Kallelse/föredragningslista 218-4-24 Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 21 maj 218, kl. 9: 17: Plats: Regionkontoret, Kungsängen (plan 5) Hålltider: Kl. 9: Gruppmöten Kl. 11: Sammanträdet börjar: Information om tillgänglighet Familjeläkarna i Bålsta Utveckling klinisk farmaci inom hela primärvården Kl. 13: Sammanträdet fortsätter Kl. 14:3 Kaffe Beslutssammanträde Sammanträdet avslutas Välkomna! Beslutande: Malena Ranch (MP), ordförande Håkan Collin (S), 1:e vice ordförande Anna-Karin Klomp (KD) Petra Söderlund (S) Ann-Britt Litsner (S) Lars Sandberg (S) Fredrik Leijerstam (MP) Neil Ormerod (V) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Aranka Botka Ncomo (C) Karolina Hilding (L) David Perez (SD) Ersättare: Jan-Åke Olsson (S) Fredric de Afonseca (S) Rolf Samuelsson (MP)
Kallelse/föredragningslista 218-4-24 Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Kristina Freerks (C) Petrus Söderling (S) Gun Fjellner (V) Julia Andersson (L) Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 42/18 Val av justerare VS218-2 43/18 Fastställelse av föredragningslista VS218-3 44/18 Information om tillgänglighet VS218-5 45/18 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för maj 218 KOMPLETTERAS VS218-4 46/18 Tertialrapport 1 218 VS218-1 47/18 Personaluppföljning till vårdstyrelsen maj 218 VS218-3 48/18 Lägesrapport rörande den nya förvaltningen Nära vård och hälsa VS218-5 49/18 Lägesrapport rörande Flogsta vårdcentral VS218-54 5/18 Utveckling klinisk farmaci inom hela primärvården VS218-48 51/18 Uppföljning vårdval Psykoterapi och remissflöde till psykiatrin VS218-49 52/18 Revidering av avtal rörande familjecentrerat arbete med Uppsala kommun VS218-51 53/18 Förbättring av trycksårsarbete i Region Uppsala VS218-53 54/18 Anmälan av delegationsbeslut för maj 218 VS218-6 55/18 Anmälan av inkomna skrivelser för maj 218 VS218-7
Dagordning Beslutsärenden 42/18 Val av justerare 3 43/18 Fastställelse av föredragningslista vårdstyrelsen maj 218 5 44/18 Information om tillgänglighet 9 45/18 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för maj 218 17 46/18 Tertialrapport 1 218 19 47/18 Personaluppföljning till vårdstyrelsen maj 218 59 48/18 Lägesrapport rörande den nya förvaltningen Nära vård och hälsa 12 49/18 Lägesrapport rörande Flogsta vårdcentral 121 5/18 Utveckling klinisk farmaci inom hela primärvården 123 51/18 Uppföljning vårdval Psykoterapi Utvecklingen inom vårdvalet och primärvården mellan 216 och 217 efter förändrade remissregler för privat psykoterapi 135 52/18 Revidering av avtal rörande familjecentrerat arbete med Uppsala kommun 16 53/18 Förbättring av trycksårsarbete i Region Uppsala 191 54/18 Anmälan av delegationsbeslut maj 218 212 55/18 Anmälan av inkomna skrivelser maj 218 22
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-13 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Vårdstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Anna-Karin Klomp (KD) utses att jämte ordföranden Håkan Collin (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: KOMPLETTERAS Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se Dnr VS218-2
2 (2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-13 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Vårdstyrelsen Fastställelse av föredragningslista vårdstyrelsen maj 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förslag till föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen föreslås fastställa förslag till föredragningslista. Bilagor Kallelse och föredragningslista för vårdstyrelsens sammanträde den 21 maj 218 Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se Dnr VS218-3
2 (2)
Kallelse/föredragningslista 218-4-24 Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 21 maj 218, kl. 9: 17: Plats: Regionkontoret, Kungsängen (plan 5) Hålltider: Kl. 9: Gruppmöten Kl. 11: Sammanträdet börjar: Information om tillgänglighet Familjeläkarna i Bålsta Utveckling klinisk farmaci inom hela primärvården Kl. 13: Sammanträdet fortsätter Kl. 14:3 Kaffe Beslutssammanträde Sammanträdet avslutas Välkomna! Beslutande: Malena Ranch (MP), ordförande Håkan Collin (S), 1:e vice ordförande Anna-Karin Klomp (KD) Petra Söderlund (S) Ann-Britt Litsner (S) Lars Sandberg (S) Fredrik Leijerstam (MP) Neil Ormerod (V) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Aranka Botka Ncomo (C) Karolina Hilding (L) David Perez (SD) Ersättare: Jan-Åke Olsson (S) Fredric de Afonseca (S) Rolf Samuelsson (MP)
Kallelse/föredragningslista 218-4-24 Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Kristina Freerks (C) Petrus Söderling (S) Gun Fjellner (V) Julia Andersson (L) Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 42/18 Val av justerare VS218-2 43/18 Fastställelse av föredragningslista VS218-3 44/18 Information om tillgänglighet VS218-5 45/18 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för maj 218 - KOMPLETTERAS VS218-4 46/18 Tertialrapport 1 218 VS218-1 47/18 Personaluppföljning till vårdstyrelsen maj 218 VS218-3 48/18 Lägesrapport rörande den nya förvaltningen Nära vård och hälsa VS218-5 49/18 Lägesrapport rörande Flogsta vårdcentral VS218-54 5/18 Utveckling klinisk farmaci inom hela primärvården VS218-48 51/18 Uppföljning vårdval Psykoterapi och remissflöde till psykiatrin VS218-49 52/18 Revidering av avtal rörande familjecentrerat arbete med Uppsala kommun VS218-51 53/18 Förbättring av trycksårsarbete i Region Uppsala VS218-53 54/18 Anmälan av delegationsbeslut för maj 218 VS218-6 55/18 Anmälan av inkomna skrivelser för maj 218 VS218-7
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-24 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS218-5 Vårdstyrelsen Information om tillgänglighet Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Informationen från Familjeläkarna i Bålsta rörande tillgänglighet läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen kommer under året att fokusera på tillgänglighet som ett återkommande tema vid vårdstyrelsens sammanträden. Vårdgivare från både offentlig och privat primärvård bjuds därför in till styrelsen för att kommentera hur tillgängligheten ser ut och hur verksamheten arbetar med att förbättra tillgängligheten. Vid dagens sammanträde har Familjeläkarna i Bålsta bjudits in för att redogöra för ovanstående. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Tillgänglighet mars månad 218 privat primärvård avseende andel (%) besvarade samtal Tillgänglighet mars månad 218 privat primärvård avseende andel (%) nybesök till läkare inom sju dagar Patientvald väntan Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2)
Patientvald väntan mars 218 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,%
Q Region Uppsala
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-13 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS218-4 Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för maj 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vid mötet ger hälso- och sjukvårdsdirektören en muntlig och skriftlig rapport avseende aktuella frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet som berör vårdstyrelsens ansvarsområde. Vårdstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna. Bilagor Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för maj 218 Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-13 Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling Marie Johansson Tfn 18-611 6 75 E-post marie.johansson@regionuppsala.se Dnr VS218-1 Vårdstyrelsen Tertialrapport 1 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Vårdstyrelsens och förvaltningarnas Tertialrapport 218 läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Efter tertial 1, januari till april 218, sker en utökad rapportering från förvaltningarna. Förvaltningarna rapporterar enligt ordinarie månadsrapport kompletterad med en återrapportering av indikatorer och internkontrollarbetet. Det ekonomiska resultatet för vårdstyrelsen inklusive förvaltningarna efter tertial 1 är kronor vilket är 1 miljon kronor bättre än periodens budget. Den totala prognosen för 218 är oförändrad jämfört med föregående månad och uppgår till 4 miljoner kronor. Nära vård och hälsa har ett resultat på 11 miljoner kronor vilket är 8 miljoner kronor sämre än budget. Förvaltningen har vidtagit åtgärder enligt sin handlingsplan som börjar få effekt under april och prognosen är därför att ekonomin förbättras under året och prognosen på 8 miljoner ligger kvar. Folktandvårdens ekonomiska resultat efter fyra månader är -2 miljoner kronor vilket är en avvikelse på nästan 4 miljoner kronor mot budget. Utbildningsinsatser i att debitera korrekt har genomförts och verksamhetsutveckling pågår. Förvaltningen bedömer att de vid årets slut kommer att uppnå sin budget. Produktionen för Folktandvården ligger bra till i förhållande till budget och föregående år. Tandhygienister och specialisttandläkare är bristyrken där det är svårt att rekrytera och inom många områden är tillgängligheten fortsatt ett problem exempelvis inom protetik som nu har en väntetid på 2 månader. Förvaltningen börjar nu se effekt av sin utbildningsinsats kring att tandsjuksköterskor utbildas till att ta emot egna patienter och dessa besök ökar. Tillgängligheten till vuxna revisionspatienter har förbättras något i jämförelse med samma period föregående år. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2) Nära vård och hälsas produktion är i nivå med föregående år men uppnår inte den lagda budgeten. Antalet läkarbesök har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. Förvaltningen upplever att de omhändertar fler komplexa och multisjuka patienter än tidigare och samtidigt ökar antalet kontakter via Mina vårdkontakter, telefon och 1177. Antalet medarbetare ökar men det finns fortsatt många vakanser. Majoriteten av vårdcentralerna har inte full läkarbemanning och täcks delvis upp av inhyrd personal. Telefontillgängligheten för den samlade primärvården har minskat från 9 procent T1 217 till 87 procent T1 218. En delförklaring till det är att de inkommande kontakterna via 1177 fortsätter att öka. Rådgivningstelefonin hanteras i hög utsträckning av samma personal som besvarar mina vårdkontakter vilket påverkar tillgängligheten då telefonkontakterna inte minskar. Tillgängligheten till läkarbesök har minskat med cirka en procent, från 86 till 85 procent jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har den patientvalda väntan minskat under slutet av 217 vilket också har fortsatt under 218. Vid en jämförelse mellan mars 218 och mars 217 ses en minskning med sex procent från 48-42 procent, vilket till viss del härrör till den utbildningsinsats som väntetidssamordnare genomfört inom primärvården kring korrekt registrering i Cosmics bokningsunderlag. Konsekvensen av detta är att fler besök fångas upp i väntetidsmätningarna vilket kan innebära en försämrad tillgänglighet. 1177:s medelväntetider blev längre i samband med övergång till egen regi i december 217. Under våren har en ny schemamodell införts vilket bidragit till att väntetiderna har förbättrats i april. Under maj månad går 1177 in i nationell samverkan vilket bör ge förutsättningar för en fortsatt förbättrad tillgänglighet. Bilagor Tertialrapport 1 218 vårdstyrelsen Tertialrapport 1 218 Nära vård och hälsa Tertialrapport 1 218 Folktandvården Kopia till
Tertialrapport 1 218 vårdstyrelsen BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS VÅRDSTYRELSEN INKL FÖRVALTNINGAR Det ekonomiska resultatet för vårdstyrelsen inklusive förvaltningarna efter tertial 1 är kronor vilket är 1 miljon kronor bättre än periodens budget. Den totala prognosen för 218 är oförändrad jämfört med föregående månad och uppgår till 4 miljoner kronor. Nära vård och hälsa har ett resultat på 11 miljoner kronor vilket är 8 miljoner kronor sämre än budget. Förvaltningen har vidtagit åtgärder enligt sin handlingsplan som börjar få effekt under april och prognosen är därför att ekonomin förbättras under året och prognosen på 8 miljoner ligger kvar. Folktandvårdens ekonomiska resultat efter fyra månader är -2 miljoner kronor vilket är en avvikelse på nästan 4 miljoner kronor mot budget. Utbildningsinsatser i att debitera korrekt har genomförts och verksamhetsutveckling pågår. Förvaltningen bedömer att de vid årets slut kommer att uppnå sin budget. Produktionen för Folktandvården ligger bra till i förhållande till budget och föregående år. Tandhygienister och specialisttandläkare är bristyrken där det är svårt att rekrytera och inom många områden är tillgängligheten fortsatt ett problem exempelvis inom protetik som nu har en väntetid på 2 månader. Förvaltningen börjar nu se effekt av sin utbildningsinsats kring att tandsjuksköterskor utbildas till att ta emot egna patienter och dessa besök ökar. Tillgängligheten till vuxna revisionspatienter har förbättras något i jämförelse med samma period föregående år. Nära vård och hälsas produktion är i nivå med föregående år men uppnår inte den lagda budgeten. Antalet läkarbesök har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. Förvaltningen upplever att de omhändertar fler komplexa och multisjuka patienter än tidigare och samtidigt ökar antalet kontakter via Mina vårdkontakter, telefon och 1177. Antalet medarbetare ökar men det finns fortsatt många vakanser. Majoriteten av vårdcentralerna har inte full läkarbemanning och täcks delvis upp av inhyrd personal. Telefontillgängligheten för den samlade primärvården har minskat från 9% T1 217 till 87% T1 218. En delförklaring till det är att de inkommande kontakterna via 1177 fortsätter att öka. Rådgivningstelefonin hanteras i hög utsträckning av samma personal som besvarar mina vårdkontakter vilket påverkar tillgängligheten då telefonkontakterna inte minskar. Tillgängligheten till läkarbesök har minskat med cirka en procent, från 86 till 85% jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har den patientvalda väntan minskat under slutet av 217 vilket också har fortsatt under 218. Vid en jämförelse mellan mars 218 och mars 217 ses en minskning med sex procent från 48-42 %, vilket
2 (5) till viss del härrör till den utbildningsinsats som väntetidssamordnare genomfört inom primärvården kring korrekt registrering i Cosmics bokningsunderlag. Konsekvensen av detta är att fler besök fångas upp i väntetidsmätningarna vilket kan innebära en försämrad tillgänglighet. 1177:s medelväntetider blev längre i samband med övergång till egen regi i december 217. Under våren har en ny schemamodell införts vilket bidragit till att väntetiderna har förbättrats i april. Under maj månad går 1177 in i nationell samverkan vilket bör ge förutsättningar för en fortsatt förbättrad tillgänglighet. ÅRSPROGNOS VÅRDSTYRELSEN Resultatet till och med april för vårdstyrelsens egen verksamhet uppgår till + 13 miljoner kronor vilket är 13 miljoner över periodens budget. Överskottet beror framförallt på att kostnaderna för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är lägre än budgeterat. Det är framförallt den rörliga besöksersättningen som är lägre än vad som budgeterats. Förväntningen är att vårdstyrelsens kostnader för besöksersättning kommer öka under resterande del av året då förvaltningen Nära vård och hälsa i sin handlingsplan för ekonomi i balans planerar för en ökad produktion. Kostnaden för digitala utomlänsbesök har ökat under inledningen av året och det är svårt att veta hur dessa besök kommer utvecklas under året och om ökningstakten kommer att fortsätta eller mattas av. Prognosen är att resultatet för 218 kommer uppgå till + 12 miljoner kronor för vårdstyrelsens egen verksamhet. I bilaga 2 redovisas utfallet per vårdval och avtal jämfört med budget. Den största avvikelsen jämfört med budget finns inom vårdvalen inom primärvård och det är ersättningen till vårdcentralerna varit lägre än vad som budgeterats. Besöken inom vårdvalet för psykoterapi minskar och istället har det blivit fler besök hos psykologer och kuratorer på vårdcentraler. Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Ack. utfall 218 Ack. budget 218 Budget 218 Prognos 218 762-13 -478-5 -6-184 -8 762-13 -491-3 -63-184 -8 2 286-38 -1 475-1 -189-552 -23 2 286-38 -1 461-12 -189-552 -23 13 12
BILAGOR 1. Årsprognos vårdstyrelsen 2. Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen
4 (5) Bilaga 1 Årsprognos vårdstyrelsen Not 1) Köpt vård: Kostnaderna för köpt vård minskar då mindre rörlig ersättning betalats ut till vårdgivare främst avseende besöksersättning inom vårdvalet för primärvård. 2) Läkemedelskostnader förväntas öka under året jämfört med budget och läkemedelskapitering.
