rutiner för dokumentation är att all personal på skolan är skyldiga att dokumentera ev. kränkningar och de åtgärder man vidtagit. Dokumentationen sker genom att man kartlägger vad som hänt, vilka som varit inblandade och vilka åtgärder man gjort. Detta sker löpande under en fyraveckorsperiod. Rektor och trygghetsgruppen underrättas om vad som hänt och vad man gjort för att stoppa kränkningen. Rutiner för uppföljning är att genom dokumentationen se vilka åtgärder som vidtagits och följa upp om dessa varit lyckosamma. Fortsätter trakasserierna och kränkningarna så kopplas trygghetsteamet in och gör en vidare och djupare utredning. 11
Rutin för anmälan gällande kränkande behandling Om en lärare eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling har denne en skyldighet att anmäla det till rektor. Incidentrapport finns på skolan, samt även här: http://intranat.trosa.se/styrdokument/humanistiskanamnden/ Rektor är i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen. Rutiner: 1. Incidentrapport lämnas till trygghetsgruppen/ rektor. Rektor lämnar sedan till skolchef. 2. En mindre utredning av omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna ska ske skyndsamt. Görs av den personal som ser och/ eller hör det som hänt. Samråd bör ske med skolans trygghetsteam. Detta görs på incidentrapporten/ annan blankett. Om kränkningarna inte upphör kopplas trygghetsgruppen in. En större utredning startar och då används blanketten Utredning gällande kränkande behandling. 3. Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. 4. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. 5. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. En utredning kan även involvera barnets eller elevens vårdnadshavare. Bedömning: 1. Utredningen lämnas till rektor. Rektor samråder med skolans trygghetsteam. 2. Rektor beslutar om åtgärder. Använd blanketten Återkoppling och avslut av ärende. 12
3. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar. 4. Utifrån bedömningen av utredningen bör anmälan till socialtjänsten och/eller polisen övervägas. 5. Anmälan av tillbud (Oj)/arbetsskada (Aj) ska göras enligt ar-betsmiljölagstiftningen. Åtgärdsplikt: 1. Åtgärder ska vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 2. Plan upprättas med översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar. 3. De vidtagna åtgärderna ska följas upp och utvärderas. En redogörelse för de åtgärder som avses påbörjas eller är genomförda ska bifogas planen. 4. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Dokumentation: Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det är även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett underlag om det blir en rättslig process avseende det inträffade. Utredningens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter, varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolan/skolan för det fortsatta arbetet och kopia till vårdnadshavarna. Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt preskriptionslagen. Personal: 13
Om det finns anledning att anta att ett barn/elev har blivit utsatt för sådan behandling av någon anställd skall rektor ansvara för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med skolchef och personalkontor. Om personal blir utsatt av ett barn/elev så ska anmälan göras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Rutin för upprättande av åtgärdsprogram för den/de elever som kränkt annan elev: För elever som efter utredning befunnits kränka annan elev på skolan ska det upprättas ett individuellt åtgärdsprogram enligt de rutiner som finns på skolan. Rektor ansvarar för att åtgärdsprogrammet upprättas och följs upp. Åtgärdsprogrammet läggs i barn/elevakt på skolan. 14
Tidsplan och arbetsgång kring planen Åtgärd Ansvarig Uppföljning/utvärdering Aug/ Sep Aug/ Sep Aug/ Sep Sep Sep/okt Planen förankras i personalgruppen Arbetslagen formulerar sina mål Eleverna informeras om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans rutiner Planen förankras i Elevrådet Planen görs känd för föräldrar på föräldaråd, föräldamöte Rektor Arbetslagslagen Lärare Rektor April Kartläggning/enkät Trygghetsgruppen April Analys av kartläggning/enkät Trygghetsgruppen Juni Utvärdering av planen Trygghetsgruppen Juni/ Aug Ny plan Arbetslag, Tryggehtsgrupp, Rektor Aug/ Sep Aug/ Sep aug/sept 2018 Planen förankras i personalgruppen Eleverna informeras om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans rutiner Planen görs känd för föräldrar på föräldaråd, föräldamöte Rektor Lärare Lärare 15