Strömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001 Av Eva Bråthen Persson Kajsa Lundberg Kerstin Severinsson Beata Szwoch Ansvarig skolledare Ann-Chatrine W. Samuelsson Handledare Angelica Dahlman
Sammanfattning 2 Redan på förskolan började den sociala träningen i grupperna. Vi ville fortsätta det påbörjade arbetet, eftersom vi tycker det är mycket viktigt för inlärning, trivsel och trygghet att grupperna fungerar väl tillsammans. Under året som gått, har barnen fått besök utav ett troll som har bott i vår studiehall. Hon har bevakat och sett så att barnen skött sig och arbetat flitigt. Trollet kom sedan att spela en viktig roll i vårt projekt. Att arbeta problembaserat redan från år 1 har stimulerat barnens kreativitet och intresse att lära. Lärarlaget har svetsats samman än mer tack vare livliga diskussioner och planeringsträffar. Pedagogiken inom förskola och skola har tagits väl tillvara, då vårt arbetslag består av två förskollärare och tre lärare.
Innehållsförteckning: 3 1. Bakgrund..4 2. Syfte och mål....4 3. Metod och tillvägagångssätt...4-6 4. Resultat.7 5. Diskussion.8 6. Referenslista.9 7. Bilagor... 10
4 1.Bakgrund Sedan läsåret 1998/99, då det gjordes en genomgripande omorganisation på Strömslundsskolan, är alla elever och lärare uppdelade i tre olika arbetslag. Det första omfattar år 1 och år 4. Det andra består av fritids, år 2 och år 5. Det tredje av sexårsverksamheten, fritids, år 3 och år 6. Syftet med denna fördelning är att samma elevgrupp kan följas av arbetslaget. Då skapas det både trygghet och stimulans. I vårt arbetslag fanns en stark önskan att fortsätta arbeta med projektinriktning, särskilt då datorn används som naturligt hjälpmedel i undervisningen. I och med ItiS-erbjudandet kände vi i år 1 att vi ville gå vidare med att utveckla och fördjupa denna inriktning. År 1 består av 65 elever. 2. Syfte och mål att utveckla empati och samarbetsförmåga genom att i olika grupperingar arbeta tillsammans att öka kunskapen om vattnets betydelse i naturen genom olika experiment, studier av kretsloppet, forskning och faktainhämtning att öka IT-kompetensen bland både elever och lärare genom att lära sig hantera power-point att arbeta med PBL som inlärningsmetod för att öka barnens sociala förmåga (att få fungerande grupper) att tillgodose olika lärarkompetenser genom att förskollärare och lärare jobbat tätt tillsammans med samma pedagogiska inriktning 3. Metod och tillvägagångssätt Under hela höstterminen har vi använt oss av ett troll, som har huserat i vår studiehall. Trollet har sett så vi har arbetat och skött oss väl. Som belöning har vi av trollet fått hemliga märken. Under en period fick inte barnen några märken. Vi undrade då vart trollet tagit vägen.
När vi hade varit och lyssnat på Eva Holm, som berättade om PBL, blev vi mycket inspirerande och kände att det var något vi ville pröva på. Att låta barnen utifrån sina egna problemställningar ta reda på hur saker och ting förhåller sig, tror vi ökar barnens lust och nyfikenhet till att lära. 5 En måndag morgon upptäckte barnen i klass 1 A ett stort kuvert. I kuvertet fanns en ledtråd. Även klass 1 B fick ett kuvert med liknande innehåll. I klass 1 C fanns förklaringen. Trollet hade blivit bortrövat av häxan NAKROT! Vi fann också en skattkarta med vägbeskrivning till Forngården. Vi gav oss genast iväg dit. Där hittade vi en säck. I säcken fanns trollbullar, trolldricka och en trolldiskett. Tillbaka i skolan tittade vi på disketten. Det var ett bildspel från Trollet. Han bad om hjälp. Vi skulle ta reda på var vattnet kommer ifrån och vart det tar vägen. För varje löst uppdrag skulle vi som belöning få en vattendroppe. Barnen blev eld och lågor och ville genast ställa upp och hjälpa trollet. Nästa dag delade vi in barnen i 10 grupper och i varje grupp fanns en sekreterare, som skulle se till att alla kom till tals. Varje grupp fick ett föremål som hade med vatten att göra, t.ex. paraply, blomma, snö, smutsigt och rent vatten. Nu började brainstormingen! De skrev ner alla frågor och funderingar kring föremålet. Utifrån dessa funderingar skulle barnen forska.
6 Samtidigt med forskningen delade vi in barnen i olika stationer. De fick pröva på att experimentera, måla med vatten och sockerlösning, lyssna på vattenmusik, skriva vattendikter och lyssna på vattensaga. De t.o.m. gjorde sina egna bildspel. (Se bif. fil 1) En dag fick vi ett nytt meddelande från Trollet : Kom till Fallen och Forngården. Vad var nu på gång? Fyllda av spänning promenerade vi ner till Fallen. Där fanns ingenting. Men i Forngården mötte oss..trollet. Vi hade lyckats befria henne från NAKROT=TORKAN. Som tack fick vi både vatten-droppar och isglass. På vägen tillbaka till skolan gick barnen en tipspromenad med frågor om vatten. Som avslutning visade vi en modell över vattnets kretslopp och vi planterade växter och frön i flaskan Det gröna rummet, vilket barnen alltjämt följer och dokumenterar. Till sist lät vi barnen utvärdera arbetet. (Se bif. fil 2)
7 4. Resultat Det främsta resultatet av vårt projekt, att barnen i de tre klasserna skall komma närmare varandra och få en vi-känsla, har vi förhoppningsvis kommit en bit på väg med. De tar mer kontakt på rasterna och det ser vi positiv på inför kommande läsår, då vi tänker jobba ännu mer över gränserna. Tipspromenaden och utvärderingen har visat prov på, att deras kunskap om vatten har ökat. Man kan också utläsa av enkäten att övervägande delen av eleverna var positiva till arbetssättet. (se bil. 1) Att vatten är viktigt, har barnen verkligen lärt sig, inte minst genom studier av det gröna rummet. Vi lärare har fått bredare inblick i varandras kompetenser. Dessutom har vi fått en ökad kunskap om datorns användning, genom att vi har deltagit i olika workshops. De som var negativt inställda till projektet är de elever som behöver struktur och som har svårare att anpassa sig till det friare arbetssättet.