5 (5) Bilaga 2 Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen till och med april Ack. utfall 218 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Summa Kostnader tandvård, tkr 761 963 Ack. utfall 218 12 167 387 447 13 1 Ack. utfall 218 352 23 77 13 5 4 49 929 419 234 695 576 69 477 952 Ack. utfall 218 13 9-8 451 5 449 Ack. utfall 218 Ack. budget 218 761 963 Ack. budget 218 11 796 938 12 734 Ack. budget 218 362 936 25 667 75 14 167 6 255 7 259 144 491 428 Ack. budget 218 13 333-1 3 333 Ack. budget 218 Budget 218 Prognos 218 2 285 89 Budget 218 33 2 2 37 Prognos 218 2 6 8 Budget 218 1 88 77 225 42 5 17 5 2 5 1 475 Budget 218 4-3 1 52 15 29 2 Summa 6 174 62 833 188 5 Kostnader övrig verksamhet, tkr Närvårdsutveckling Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 165 252 18 67 183 922 Ack. utfall 218 165 252 18 67 183 922 Ack. budget 218 871 516 6 612 7 999 1 333 567 5 79 7 69 13 466 15 42-3 12 Prognos 218 52 15 3 1 Ersättning Primärvård och hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa 1 8 75 23 42 16 13 5 1 461 Budget 218 17 333 35 1 5 Ack. budget 218 8 8 Prognos 218 15 63 35 18 8 591 8 Ack. utfall 218 34 1 2 37 Prognos 218 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr 2 285 89 5 Budget 218 188 5 Prognos 218 495 751 56 11 551 762 Budget 218 4 1 17 22 5 495 751 56 11 551 762 Prognos 218 7 128 828 4 1 17 22 7 128 828 12
Tertialrapport april 218 Nära vård och hälsa SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Nära vård och hälsa har ett negativt resultat på -11 347 tusen kronor per april 218 jämfört med ett budgeterat underskott på -2 877 tusen kronor, det är en differens på -8 47 tusen kronor. Helårsprognosen för förvaltningen är en nivå om -8 256 tusen kronor. Utifrån upprättad handlingsplan samt att förvaltningen saknar vissa intäkter vilka faktureras halvårsvis görs bedömningen att prognosen för helåret beräknas kvarstå på. Telefontillgänglighet ackumulerat för tertial 1 är 86 procent vilket är något lägre jämfört motsvarande period föregående år. Tillgänglighet för nybesökläkare per april visar på 83 procent, i nivå med föregående år. Primärvårdens totala produktion uppnår ackumulerat till och med april 86 procent av budgeterade läkarkontakter och 81 procent av övriga kontakter för sjukvårdande behandling. Respektive vårdcentral har rapporterat en lokal handlingsplan med åtgärder inom produktion. Historisk jämförelse visar på att antalet besök generellt är lägre i de flesta yrkeskategorierna. Förklaringen är en kombination av ökad omfattning omhändertagande av multisjuka komplexa patienter och hanteraring av allt fler parallella vägar in för patienten. Medelväntetiden för besvarade samtal inom verksamheten 1177, sjukvårdsrådgivningen har sjunkit med cirka 11 minuter. Verksamheten går in i nationell samverkan 218-5-7. Samarbetet möjliggör bättre tillgänglighet och säkerhet i tjänsten samt att landets invånare erbjuds en mer jämlik vård. Förvaltningen har på flera ställen inom våra verksamheter problem med inomhusmiljön. Flogsta vårdcentral kommer evakueras och fortsätta bedriva verksamheten från lokaler i Gottsunda. Andra verksamheter som har problem med inomhusmiljön är våra verksamheter lokaliserade till Kungsgärdet, Tierps vårdcentrum och Alunda vårdcentral. Förvaltningens totala sjukfrånvaro har ökat. Sjukfrånvaron 2 14 dagar har ökat och långtidssjukfrånvaron mer än 6 dagar har minskat något. Sammanfattning gällande indikatorerna. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet är centralt för Nära vård och hälsa. Förvaltningen har ett pågående arbete för att stärka de områden som pekas ut i regionplan och budget, exempelvis att minska vårdrelaterade infektioner. Vi har i nära samverkan med Vårdhygien tagit fram handlingsplaner som nu har initierats i stora delar av verksamheten. Arbetet rapporteras löpande i bland annat centrala grupperingar för vårdhygien och smittskydd, samt löpande i egen förvaltning. Arbetet med att implementera kunskapsstyrning och kunskapsstöd stöds av det
2 (23) processarbete som förvaltningenhar drivit och nu utökar.omfattandearbetetgörstillsammansmed andraförvaltningarinom det av vårdledningsgruppen utvaldaområdethjärtsvikt. Processarbetet och desseffekterkan bland annatsesi verktygetprimärvårdskvalitet.förvaltningenför regelbundna kvalitets- och patientsäkerhetsronder i verksamhetendär verksamhetschef och chefsläkareleder genomgångarsom syftar till att lyfta utvecklingsfrågorsamtskapaen gedigenoch över tid hållbarpatientsäkerhetskultur BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, telefon, offentligt vårdcentraluppdrag Tillgänglighet, besök, offentligt vårdcentraluppdrag Nuläget Årsprognos Obs! Sekriterier för bedömningensist i anvisningarna. Ekonomi (tk r) Produktion: Läkarkontakterjfr budget Primärvården Produktion: Övriga kontakterjfr budget Primärvården Produktion: Total produktion jfr budget Hälsa och habilitering Medarbetare: Sjukfrånvaro> 6 dgr i procent
3 (23) Kommentarer ekonomi Ackumulerat utfall visar på ett underskott om -11,3 miljoner kronor jämfört med ett budgeterat underskott till och med april om -2,9 miljoner kronor, det är en differens på -8,5 miljoner kronor jämfört med periodiserat underskott. Förra året var resultatet -12 miljoner kronor för motsvarande period. Ackumulerat utfall för perioden saknar vissa intäkter vilka faktureras halvårsvis. Helårsprognosen för förvaltningen är ett underskott på -8,3 miljoner kronor och förvaltningen har påbörjat ett arbete med en handlingsplan vilken muntligen presenterades vid vårdstyrelsen i april. Handlingsplanen innehöll första delen för målet ekonomi i balans och introducerade åtgärder för att nå den lagda årsprognosen -8,3 miljoner kronor vilket var det förvaltningen bedömde var rimligt då åtgärderna inte ger omedelbar effekt och att ett kvartal av 218 redan gått. Förvaltningen fick då i uppdrag att till vårdstyrelsens möte i juni inkomma med åtgärder och en handlingsplan för att nå ett nollresultat och en ekonomi i balans. Risk för negativ ekonomisk effekt på grund av evakuering av Flogsta vårdcentral. Konsekvenser kan komma i form av eventuellt listningstapp (drygt 13, listade invånare), dubbla hyreskostnader (cirka 7 kronor per månad), sjukskrivningar och utökat rekryteringsbehov. Eventuellt listningstapp mot Flogsta kommer ge effekt på annan vårdcentral (privat eller offentlig) då alla invånare hanteras som listade. Hyreskostnaden vid tvingande flytt kommer troligen att hanteras inom Regionen av Fastighet och serviceförvaltningen. Vårdcentralsuppdraget uppvisar ett ackumulerat underskott till och med april på -11 miljoner kronor jämfört med budget på +3,3 miljoner kronor, differens motsvarande -14,2 miljoner kronor. Vårdcentralsuppdraget uppvisar en lägre produktion jämfört med planerad budget, det budgeterade värdet förutsätter full bemanning, vilket i sin tur inte uppnås. 5 av 22 vårdcentraler har full läkarbemanning. Dessa är Tierp, Skutskär, Knivsta, Fålhagen och Eriksberg. 14,5 hyrläkare används för att täcka upp en del luckor, fördelat på ett tiotal vårdcentraler. Utan några hyrläkare alls skulle det fattas nära 29 läkartjänster på vårdcentralerna. Lokala handlingsplaner för vårdcentralsuppdraget där aktiviteter kopplade mot ekonomin har upprättats och utgör ett första steg att nå den lagda prognosen. Särskild vård och integration uppvisar ett ackumulerat underskott per april -1,2 miljoner kronor jämfört med budget -251 tusen kronor, det är en differens på -966 tusen kronor. Närvårdsenheten (NÄVA) avviker mot budget med -1,9 miljoner kronor till och med april. NÄVA, har förbättrat sin personalsituation genom att ha färre bemanningssköterskor. NÄVA har arbetat på att förtydliga sina inläggningskriterier gentemot Akademiska sjukhuset och förvaltningen ser en ökning av patienter som direktinläggs från Mobilt närvårdsteam och vårdcentraler. För NÄVA är målet att kunna öppna de tre återstående vårdplatserna så det blir 26 vårdplatser. Cosmos visar färre hälsoundersökningar som en naturlig följd av den minskade tillströmningen av nyanlända. Det är företrädesvis kvotflyktingar som kommit hittills under året. Cosmos har under våren nyttjat projektmedel för att utbilda och driftsätta kulturdoulor. Mobilt närvårdsteam jobbar länsövergripande och ökar hela tiden i antal uppdrag, kommer också att ansvara för akuta bedömningar på ett par SÄBO under en testperiod. Verksamhetsområdet Särskild vård och integration saknar intäkter för perioden motsvarande 6 tusen kronor, vilka faktureras halvårsvis. Habilitering Uppsala uppvisar överskott per april jämfört med budget på 385 tusen kronor. Verksamheten behöver lägga tid på ett prioriteringsarbete då remisser för målgruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar konstant. Det finns vakanser inom verksamhetsområdet, till stor del på
4 (23) psykologsidan. De insatser som endast psykologer kan genomföra är utredningar och verksamheten köper utredningar (av upphandlade bolag) för vakansutrymmet. Verksamheten redovisar för ökade tolkkostnader, ett nytt tolkavtal som upphandlats är betydligt dyrare än tidigare avtal samt att det är många nyanlända som har barn och anhöriga med svåra funktionsnedsättningar (ej tidigare behandlade i sitt hemland=större funktionsnedsättning) vilka har behov av tolkstöd. Under maj månad kommer hemsidan för Autismintervention färdigställas. Hemsidan kommer att hålla nationell och internationell kvalitet och kommer att vara ett led i att möjliggöra för föräldrar och förskolor att ta del av det senaste inom forskning och utveckling inom autismområdet via nätet. Habiliteringen Uppsala har också under 2 års tid haft hög sjukfrånvaro på grund av det dåliga inomhusklimat på Kungsgärdets sjukhus som påverkat medarbetare i verksamhetsområdet negativt. Det finns en plan för återflytt till renoverade lokaler under sommar/tidig höst, vilket kommer att påverka produktionen negativt. Ett pilotprojekt är påbörjat inom Habilitering Enköping för att skapa en hantering och rutin kring återbud, sent avbokade och uteblivna besök. Habilitering länet uppvisar ett ackumulerat underskott per april -597 tusen kronor jämfört med budget -226 tusen kronor, det är en differens på -37 tusen kronor. Hörcentralen, Syncentralen och Audionommottagningen påverkas av demografin med ökat inflöde av en åldrande befolkning. Kostnadsökningen totalt beror på ökade löne- och övriga personalkostnader samt tidigare vakanser vilka nu är tillsatta. Verksamheten redovisar för ökade tolkkostnader. Funktionsstöd och hälsa uppvisar ett ackumulerat underskott per april -1,6 miljoner kronor jämfört med budget -27 tusen kronor, det är en differens på -1,4 miljoner kronor. Underskottet förklaras främst av att kostnaderna för inkontinensartiklar stiger varje år. Kostnaderna under T1 218 var 566 tusen kronor högre än under motsvarande period 217, då samma avtal gällde som nu. Kostnadsökningen på ett år uppgår till 11 procent. Förvaltningen ser ett grundproblem i det att de förskrivande enheterna inte behöver bära ett kostnadsansvar, vilket kan påverka kostnadsmedvetenheten hos förskrivarna. Verksamhetsområdet Funktionsstöd och hälsa saknar intäkter motsvarande 4 tusen kronor då viss fakturering sker halvårsvis. Infoteket planerar för flytt och invigning av miniinfoteket i Östhammar som ska invigas 1 september, sen är samtliga miniinfoteken i kommunernas bibliotek. Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Inhyrd personal i tusen kronor
5 (23) Total sjukfrånvaro Kommentarer medarbetare, inhyrd personal, sjukfrånvaro Att antalet årsarbetare har ökat är helt enligt plan. Förvaltningen har flera nya verksamheter jämfört med samma period föregående år såsom Gränbystadens vårdcentral, Mobila närvårdsteam, 1177 och AT/ST en-heten inklusive de ST-läkare som har sin anställning i enheten. Förvaltningen har vakanta tjänster mot budget. Bemanningsläget är svårt på vissa vårdcentraler, främst för de verksamheter som ligger långt ut i länet. För att möta behovet måste vissa vårdcentraler ta in hyrpersonal. 5 av 22 vårdcentraler har full läkarbemanning. Dessa är Tierp, Skutskär, Knivsta, Fålhagen och Eriksberg. 14,5 hyrläkare används för att täcka upp en del luckor, fördelat på ett tiotal vårdcentraler. Hyrpersonal, både läkare och övriga omräknat i antal årsarbetare visar på 22 jämfört med föregående år 21. Förvaltningens totala sjukfrånvaro har ökat. Det är främst sjukfrånvaron 2 14 dagar som ökat där förvaltningen i april 218 har 1,89 procents frånvaro och samma period föregående år 1,43 procent. Däremot har långtidssjukfrånvaron mer än 6 dagar minskat något. Från 3,44 procent 217 till 3,36 procent samma period 218. Det rör sig om 77 personer. Av dessa är 19 medarbetare inte längre sjukskrivna och 4 har slutat sin anställning. 37 medarbetare är sjukskrivna på deltid och 17 på heltid. En av de medarbetare som är frånvarande på heltid har en hel arbetsrelaterad sjukskrivning.
6 (23) TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt1 med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka 218. Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi, läkarbesök: 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 218 är ett delmål att värdet ska öka. 2 Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 218 är ett delmål att värdet ska öka.
7 (23) Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi, telefontillgänglighet: Tillgänglighet vårdcentraler privat regi, läkarbesök:
8 (23) Telefontillgänglighet vårdcentraler i privat regi
9 (23) Kommentarer tillgänglighet vårdcentralsuppdraget, privata och offentliga Tillgängligheten avseende besök till läkare inom 7 dagar, nybesök, är för de offentliga vårdcentralerna jämfört med föregående år på samma nivå, 81 procent. Jämfört föregående månad är tillgängligheten något lägre, mars 84 procent och april 81 procent. För de privata vårdgivarna är tillgängligheten för nybesöken lägre jämfört föregående år motsvarande period och även lägre jämfört föregående månad. April 218 visade på 86 procent, april 217 och även mars 218 visade på 88 procent i tillgänglighet. Telefontillgängligheten för de offentliga vårdcentralerna är något lägre jämfört föregående år och föregående månad, 85 procent för april 218 jämfört med 87 procent mars och april föregående år. Även de privata vårdgivarna uppvisar en lägre telefontillgänglighet jämfört med föregående år motsvarande period och jämfört föregående månad. April 218 88 procent, april 217 94 procent och mars 218 9 procent. En fortsatt övergång för de offentliga vårdcentralerna till det nya telefonisystemet Callguide. Åtgärder inom tillgänglighet, telefoni görs genom tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor, för privata och offentliga vårdgivare. Under våren påbörjas utbildning för nyanställda sjuksköterskor. Under hösten fortsätter påbyggnadsutbildningar. Sjukvårdsrådgivningen/1177: Samtalsuppföljning 1177 3 25 2 24487 24321 2388 228 1924 21953 18974 16647 17341 2628 18379 19338 19353 21914 21135 22237 2791 16776 16417 15673 1599 1582 13541 15 1 4784 5361 5347 4612 618 4826 5 5797 368 481 5138 23513 14249 13469 Besvarade samtal 23419 21272 1336 1439 1267 144 9655 1113 7988 7233 4718 Inkomna samtal 21722 Obesvarade samtal
1 (23) Medelväntetid besvarade samtal, minuter 35 3 3 27 28 25 2 2 13 15 1 19 8 9 8 8 9 9 9 7 1 9 5 Kommentarer tillgänghet sjukvårdsrådgivningen, 1177 En förbättring kan ses jämfört med årets inledande månader. Antalet obesvarade samtal har sjunkit med cirka 3 samtal samtidigt som medelväntetiden förbättrats med nästan 11 minuter från föregående månader. Arbetet fortsätter med rekrytering av nya medarbetare och internutbildning i samtalsprocesser. Internt följs statistik både på vecka och månadsbasis. Verksamheten går in i nationell samverkan 218-5-7. Samarbetet möjliggör bättre tillgänglighet och säkerhet i tjänsten samt att landets invånare erbjuds en mer jämlik vård. I samverkan inom 1177 Vårdguiden på telefon deltar sedan juni 217 landstingen Dalarna och Kalmar samt regionerna Halland, Jönköping, Skåne, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Både region Uppsala och Gävleborg ingår i samverkan från och med maj 218. Nyckeltal Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som fått en första bedömning inom 3 dagar Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 3 dagar Uppfylld andel/antal Antal väntande 84% 9 35%/35% 1 utredn 1 beh Kommentarer förstärkt vårdgaranti Inflödet av förstärkt vårdgaranti är högt men trots det har köerna inte ökat. Med möjlighet att kunna köpa utredningar arbetar förvaltningen mot målet att minska köerna. Inte bara för FVG patienterna utan alla som väntar på en utredning hos Habilitering Uppsala, detta gäller även köerna till behandling.
11 (23) PRODUKTION Primärvården: Hälsa och habilitering: Övriga it system HjälpmedelsC - antal huvudärenden TolkC, taltjänst - antal uppdrag Hälsoäventyret - antal skolklasser Ack Utfall jfr Utfall jfr Utfall jmf Ack utfall budget i budget, budget, Ack utfall fg år, Utfall jmf Budget i i år år antal % fg år antal fg år, % år 1 421 1 29 131 1% 1 49 12 1% 368 1 598 1 6-2 % 1 578 2 1% 44 1 11-1 -9% 72 28 39% 258 Enheter från Cosmic Läkarbesök Övriga besök Sluten vård Ack Utfall jfr Utfall jfr Utfall jmf Ack utfall budget i budget, budget, Ack utfall fg år, Utfall jmf Budget i i år år antal % fg år antal fg år, % år 2 82 3 67-85 -23% 1 646 1174 71% 11185 25 45 28 695-3245 -11% 24 697 753 3% 78951 279 255 24 9% 274 5 2% 73 Kommentarer produktionen Primärvårdens totala produktion uppnår ackumulerat till april 86 procent av budgeterade läkarkontakter och 81 procent av övriga kontakter för sjukvårdande behandling. Respektive vårdcentral har rapporterat en lokal handlingsplan med åtgärder inom produktion. Förvaltningen har påbörjat ett arbete tillsammans med extern konsult mot produktionsplanering vilket finansieras genom statsbidrag. Produktion visar en något förbättrad avvikelse mot budget avseende ersatta besök per dag i relation till aktuell närvarotid. Den ekonomiska avvikelsen genom färre antal ersatta besök jämfört lagd budget uppvägas inte genom motsvarande lägre personalkostnader eller lägre kostnader för medicinsk service.
12 (23) Historisk jämförelse visar på att antalet besök generellt är lägre i de flesta yrkeskategorierna. Förklaringen är en kombination av ökad omfattning omhändertagande av multisjuka komplexa patienter som tidigare vårdades på UAS och hanteraring av allt fler parallella vägar in. Trycket på 1177/Mina vårdkontakter fortsätter att öka för varje månad och det minskar inte i telefon. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och hanteringen av Prator tar tid för både sköterskor och läkare. Nya system (till exempel telefoni och digitala vårdmöten) och utbildningar för dessa tar mycket tid liksom fortbildningsmöten för olika specialuppdrag som åligger oss (till exempel Strama, BVC, MVC, handledning, e-tjänster, läkemedel och miljö). Inkomna ärenden via e-tjänster, vilket avser av/omboka tid, beställa tid, förnya recept och kontakta mig har ökat med totalt 27 procent jämfört med tertial 1 217. Sammanställning av webbtidbok visar på 4376 antal bokningar en ökning med 28 procent jämfört med sista tertialet 217. Statistik för Hälsa och habilitering inkluderar Cosmic, TolkC och Hälsoäventyret, vilka även särredovisas i den nedre tabellen. Tolkcentralen har en viss variation i uppdrag, den variation möts genom att låta den egna personalen jobba fullt ut som normalt medan köpta tjänster från arvodestolkar och upphandlade bolag varierar i samma omfattning. Mobilt närvårdteam har ökat från 2,5 till 3 team. Underlag, uppdrag, har inte funnits i större omfattning och därav har förvaltningen avvaktat med rekrytering för att takta uppdragen. Prognos är att ha totalt 5 team under hösten och att produktionen fortsätter öka. Närvårdsavdelningen i Uppsala (NÄVA) har 23 öppna vårdplatser, målet är att under hösten öppna de tre återstående vårdplatserna. Beläggningen av vårdplatser är i april 96%. BILAGOR 1. Årsprognos från SAS, reservrutin från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 1 mnkr ska notas) 2. Årsutfall för externa projekt - från SAS, i reserv från Excelerator (Avvikelser utfall mot föregående års utfall på mer än 5 procent ska notas). Budget och prognos är noll 218. 3. Investeringsverksamhet
13 (23) Not budgetavvikelse, årsprognos: -32 75 tkr, -5 939 tkr, lägre besöksersättning och patientavgifter, produktion inte i nivå med lagd budget. +18 3 tkr övriga intäkter, statsbidrag, rehabiliteringsersättning, ej fakturerade intäkter. +11 14 tkr, Intäkt fast ersättning, ökad anslagsfinansiering, Ungdomsmottagning City från 1 juni 218 samt Akademiskt Primärvårds-centrum. +1628 tkr, lägre kostnader vakanser och inhyrdpersonal. +1341 tkr, vakanser och hyrpersonal genererar ej övriga personalkostnader. -5 62 tkr, kostnad ökade läkemedel möts av ökad läkemedelskapitering. +2663 tkr, kostnader för medicinsk service, lägre produktion. +1 427 tkr, lägre kostnader främst kopplat mot AT/ST.
14 (23) Kommentarer Projekt Av utfallet så avser 5,3 mnkr projekt som hör till gemensam kunskapsstyrningsnämnd och 1,8 mnkr hör till projektet Utveckling av råd och stöd för barn, ungdomar och vuxna, projekt inom habiliteringen. Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 218 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 6 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.
15 (23) RPB 218 T1 indikatorer Nära vård och hälsa Nedanstående symboler har använts vid bedömningen: = Prognosen är att uppdraget genomförs under 218 = Prognosen är att uppdraget delvis genomförs 218 = Prognosen är att uppdraget inte genomförs under 218 En region för alla Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet 215 Kvalitetsindikatorer för primärvård Kommentar vid avvikelse: 216 217 Utfall T1 218 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 218 3 av 5 Bedömning Eftersom indikatorerna inte är beskrivna går det inte att ange resultat på denna fråga.
16 (23) Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus 215 216 217 Utfall Utfall T1 T 1 218 Kvinnor totalt Utfall T1 män Målvärde 218 Bedömning Värdet ska öka Kommentarvid avvikelse:ett långsiktigtarbetegörs för att öka värdet,tydligare personcentreringoch mer patienterinvolveradepå planeringsstadietär en av de åtgärdersomvidtasför att få till en tydligare förbättring över tid. Mäts för närvarandeårligen. Delaktighet och involvering Respekt och bemötande - 76 77-87 83 83 - Värdet ska öka Kommentarvid avvikelse:ävenhär ser vi att ett långsiktigtoch uthålligt arbetekrävs.mäts förnärvarandeårligen. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor - 13,8% 19,7% Värdet ska öka 21,6% Kommentarvid avvikelse:vi ser en uppåtgåendetrend somfortsättert1 218 Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen sammadag 215 216 217 92% 89% 87% Utfall Utfall T1 T1 218 Kvinnor totalt Utfall T1 män 86% Kommentarvid avvikelse:vi ser här en relativt stabil nivå dockinte säkerten förbättring underåret. Målvärde 218 Värdet ska öka Bedömning
17 (23) Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral. 87,7% 83,9% 83% Värdet ska öka 82,8% Kommentarvid avvikelse:vi ser här en relativt stabil nivå. Här finns flera initiativ kring tillgänglighet delsmedfokuspå innevarandeår, delsmedfokus på nästaår då tillgänglighetenmötspå teamnivå. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet 215 Följsamhet till basala hygienrutiner - 216 217 Utfall T1 218 totalt 9% (HoH) 82,4% 81,6% 77,8% (PV) (PV) Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 218 Bedömning Värdet ska öka Kommentarvid avvikelse:vi har ett omfattandearbetemedimplementeringav den handlingsplani f.d. Hälsa och habilitering somtogs fram tillsammansmed vårdhygien. Arbeteutvidgasnu till hela förvaltningen.en styrgruppoch en arbetsgruppär tillsatta och ledsav chefsläkareför att ytterligare öka fokuspå frågan Den punktprevalensmätning somgjorts T1 218ar lågt deltagandepå grund av en administrativmiss.bådedet lägre värdet (hygienrutiner) och det högre (Klädregler) måsteverifieras mednästamätningunderåret. Följsamhet till klädregler Kommentarvid avvikelse:sekommentarovan 7% (HoH) 94,4% Värdet ska öka
18 (23) Antalet uthämtade definierade dygnsdoserav olämpliga läkemedeltill äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre 436839 4984 4634 13935 Minskad förekomst Kommentarvid avvikelse:en möjlig nedåtgåendetrend medett estimeratårsresultatpå ca 36.Här kommersystematiskaläkemedelsgenomgångar att ytterligare sätta fokuspå dennavikti ga indikator.
19 (23) Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) 215 Undvik bar slutenvård vid astma för patienter 65 år och äldre. - 216 217,38%,33% Utfall Utfall T1 T1 218 Kvinnor totalt,18% Utfall T1 män Målvärde 218 Minskad förekomst Kommentarvid avvikelse:försiktigt positiv trend. Undvikbar slutenvård vid diabetesför patienter 65 år och äldre -,68%,6%,23% Minskad förekomst Kommentarvid avvikelse:försiktigt positiv trend. Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre. - 7,2% 7,% 3,% 4,8% 2,1% Minskad förekomst Kommentarvid avvikelse:försiktigt positiv trend. Undvikbar slutenvård vid KOL för patienter 65 år och äldre. - 5,2% Kommentarvid avvikelse:försiktigt positiv trend. Minskad förekomst Bedömning
2 (23) 215 216 217 Utfall T1 218 totalt Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus för patienter som är 65 år och äldre - 169 167 15 Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre - 8,7 8, 6,3 Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 218 Värdet ska minska Kommentarvid avvikelse:försiktigt positiv trend, värdenmåsteverifierasmedytterligare mätningarunderåret. Värdet ska minska Kommentarvid avvikelse:försiktigt positiv trend, värdenmåsteverifierasmedytterligare mätningarunderåret. Oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar för patienter som är 65 år och äldre. -,4% % % Värdet ska minska Kommentarvid avvikelse:försiktigt positiv trend, värdenmåsteverifierasmedytterligare mätningarunderåret. Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Bedömning
21 (23) Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besökpå vårdcentral 215 216 217 3,% 3,1% 3,6% Utfall Utfall T1 T1 218 Kvinnor totalt Utfall T1 män Målvärde 218 Bedömning Värdet ska öka 4,1% Kommentarvid avvikelse:försiktigt positiv trend. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Hållbart medarbetarengagemang,index: 75(HoH) 77(PV) 74(HoH) 79(PV) 69(HoH) 74(PV) Värdet ska öka - Kommentarvid avvikelse:ingenny HME-undersökninghar gjorts senht 217. Förvaltningensverksamheterarbetar vidare medde lokala handlingsplanerna på arbetsplatsnivå. Hållbart medarbetarengagemang,index: ledarskap 78(HoH) 78(PV) 75(HoH) 8(PV) 72(HoH) 75(PV) Värdet ska öka - Kommentarvid avvikelse:ingenny HME-undersökninghar gjorts senht 217.Förvaltningensverksamheterarbetar vidare medde lokala handlingsplanerna på arbetsplatsnivå. 215 216 217 Utfall T1 218 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 218 Bedömning
22 (23) 73(HoH) 8(PV) Hållbart medarbetarengagemang,index: styrning 7(HoH) 78(PV) 62(HoH) 72(PV) - Värdet ska öka Kommentarvid avvikelse:ingenny HME-undersökninghar gjorts senht 217.Förvaltningensverksamheterarbetar vidare medde lokala handlingsplanerna på arbetsplatsnivå. 75(HoH) 75(PV) Hållbart medarbetarengagemang,index: motivation 77(HoH) 8 (PV) 72(HoH) 76(PV) Värdet ska öka Kommentarvid avvikelse:ingenny HME-undersökninghar gjorts senht 217.Förvaltningensverksamheterarbetar vidare medde lokala handlingsplanerna på arbetsplatsnivå. En nyskapande region Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177vårdguidens e-tjänster 15 (HoH) 77(PV) 15(HoH) 34 (PV) 2(HoH) 44(PV) 21(HoH) 43(PV Antalet ska öka Kommentarvid avvikelse:samtligaenheterär anslutnatill 1177 vårdguidense-tjänster. Antal enheter som erbjuder minst tre av följande e-tjänster: Alla ärendehantering via 1177 3 av 5 12 webbtidbokning videomöte 1 stöd och behandlingvia nätet alla ankomstregistrering Kommentarvid avvikelse:ovan avservårdcentralsuppdraget. Avseendefunktionalitetmedvideomöteni Cosmicåterförs den undervåren218.
23 (23) Är ledande inom kunskapsstyrd vård 215 Antal kliniska processersom införts på Primärvårdens vårdcentraler 216 217 3 6 Utfall Utfall T1 T1 218 Kvinnor totalt 6 Utfall T1 män Målvärde 218 Bedömning 6 Kommentarvid avvikelse:under året 218kommerytterligare kliniska processeratt införas. Vi har ävenfokuspå att ta fram utfallsresultatfrån de r edan införda processernasamtatt koordineramedverktygetprimärvårdskvalitet. Respektivevårdcentralåterrapporterar implementeringsgraden av 5 kliniska processerunder218,kol, Diabetes,Artros, Ont i örat och Ont i halsen. Internkontrollarbetet Har kontrollaktiviteternai internkontrollplanenblivit utförda enligt plan och fungerardessa,dvs eliminerar/minimerar de respektiveidentifieradrisk? Om svaretpå första fråganär nej: Ange vilka bristersom har identifierats: Ange vilka åtgärdersom har vidtagits för att säkerställaatt respektivebrist har åtgärdatssåatt måletuppnås: Ja Nej
Månadsrapport T1 218 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Produktionen mätt i antal besök T1 218 ligger väl till jämfört mot besöksbudget avseende både allmäntandvården och specialisttandvården. Också vid en jämförelse mot T1 217 ligger produktionen över utfallet föregående år. Casemixen följer budgeten relativt bra, dock med en viss övervikt mot barnpatienter. I april månad överenstämmer det ekonomiska resultatet för Folktandvården med den periodiserade budgeten. För T1 uppnådde inte Folktandvården det budgeterade resultatet. Totalt resultat efter tertial ett är minus 2,1 mkr mot periodiserad budget på plus 1,7 mkr, en differens på 3,8 mkr. Att intäkterna inte når upp till budgeterad nivå trots att besöken ligger väl till mot budget har föranlett förvaltningen att genomföra utbildningsinsatser i referensprislistan (att debitera korrekt, och använda de nya åtgärderna i taxan för 218) ute på klinikerna. Vidare är en ökande del av besöken tandsköterskebesök jämfört med T1 217 vilket förvaltningen strävat efter för att kompensera för tandhygienistbristen. Cirka 2 35 stycken patientbesök fler skedde hos tandsköterska, varav 4 i vuxentandvården. Dessa besök är dock lägre ersatta än tandhygienistbesök. En annan förklaring till att intäkterna inte är högre beror på att bristen på behandlare vid vissa kliniker. Verksamhetsutvecklingsarbetet för att öka lönsamheten på specialisttandvården fortsätter. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården, framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON- och lönsamhetsnivå eftersom tandläkare i ökad omfattning utför arbetsuppgifter som tandhygienister är utbildade för, denna omfördelning är olönsam och inte heller optimal för patienterna. För att delvis kompensera bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt större omfattning, vilket börjar få effekt, se ovan. Det finns även stora rekryteringssvårigheter avseende specialisttandläkare vilket återspeglas i både tillgänglighet och ekonomi. Folktandvården ligger efter april månad kvar med budgeten som prognos för helåret 218. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, utförd vård inom 3 mån, samtliga patienter inom allmäntandvård, mål 95 % Nuläget Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Produktion Allmäntandvård, antal besök Produktion Specialisttandvård, antal besök Medarbetare: Sjukfrånvaro => 6 dgr i procent
2 (1) Ekonomi Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Inhyrd personal i tusen kronor redovisas endast om utfall om inget utfall så framgår det i tabellen ovan.
3 (1) Ekonomi Huvudorsaken till den negativa avvikelsen T1 är lägre intäkter än budgeterat, detta kan kopplas till förvaltningens personalkostnader som också är lägre än budgeterat (men som bara täcker hälften av intäktsminskningen). Den lägre personalkostnaden beror på färre anställda tandhygienister och specialisttandläkare än vad som budgeterats. Det pågår ett arbete med att utbilda personalen om nyheterna i prislistan för att få en mer korrekt debitering av de nya åtgärderna och latituderna för 218, och genom detta förbättra intäkterna per besök. Tiden för sena återbud från patienter bland annat med anledning av sjukdom har ökat vid en jämförelse mellan T1 217 och 218, vilket för med sig minskade intäkter. Det har också funnits ett uppdämt behov från klinikerna att köpa in medicinskt material i början på året. FTV Stationen som öppnade den 18 april budgeterades för en start i maj. Kostnader motsvarande,8 mkr har därför tidigare än budgeterat belastat Folktandvården - främst IT-kostnader, tandvårdsinstrument och förbrukningsartiklar. Specialisttandvården dras med lönsamhetsproblem. Delvis är problemen hänförliga till personalbrist och då främst specialisttandläkare. En åtgärdsplan som omfattar prislisteseminarium, rumsstandardisering, ökad klinisk tid och förbättrad produktionsplanering genomförs nu. Prognosen lämnas oförändrad gentemot budget. Det är dock troligt att det på kontonivå kommer att ske en viss förändring liknade det som skedde 217 då både intäkter och lönekostnader succesivt minskade under året jämfört mot budget. I besöksbudgeten ligger antalet barnbesök över besöksbudget vilket bör ge utrymme för fler vuxenpatienter under andra halvan av 218. Kostnader för flytt av Seminariets sjukhustandvård är budgeterade tidig höst men en förmodligen försenad byggstart innebär att kostnaderna istället kommer att ligga runt årsskiftet. Medarbetare Antalet årsarbetare ökar kontinuerligt, jämfört med föregående år har vi ökat med 16 årsarbetare. Det är främst antalet tandsköterskor som står för ökningen; sedan januari 217 har antalet tandsköterskor ökat med 22 medarbetare. Tandhygienistbristen påverkar många kliniker kraftigt. Ett sätt att minska konsekvenserna av detta är att överföra vissa patientbehandlande arbetsuppgifter till tandsköterskor och utbildning genomförs kontimuerligt för att möjlggöra det förädnrade arbetssättet. Sjukfrånvaron är hög på 6,35%, men har dock minskat jämfört med föregående år. Sjukskrivningarna fördelar sig ganska jämnt mellan de olika yrkesgrupperna, det man kan se är att tandhygienisterna är något friskare än tandläkare och tandsköterskor. Arbetet med hälsofrämjande aktiviteter fortsätter i syfte att öka frisknärvaron.
4 (1) TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs ett antal indikatorer upp månadsvis samt ytterligare några mätetal. En indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 218 är 95 procent. Tabell: Väntande patienter - tabellen ersätter ovanstående vid tertial- och årsrapporteringen Kommentarer till tillgängligheten: Cirka 5 6 vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med drygt 1 8 patienter jämfört med samma period förra året. Totalt har FTV cirka 13 vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att patienter tackar nej till vård när de kallas för att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle eller att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare. Av cirka 78 listade barn är det 129 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå med kallelsen eller att de uteblir. Vissa delar av specialisttandvården har väntetider. Siffrorna i tabellen ovan anger oprioriterade patienter. Patienter med akuta behov får tid samma dag eller inom några dagar. Sjukhustandvård och endodonti (rotfyllning) har inga patienter som väntat mer än tre månader. Väntetiderna inom tandreglering och tandlossning är 1-4 månader, bettfysiolog 7 mån, den specialiserade barntandvården 9 mån och proteik 2 månader. Efterfrågan på vård ökar genom länets befolkningstillväxt och att antalet äldre med fler egna tänder ökar. Genom egen utbildning av specialisttandläkare, rekrytering och ändrade arbetssätt försöker Folktandvården minska väntetiderna.
5 (1) PRODUKTION Tabell: Antal besök inom allmäntandvård och specialisttandvård. Kommentarer till produktionen: Produktionen följer budgeten väl samt ligger över motsvarande period föregående år. För ytterligare information se produktionsbilaga. BILAGOR 1. Årsprognos 2. Årsprognos för externa projekt 3. Investeringsverksamhet 4. Internkontroll 5. Indikatorer 1. Lägre intäkter än budgeterat, Patientintäkterna har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser och sjukdom. 2. Övriga intäkter väntas närma sig budget längre fram under året. 3. Personalkostnaderna ligger under budget på grund av vakanser och sjukdom. 4. Medicinskt material är högre än budgeterat balnd annat med anledning av att vi tidigare än planerat startat en klinik vid stationen i Uppsala, samt en eftersläpning i inköp från slutet av 217.
6 (1) 5. Avskrivningarna ligger över budgeten med anledning av kostnader som uppkom vid ledningskontorets flytt, tidigareläggandet av nya kliniken vid stationen och investeringen i Olorinskärmar till klinikerna. Not 1. Tidigareläggandet av en klinik har fört med sig att investeringar som var budgeterade för T2 hamnat i T1. Internkontroll Internkontrollarbetet har pågått löpande under T1 och minimerar identifierade risker. Vid tertialdialogerna kommer verksamheterna och ledningen stämma av utfallet. Vid kontrollen av BEON ligger värdena relativt lika med årsbokslutet, det vore önskvärt att förbättra värdena, men det är problematiskt när det råder stor brist på tandhygienister. Att förvaltningen lyckats stabilisera BEON förklaras av att tandsköterskor i ökad omfattning har egna patienter. Långsiktigt är det dock av största vikt att tillgången på tandhygienister ökar genom att det inrättas fler utbildningsplatser. Folktandvården har identifierat att debiteringen för asylsökande och gömda barn till beställaren ibland har missats. Som ett led i att skärpa rutinerna kring detta kommer avstämning med verksamheterna läggas in i internkontrollen och stämmas av under T1-dialogen. Förvaltningen avser också att tillskapa en SAS-rapport för att underlätta uppföljningen av debiteringen för nämnda patientgrupper.
RPB 218 T1 - indikatorer Folktandvården Nedanstående symboler har använts vid bedömningen: = Prognosen är att uppdraget genomförs under 218 = Prognosen är att uppdraget delvis genomförs 218 = Prognosen är att uppdraget inte genomförs under 218 En region för alla Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av hög kvalitet Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården 215 216 217 Utfall T1 218 totalt 93 93 95 94 Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 218 Bedömning Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus 215 Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader Kommentar vid avvikelse: 216 217 Utfall T1 218 totalt 95 96 97 Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 218 95% Bedömning
8 (1) Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö 215 Hållbart medarbetarengagemang, index: 216 217 Utfall T1 218 totalt 234 Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 218 Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: HME undersökningen ännu ej genomförd 218 Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning 23 Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: HME undersökningen ännu ej genomförd 218 Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation 243 Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: HME undersökningen ännu ej genomförd 218 Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap 232 Kommentar vid avvikelse: HME undersökningen ännu ej genomförd 218 Värdet ska öka Bedömning
9 (1) EN NYSKAPANDE REGION Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177vårdguidens etjänster 215 216 217 Utfall T1 218 totalt 27 27 27 28 Antalet ska öka 6 67 58 61 7 % 2 Antalet ska öka Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 218 Kommentarvid avvikelse: Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms Kommentarvid avvikelse:målet ej tillämpligt då vissapatientgrupper ej kan användasig av SMS.Indikatorn borttagenför 219. Antal enheter som erbjuder minst tre av följande e-tjänster: ärendehantering via 1177 webbtidbokning videomöte stödoch behandlingvia nätet ankomstregistrering Kommentarvid avvikelse:första mätperiodenför indikatorn Bedömning
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-12 HR-kommunikationsavdelningen Ingrid Persson Tfn 7-2969511 E-post ingrid.persson@regionuppsala.se Dnr VS218-3 Vårdstyrelsen Personaluppföljning till vårdstyrelsen för maj 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Uppföljning av personalstatistik samt analys och åtgärder inför sommarsituationen från Folktandvården samt Nära vård och hälsa läggs till handlingarna enligt bilaga Ärendebeskrivning Uppföljning av personalstatistik samt analys och åtgärder inför sommarsituationen redovisas enligt tidigare fastställt årshjul för personaluppföljning. Redovisningen till vårdstyrelsen avser: Personalstatistik hel/deltid inhyrd personal skuld för övertid sjukfrånvaron frisktal visstidsanställningar Sommarsituationen Analys och åtgärder rörande sommarsituationen per förvaltning. Beredning Uppgifter har inhämtats från HR-chef på Folktandvården respektive Nära vård och hälsa. Bilagor Personalstatistik Folktandvården Personalstatistik Nära vård och hälsa Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2) Kopia till Förvaltningschef Gunilla Swanholm HR chef Cecilia Bernström Förvaltningschef Torun Hall T f HR-chef Kristina Hovstadius
Sjukfrånvaro Statistiken över sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid. Definition: Sjukfrånvaron definieras enligt Sveriges kommuners och landstings definition. Antalet sjukfrånvarotimmar divideras med sammanlagd ordinarie arbetstid för att få sjukfrånvaro i procent. Enligt SKL följs sjukfrånvaron för kvinnor och män samt för åldersintervallen 29 år eller yngre, 3-49 år, 5 år eller äldre. Sjukfrånvaro 6 dagar eller mer följs även i förhållande till den totala sjukfrånvaron. Timanställda ingår inte i underlaget. Sjukfrånvaron redovisas ackumulerad för att få sjukfrånvaron korrekt i de olika dagintervallen.
Sjukfrånvaro mars 218 Källa: Beslutsstödet.
Sjukfrånvaro per dagintervall och kön ackumulerat mars 218 resp 217 Sjukfrånvaro dag 1 dag 2-14 dag 15-59 dag > 6 ack mar 218 ack mar 217 218 jmfrt 217 ack mar 218 ack mar 217 218 jmfrt 217 ack mar 218 ack mar 217 218 jmfrt 217 ack mar 218 ack mar 217 218 jmfrt 217 Akademiska sjkh Total,15%,16% -,1% 1,75% 1,55%,2%,96%,87%,9% 3,2% 3,5% -,3% Man,11%,12% -,1% 1,18% 1,12%,6%,57%,25%,32% 1,29% 1,25%,4% Kvinna,17%,17%,% 1,92% 1,69%,23% 1,8% 1,6%,2% 3,55% 3,61% -,6% Lasarettet i Enköping Total,11%,12% -,1% 1,87% 1,48%,39%,87%,5%,37% 2,83% 2,84% -,1% Man,3%,12% -,9% 1,2%,88%,14%,15%,27% -,12% 2,67%,6% 2,7% Kvinna,13%,12%,1% 2,4% 1,59%,45% 1,1%,55%,46% 2,87% 3,27% -,4% Primärvården Total,17%,15%,2% 1,97% 1,45%,52% 1,2%,97%,5% 3,23% 3,46% -,23% Hälsa o habilitering Man,17%,14%,3% 1,38% 1,52% -,14%,41% 1,9% -,68% 1,13% 3,6% -2,47% Kvinna,17%,17%,% 2,8% 1,1%,98% 1,14%,32%,82% 3,64% 2,66%,98% Folktandvården Total,16%,17% -,1% 1,82% 1,64%,18% 1,35% 1,31%,4% 2,76% 3,9% -1,14% Man,16%,13%,3% 1,64% 1,54%,1% 1,14%,56%,58% 1,18% 1,24% -,6% Kvinna,16%,17% -,1% 1,84% 1,65%,19% 1,37% 1,39% -,2% 2,94% 4,21% -1,27% Källa: Beslutsstödet.
Sjukfrånvaro Folktandvården Källa: Beslutsstödet.
Frisknärvaro Definition: Anställda med högst 5 sjukdagar under ett kalenderår. Det motsvarar sjukfrånvaro mindre än eller lika med 1,92 procent i förhållande till totala ordinarie arbetstiden. Antal anställda i rapporten är alla som har varit anställda under året. Timanställda ingår inte i underlaget. Beräkning av frisknärvaro: Totala ordinarie arbetstiden 5,5 timmar x 365 dagar = 27,5 timmar. Sjukfrånvaro högst en kalendervecka 5,5 timmar x 7 dagar = 38,5 timmar. Sjukfrånvaron 38,5 timmar divideras med total ordinarie arbetstid 27,5 timmar = 1,92 procent
Frisknärvaro år 215 år 217 per förvaltning 217 Frisknärvarande Akademiska sjkh Lasarettet i Enköping Primärvård Hälsa o habilitering Folktandvården Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man 216 Frisknärvarande 215 Frisknärvarande Förändring andel frisknärvarande i % Antal Antal Antal anställda anställda anställda under året Antal Andel i % under året Antal Andel i % under året Antal Andel i % 217 jmfrt 216 216 jmfrt 215 1 7 6 233 62,29% 9 916 5 762 58,11% 9 713 5 922 6,97% 4,18% -2,86% 7 674 4 455 58,5% 7 614 4 142 54,4% 7 481 4 265 57,1% 3,65% -2,61% 2 333 1 778 76,21% 2 32 1 62 7,37% 2 232 1 657 74,24% 5,84% -3,86% 692 448 64,74% 695 412 59,28% 712 439 61,66% 5,46% -2,38% 57 349 61,23% 579 327 56,48% 597 35 58,63% 4,75% -2,15% 122 99 81,15% 116 85 73,28% 115 89 77,39% 7,87% -4,12% 1 61 98 61,21% 1 533 952 62,1% 1 466 946 64,53% -,89% -2,43% 1 328 777 58,51% 1 276 764 59,87% 1 221 773 63,31% -1,37% -3,43% 273 23 74,36% 257 188 73,15% 245 173 7,61% 1,21% 2,54% 67 363 54,18% 671 358 53,35% 66 371 56,21%,83% -2,86% 592 314 53,4% 594 314 52,86% 582 318 54,64%,18% -1,78% 78 49 62,82% 77 44 57,14% 78 53 67,95% 5,68% -1,81% Definition: Anställda med högst 5 sjukdagar under ett kalenderår. Det motsvarar sjukfrånvaro mindre än eller lika med 1,92 procent i förhållande till totala ordinarie arbetstiden. Antal anställda i rapporten är alla som har varit anställda under året. Timanställda ingår inte i underlaget. Källa: Beslutsstödet.