8 5. Diskussion Vi i arbetslaget tycker att arbetet med projektet har varit mycket givande och stimulerande för både elever och oss själva. Vi har haft roligt och det har smittat av sig på barnen. Eftersom projektet varade intensivt under tre veckor hann vi inte tröttna utan kände arbetsglädje hela tiden. Tack vare att arbetslaget var så litet blev tid till planering inte svår att hitta. Ett ständigt givande och tagande genomsyrade arbetet i laget. Mycket positivt var också alla pedagogiska diskussioner, både vid seminarierna och vid våra planeringstillfällen. Vi tänker fortsätta att arbeta projektinriktat för vi blev verkligen inspirerade av Eva Holm. Man ser också stora vinster för barnen med ett sådant arbetssätt. Barnen blir stimulerade, aktiverade, kreativa och lär sig att samverka med andra. Vi har också stora möjligheter att nivågruppera eleverna så att alla kan ta del av kunskaperna utifrån sin egen förmåga. Redan nu vågar vi påstå att vi har visioner hur vi vill arbeta nästa läsår. Eftersom vi är fem pedagoger (tre lågstadielärare och två förskollärare) runt barnen hela tiden, får vi ett holistiskt synsätt på barnen. Våra arbetstider är lika, då förskollärarna är anställda i skolan. Detta gör att det aldrig är några svårigheter att hitta tid för planering. Lokalmässigt är det heller inga problem, då vi har tillgång till en stor studiehall utanför klassrummen. Inför kommande läsår planerar vi att nivågruppera barnen, för att bättre tillgodose barnens behov och att möta varje elev på dess nivå. Vi hoppas att detta blir utvecklande och givande för alla.
6. Referenslista 9 ItiS :s Studiehandledning www.itis.gov.se Rask, S.R. (2000). Med eller utan filter. Stockholm: KK-stiftelsens skriftserie Lindberg, E. (2000) Storyline den röda tråden. Cedergren PBL och olika lärstilar
Bilaga 1 Resultat av elevernas enkät med kommentarer Av 65 elever svarade 52 med följande resultat: 10 Dåligt Jätte bra! Så där 1. Hur tycker Du det är att arbeta i grupp? 5 elever 30 elever 17 elever 2. Var det roligt att befria Trollet? 1 elever 42 elever 9 elever
3. Vad har Du lärt Dig som är bra? Sagor (51 elever) Plantera blommor (4 elever) Det är bra att forska om saker (38 elever) Vatten är bra och ha (47 elever) Jag har jobbat vart vatten kommer ifrån (6 elever) Att vatten är viktig (48 elever) Att man ska hjälpa till (39 elever) Vara vänner (27 elever) Det har varit roligt att lära sig om vatten (43 elever) Veta hur det går till (2 elever) Man ska ha mössa på huvud (1 elev) Kretsloppet (15 elever) Att samarbeta (10 elever) Att göra experiment (5 elever) Inte något (1 elev) Att jobba med grupperna (26 elever) Åka skridskor (3 elever) Allt möjligt (12 elever) Jag har lärt mig mera om fantasi (6 elever) Jag har lärt mig att forska (16 elever) Jag har lärt mig om turbiner (2 elever) 11 4. Vad var roligt i arbetet med vatten? Experiment (39 elever) Att gå till Forngården (24 elever) Att man fick lära sig om grejen (1 elev) Att forska om översvämningar (6 elever) Att läsa om vatten (9 elever) Få glass och bullar (4 elever) Att vara hos Beata och göra saga (23 elever) Det sista med Trollet (16 elever) Att vara i Evas sagorum (24 elever) Att det var många frågor (18 elever) Att Trollet är fri (49 elever) Att måla hos Kajsa (21 elever) Att vi fick forska (26 elever) Att vi var i gruppen (32 elever) Allt möjligt (16 elever) Skriva dikt ( 12 elever)
12 Det som jag tyckte mest om var att jobba (1 elev) Allt var roligt (13 elever) Befria Trollet (36 elever) Måla och forska (14 elever) 5. Var det något som Du inte tyckte om? Att gå till Forngården (5 elever) Att jobba i gruppen (8 elever) När de tjatar på mig (3 elever) Jobbigt och inte kul att leta ute efter Trollet (1 elev) Att gå till Fallen (16 elever) Allt var roligt (24 elever) När gruppen inte lyssnar (6 elever) Tipspromenad (9 elever) När vi läste sagor (3 elever) Att ingen lyssnade på mig (1 elev) Gruppen (4 elever) Att vara sekreterare till en taskig grupp (1 elev)