Övertidssaldo Folktandvården Belopp (tkr) ackumulerat per månad. Källa: Primula.
Övertidssaldo Folktandvården Timmar ackumulerat per månad. Kvinnor. Källa: Primula. *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(198 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.
Övertidssaldo Folktandvården Timmar ackumulerat per månad. Män. Källa: Primula. *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(198 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.
Beskrivning heltid/deltid Statistik över fördelningen mellan personer med heltids- respektive deltids anställningar. En person som sammanlagt har en eller flera anställning som omfattar 1% räknas som heltidsanställd medan en sammanlagd omfattning <1% räknas som en deltidsanställning. Amn: En person kan ha mer än en anställning eller befattning. Detta innebär att en person kan räknas flera gånger beroende på vilken nivå statistiken är redovisad. Månadslön/tillsvidare och månadslön/visstid. Källa: Beslutsstödet/Budgetunderlag.
Folktandvården - antalet anställda fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%
Folktandvården - antalet kvinnor fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%
Folktandvården - antalet män fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%
Region Uppsala Antalet anställda i mars år 217 och år 218 fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar 217 mars 218 mars Kvinnor antal andel Män antal andel totalt Kvinnor antal andel Män antal andel totalt Akademiska sjukhuset heltid 5744 75,5% 1859 24,5% 763 5821 75,5% 1885 24,5% 776 deltid 88 85,8% 134 14,2% 942 796 87,2% 117 12,8% 913 heltid därav med sysselsättningsgrad 1% 3624 7,% 1555 3,% 5179 3758 7,5% 1572 29,5% 533 75-99% 1326 89,2% 161 1,8% 1487 1257 88,5% 164 11,5% 1421 1-74% 324 85,7% 54 14,3% 378 31 84,3% 56 15,7% 357 % 473 83,7% 92 16,3% 565 58 84,1% 96 15,9% 64 Lasarettet i Enköping heltid 426 83,7% 83 16,3% 59 44 83,5% 87 16,5% 527 deltid 14 87,5% 2 12,5% 16 2,8% 259 99,2% 261 heltid därav med sysselsättningsgrad 1% 272 78,4% 75 21,6% 347 288 79,1% 76 2,9% 364 75-99% 1 93,5% 7 6,5% 17 13 95,4% 5 4,6% 18 1-74% 22 91,7% 2 8,3% 24 19 79,2% 5 2,8% 24 % 35 94,6% 2 5,4% 37 33 89,2% 4 1,8% 37 Primärvården heltid 87 83,5% 16 16,5% 967 885 82,5% 188 17,5% 173 Hälsa och habilitering deltid 259 88,1% 35 11,9% 294 277 87,4% 4 12,6% 317 heltid därav med sysselsättningsgrad 1% 56 82,1% 11 17,9% 616 567 79,6% 145 2,4% 712 75-99% 27 84,8% 37 15,2% 244 224 88,2% 3 11,8% 254 1-74% 39 79,6% 1 2,4% 49 42 8,8% 1 19,2% 52 % 58 9,6% 6 9,4% 64 55 9,2% 6 9,8% 61 Folktandvården heltid 46 89,% 57 11,% 517 472 88,6% 61 11,4% 533 deltid 51 89,5% 6 1,5% 57 52 92,9% 4 7,1% 56 heltid därav med sysselsättningsgrad 1% 234 86,% 38 14,% 272 249 85,% 44 15,% 293 75-99% 147 95,5% 7 4,5% 154 163 97,% 5 3,% 168 1-74% 41 95,3% 2 4,7% 43 28 9,3% 3 9,7% 31 % 41 87,2% 6 12,8% 47 35 89,7% 4 1,3% 39 Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%
Beskrivning Tillsvidare/visstid Statistik över fördelningen mellan personer med tillsvidare- respektive visstids anställningar. Anställningar med en sysselsättningsgrad >% uppdelade efter anställningsgrupp. Amn: En person kan ha mer än en anställning eller befattning. Detta innebär att en person kan räknas flera gånger beroende på vilken nivå statistiken är redovisad. Månadslön/tillsvidare och månadslön/visstid. Källa: Beslutsstödet/Budgetunderlag.
Folktandvården - antalet anställda fördelade på tillsvidare- respektive visstidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%. Sysselsättningsgrad >%
Folktandvården - antalet kvinnor fördelade på tillsvidare- respektive visstidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%. Sysselsättningsgrad >%
Folktandvården - antalet män fördelade på tillsvidare- respektive visstidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%. Sysselsättningsgrad >%
Sommaren 218 Bemanning inför sommaren 218 är löst för Folktandvården.
Primärvård, Hälsa och habilitering Heltid och deltid Tillsvidare och visstid Övertidssaldo Jourkompsaldo Inhyrd personal Sjukfrånvaro Frisknärvaro
Sysselsättningsstatistik Primärvård, Hälsa och habilitering mars 218
Beskrivning heltid/deltid Statistik över fördelningen mellan personer med heltids- respektive deltids anställningar. En person som sammanlagt har en eller flera anställning som omfattar 1% räknas som heltidsanställd medan en sammanlagd omfattning <1% räknas som en deltidsanställning. Amn: En person kan ha mer än en anställning eller befattning. Detta innebär att en person kan räknas flera gånger beroende på vilken nivå statistiken är redovisad. Månadslön/tillsvidare och månadslön/visstid. Källa: Beslutsstödet/Budgetunderlag.
Primärvården Hälsa och habilitering Antalet anställda fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%
Primärvården Hälsa och habilitering Antalet kvinnor fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%
Primärvården Hälsa och habilitering Antalet män fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%
Region Uppsala Antalet anställda i mars år 217 och år 218 fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar 217 mars 218 mars Kvinnor antal andel Män antal andel totalt Kvinnor antal andel Män antal andel totalt Akademiska sjukhuset heltid 5744 75,5% 1859 24,5% 763 5821 75,5% 1885 24,5% 776 deltid 88 85,8% 134 14,2% 942 796 87,2% 117 12,8% 913 heltid därav med sysselsättningsgrad 1% 3624 7,% 1555 3,% 5179 3758 7,5% 1572 29,5% 533 75-99% 1326 89,2% 161 1,8% 1487 1257 88,5% 164 11,5% 1421 1-74% 324 85,7% 54 14,3% 378 31 84,3% 56 15,7% 357 % 473 83,7% 92 16,3% 565 58 84,1% 96 15,9% 64 Lasarettet i Enköping heltid 426 83,7% 83 16,3% 59 44 83,5% 87 16,5% 527 deltid 14 87,5% 2 12,5% 16 2,8% 259 99,2% 261 heltid därav med sysselsättningsgrad 1% 272 78,4% 75 21,6% 347 288 79,1% 76 2,9% 364 75-99% 1 93,5% 7 6,5% 17 13 95,4% 5 4,6% 18 1-74% 22 91,7% 2 8,3% 24 19 79,2% 5 2,8% 24 % 35 94,6% 2 5,4% 37 33 89,2% 4 1,8% 37 Primärvården heltid 87 83,5% 16 16,5% 967 885 82,5% 188 17,5% 173 Hälsa och habilitering deltid 259 88,1% 35 11,9% 294 277 87,4% 4 12,6% 317 heltid därav med sysselsättningsgrad 1% 56 82,1% 11 17,9% 616 567 79,6% 145 2,4% 712 75-99% 27 84,8% 37 15,2% 244 224 88,2% 3 11,8% 254 1-74% 39 79,6% 1 2,4% 49 42 8,8% 1 19,2% 52 % 58 9,6% 6 9,4% 64 55 9,2% 6 9,8% 61 Folktandvården heltid 46 89,% 57 11,% 517 472 88,6% 61 11,4% 533 deltid 51 89,5% 6 1,5% 57 52 92,9% 4 7,1% 56 heltid därav med sysselsättningsgrad 1% 234 86,% 38 14,% 272 249 85,% 44 15,% 293 75-99% 147 95,5% 7 4,5% 154 163 97,% 5 3,% 168 1-74% 41 95,3% 2 4,7% 43 28 9,3% 3 9,7% 31 % 41 87,2% 6 12,8% 47 35 89,7% 4 1,3% 39 Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%
Beskrivning Tillsvidare/visstid Statistik över fördelningen mellan personer med tillsvidare- respektive visstids anställningar. Anställningar med en sysselsättningsgrad >% uppdelade efter anställningsgrupp. Amn: En person kan ha mer än en anställning eller befattning. Detta innebär att en person kan räknas flera gånger beroende på vilken nivå statistiken är redovisad. Månadslön/tillsvidare och månadslön/visstid. Källa: Beslutsstödet/Budgetunderlag.
Primärvården Hälsa och habilitering Antalet anställda fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%. Sysselsättningsgrad >%
Primärvården Hälsa och habilitering Antalet kvinnor fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%. Sysselsättningsgrad >%
Primärvården Hälsa och habilitering Antalet män fördelade på heltids- respektive deltidsanställningar Källa: Beslutstödet, Budgetunderlag. Månadslön/tillsvidare och visstid. Heltid = omfattning av anställning 1%, deltid = omfattning av anställning < 1%. Sysselsättningsgrad >%
Övertidssaldo Statistik över belopp och timmar. Perioden avser månad för utbetald lön. Ackumulerat per månad. Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(198 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL. Källa: Primula
Övertidssaldo Primärvården Hälsa och habilitering Belopp (tkr) ackumulerat per månad. Källa: Primula.
Övertidssaldo Primärvården Hälsa och habilitering Timmar ackumulerat per månad. Kvinnor Källa: Primula. *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(198 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.
Övertidssaldo Primärvården Hälsa och habilitering Timmar ackumulerat per månad. Män Källa: Primula. *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(198 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.
Jourkompsaldo Statistik över belopp och timmar. Perioden avser månad för utbetald lön. Källa: Primula
Jourkomp saldo Primärvården Hälsa och habilitering Belopp (tkr) ackumulerat per månad. Källa: Primula
Jourkomp saldo Primärvården Hälsa och habilitering Timmar ackumulerat per månad. Kvinnor Källa: Primula *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(198 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.
Jourkomp saldo Primärvården Hälsa och habilitering Timmar ackumulerat per månad. Män Källa: Primula *) Årsarbetare är en skattning där antalet timmar är dividerade med antal timmar motsvarande en årsarbetare(198 timmar/år). Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.
Inhyrd personal 218-3
Beskrivning Årsarbetare = Närvarotid mätt i årsarbetare Definition: Rapporterad tid per lönemånad omvandlad till årsarbetare. Rapporterad tid är summan av arbetad tid inklusive extratid (ex. jour/beredskap, övertid). Frånvarotiden (ex. tjänstledighet, sjukfrånvaro, semester) är borträknad. På årsbasis divideras summan av arbetad tid med årsarbetstiden (198 timmar) vilket ger antal årsarbetare. Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL. Timmar för inhyrd personal är hämtat från ekonomisystemet Agresso (registrerat från fakturan) och divideras med 165 timmar på månadsbasis. Villkor extern motpart. Alla förvaltningar har ännu inte börjat registrera timmar från fakturorna. Timlönekostnad Ursprunglig definition: Timlönekostnaden beräknas enligt utfall för lön för arbetad tid på konto 411-499 + ersättning vid fackligt arbete konto 4192 + annan ersättning för ej arbetad tid för anställda konto 4198 dividerat med summa av antal rapporterade timmar för arbetad tid. Obs! I rapporten ingår även konto 5551 + 5553 inhyrd personal. Någon förfining av inhyrd personal ner på etikett går inte, då det endast registreras i ekonomisystemet enligt de två kontona. Förval i listan är endast egna anställda. Timlönekostnaden är skapad för att förklara löneutvecklingen för egna anställda. Se efter alltså vid uppföljning att endast egen är markerad. Könsuppdelning ej möjlig. Källa: Beslutsstödet/Budgetunderlag.
Inhyrd personal, läkare Årsarbetare period 218-3 Källa: Beslutstödet
Inhyrd personal, läkare Primärvården Hälsa och habilitering Årsarbetare Källa: Beslutstödet
Inhyrd personal, läkare Timlönekostnad period 218-3 Lön arbetad tid Lön arbetad tid Lön arbetad tid Timlönekostnad Timlönekostnad Timlönekostnad Förvaltning/EkoOrg2-3-ansvar (hittills i år) (hittills fg.år) (hittills i år jmf. fg år) (hittills i år) (fg.år) (hittills i år jmf. fg Akademiska sjukhuset 4 855 566 4 32 865 12,84% 2 65,42 1 881,92 4,84% Lasarettet i Enköping 4 42 85 1 199 871 236,94% 1 645,42 1 726,82 (4,71%) Primärvården Hälsa och habilitering 9 622 811 7 43 49 29,51% 1 9,9 1,8 9,8% Summa: 18 521 182 Summa: 12 932 786 43,21% 1 412,75 1 36,95 8,1% Källa: Beslutstödet
Inhyrd personal, läkare Primärvården Hälsa och habilitering Timlönekostnad Källa: Beslutstödet
Inhyrd personal, övriga Årsarbetare period 218-3 Källa: Beslutstödet
Inhyrd personal, övriga Primärvården Hälsa och habilitering Årsarbetare Källa: Beslutstödet
Region Uppsala Inhyrd personal, övriga Timlönekostnad period 218-3 Lön arbetad tid Lön arbetad tid Lön arbetad tid Timlönekostnad Timlönekostnad Timlönekostnad Förvaltning/EkoOrg2-3-ansvar (hittills i år) (hittills fg.år) (hittills i år jmf. fg år) (hittills i år) (fg.år) (hittills i år jmf. fg Akademiska sjukhuset 31 31 779 16 334 89 89,97% 743,92 745,64 (,23%) Lasarettet i Enköping 1 941 312 1 42 73 38,46% 555,14 57,61 (2,71%) Primärvården Hälsa och habilitering 1 245 47 1 595 984 (21,96%) 435,17 619,4 (29,74%) Summa: 35 213 13 Summa: 19 888 26 77,5% 78,63 725,46 (2,32%) Källa: Beslutstödet
Inhyrd personal, övriga Primärvården Hälsa och habilitering Timlönekostnad Källa: Beslutstödet
Sjukfrånvaro Statistiken över sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid. Definition: Sjukfrånvaron definieras enligt Sveriges kommuners och landstings definition. Antalet sjukfrånvarotimmar divideras med sammanlagd ordinarie arbetstid för att få sjukfrånvaro i procent. Enligt SKL följs sjukfrånvaron för kvinnor och män samt för åldersintervallen 29 år eller yngre, 3-49 år, 5 år eller äldre. Sjukfrånvaro 6 dagar eller mer följs även i förhållande till den totala sjukfrånvaron. Timanställda ingår inte i underlaget. Sjukfrånvaron redovisas ackumulerad för att få sjukfrånvaron korrekt i de olika dagintervallen.
Sjukfrånvaro mars 218 Källa: Beslutsstödet.
Sjukfrånvaro Primärvården Hälsa och habilitering Källa: Beslutsstödet.
Frisknärvaro Definition: Anställda med högst 5 sjukdagar under ett kalenderår. Det motsvarar sjukfrånvaro mindre än eller lika med 1,92 procent i förhållande till totala ordinarie arbetstiden. Antal anställda i rapporten är alla som har varit anställda under året. Timanställda ingår inte i underlaget. Beräkning av frisknärvaro: Totala ordinarie arbetstiden 5,5 timmar x 365 dagar = 27,5 timmar. Sjukfrånvaro högst en kalendervecka 5,5 timmar x 7 dagar = 38,5 timmar. Sjukfrånvaron 38,5 timmar divideras med total ordinarie arbetstid 27,5 timmar = 1,92 procent
Frisknärvaro år 215 år 217 per förvaltning 217 Frisknärvarande Akademiska sjkh Lasarettet i Enköping Primärvård Hälsa o habilitering Folktandvården Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man 216 Frisknärvarande 215 Frisknärvarande Förändring andel frisknärvarande i % Antal Antal Antal anställda anställda anställda under året Antal Andel i % under året Antal Andel i % under året Antal Andel i % 217 jmfrt 216 216 jmfrt 215 1 7 6 233 62,29% 9 916 5 762 58,11% 9 713 5 922 6,97% 4,18% -2,86% 7 674 4 455 58,5% 7 614 4 142 54,4% 7 481 4 265 57,1% 3,65% -2,61% 2 333 1 778 76,21% 2 32 1 62 7,37% 2 232 1 657 74,24% 5,84% -3,86% 692 448 64,74% 695 412 59,28% 712 439 61,66% 5,46% -2,38% 57 349 61,23% 579 327 56,48% 597 35 58,63% 4,75% -2,15% 122 99 81,15% 116 85 73,28% 115 89 77,39% 7,87% -4,12% 1 61 98 61,21% 1 533 952 62,1% 1 466 946 64,53% -,89% -2,43% 1 328 777 58,51% 1 276 764 59,87% 1 221 773 63,31% -1,37% -3,43% 273 23 74,36% 257 188 73,15% 245 173 7,61% 1,21% 2,54% 67 363 54,18% 671 358 53,35% 66 371 56,21%,83% -2,86% 592 314 53,4% 594 314 52,86% 582 318 54,64%,18% -1,78% 78 49 62,82% 77 44 57,14% 78 53 67,95% 5,68% -1,81% Definition: Anställda med högst 5 sjukdagar under ett kalenderår. Det motsvarar sjukfrånvaro mindre än eller lika med 1,92 procent i förhållande till totala ordinarie arbetstiden. Antal anställda i rapporten är alla som har varit anställda under året. Timanställda ingår inte i underlaget. Källa: Beslutsstödet.
Sommarsituationen 218 I huvudsak förväntas sommaren 218 motsvara tidigare år Osäkerhet kring Flogsta vårdcentral, där det inom kort uppstår ett evakueringsläge Cosmos kommer att vara stängt tre veckor pga personalbrist (nytt för i år) Liksom förra sommaren kommer förvaltningen att gå ut med ett pressmeddelande före sommaren med information om vilka veckor distriktssköterskemottagningar och filialer är stängda
Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-6-15 74/17 Dnr VS217-62 Årshjul för personalrapportering till vårdstyrelsen Beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Ledningssystemet för arbetsmiljö godkänns i enlighet med rekommendation från regionstyrelsen. 2. Årshjul för fortlöpande personalrapportering antas enligt bilaga. 3. Återrapportering till styrelsen i enlighet med årshjulet påbörjas fr.o.m. hösten 217. Bilaga 74 Reservation Anna-Karin Klomp (KD), Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M), Roger Elsborg (M), Johan Enfeldt (L) och Aranka Botka Ncomo (C) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning Ledningssystem för arbetsmiljö Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap. 2 har arbetsgivaren övergripande ansvar för såväl arbetsmiljön som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren ska dessutom ansvara för ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med årlig uppföljning och revidering enlighet med AFS 21:1. Inom Region Uppsala omfattar arbetsmiljöarbete såväl främjande som förebyggande och rehabiliterande arbete. Arbetsmiljöansvaret på politisk nivå ligger på regionstyrelsen medan varje nämnd/styrelse ansvarar för arbetsmiljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Regiondirektören har det högsta tjänstemannaansvaret för att Region Uppsala har en god och säker arbetsmiljö. För att kunna uppfylla det ansvaret är det nödvändigt att arbetsgivaren fördelar uppgifter i arbetsmiljöarbetet vidare ut i organisationen så att arbetet utförs på den nivå där det blir mest effektivt. Regiondirektören fördelar arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet till förvaltningscheferna som i sin tur fördelar arbetsuppgifter vidare i sina chefsled. Fördelningen sker inom ramen för ett arbetsmiljöledningssystem som fastställs Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37 (37)
Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-6-15 av regiondirektören och revideras löpande. Hur denna fördelning går till är redovisat i arbetsmiljöhandboken för Region Uppsala. Regionstyrelsen godkände vid utgången av 216 ett ledningssystem för arbetsmiljö, för att binda samman det arbetsmiljöansvar som vilar på regionstyrelsen med arbetsmiljösystemet. Styrelsen beslutade därutöver att uppmana övriga styrelser och nämnder att göra detsamma. Sjukhusstyrelsen föreslås därför godkänna ledningssystemet. Arbetsmiljöansvaret på politisk nivå De förtroendevalda har ett ansvar när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta sker genom en tydlig arbetsmiljöpolicy, en klargörande och fungerande uppgiftsfördelning i tjänstemanna- och chefsled samt genom tillräckliga resurser och årliga förbättringsinriktade uppföljningar av arbetsmiljön. Även om arbetsuppgifter fördelas ut i organisationen kvarstår ett övergripande och uppföljande ansvar för förtroendevalda politiker. Det ansvaret innebär att både att skapa förutsättningar och att följa upp så att arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken. Arbetsmiljöarbetet är en viktig del av verksamhetsstyrningen och ska därför integreras i ordinarie planerings- och budgetarbete. I de beslut som fattas ska man beakta hur besluten kan påverka medarbetarnas arbetsmiljö, med risk för ohälsa och olycksfall. Det är viktigt att ha en förståelse om kopplingen mellan medarbetarnas arbetsförhållanden och hälsa. Den som fördelat arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet har alltid kvar ett uppföljningsansvar och ska därför tillsammans med den som tilldelats uppgifter regelbundet gå igenom hur arbetet fungerar i praktiken. Detta gäller både förtroendevalda, tjänstemanna- och chefsledet. I enlighet med Arbetsmiljöhandboken, ledningssystemet för arbetsmiljö inom Region Uppsala, så ligger det högsta arbetsmiljöansvaret på regionstyrelsen. Regionstyrelsens personalutskott hanterar aktuella arbetsmiljöfrågor på övergripande nivå. Årshjul för personaluppföljning Vårdstyrelsen ansvarar för arbetsmiljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Det innebär i praktiken att styrelsen ska bl.a. följa upp sina verksamheters arbetsmiljöarbete, exempelvis sjuktal/frisktal, årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (VerkSAM), medarbetarundersökningen, arbetsskador/tillbud och nyttjande av företagshälsovård. För att systematisera uppföljningen inom arbetsmiljöområdet föreslås styrelsen anta ett årshjul förlöpande återrapportering, enligt bilaga. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 38 (37)
Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-6-15 Ett årshjul för återrapportering ligger väl i linje med revisorernas rekommendationer som lyftes fram i samband med granskning av personal- och kompetensuppföljning. Revisorerna rekommenderade en mer systematiserad och intensifierad uppföljning rörande kompetensförsörjningsåtgärder. Som en del av bilagt årshjul för vårdstyrelsen ingår uppföljning av hur arbetet bedrivs för att rekrytera efterfrågad personal inom styrelsens ansvarområde. Yrkanden Anna-Karin Klomp (KD), Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M), Roger Elsborg (M), Johan Enfeldt (L) och Aranka Botka Ncomo (C) yrkar följande tillägg: Att årshjulets sjukfrånvarostatistik kompletteras med ett mål för kortare och längre sjukfrånvaro och frisktal. Att kompetensförsörjningsprocessen kompletteras med en redovisning av varför medarbetare som slutar väljer andra arbetsgivare. Att personalstatistiken gällande inhyrd personal redovisas i förhållande till budget för inhyrd personal. Att antalet vakanser inom olika personalkategorier redovisas samt prognoser på kort och lång sikt. Att personalkostnaderna för sjukskriven personal redovisas. Att Årshjulet kompletteras med en redovisning av praktikplatser enligt beslut i vårdstyrelsen 216-3-3. Ordförande Malena Ranch (M) yrkar avslag till ovanstående tilläggsyrkanden från Anna-Karin Klomp (KD) m.fl. Ordföranden ställer proposition på yrkande om bifall till tilläggsyrkandena mot yrkande om avslag och finner bifall till eget yrkande om avslag. Ordföranden yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Vårdstyrelsen beslutar enligt utsänt förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 39 (37)
Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 217-6-15 Kopia till Regionstyrelsen T f Primärvårdsdirektören Maria Wijkström, HR-chef, Primärvården Gunilla Swanholm, Tandvårdsdirektör Cecilia Bernström, HR-chef, Folktandvården Lena Dahlman, Förvaltningsdirektör, Hälsa och habilitering Kristina Hovstadius, HR-chef, Hälsa och habilitering Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (37)
Sjukfrånvarostatistik Resultat från medarbetarenkät Ingår i månadsrapporten, ev. fördjupning tertialvis inkl. frisktal med analys och åtgärder. Redovisas förvaltningsvis efter genomförd enkät. Rapportering av förvaltningarnas arbete med praktikplatser för nyanlända med vårdkompeten (tertialvis)*. Personalstatistik för arbetsmiljö: Årscykel Kompetensförsörjningsprocessen: Hur processen utvecklas inom styrelsens ansvarsområden Analyser och åtgärder för rekrytering av bristyrken Analyser och åtgärder avseende personalomsättning Lönebildning Uppföljning av sommarsituationen Personaluppföljning för vårdstyrelsen Arbetsskador och tillbud, förekomst av hot och våld Nyttjande av företagshälsovård Rapportering mars Personalstatistik: Heltid/deltid Inhyrd personal Skuld för övertid Ev. fördjupning sjukfrånvaron, frisktal Visstidsanställningar m.m. Sommarsituationen: Analys och åtgärder förvaltningsvis. Rapportering maj Rapportering september * Rapporteringen sker i enlighet med tidigare beslut, VS 216-3-23 35 (Dnr CK216-146)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-18 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS218-5 Vårdstyrelsen Lägesrapport rörande den nya förvaltningen Nära vård och hälsa Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förvaltningsdirektörens rapport rörande den nya förvaltningsorganisationen Nära vård och hälsa läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vid årsskiftet 217/218 samordnades den tidigare Primärvårdsförvaltningen och förvaltningen Hälsa och habilitering till en ny förvaltning. Den nya förvaltningens namn är Nära vård och hälsa. Vid dagens sammanträde redogör förvaltningsdirektören för Nära vård och hälsa för aktuellt läge gällande den nya förvaltningsorganisationen. Kopia till Förvaltningsdirektör Nära vård och hälsa, Torun Hall Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-24 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS218-54 Vårdstyrelsen Lägesrapport Flogsta vårdcentral Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Lägesrapporten rörande Flogsta vårdcentral läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vid dagens sammanträde ger förvaltningsdirektören för Nära vård och hälsa en lägesrapport rörande Flogsta vårdcentral. Problem med inomhusmiljön har medfört att verksamheten vid Flogsta vårdcentral kommer att evakueras till nya lokaler. Kopia till Förvaltningsdirektör Nära vård och hälsa, Torun Hall Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-9 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Tormod Tfn 18-617 41 3 E-post asa.tormod@regionuppsala.se Dnr VS218-48 Vårdstyrelsen Utveckling klinisk farmaci inom hela primärvården Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Förvaltningen Nära vård och hälsa utökas med en övergripande utvecklingsstrategisk klinisk apotekare under 218. Kostnaden för 1 procent tjänst, inklusive sociala avgifter, beräknas till cirka 85 kr per helår. För 218 beräknas halvårskostnaden vara 425 kr och finansieras inom vårdstyrelsens ram och belastar ansvar 2431. 2. Nära vård och hälsa utökas med ytterligare två kliniska apotekare i utvecklingen av teamförstärkningen inom primärvården under 219. Kostnaden för de sammanlagt tre heltidstjänsterna beräknas till 2,5 miljoner kronor, inklusive sociala avgifter, per helår. Finansieringen föreslås ske genom tillfälliga riktade statliga medel. Styrgruppen för statliga medel föreslås ta hänsyn till förslaget i kommande beslutsprocess. Planering för finansiering 22 och framåt tas upp i kommande budgetberedningar. 3. Under 219/22 utreds möjligheten att överföra de 3,5 kliniska apotekartjänsterna vid Läkemedelsenheten, Akademiska sjukhuset, till Nära vård och hälsa. Det föreslås hanteras med god framförhållning och i god samverkan inom ordinarie verksamhetsuppdragsdialoger. 4. Lägesrapportering till vårdstyrelsen ska ske under våren 219 samt i slutet av 219, inför kommande budgetarbete gällande 22. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (4) Ärendebeskrivning Läkemedelsorsakade skador står för cirka 1 procent av de skador en patient drabbas av enligt uppgifter från Socialstyrelsen. Varje år blir ungefär 35 äldre så sjuka av sina läkemedel att de måste få sjukhusvård. Orsaken kan enligt Socialstyrelsen vara; fel eller misstag i samband med hanteringen, läkemedelsbiverkningar och interaktioner samt brister i följsamhet. Detta orsakar ett stort lidande för patienterna som drabbas och leder till stora kostnader för samhället. Flera satsningar har gjorts nationellt för att få en säkrare läkemedelshantering och läkemedelsanvändning och sedan 212 regleras läkemedelsgenomgångar i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 212:9. Läkemedelsgenomgångarna delas in i enkla och fördjupade. Socialstyrelsens Öppna jämförelser 217 Vård och omsorg om äldre är en årlig jämförelse mellan kommuner och län. I avsnittet för läkemedel jämförs åtta indikatorer för läkemedel till personer 75 år och äldre inom SÄBO och hemsjukvård. För Region Uppsala finns utrymme för förbättring inom samtliga indikatorer. Effektiv och nära vård 23 Den framtida vården kommer att innebära nya arbetssätt. Som en del i arbetet med en framtida effektiv och nära vård 23 kommer en kompetensväxling och förstärkning av befintliga team i primärvården att behövas. En möjlig kompetensväxling är att kliniska apotekare i större utsträckning blir en del av teamet inom primärvården. Det finns flera studier, både nationella och internationella, som visar att läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar och återinläggningar minskar när apotekare integreras i teamet. Apotekarna är med och bidrar till en trygg och säker läkemedelsanvändning där patienter får tillgång till rätt läkemedel i rätt dos och till rätt kostnad. Under hösten 217 har, mot bakgrund av detta, en omvärldsanalys genomförts för att ta fram förslag på hur utvecklingen med fler apotekare inom primärvården stegvis kan genomföras. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen har skett i löpande samråd med Läkemedelsenheten, klinisk farmaci vid Akademiska sjukhuset som bidragit med expertkunskap och underlag. Auskultering har genomförts, på förslag från Läkemedelsenheten, vid infektion avdelning 3F, Akademiska sjukhuset, samt i Bålsta vid ett särskilt boende. En genomgång av nationellt utvecklingsarbete vid Region Skåne, Jönköping, Sörmland och Stockholms läns landsting samt internationellt arbete gällande kliniska apotekare inom hälso- och sjukvården har utförts (se bilaga 1). Dialoger har genomförts med vårdstyrelsens arbetsutskott, direktören för Nära vård och hälsa, chefen för Akademiskt primärvårdscentrum, chef och strateg vid läkemedelsenheten Akademiska sjukhuset, bransch- och primärvårdsrådet (se bilaga 2) samt med kliniskt verksamma apotekare inom sluten- och primärvården. En kort inspirationsfilm har tagits fram som visar hur en apotekare kan arbeta som en del i teamet inom vårdcentralens verksamhet.
3 (4) Från klinisk farmacis verksamhetsberättelse 217 framgår att apotekarnas medverkan i vårdteamet generellt sett är mycket uppskattad och det som brukar lyftas som positivt är ökad kvalitet och säkerhet i läkemedelsförskrivning, tidsbesparing och förenkling av arbetet för övrig vårdpersonal samt ökade kunskaper om läkemedel hos vårdpersonal och patienter. Sedan ett beslut av dåvarande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 211 (dnr. HSS 21196) finansierar Region Uppsala 7,5 apotekartjänster vid Akademiska sjukhuset, av dessa är 3,5 tjänster avsatta för arbete inom primärvården. Inom slutenvården har avdelningarna själva valt att finansiera tjänsterna. På så vis har tjänsterna utökats och vuxit till totalt 15,9 heltidstjänster (se bilaga 3). Antalet tjänster i primärvården har under samma period ökat från 3,5 till 3,6 heltidstjänster. Förslag Vårdstyrelsen föreslås besluta om en särskild satsning för en förstärkning av primärvårdsteamet vid vårdcentralerna i form av tre kliniska apotekartjänster. Satsningen förväntas bidra till att uppnå ett jämlikt, evidensbaserat och enhetligt arbetssätt för säker och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling inom primärvården. Målbilden är att arbeta fram en hållbar och långsiktig arbetsmodell som gagnar såväl patienter som vårdgivare och föreslås genomföras i tre steg. De kliniska apotekarna föreslås vara anställda vid Nära vård och hälsa och vara ett utvecklingsstöd för hela primärvården, både privat drivna verksamheter och i egen regi. Steg 1 En klinisk apotekare föreslås rekryteras till Nära vård och hälsa under 218. Rollen föreslås utformas som en heltidstjänst med inriktning på utveckling och strategiskt arbete, och i senare skede även innefatta kliniskt arbete vid vårdcentralerna. Steg 2 Rekrytering av ytterligare två kliniska apotekare heltidstjänster till Nära vård och hälsa föreslås genomföras under 219. De kliniska apotekarna föreslås vara anställda vid Nära vård och hälsa men utplacerade på vårdcentralerna. Under 219/22 utreds möjligheten att överföra de 3,5 kliniska apotekartjänsterna vid Läkemedelsenheten, Akademiska sjukhuset, till Nära vård och hälsa. Det föreslås hanteras med god framförhållning och god samverkan inom ordinarie verksamhetsuppdragsdialoger. Steg 3 Lägesrapportering till vårdstyrelsen föreslås ske under våren 219 samt i slutet av 219 inför kommande budgetarbete gällande 22. Möjliga kommande ersättningsmodeller såsom ökad kapiteringsersättning, besöksersättning alternativt fler apotekartjänsterna inom Nära vård och hälsa utreds parallellt. Det finns idag inget hinder för att vårdcentralerna själva kan rekrytera apotekare genom sina ordinarie medel. För en fördjupad beskrivning av förslaget se bilaga 4.
4 (4) Kostnader och finansiering Kostnaden för de tre kliniska apotekarna uppskattas till 2,5 miljoner kronor, inklusive sociala avgifter, per helår. Finansieringen föreslås ske genom tillfälliga riktade statliga medel. Styrgruppen för statliga medel föreslås ta hänsyn till förslaget i kommande beslutsprocess. Planering för finansiering 22 och framåt tas upp i kommande budgetberedningar. Bilagor Bilaga 1. Nationell och internationell omvärldsbevakning Bilaga 2. Synpunkter från dialog vid bransch- och primärvårdsrådet Bilaga 3. Klinisk farmaci vid Akademiska sjukhuset Bilaga 4. Fördjupad beskrivning av kliniska apotekare inom primärvården Kopia till Förvaltningsdirektör Nära vård och hälsa, Torun Hall, torun.hall@regionuppsala.se Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset, Per Elovsson, per.elovsson@akademiska.se Förvaltningsdirektör Lasarettet i Enköping, Eva Telne, eva.telne@regionuppsala.se Akademiskt primärvårdscentrum, Nära vård och hälsa, Svante Wallmark, svante.wallmark@regionuppsala.se Klinisk farmaci, Läkemedelsenheten, Akademiska sjukhuset, Astrid Forsström astrid.forsstrom@akademiska.se och Ulrika Gillespie ulrika.gillespie@akademiska.se
Utveckling klinisk farmaci inom primärvården Dnr. VS218-48 Bilaga 1. Nationell och internationell omvärldsbevakning En kort beskrivning av hur Stockholms läns landsting, Region Skåne, Sörmland och Jönköping arbetar med apotekare inom primärvården. Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting har nyligen genomfört ett tvåårigt projekt med att ta fram en arbetsmodell för apotekarstöd vid läkemedelsgenomgångar i primärvård. Syftet var att höja kvaliteten och därmed bidra med förbättrad läkemedelsbehandling, men även att avlasta läkare och sjuksköterskor samt vara rimligt resurskrävande. Apotekarna i projektet var knutna till en Akademisk vårdcentral. Resultatet, hämtat från slutrapporten av projektet, visade att 88 % önskade fortsatt apotekarstöd på sin vårdcentral (endast 16 respondenter och ska därför tolkas med försiktighet). Bland annat visade resultatet att vårdgivaren uppgav att apotekarstödet bland annat bidrog till förbättrad kvalitet i äldres läkemedelsbehandling (87 %), enklare att genomföra läkemedelsgenomgångar (83 %), ökad kunskap inom området (81 %) och avlastning i arbetet (69 %). Även patientperspektivet följdes upp genom en patientenkät och resultatet indikerade att patientens kunskap och trygghet kring sin läkemedelsbehandling ökade. Rekommendationen efter rapporten är att ha en arbetsmodell där en apotekare aktivt arbetar med läkemedelsgenomgångar på fyra till fem vårdcentraler under ett år för att därefter rotera till nya vårdcentraler. Utöver läkemedelsgenomgångar föreslås apotekaren även bidra med läkemedelsstöd i läkemedelsfrågor. Apotekare som yrkeskategori i förfrågningsunderlaget och eventuell möjlighet till besöksersättning har lyfts som ett förslag i ett tjänsteutlåtande till Hälsooch sjukvårdsnämnden i Stockholm (dnr. HSN 217-132). Region Skåne I Region Skåne utgår en ersättning (15 kr) vid fördjupad läkemedelsgenomgång och kravet är att läkare, sjuksköterskor, samt en av följande: apotekare, certifierad läkare, geriatriker eller klinisk farmakolog är med under genomgången. De flesta apotekare som arbetar i Region Skåne har sin anställning centralt på förvaltningen, men några privata vårdcentraler har även anställt egna apotekare. Sörmland De kliniska apotekarna är anställda vid Läkemedelskommittén och vårdcentralerna kan ansöka om apotekarstöd, framför allt vid läkemedelsgenomgångar. Region Jönköpings län Jönköping har flera apotekare anställda som arbetar vid olika vårdavdelningar, men även på vissa vårdcentraler. Två vårdcentraler har nyligen gått ihop och provanställt en apotekare. Internationellt Internationellt har de kliniska apotekarna i många länder en självklar roll inom hälso- och sjukvården, bland annat i Kanada, Storbritannien och Australien.
Utveckling klinisk farmaci inom primärvården Dnr. VS218-48 Bilaga 2. Synpunkter från dialog vid bransch- och primärvårdsrådet Vid bransch- och primärvårdsrådet, december 217, presenterades förslaget med att i större utsträckning integrera apotekare vid vårdcentraler. Under mötet visades även den korta inspirationsfilmen som följdes av en diskussionspunkt, se svar som inkom nedan. Hur ser ni att en klinisk apotekare skulle kunna bidra på er vårdcentral? Läkemedelsgenomgångar och hjälp med läkemedelslistor och migrering av läkemedel i Cosmic. SÄBO, läkemedelsgenomgångar och övriga arbetsuppgifter som visades i filmen. Allt som visades i filmen. Viktig controllerfunktion då läkemedel är en stor kostnadspost. Styra upp utbildningsinsatser från läkemedelsbolag. Säkrare vård för patienten, minska läkemedelsfel och onödig slutenvård. Följsamhet till läkemedelsrekommendationerna. Producentobunden information. Mer/högre kvalitet gällande läkemedelsförskrivning. Ser en möjlighet att minska läkemedelskostnaderna. Läkemedelsgenomgångar, se över förskrivning och följsamhet, SÄBO/HSV, migrering av läkemedel, förbereda läkarbesök, delta på läkarmöte, kompetensutveckling. Patientsäkerhet, avlasta läkare, bättre följsamhet till rekommenderade läkemedel, minska risk för återinskrivning av multisjuka äldre. Förbereda årskontroller till läkarna. Specifika satsningar, både förebyggande (unga med risk för stora bekymmer framöver) och riskgrupper (stora läkemedelskonsumenter alternativt tveksamma utvärderingar. Läkemedelsgenomgångar. Uppföljning av förskrivning och se att åtagande enligt STRAMA, kloka listan, miljö och Phase. Vilka incitament ser ni för att kunna anställa eller utöka apotekartjänster? Tveksamt ha egen anställd, eventuellt hellre en central lösning som vi kan anställa vid behov. Om egen anställd endast mindre utrymme i egen verksamhet 25 % (?). Ökad kapiteringsersättning. Låt det rymmas inom kapiteringsersättning.
2 (2) Långsiktig lösning. Gärna dela mellan vårdcentralerna. Dela apotekare mellan vårdcentraler. Deltidstjänst - dela med andra vårdcentraler. Finansiering via besöksersättning.
Utveckling klinisk farmaci inom primärvården Dnr. VS218-48 Bilaga 3. Klinisk farmaci vid Akademiska sjukhuset Majoriteten av de kliniska apotekarna i Region Uppsala är anställda vid Läkemedelsenheten, Akademiska sjukhuset. Under de sex år som Region Uppsala har haft kliniskt verksamma apotekare har verksamheten fortlöpande utvecklats och tjänsterna har utökats. Arbetet är uppskattat och flera avdelningar har sett fördelarna med att ha en klinisk apotekare i teamet och själva valt att finansiera tjänster, se tabell 1, 2 och 3 för detaljerad information om finansiering. Fördelning apotekarresurser av 19,4 ht (heltidsekvivalenter) Region Uppsala 3,6 ht 1,5 ht 14,3 ht Akademiska sjukhuset (slutenvård) Enköping (slutenvård) Primärvård Figur 1. Fördelning apotekarresurser inom Region Uppsala. Källa: Klinisk farmaci Verksamhetsberättelse 217 Två vårdcentraler inom Region Uppsala har valt att på egen hand finansiera apotekare på deltid, varav en har sin anställning på vårdcentralen. I övrigt har de kliniska apotekarna sin anställning vid Akademiska sjukhuset. Idag är det totalt 19,4 heltidstjänster som är kliniskt verksamma i Region Uppsala, se figur 1 för fördelning. Några exempel på arbetsuppgifter för apotekarna inom slutenvården Utför en enkel läkemedelsgenomgång direkt vid inskrivning. Kontrollerar läkemedelslistor så att de är aktuella, korrekta och kompletta. Medverkar vid ronder tillsammans med övrig vårdpersonal. Hjälper till med snabba medicinska frågor i korridoren, till exempel om tabletter kan delas och ges i sond. Läkemedelssamtal med patient. Superanvändare i Cosmic och Pascal och stöttar övrig vårdpersonal.
2 (2) Bemanning Akademiska sjukhuset Tabell 1 Genomsnittlig bemanning Akademiska sjukhuset. Hämtat från Verksamhetsberättelse 217, klinisk farmaci. Avdelning/enhet 3E Genomsnittlig bemanning 1,8 ht Finansiering Kommentar 3A 1, ht 5D1 3F,5 ht 1, ht 35D,7 ht 7B1 och B2 1, ht 7C2 85B,85D,85E Akutmottagn.,5 ht 1, ht 1, ht 5E1, 5E2,6 ht VO betalar + Centrala medel VO betalar + Centrala medel VO betalar VO betalar + Centrala medel VO betalar + Centrala medel VO betalar + Centrala medel Centrala medel VO betalar VO betalar + Centrala medel VO betalar VO Akut- och internmedicin VO Geriatrik Beroende och neuropsykiatri 7D Barnsjukhuset inkl. 95F 5G, 5F 5C,8 ht VO betalar 1, ht 1,4 ht,2 ht 1,5 ht VO betalar VO betalar Centrala medel VO betalar 7E2 Totalt,3 ht VO betalar 14,3 ht VO Hjärt-lungmedicin VO Infektion VO Akut- och internmedicin. VO Kirurgi VO Geriatrik VO Neurologi VO Akut- och internmedicin. VO Geriatrik inkl. avd för utskrivningsklara VO Psykiatri VO Ortopedi VO barnsjukhuset VO Hjärt-lungmedicin VO Blod och tumörsjukdomar VO Ortopedi Bemanning Enköping Tabell 2 Bemanning Enköping. Hämtat från Verksamhetsberättelse 217, klinisk farmaci Avdelningar/VO Medicinavd. 1 + 2 Akutmottagningen Genomsnittlig bemanning 1,3 ht,2 Totalt Finansiering Kommentar Centrala medel VO betalar VO Medicin VO Medicin,5 ht start september 1,5 ht Bemanning Primärvård Tabell 3 Bemanning Primärvård. Hämtat från Verksamhetsberättelse 217, klinisk farmaci Förvaltningar Genomsnittlig bemanning,5 ht 1,6 ht Finansiering,3 ht,3 ht Centrala medel Centrala medel,4 ht, avslutat juni,5 ht, start mars Tierps VC,3 ht 1, ht, start september Enköpings HLC Sävja VC (Capio) Totalt,3 ht,3 ht Centrala medel + VC betalar Centrala medel VO betalar 3,6 ht Äldrevårdsenheten SÄBO + distans-lmg Gottsunda VC Bålsta (2 VC) Kommentar Centrala medel Centrala medel,5 ht, start september,5 ht start september
Utveckling klinisk farmaci inom primärvården Dnr. VS218-48 Bilaga 4. Fördjupad beskrivning av kliniska apotekare inom primärvården De kliniskt verksamma apotekarnas främsta arbetsuppgift inom primärvården har varit läkemedelsgenomgångar och för det arbetet finns idag väletablerade metoder. Apotekarna inom primärvården har främst arbetat med läkemedelsgenomgångar vid Äldrevårdsenheten, vårdcentraler med särskilda boenden (SÄBO), distansgenomgångar och en del bemanning på vårdcentraler. Förslagen nedan är framtagna i samarbete med Klinisk farmaci, Akademiska sjukhuset. Fördjupad beskrivning av förslag på upplägg och för kliniska apotekare inom primärvården En utvecklingsstrategisk apotekare föreslås anställas centralt av förvaltningen Nära vård och hälsa (tidigare Primärvård Hälsa och habilitering) för att sätta igång steg ett och driva den fortsatta utvecklingen redan under 218. Förslagsvis har den personen erfarenhet av primärvårdsarbete och ett brett kontaktnät. Ytterligare två kliniska apotekare föreslås starta arbetet på två strategiskt utvalda vårdcentraler. Gärna på de kommande Akademiska vårdcentralerna eller vårdcentral på hög nivå, noder i länet med omfattande, bred verksamhet. Valet av vårdcentral ska noga motiveras för en jämlik och transparent fördelning av resurser. På de vårdcentraler där apotekarna börjar sker förslagsvis ett tätt samarbete med den läkemedelsansvariga läkaren. Denne förväntas, tillsammans med den kliniska apotekaren, ordentligt förankra apotekaren på enheten bland personalen och utveckla en arbetsbeskrivning. Arbetsbeskrivningen ska vara i samklang med vårdcentralens behov och önskningar men även följa Region Uppsalas mål och satsningar. Den utvecklingsstrategiska apotekaren tillser att arbetsmodeller och metoder blir likvärda och enhetliga. Under 219/22 utreds möjligheten att överföra de 3,5 kliniska apotekartjänsterna vid Läkemedelsenheten, Akademiska sjukhuset, till Nära vård och hälsa för att fortsatt bygga upp den nya organisationen med apotekare inom primärvården. Det föreslås hanteras med god framförhållning och i god samverkan inom ordinarie verksamhetsuppdragsdialoger.
2 (3) Vårdcentralsapotekarna föreslås vara anställda av Nära vård och hälsa, på samma sätt som slutenvårdsapotekarna är anställda på Läkemedelsenheten vid Akademiska sjukhuset, och bildar en sammansvetsad grupp med egen kompetensutveckling och driftsmöten. Arbetsrotation kan förekomma mellan sluten- och öppenvårdsgrupperna till exempel under sommaren, som kompetensutveckling för båda grupperna. Arbetet sker i nära samarbete i planering, utformning och uppföljning mellan de kliniska apotekarna och Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkontoret. Även i nära kontakt med Läkemedelsenheten, Akademiska sjukhuset och apotekargruppen som har sin placering där. De kliniska apotekarna arbetar företrädesvis endast vid en vårdcentral, heltid, tills de är helt inkorporerade i teamet. Därefter kan eventuellt en heltid delas mellan fler än en vårdcentral beroende på behov/efterfrågan. Kontinuerlig utvärdering och optimering av arbetsmodell är viktigt. Fortsatt finansieringsstöd till vårdcentralerna utreds parallellt genom att titta på eventuell utökad kapiteringsersättning, besöksersättning eller fortsatt utökad rekrytering av kliniska apotekare vid Nära vård och hälsa. Fördjupad beskrivning av förslag på arbetsuppgifter för kliniska apotekare inom primärvården Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar (LMG) för patienter i ordinärt boende som själva sköter sina läkemedel. Genomgångar inför inbokade läkarbesök. LMG på de SÄBO som vårdcentralen ansvarar för i teammodell. Gärna vara motor i denna process. LMG för hemmaboende patienter inskrivna i hemsjukvården. Förskrivarstöd I samarbete med Vårdkvalitetsenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen på Regionkontoret och Läkemedelskommittén (LMK) i Region Uppsala: Se över förskrivningsmönster och bidra till en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Förslagsvis även vara involverad i läkemedelsbudget på vårdcentralen. Benchmarking mot önskat läge och andra vårdcentraler samt bistå med generella besparingstips. Utbildning och implementeringsarbete; författningar som rör läkemedel, LMK:s rekommendationer och andra nationella riktlinjer. Finnas som stöd i all läkemedelshantering och läkemedelsförskrivning på vårdcentraler.
3 (3) Övrigt Läkemedelsavstämning och uppföljning för patienter direkt efter utskrivning från slutenvården. Uppföljning av nyinsatt terapi, verka för ökad följsamhet, medbestämmande och engagemang. Fungera som rådgivare till psykolog, kurator, dietist med flera i läkemedelsfrågor.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr VS218-49 Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Anja Kyllönen Tfn 18-617 1 88 E-post Vårdstyrelsen anja.bergman.kyllonen@regionuppsala.se Uppföljning vårdval psykoterapi och remissflöden till psykiatrin Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Rapporten Uppföljning vårdval psykoterapi läggs till handlingarna enligt bilaga. 2. Förvaltningsdirektören för Nära vård och hälsa samt hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att säkerställa att föreslagna åtgärder i rapporten vidtas och att resultaten återrapporteras till styrelsen i början av 219. För att få insyn i hur ovan åtgärder framskrider ska en lägesrapport ges i oktober 218. Ärendebeskrivning Bakgrund I januari 217 började nya remissregler att gälla inom vårdval privat psykoterapi utifrån tidigare beslut i vårdstyrelsen, gällande revidering av förfrågningsunderlag för vårdval psykoterapi (dnr VS218-89). I syfte att följa upp hur det nya regelverket för privat psykoterapi utvecklats, både inom primär- och specialistvård, påbörjade hälso- och sjukvårdsdirektören under hösten 217 en uppföljning. Med anledning av det påbörjade uppföljnings- och analysarbetet biföll vårdstyrelsen i mars 218 ett initiativärende rörande remisshantering från primärvård till psykiatrin. Revideringen av förfrågningsunderlaget för vårdval psykoterapi innebar bland annat att remissreglerna ändrades. Tidigare kunde psykologer inom primärvården, legitimerade psykologer samt psykiatriker vid Akademiska sjukhuset eller privata mottagningar, remittera patienter för privat psykoterapi. Remisser till privatpraktiserande psykoterapeut utfärdas från januari 217 alltid av läkare med specialistkompetens inom psykiatri eller legitimerad psykolog verksam vid sektionen för affektiva sjukdomar vid Akademiska sjukhuset. Motsvarande remissrutiner gäller för barn-och ungdomspsykiatrin. Det finns även en privat leverantör av psykiatri i Norduppland upphandlad via LOU som har rätt att skicka remisser för privat psykoterapi. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2) Hälso- och sjukvårdsdirektören har sammanställt en rapport som beskriver hur de nya remissreglerna påverkar patienter inom vårdvalet och primärvård. Rapporten beskriver det nya regelverket för remittering till privat psykoterapeut. Rapporten beskriver även remissflödena till psykiatrin vid Akademiska sjukhuset och hur stor andel av remisserna som avvisas. Resultat av uppföljningen Rapporten visar att syftet med förändringen av remissreglerna för privat psykoterapi har gett önskat resultat. Besöken inom vårdvalet har minskat medan besöken inom primärvården hos psykolog och kurator ökat. Sett till befolkningsökningen totalt har fler personer fått psykoterapeutisk vård inom primärvård och vårdval 217 jämfört med 216. En undersökning av vårdcentralerna samt de enskilda psykoterapeuterna inom vårdvalet har gjorts som påvisar skillnader både inom primärvården och inom psykoterapeuternas sätt att arbeta avseende antal patienter som tas emot, längd på behandling samt hur stor del av det totala antalet besök hos psykolog och kurator vid vårdcentralerna som görs hos en kurator. Rapporten åskådliggör hur de olika remissvägarna till psykiatrin ser ut. Problem med alltför stor andel avvisade remisser behöver åtgärdas av psykiatrin. Rapporten redovisar en rad åtgärder som redan påbörjats vid psykiatrin för att komma tillrätta med problemen. En återrapportering föreslås ges till vårdstyrelsen i oktober samt i början av 219. Då åtgärderna som föreslås berör både vårdstyrelsens och sjukhusstyrelsens ansvarsområden beslutas ärendet parallellt i styrelserna. Beredning Chefsläkarna vid Regionkontoret har haft möten med Gunilla Svedström, verksamhetschef Psykiatrin och Maria Holstad Högberg, sektionschef för affektiva sjukdomar för att diskutera de siffror gällande remissflöden som presenteras. Ansvarig utredare vid Regionkontoret har haft avstämning med Åsa Törnkvist biträdande verksamhetschef psykiatrin gällande de produktionssiffror som presenterats i rapporten. Muntlig information om innehållet i rapporten har getts till Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län (HSO). Bilagor Rapport Uppföljning vårdval Psykoterapi Kopia till Förvaltningsdirektören för Nära vård och hälsa, Torun Hall Sjukhusdirektören vid Akademiska Sjukhuset, Per Elovsson Verksamhetschef vid psykiatrin, Gunilla Svedström
Dnr VS218-49-1 Avsändare Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Anja Bergman-Kyllönen Tfn 18-617188 E-post Anja.bergman.kyllonen@regionuppsala.se Uppföljning vårdval Psykoterapi Uppföljning av vårdval och remissflöde till psykiatrin till följd av förändrade remissregler för psykoterapi 217 Regionkontoret Storgatan 27 Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2) Innehåll Remittering till psykiatri från primärvården... 3 Remissflöde till psykiatrin Akademiska sjukhuset... 4 Remisser till psykiatrin 216 och 217... 4 Mottagande kliniker vid psykiatrin... 5 Remitterande vårdcentraler inom primärvården... 5 Vårdval Psykoterapi... 5 Sammanfattning och åtgärder... 6 Remittering till psykiatrin... 6 Förändring av remissregler för psykoterapi... 6 Åtgärder... 7 Bilagor... 9 Bilaga 1 Totalt inflöde remisser till psykiatrin... 9 Bilaga 2 - Produktion och kostnadsutveckling efter förändring av remissregler... 1 Bilaga 3 Sammanställning av vårdcentraler och psykoterapeuter inom vårdval... 13 Vårdcentraler... 13 Psykoterapeuter... 14 Vårdcentraler andel besök hos kurator... 15 Bilaga 4 - Remisser skickade till psykiatrins olika mottagningar... 16 Bilaga 5 remisser skickade till psykiatrin från primärvården... 17
3 (2) Remittering till psykiatri från primärvården I januari 217 genomfördes en revidering inom vårdval privat psykoterapi. Revideringen innebar bland annat att remissreglerna för psykoterapi ändrades. Tidigare kunde psykologer inom primärvården, legitimerade psykologer samt psykiatriker vid Akademiska sjukhuset eller privata mottagningar, remittera patienter för privat psykoterapi. Remisser till privatpraktiserande psykoterapeut utfärdas från januari 217 alltid av läkare med specialistkompetens inom psykiatri eller legitimerad psykolog verksam vid sektionen för affektiva sjukdomar vid Akademiska sjukhuset. Motsvarande remissrutiner gäller för barnoch ungdomspsykiatrin. Det finns även en privat leverantör av psykiatri i Norduppland upphandlad via LOU som har rätt att skicka remisser för privat psykoterapi. Hälso- och sjukvårdsdirektören har sammanställt en rapport som beskriver hur de nya remissreglerna påverkar patienter inom vårdval och primärvård. Rapporten beskriver det nya regelverket för remittering till privat psykoterapeut. Rapporten beskriver även remissflödena till psykiatrin vid Akademiska sjukhuset och hur stor andel av dessa som avvisas. En analys gällande remisser till psykiatrin i allmänhet samt remisser till psykiatrin från primärvården i synnerhet har gjorts. Uppföljningen redovisar även hur produktion och kostnadsutveckling inom primärvård och vårdvalet avseende kurators- och psykologbesök förändrats. I rapporten finns även statistik som visar skillnader i hur vårdcentralerna arbetar med kurators och psykologbesök. Det är mycket data som analyserats, för att hålla rapporten sammanhållen finns en stor del av dessa data som tabeller i bilagor i slutet av rapporten att ta del av för de som är mer intresserade.
4 (2) Remissflöde till psykiatrin Akademiska sjukhuset Remisser till psykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset består av remisser för patienter med behov av en bedömning på specialistnivå. Inom specialistpsykiatrin görs sedan en bedömning av vilken typ av behandling som den individuella patienten behöver och har bäst nytta av. Detta kan vara behandling inom psykiatriska kliniken, till exempel medicinering, eller behandling inom andra kliniker inom specialistvården, alternativt återremittering för behandling inom primärvården. En mindre andel av de inremitterade patienterna bedöms ha nytta av psykoterapi inom vårdvalet. Remissen som är skickad för bedömning till affektiva mottagningen är inte klassificerad som en remiss för privat psykoterapi. Det går därför inte att i journalsystem eller andra system spåra remisser skickade för privat psykoterapi. Remisser till psykiatrin 216 och 217 Psykiatrin vid Akademiska sjukhuset tog 217 emot 23 322 remisser. Nästan hälften av dessa remisser bestod av egen vårdbegäran till bland annat psykakuten. Av de 23 322 remisserna till psykiatrin var 3 117 stycken från primärvården (både privat och offentlig), det motsvarar cirka 13 %. Den största delen av det totala antalet remisser är vad som kallas egen vårdbegäran. När man som patient söker akut räknas även detta som egen vårdbegäran i systemet. Av de totalt 23 322 remisserna 217 är det nästan 5 % (11 231 stycken) patienter själva sökt sig till psykiatrin och då kategoriserats som egen vårdbegäran. Antalet remisser inom kategorin egen vårdbegäran består till 8 % av patienter som söker akut. Av det totala inflödet remisser till psykiatrin 217 var 1 463 riktade till affektiva mottagningen. Det motsvarar 7 % av det totala inflödet remisser. Genom att bryta ut primärvården ur siffrorna kan man se att av dessa 1 463 remisser står primärvården för över 5 % (799 av 1 463 remisser). Motsvarande siffror finns för 216. Remisser till psykiatrin Totalt inflöde remisser Totalt antal avvisade remisser 217 23 322 4 141 (18%) 216 22 53 3 283 (15%) Remisser från primärvården Avvisade remisser från primärvården Totalt antal remisser till affektiva mottagningen (som hanterar LOV psykoterapi bland annat) Antal remisser från primärvården till affektiva mottagningen 3 117 (13%) 1 494 (48%) 2 822 (13%) 1 148 (41%) 1 463, 7% av det totala antalet remisser 1 163 5% av det totala antalet remisser 799, 26 % av det totala antalet remisser från primärvården 623 22 % av det totala antalet remisser från primärvården
5 (2) I bilaga 1 på sidan 1 kan man se mer detaljer för hur de olika remissinstanserna till psykiatrin ser ut. Om man bortser från patienter med egen vårdbegäran, är det totala inflödet remisser till psykiatrin är 12 91 stycken 217, varav 9 % av dessa kommer bland annat från skola och socialtjänsten. För mer information se bilaga 1. Mottagande kliniker vid psykiatrin Något som uppmärksammats i uppföljningen är andelen avvisade remisser hos affektiva mottagning 2 och 3. Affektiva mottagning 2 tar emot patienter födda dag 1-15 i månaden, affektiva mottagning 3 tar emot patienter födda dag 16-31 i månaden. Det är med andra ord slumpen som avgör vilken mottagning som granskar en enskild remiss. Affektiva mottagning 3 avvisade 217 81 % av remisserna, samma andel avvisade som år 216. Affektiva mottagning 2 går från ett avvisande av 38 % av remisserna 216 till att avvisa 62 % av remisserna 217. Psykiatrin behöver analysera det höga avvisandet av remisser, varför affektiva mottagning 2 fördubblar sitt avvisande mellan 216 och 217 men även varför de två mottagningarna skiljer sig åt i andelen avvisade remisser. För att se samtliga mottagande kliniker vid psykiatrin se bilaga 4 på sidan 15. Remitterande vårdcentraler inom primärvården Genomgången uppmärksammar även att det finns betydande skillnader av hur stor andel de remisser vårdcentralerna skickar till psykiatrin som avvisas. Spridningen mellan de vårdcentraler som får störst andel avvisade remisser 217 mot de som får minst andel avvisade remisser är mellan 3-75 %. Här behöver journalgranskningar via en fördjupad uppföljning göras om man närmare vill studera dessa skillnader. Något att diskutera med psykiatrin är när man studerar antal avvisade remisser per patient. Att avvisa en remiss en eller två gånger kan vara acceptablet men att avvisa fler än så tyder på fel någonstans i systemet. 216 och 217 fick en patient sin remiss till psykiatrin avvisad sju gånger. En patient fick fem avslag på sin remiss och 11 patienter fick sina remisser avvisade fyra gånger. Ytterligare 44 patienter fick sina remisser avvisade tre gånger. Genom att bryta ned tillgängliga data går det att studera hur flödena av remisser till psykiatrin ser ut och förändras över åren. Samtliga detaljer finns i bifogade bilagor. Vårdval Psykoterapi Uppdraget inom vårdval psykoterapi omfattar psykoterapibehandling för vissa ångestsyndrom, som en avgränsad insats på specialistnivå efter bedömning av specialistvårdgivare och beslut av remissbedömningsteam vid verksamhetsområde psykiatri, Akademiska sjukhuset. Remisser till privatpraktiserande psykoterapeut utfärdas alltid av bedömningteamet vid Affektiva sektionen, verksamhetsområde psykiatri, Akademiska sjukhuset, efter rekommendation från läkare med specialistkompetens psykiatri eller legitimerad psykolog.1 I bedömningen hos affektiva mottagningen ingår att kontrollera att patienten ingår i målgruppen för behandling hos privat psykoterapeut enligt förfrågningsunderlaget om privat psykoterapi. Bedömningen hos specialistpsykiatrin kan också resultera i hänvisning till 1 Förfrågningsunderlaget LOV privat psykoterapi, avsnitt 3.3, sid 26
6 (2) psykologisk behandling inom primärvård, psykiatri eller annan instans, t ex familjerådgivning, socialtjänst etc.2 Förändringen innebar att vårdvalet blev en del av specialistpsykiatrin, för de patienter med diagnoser där psykoterapi enligt nationella riktlinjer har bäst evidens, exempelvis ångestsyndrom. Samtidigt förstärktes första linjens psykiatri med ökad besöksersättning för psykolog- och kuratorsbesök på vårdcentraler. Syftet med de förändrade remissreglerna var även att skapa en mer jämlik vård då en sammanhållen enhet kunde få överblick över både efterfrågan på psykoterapi och utbudet av terapeuter. En prioritering kan genom detta göras så att den patienten med störst behov av vård också får det först. Besöksersättningen för kurator och psykolog förstärktes när remissreglerna förändrades för att skapa incitament att styra patienterna till första linjens vård. Samtidigt som remissreglerna försvårade för patienter att få vård inom vårdvalet skulle patienterna lättare få vård inom primärvården. Nedan tabell sammanfattar förändringarna både inom vårdval samt primärvård. Totalt har besöken till både primärvård (psykolog och kurator) samt vårdval privat psykoterapi ökat med 6 748 unika besök och det har tillkommit 1 432 nya patienter totalt som fått vård mellan 216 och 217. Mer information om kostnadsutveckling finns i bilaga 2 på sidor 1-11. 215 216 217 Skillnad 216 och 217 Antal ersatta besök (LOV) Antal patienter (LOV) 23 433 25 65 21 892-3713 besök 2 733 3 8 2 271-737 patienter Antal ersatta besök primärvård 44 427 49 31 59 492 + 1 461 besök Antal patienter primärvård 13 641 13 947 1 643 + 2 169 patienter Även om man ser till befolkningsökningen mellan åren har fler fått vård via vårdval eller primärvård hos en kurator, psykolog eller psykoterapeut. Antalet besök per tusen invånare har ökat från 26 besök till 223 besök vilket visar att fler invånare fått psykiatrisk hjälp 217. Sammanfattning och åtgärder Remittering till psykiatrin Rapporten har redogjort för hur det totala inflödet av remisser till psykiatrin ser ut, och även hur stor del av remisserna som kommer från primärvården. Remisser till affektiva mottagningen för privat psykoterapi går inte att spåra och följa upp. För att kunna följa upp den vård som patienter eventuellt får som får sin remiss avvisad från psykiatrin behöver en fördjupad uppföljning med journalgranskningar göras. Samma sak gäller om man vill studera patientgrupper, detta kan inte ses i de data som finns tillgängliga för analys. Förändring av remissregler för psykoterapi Sammanfattningsvis har rapporten visat att förändringen i remissreglerna för privat psykoterapi har gett det resultat som eftersöktes. Besöken inom vårdvalet har minskat medan 2 Förfrågningsunderlaget LOV privat psykoterapi, avsnitt 3.3, sid 26
7 (2) besöken inom primärvården hos psykolog och kurator ökat. Ökningen inom primärvården är nästan tre gånger så stor som minskningen inom vårdvalet. Sett till befolkningsökningen har fler personer fått psykoterapeutisk vård inom primärvård och vårdval 217 mot 216. En undersökning av vårdcentralerna samt de enskilda psykoterapeuterna inom vårdvalet har gjorts som påvisar skillnader både inom primärvården och inom psykoterapeuternas sätt att arbeta avseende antal patienter som tas emot, längd på behandling samt hur stor del av det totala antalet besök hos psykolog och kurator vid vårdcentralerna som görs hos en kurator. Se bilaga 3 och 4 för mer detaljer. Åtgärder Chefsläkarna vid regionkontoret har träffat företrädare för psykiatrin och diskuterat de siffror och analyser som här presenterats. Nedan åtgärder har redan påbörjats för att förbättra situationen. Åtgärder inom psykiatrin 1. Psykiatrin ska vidarebefordra felaktigt adresserade remisser till rätt enhet i systemet, i stället för att avvisa dem till primärvården. 2. Psykiatrin ska undersöka om det är möjligt att införa en remissingång för remisser ställda till psykiatrin. 3. Psykiatrin ska ta fram en rutin för att ta med remisshistoriken vid remissbedömningar, och om en remiss ska avvisas en tredje gång ska rutinen vara att ta telefonkontakt med remittent. 4. Psykiatrin ska utöka möjligheterna för telefonkonsultation vid psykiatrin för remittenter inom primärvården. 5. Psykiatrin ska märka remisser från primärvården och behandla dem snabbare än tidigare ett särskilt snabbspår skapas för dessa remisser. 6. Psykiatrin ska undersöka om det går att märka remisser för privat psykoterapi i systemet för att ha möjlighet att följa upp dessa närmare. 7. Affektiva mottagning 2 och 3 ska kontakta två vårdcentraler vardera för att diskutera samarbete, remissregler med mera. 8. Affektiva mottagning 2 och 3 ska ha gemensamma möten för att arbeta fram gemensamma bedömningssätt för mottagningarna för att säkerställa en jämställd vård. 9. Psykiatrin ska i samverkan med Regionkontorets chefsläkare journalgranska de patienterna med flest avvisade remisser.
8 (2) Åtgärder inom Regionkontoret 1. All remitterande personal inom primärvården ska känna till Överenskommelsen mellan psykiatri och primärvård. Chefsläkarna vid Regionkontoret ska tillsammans med ledningen för Nära vård och hälsa lägga upp en strategi för att öka kännedomen hos remitterande personal, inom både egen regi och privat regi. 11. Alla remittenter samt psykoterapeuter inom vårdvalet ska få skriftlig information om vilka kriterier som gäller för LOV privat psykoterapi. 12. Uppdraget för psykoterapeuter inom vårdvalet ska förtydligas vid en kommande revidering av förfrågningsunderlag. Även uppdraget som kurator och psykolog vid vårdcentralerna ska förtydligas vid kommande revidering. 13. Regionkontoret ska undersöka om det på sikt går att via psykiatrin starta ett nätverk för psykoterapeuter inom vårdvalet för att öka samverkan mellan psykiatri, primärvård och psykoterapeuter. Återrapportering Återrapportering föreslås till Vårdstyrelsen i början av 219 när ovanstående vidtagna åtgärder hunnit ge mätbara resultat för uppföljning. För att få insyn i hur ovan åtgärder framskrider förslås en lägesrapportering halvvägs, i oktober 218.
9 (2) Bilagor Bilaga 1 Totalt inflöde remisser till psykiatrin Nedanstående bild visar det totala inflödet remisser till psykiatrin 217 och 216 samt fördelningen av andelen skickade remisser från de olika remittentgrupperna. Den översta delen visar totalen. Mellandelen visar fördelningen då grupperingen egen vårdbegäran tagits bort då den största delen av dessa patienter är patienter som söker akut. Delen längst ned visar var patienter med egen vårdbegäran vänder sig. Totalt inflöde remisser till psykiatrin 216 och 217 217 Grupperad remittent Egen regi (primärvård och specialister) Egen vårdbegäran Kommunala instanser Privata vårdgivare (primärvård och specialister) Riks/region Totalsumma Totalt antal skickade remisser 216 Avvisade Andel av totalt skickade remisser Totalt antal skickade remisser Avvisade Andel av totalt skickade remisser 8 19 11 231 1 113 2 119 383 49 35% 48% 5% 8 28 1 76 1 15 1 853 239 324 36% 48% 5% 1 423 1 446 693 543 4 147 6% 6% 1 18 1 331 478 389 3 283 5% 6% 1 853 324 478 389 3 44 69% 9% 1% 11% 23 322 22 53 Remissflöde och fördelning exkluderat egen vårdbegäran Egen regi Kommun C-län Privat vårdgivare Riks/region Totalsumma 8 19 1 113 1 423 1 446 12 91 2 119 49 693 543 3 764 67% 9% 12% 12% 8 28 1 15 1 18 1 331 11 824 Egen vårdbegäran 216 och 217 217 Egen vårdbegäran Affektiva sjukdomar Akut- och konsultpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Beroende- och neuropsykiatri Psykosvård- och rättspsyk vård Totalsumma 216 Totalt antal Andel av totalt "egen skickade vårdbegäran" Avvisade remisser 678 119 6% 7 486 67% 1 972 18% 14 669 16 6% 4% 426 11 231 383 Andel av totalt skickade Totalt antal "egen vårdbegäran" Avvisade remisser 6% 679 72 6 967 65% 16% 1 732 74 816 93 8% 5% 512 1 76 239
1 (2) Bilaga 2 - Produktion och kostnadsutveckling efter förändring av remissregler Antal patienter inom primärvården uppdelat på roll 1 8 783 9 8 7 6 7 263 7 36 6 395 6 246 6 711 Kurator 5 Psykolog 4 3 2 1 215 216 217 Antal ersatta besök inom primärvården uppdelat på roll 35 33 174 3 26 318 25 7 25 2 22 755 21 672 24 24 Kurator Psykolog 15 1 5 215 216 217
11 (2) Bilaga 2, forts Antal ersatta besök inom LOV psykoterapi 26 25 65 25 24 23 433 23 21 892 22 21 2 215 216 217 Antal patienter inom LOV psykoterapi 3 5 3 8 3 2 733 2 5 2 271 2 1 5 1 5 215 216 217
12 (2) Bilaga 2, forts Utbetalad ersättning LOV privat psykoterapi 216 22 528 4 217 19 37 149 Skillnad -3 158 251 Utbetalad ersättning för psykologer och kuratorer vårdcentral 216 14 881 372 217 27 983 246 Skillnad 216 217 13 11 874 Vårdform LOV privat psykoterapi Besök inom primärvård LOV privat psykoterapi Besök inom primärvård Antal besök 25 65 48 534 21 892 6 132 Befolkningsmängd Antal besök per invånare Antal besök per 1 invånare 359 384,26 26,3 367 483,223 223,2
13 (2) Bilaga 3 Sammanställning av vårdcentraler och psykoterapeuter inom vårdval Vårdcentraler 216 217 Bild 1 - Vårdcentraler rangordnade efter snittet på antal besök per patient. De fem med högst respektive lägst snitt Vårcentral Öregrunds vårdcentral Praktikertjänst Familjeläkarna Bålsta Familjeläkarna Luthagen Brukshälsan Söderfors Husläkargruppen Hälsohuset i Enköping Uppsala Barncentrum vårdcentral Aleris Capio Vårdcentral Liljeforstorg Bild 2 - Vårdcentraler rangordnade efter snittet på antal besök per patient. De fem med högst respektive lägst snitt Snitt antal Antal besök/patient patientbesök 5,9 5,3 5,2 776 2 64 72 4,9 2,7 2,6 73 859 216 2,5 2,5 Vårcentral Öregrunds vårdcentral Praktikertjänst Heby vårdcentral Gottsunda vårdcentral Snitt antal Antal besök/patient patientbesök 5,5 5,2 4,8 1 317 1 758 2 42 Östhammars vårdcentral Hälsohuset i Enköping Knutby vårdcentral 4,6 2,5 2,4 1 2 261 133 856 Gimo vårdcentral 2,4 589 813 Kåbohälsan Gränbystadens vårdcentral 2, 361 1,6 248 Aros Läkarmottagning 1, 164 Bild 3 - Vårdcentraler rangordnade efter antal besök till kurator och psykolog Snitt antal Antal Vårcentral patientbesök besök/patient Ekeby Hälsocenter 2 839 3,6 Familjeläkarna Bålsta 2 64 5,3 Flogsta vårdcentral 2 363 3,5 Svartbäckens vårdcentral 2 266 3, Kungsgärdets vårdcentral Knutby vårdcentral 2 165 226 3,8 2,8 Hälsohuset i Enköping Aros Läkarmottagning 216 164 2,6 1, Ture Ålander läkarpraktik Brukshälsan Söderfors 161 73 3,4 4,9 Bild 4 - Vårdcentraler rangordnade efter antal besök till kurator och psykolog Snitt antal Antal Vårcentral patientbesök besök/patient Ekeby Hälsocenter 5 384 4,4 Årsta vårdcentral 3 487 4,2 Flogsta vårdcentral 3 36 3,7 Samariterhemmets vårdcentral 2 573 3,5 Enköpings husläkarcentrum 2 287 3,5 Kåbohälsan 361 2, Ture Ålander läkarpraktik 326 4,3 Hälsohuset i Enköping 261 2,5 Gränbystadens vårdcentral 248 1,6 Knutby vårdcentral 133 2,4
14 (2) Psykoterapeuter 216 217 Bild 1- Vårdgivare LOV rangordnade efter snittet besök/patient. De fem med högst respektive lägst snitt. Snitt antal Antal Vårdcentral besök/patient patientbesök Psykoterapeut Per Malm A.C. Ord-Psykoterapi, Musikterapi Mattias Hellberg Psykoterapi 16,5 593 16,3 13,2 31 738 Terapilabbet AB 13,1 75 EMES Psykoterapi HB IREDI AB, mottagn Enköping Helene Stolt Psykoterpi & Ledarskap AB Psykoterapi LBG EMES Psykoterapi HB Uppsala AB Forsberg KBT-konsult 12,5 5,6 412 11 Bild 2- Vårdgivare LOV rangordnade efter snittet besök/patient. De fem med högst respektive lägst snitt. Snitt antal Antal Vårdcentral besök/patient patientbesök Anders Carlberg Psykoterapi & utbildning 2,3 244 Leg. Psykoterapeut Ellen Krokstad 19,9 278 Psykoterapeut Per Malm 18,5 47 A.C. Ord-Psykoterapi, Musikterapi 17, 221 BI Samuelsson Psykologkonsult AB 16,8 47 Kognitiv Analys ZV AB 5,6 134 5,3 5,1 4,5 2,7 21 287 45 68 EMP Psykoterapi AB Existentium AB Psykoterapi LBG Psykologtjänst 5,6 5,3 5,2 4,2 389 52 68 16 216 217 Bild 3- Vårdgivare LOV rangordnade efter antalet besök. De fem med högst respektive lägst snitt. Antal Snitt antal Vårdcentral patientbesök besök/patient Pellettieris KBT-mottagning 1 788 6,8 Bild 4 - Vårdgivare LOV rangordnade efter antalet besök. De fem med högst respektive lägst snitt. Antal Snitt antal Vårdcentral patientbesök besök/patient Pellettieris KBT-mottagning 1 984 8,3 Pirkko Laines Terapimottagning 854 12, Ekeby Hälsocenter AB 751 9, Praktikertjänst AB/Anita Olsson 75 1, CRS Psykologmottagning 699 15,9 Pirkko Laines Terapimottagning Existentium AB 1 18 1 46 7,9 6,8 CRS Psykologmottagning Mattias Hellberg Psykoterapi Psykoterapi & Bildterapi mottagning EMES Psykoterapi HB Uppsala 87 738 11,3 13,2 47 45 6,7 4,5 IREDI AB, mottagn Fjärdhundra Psykologkontakt Stockholm Söderåsa AB Helene Stolt Psykoterpi & Ledarskap AB 44 6,3 42 7, 21 5,3 Firma Lars Boman DOMI Gunilla Anderson Consulting AB Uppsala Psykoterapi och Samtalsmottagning AB IREDI AB, mottagn Fjärdhundra 62 6 6,9 6,7 58 9,7 4 8, 38 6,3 Det man kan se är att det är större variationer inom vårdvalet gällande snittet på antal sessioner per patient samt hur många patienter som tas emot av de olika vårdgivarna än mellan vårdcentralerna. Det finns även variationer mellan vårdcentralerna men de är inte lika stora skillnaderna inom vårdvalet. Snittet på antal besök/patient på vårdcentralerna är som mest ca 5 besök/patient 217 på två vårdcentraler.
15 (2) Vårdcentraler andel besök hos kurator 216 Vårdcentral Alunda vårdcentral Aros Läkarmottagning Boländernas vårdcentral Brukshälsan Söderfors BålstaDoktorn Praktikertjänst Capio Vårdcentral Enköping Capio Vårdcentral Liljeforstorg Capio Vårdcentral Sävja Centrumkliniken husläkarmottagning Doktor Wahlunds Läkarmottagning Ekeby Hälsocenter vårdcentral Enköpings husläkarcentrum Enköpingshälsan Eriksbergs vårdcentral Familjedoktorn Familjeläkarna Bålsta Familjeläkarna Luthagen Flogsta vårdcentral Fålhagens vårdcentral Gimo vårdcentral Gottsunda vårdcentral Gränbystadens vårdcentral Heby vårdcentral Husläkargruppen Hälsohuset i Enköping Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst Knivsta vårdcentral Knutby vårdcentral Kungsgärdets vårdcentral Kåbohälsan Nyby vårdcentral Aleris Samariterhemmets vårdcentral Skutskärs vårdcentral Storvreta vårdcentral Svartbäckens vårdcentral Tierps vårdcentral Ture Ålander läkarpraktik Uppsala Barncentrum vårdcentral Aleris Årsta vårdcentral Öregrunds vårdcentral Praktikertjänst Örsundsbro vårdcentral Östervåla vårdcentral Östhammars vårdcentral 217 Andel kuratorsbesök av totalt antal besök till psykolog och kurator 77% % 9% 1% 41% 45% 24% 42% 35% 1% 69% 42% 1% 48% % 1% 1% 61% 56% 41% 15% 59% 51% 1% % 58% % 52% 1% 1% 43% 68% % 37% 53% 1% 57% 28% 31% % 26% 85% Vårdcentral Alunda vårdcentral Aros Läkarmottagning Boländernas vårdcentral Brukshälsan Söderfors BålstaDoktorn Praktikertjänst Capio Vårdcentral Enköping Capio Vårdcentral Liljeforstorg Capio Vårdcentral Sävja Centrumkliniken husläkarmottagning Doktor Wahlunds Läkarmottagning Ekeby Hälsocenter vårdcentral Enköpings husläkarcentrum Enköpingshälsan Eriksbergs vårdcentral Familjedoktorn Familjeläkarna Bålsta Familjeläkarna Luthagen Flogsta vårdcentral Fålhagens vårdcentral Gimo vårdcentral Gottsunda vårdcentral Gränbystadens vårdcentral Heby vårdcentral Husläkargruppen Hälsohuset i Enköping Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst Knivsta vårdcentral Knutby vårdcentral Kungsgärdets vårdcentral Kåbohälsan Nyby vårdcentral Aleris Samariterhemmets vårdcentral Skutskärs vårdcentral Storvreta vårdcentral Svartbäckens vårdcentral Tierps vårdcentral Ture Ålander läkarpraktik Uppsala Barncentrum vårdcentral Aleris Årsta vårdcentral Öregrunds vårdcentral Praktikertjänst Örsundsbro vårdcentral Östervåla vårdcentral Östhammars vårdcentral Andel kuratorsbesök av totalt antal besök till psykolog och kurator 1% 49% % % 67% % 1% 25% 27% 6% 76% 69% 33% 28% % 89% 13% 6% 45% 47% 15% 63% 48% 48% 98% 29% 45% % 57% 1% 57% 32% 43% % 34% 46% 6% 4% 26% 59% % 58% 79%
16 (2) Bilaga 4 - Remisser skickade till psykiatrins olika mottagningar Remisser skickade från primärvårdens vårdcentraler, både offentliga och privata till psykiatrin. 217 Mottagande klinik Psykiatrin 216 Totalt Andel antal avvisade mottagna Avvisade Besvarade Pågående remisser av remisser remisser remisser remisser mottagna Totalt antal mottagna remisser Avvisade Besvarade Pågående remisser remisser remisser Affektiv mottagning 2 Affektiv mottagning 3 Affektiva behandlingsenheten Affektiva enheten för barnoch ungdomspsykiatri Affektiva sjukdomar 366 433 2 228 35 61 48 2 77 35 62% 81% % 324 299 1 21 11 11 1 1 1 9 9 52% 9% Affektiva specialmottagningen Akut- och konsultpsykiatri Akutmottagningen för barnoch ungdomspsykiatri Akutmottagningen för vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri 5 29 2 13 3 14 2 27 6 2 264 263 1 174 196 12 9 Beroende- och neuropsykiatri Bålsta psykiatrimottagning DBT-enheten för vuxna Enheten för transkulturell psykiatri Enköpings psykiatrimottagning LARO-mottagningen Mott f hjärnstimulering och psykiatrisk klinisk prövning Neuropsykiatriska enheten för barn- och ungdomspsykiatri Neuropsykiatriska mottagningen för vuxna Psykiatrimottagningen för unga vuxna Psykosmottagning A Psykosmottagning B Psykosvård- och rättspsyk vård Psykosvårdens ungdomsteam zzpsykosmottagningen för vuxna Äldrepsykiatriska mottagningen Ätstörningsenheten för vuxna Totalsumma Andel avvisade remisser av mottagna 124 231 124 45 1 76 23 38% 77% % 3 73 14 37 3 22 % 19% 4% 45% 8 27 1 12 4 14 3 1 13% 44% 1 22% 29 5 24 185 44 69 45 4% 66% 251 246 9 158 191 65 51 23 4% 64% 83 34 89 29 24 57 9 42% 28% % 214 82 3 94 29 19 28 3 11 25 44% 35% % 44 9 13 22 2% 21 2 14 5 1% 256 18 119 13 97 2 4 3 46% 72% 22 1 95 1 94 31 43% 1% 25 4 17 4 16% 18 2 16 11 9 1 1 82% 1 372 226 14 42 61% 316 19 318 1 2 96 53 1 2 169 3% % % 313 3 6 92 5 3 1 1 6% 1 1 11 5 6 45% 9 8 1 % 41 18 22 1 44% 51 8 42 1 16% 253 14 3117 73 7 1494 152 3 971 28 4 652 29% 5% 48% 283 19 2822 73 5 1148 186 13 1232 24 1 442 26% 26% 41% 3 17% 11% 1 % 16 2 6% 13 3 1 118 29% % 5% 2 %
17 (2) Bilaga 5 remisser skickade till psykiatrin från primärvården Remisser utställda från samtliga vårdcentraler inom primärvården riktade till psykiatrin vid Akademiska sjukhuset. 217 Vårdcentral Aleris Sjukvård AB Aros läkarmottagning Bälinge vårdcentral Capio Vårdcentral Enköping Capio Vårdcentral Liljeforstorg Capio Vårdcentral Sävja Centrumkliniken gynekologmottagning Centrumkliniken husläkarmottagning Doktor Wahlunds Läkarmottagning Ekeby Hälsocenter vårdcentral Enköpings husläkarcentrum Enköpingshälsan Enköpingshälsan AB Enköpingshälsan VC Eriksberg VC Eriksbergs vårdcentral Familjeläkarna Bålsta Familjeläkarna Bålsta VC Familjeläkarna Luthagen Fjärdhundra vårdcentral Flogsta vårdcentral Fålhagens vårdcentral Gimo vårdcentral Gottsunda vårdcentral Gränbystadens vårdcentral Gynekologmottagning Carstensen Gynekologmottagning StudentgynGynhälsan Heby vårdcentral Husläkargruppen Hälsohuset i Enköping Knivsta vårdcentral Knutby vårdcentral Kungsgärdets vårdcentral Kåbohälsan Länna vårdcentral Mottagning unga män i primärvård Nyby vårdcentral Aleris Praktikertjänst BålstaDoktorn Praktikertjänst Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst Öregrunds vårdcentral Samariterhemmets vårdcentral Skutskärs vårdcentral Stenhagens vårdcentral Totalt antal skickade remisser 2 33 1 92 79 64 2 75 58 143 14 26 4 1 1 121 87 3 71 12 2 76 17 144 21 1 1 41 78 32 69 14 97 63 3 1 73 83 57 2 197 36 5 Avvisade remisser Besvarade remisser 1 19 1 39 41 33 1 34 32 75 59 14 2 5 29 1 37 4 98 42 7 69 1 1 1 37 26 2 23 21 49 59 9 1 1 34 3 19 5 54 18 5 48 8 26 41 22 34 8 4 47 1 1 9 28 6 19 6 21 11 1 41 28 29 6 94 12 4 18 17 18 7 52 2 1 Andel avvisade remisser av de skickade Pågående remisser 4 16 12 11 1 18 5 19 22 3 1 1 37 28 2 15 3 48 16 5 27 3 1 6 9 4 16 36 5 1 1 14 38 1 7 51 4 5% 58% 1% 42% 52% 52% 5% 45% 55% 52% 42% 54% 5% % % 41% 33% 33% 52% 33% 49% 55% 41% 48% 48% % % 63% 53% 69% 49% 57% 41% 75% 33% % 56% 34% 51% 3% 48% 33% 8%
18 (2) 217 - forts Storvreta vårdcentral Svartbäckens vårdcentral Tierps jourmottagning Tierps vårdcentral Ture Ålander läkarpraktik Ungdomsmottagning Enköpings husläkarcentrum Ungdomsmottagning Flogsta vårdcentral Ungdomsmottagning Knivsta vårdcentral Uppsala barncentrum Aleris Uppsala barncentrum vårdcentral Aleris Uppsala Närakut Aleris WeMind Gimomottagning WeMind Skutskärsmottagning WeMind Tierpmottagning WeMind Tärnsjömottagning zzalunda vårdcentral zzgimo närpsykiatriska mottagning zztierp närpsykiatriska mottagning zztärnsjö närpsykiatriska mottagning Årsta vårdcentral Örsundsbro vårdcentral Österbybruks vårdcentral Östervåla vårdcentral Östhammars jourmottagning Östhammars vårdcentral Totalsumma 216 Vårdcentral Aros läkarmottagning Capio Närsjukvård AB Capio VC Liljeforstorg Capio Vårdcentral Enköping Capio Vårdcentral Liljeforstorg Capio Vårdcentral Sävja Centrumkliniken husläkarmottagning Doktor Wahlunds Läkarmottagning Ekeby Hälsocenter vårdcentral Enköping husläkarcentrum VC Enköpings husläkarcentrum Enköpings jourmottagning Enköpingshälsan Eriksbergs vårdcentral 69 146 8 64 17 35 64 4 4 6 7 49 2 19 2 29 11 13 6 21 14 152 29 9 48 5 39 3117 3 1 2 7 27 Totalt antal skickade remisser 26 1 2 89 74 56 49 37 121 1 12 2 29 122 23 44 7 26 2 27 15 1 1 2 17 1494 Avvisade remisser 11 2 6 3 11 1 4 9 2 14 4 2 971 Besvarade remisser 12 1 2 2 9 1 1 4 1 6 4 2 7 4 74 18 7 29 11 38 1 11 13 1 5 2 8 3 3 1 3 38 2 5 1 2 652 27 28 21 16 13 6 2 48 34 25 24 17 49 39 1 14 44 48 1 11 66 75% 25% 33% 1% 55% % 21% % 34% 55% 31% 33% 33% 29% 49% 62% 78% 6% % 44% 48% Andel avvisade remisser av de skickade Pågående remisser 9 51% 44% % 42% 88% 5 14 12 1 9 7 12 1 15 4 12 46% 1% % 3% 38% 38% 33% 35% 5% % 38% 5% 48% 36%
19 (2) 216 - forts Familjeläkarna Bålsta Familjeläkarna Luthagen Fjärdhundra vårdcentral Flogsta vårdcentral Fålhagens vårdcentral Gimo vårdcentral Gottsunda vårdcentral Gränbystadens vårdcentral Gynekologmottagning Carstensen Heby vårdcentral Husläkargruppen Hälsohuset i Enköping Knivsta vårdcentral Knutby vårdcentral Kungsgärdets vårdcentral Kåbohälsan Luthagsgården AB Länna vårdcentral Nyby VC Aleris Nyby vårdcentral Aleris Praktikertjänst AB Praktikertjänst BålstaDoktorn Praktikertjänst Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst Öregrunds vårdcentral Samariterhemmets vårdcentral Skutskärs vårdcentral Storvreta vårdcentral Svartbäcken VC Svartbäckens vårdcentral Tierps jourmottagning Tierps vårdcentral Ture Ålander läkarpraktik Ungdomsmottagning Enköpings husläkarcentrum Ungdomsmottagning Flogsta vårdcentral Ungdomsmottagning Gimo vårdcentral Ungdomsmottagning Knivsta vårdcentral Ungdomsmottagning Sävja vårdcentral Ungdomsmottagning Tierps vårdcentral Uppsala barncentrum Aleris Uppsala barncentrum vårdcentral Aleris zzalunda vårdcentral zzboländernas vårdcentral zzbrukshälsan Söderfors zzcityakuten Närakuten Uppsala zzgimo närpsykiatriska mottagning zzskutskär närpsykiatriska mottagning zztierp närpsykiatriska mottagning zztärnsjö närpsykiatriska mottagning Årsta vårdcentral Öregrund Praktikertjänst 81 45 23 239 75 18 114 4 1 33 66 25 82 24 7 7 1 12 1 61 1 47 39 6 167 26 53 1 148 14 65 11 6 1 1 1 1 2 5 78 19 16 11 2 18 3 38 7 135 1 33 12 15 95 42 8 39 3 1 17 2 16 36 1 26 4 7 29 21 16 2 66 13 24 62 28 8 32 28 7 93 23 7 59 16 5 1 51 1 3 16 1 12 36 4 36 1 32 25 1 3 1 24 1 14 16 3 64 9 18 4 1 5 1 4 12 5 6 14 35 2 4 1 2 8 12 7 1 37 4 11 1 26 2 1 2 1 1 1 3 36 8 7 6 4 11 1 48 1 2 1 28 8 8 4 2 11 1 24 6 58 1 14 3 1 1 3 2 3 29 41% 27% 65% 4% 56% 44% 34% 75% 1% 52% 3% 64% 44% 42% 37% 57% % 58% % 48% % 45% 41% 33% 4% 5% 45% % 42% % 43% 73% % % % 1% % % 6% 46% 42% 44% 55% % 22% % 29% 14% 36% 1%
2 (2) Örsundsbro vårdcentral Österbybruks vårdcentral Östervåla vårdcentral Östhammars jourmottagning Östhammars vårdcentral Totalsumma 45 11 54 13 19 2822 21 6 22 3 5 1148 17 4 27 9 13 1232 7 1 5 1 1 442 47% 55% 41% 23% 26% 41%
Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 218-3-19 26/18 Dnr VS218-38 Remittering till psykiatri från primärvård svar på initiativärende Beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Initiativärendet rörande Remittering till psykiatri från primärvård bifalls med hänvisning till redovisningen av ärendet. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att återkomma med en rapport till styrelsen under våren 218 rörande remisshantering, i syfte att följa upp hur det nya reglerna för remittering från primärvård till privat psykoterapeuter har fallit ut. Ärendebeskrivning Anna-Karin Klomp (KD), Emilie Orring (M), Roger Elsborg (M), Karolina Hilding (L), Aranka Botka-Ncomo (C) väckte vid vårdstyrelsens sammanträde den 26 februari 218 ett initiativärende rörande remittering till psykiatrin från primärvård. Vårdstyrelsen beslutade i juni 216 om revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval privat psykoterapi, att gälla fr.o.m. den 1 januari 217. Beslutet innebar bl.a. förändrade regler kring remisshantering. Remisser till privatpraktiserande psykoterapeut utfärdas från 1 januari 217 alltid av läkare med specialistkompetens psykiatri eller legitimerad psykolog verksam vid sektionen för affektiva sjukdomar vid Akademiska sjukhuset. Motsvarande remissrutiner gäller för barn-och ungdomspsykiatrin. Förändringen innebar att vårdvalet blev en del av specialistpsykiatrin, för de patienter med diagnoser där psykoterapi enligt nationella riktlinjer har bäst evidens, exempelvis ångestsyndrom. Samtidigt förstärktes första linjens psykiatri med ökad besöksersättning för psykolog- och kuratorsbesök på vårdcentraler. I syfte att följa upp hur det nya regelverket påverkar remisshantering och möjligheten till behandling för länets invånare lyfts i initiativet nedanstående yrkanden: Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att sammanställa en rapport om det nya regelverket för remittering till privat psykoterapeut. I rapporten ska framgå hur många remisser som skickas från vårdcentralerna till psykiatrin, huruvida de är uppdelade på remiss till privat psykoterapi och hur många dessa remisser är. Även hur stor andel Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27 (31)
Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 218-3-19 av remisserna som nekas och skickas tillbaka till vårdcentralerna samt vilka patientgrupper det är som får sin remiss avvisad och vilken vård de får. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att sammanställa en rapport om hur många remisser som generellt skickas till psykiatrin från vårdcentralerna samt hur många av dem som avvisas. Hälso- och sjukvårdsdirektören har påbörjat ett uppföljnings- och analysarbete på området. Vårdstyrelsen föreslås därför bifalla initiativet och uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma med en rapport till styrelsen under våren 218 som bland annat tar upp de frågeställningar som berörs i initiativet. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Vårdstyrelsen beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Förvaltningsdirektör Torun Hall Verksamhetschef psykiatri, Akademiska sjukhuset Gunilla Svedström Bitr. verksamhetschef psykiatri, Akademiska sjukhuset Åsa Törnqvist Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28 (31)
Vårdstyrelsens sammanträde 218-2-26 Initiativärende Remittering till psykiatri från primärvård Den 1 januari 217 förändrades reglerna för remittering till privat psykoterapeut. Sedan detta har vittnesmål kommit in om att fler och fler remisser nekas enligt det nya regelverket. Trots att regelverket har funnits på plats i över ett år har vårdstyrelsen fortfarande inte fått någon återrapportering på hur arbetet med regelverket fungerar. Idag vet vi inte huruvida det nya regelverket har lett till bättre behandling för länets invånare. Mot bakgrund av detta yrkar vi: Att Hälso-och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att sammanställa en rapport om det nya regelverket för remittering till privat psykoterapeut. Att det i rapporten framgår hur många remisser som skickas från vårdcentralerna till psykiatrin, huruvida de är uppdelade på remiss till privat psykoterapi och hur många dessa remisser är. Även hur stor andel av remisserna som nekas och skickas tillbaka till vårdcentralerna samt vilka patientgrupper det är som får sin remiss avvisad och vilken vård de får. Att Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att sammanställa en rapport om hur många remisser generellt som skickas till psykiatrin från vårdcentralerna samt hur många av dem som avvisas. Anna-Karin Klomp (KD) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Karolina Hilding (L) Aranka Botka-Ncomo (C)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-13 Folkhälsoenheten Markus Myllyoja Tfn 18-611 67 77E-post markus.myllyoja@regionuppsala.s Dnr VS218-51 Vårdstyrelsen Revidering av avtal rörande familjecentrerat arbete med Uppsala kommun Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Reviderat avtal rörande samverkan kring familjecentrerat arbete med Uppsala kommun antas enligt bilaga, förutsatt att motsvarande beslut fattas av Uppsala kommun. Ärendebeskrivning Aktuella parter för samverkan kring familjecentraler/familjecentrerat arbetssätt (nedan kallat familjecentraler) är vårdsstyrelsen, Region Uppsala samt socialnämnden och utbildningsnämnden, Uppsala kommun. En familjecentral bör minst innefatta mödrahälsovård, barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola med inriktning mot förebyggande arbete. Vid en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen såsom barnmorska, distriktssköterska, förskollärare och familjebehandlare från socialtjänsten. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa och förebygga ohälsa hos föräldrar och barn. Detta skall ske genom att i samverkan göra öppna förskolan till en nära mötesplats stärka barnets rättigheter genom att erbjuda föräldrar kunskap och stöd stärka det sociala nätverket runt familjer utveckla arbetsformer för barn och föräldrars inflytande erbjuda tidigt stöd vara ett kunskaps- och informationscentrum ha ett uppsökande arbetssätt utveckla de olika professionernas yrkesroller genom samarbete använda befintliga resurser effektivt. Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (3) Kostnader och finansiering Nedan angivna kostnader är oförändrade sedan föregående avtal och finansieras enligt följande fördelningsprincip. Kostnad för samordnare: Region Uppsala 5 % Socialförvaltningen 25 % Utbildningsförvaltningen 25 % Lönekostnader för samordnaren motsvarande 2 procent av en schabloniserad heltidstjänst per enhet, som för år 217 är fastställd till 114,24 kronor inklusive sociala avgifter. Lönekostnaden justeras årligen utifrån konsumentprisindex (KPI). Utvecklingsbudget (fördelat på respektive familjecentral): Region Uppsala 4 kr (Gottsunda familjecentral 5 kr) Socialförvaltningen 1 kr (Gottsunda familjecentral 3 kr för SCF/UBF) Utbildningsförvaltningen 1 kr Utvecklingsmedel avser gemensamma omkostnader som gynnar personal och/eller familjer, såsom utbildning, planering, handledning, litteraturinköp och informationsmaterial. Konsekvenser Jämställdhet I och med att en familjecentral är en öppen verksamhet som riktar sig till en bred målgrupp, är det inga som exkluderas. Tillgänglighet En familjecentral är en öppen och lättillgänglig verksamhet. Arbetssättet fyller en viktig funktion i att samordning mellan olika aktörer upprätthålls. Barnperspektivet Familjecentraler har fokus på barnperspektivet. Det har under åren som gått byggts upp en unik kunskap och kompetens inom verksamheten som gynnar barnen och deras familjer. Beredning Ärendet har beretts i samarbete med Uppsala kommun samt närvårdskoordinatorerna. Förslaget till avtal har reviderats efter synpunkter från Regionkontoret samt ekonomiavdelningen för Nära vård och hälsa. Ledningsgruppen för Närvårdsamverkan Uppsala (NSU) stödjer det reviderade avtalet. Bilagor Bil 1 Gällande samverkansavtal Bil 2 Förslag till nytt avtal samverkan kring familjecentrerat arbete Bil 3 Sammanfattning av revideringar Bil 4 Organisation för familjecentretat arbete i Uppsala kommun Bil 5 Riktlinjer för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter i Uppsala län
3 (3) Kopia till Socialnämnden Uppsala kommun Närvårdskoordinatorerna Uppsala kommun Folkhälsoenheten Region Uppsala Förvaltningssekreterare Nära vård och hälsa
Avtal - samverkan kring familjecentrerat arbete 1 Parter Uppsala kommun: Utbildningsnämnden Socialnämnden Region Uppsala: Vårdstyrelsen 2 Definition av verksamhet Familjecentral/familjecentrerat arbetssätt (nedan kallat familjecentral). En familjecentral bör minst innefatta mödrahälsovård, barnhälsovård, socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete och öppen förskola. Vid en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen såsom barnmorska, distriktssköterska, förskolepersonal och familjebehandlare från socialtjänsten. 3 Sekretess Mellan samverkande parter gäller sekretess i enlighet med gällande lagstiftning. 4 Målgrupp Blivande föräldrar och familjer med barn i åldrarna 5 år. 5 Mål och inriktning Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa och förebygga ohälsa hos föräldrar och barn. Detta skall ske genom att i samverkan: göra öppna förskolan till en nära mötesplats stärka barnets rättigheter genom att erbjuda föräldrar kunskap och stöd stärka det sociala nätverket runt familjer utveckla arbetsformer för barn och föräldrars inflytande erbjuda tidigt stöd vara ett kunskaps- och informationscentrum ha ett uppsökande arbetssätt utveckla de olika professionernas yrkesroller genom samarbete använda befintliga resurser effektivt
2 (4) 6 Samverkande verksamheter I familjecentralen skall följande verksamheter ingå: Barnhälsovården Förskoleverksamheten/öppna förskolan Mödrahälsovården Socialtjänsten/familjeenheterna 7 Ledning och samordning Närvårdssamverkan Uppsala (NSU) utgör styrgrupp med uppgift att besluta om ärenden från beredningsgruppen. Beredningsgruppen består av en representant från varje familjecentral (där familjecentralernas fyra verksamhetsområden är representerade) och Region Uppsalas länsgemensamma samordnare. Deras uppgift är att bereda ärenden till NSU gällande: - förändring av avtal - budgetförändringar - uppstart av nya familjecentraler - verksamhetsutveckling och inriktning - verksamhetsuppföljning Varje familjecentral har en ledningsgrupp som består av lokalt verksamhetsansvariga och samordnare för familjecentralen med uppgift att: - utse en person till samordnarfunktionen - årligen fastställa verksamhetsplan och budget - årligen följa upp verksamheten i enlighet med de länsgemensamma riktlinjerna1 - utse representant till beredningsgruppen Familjecentralens samordnare med uppgift att: - fortlöpande leda och samordna processen kring det familjecentrerade arbetet - ansvara för att verksamhetsplan inklusive budget utarbetas årligen - ansvara för att uppföljning av verksamhetsplan sker årligen - vara sammankallande i ledningsgruppen och ordförande i arbetsgruppen - inneha uppdraget minst ett år (innevarande budgetår) Varje familjecentral har en arbetsgrupp som skall bestå av minst en person från varje enhet med uppgift att: - verka för genomförandet och utvecklingen av det familjecentrerade arbetet - kvalitetssäkra verksamhetens olika aktiviteter och metoder. 1 Riktlinje för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter i Uppsala län (217).
3 (4) 8 Ekonomi Nedan angivna kostnader finansieras enligt följande fördelningsprincip: Kostnad för samordnare Region Uppsala 5 % Socialförvaltningen 25 % Utbildningsförvaltningen 25 % Lönekostnader för samordnaren motsvarande f n 2 % av en heltidstjänst per enhet Utvecklingsbudget (fördelat på respektive familjecentral) Region Uppsala 4 kr (Gottsunda familjecentral 5 kr) Socialförvaltningen 1 kr (Gottsunda familjecentral 3 kr för SCF/UBF) Utbildningsförvaltningen 1 kr Utvecklingsmedel avser gemensamma omkostnader som gynnar personal och/eller familjer, såsom utbildning, planering, handledning, litteraturinköp och informationsmaterial. 9 Ansvar Respektive profession deltar i familjecentralens verksamhet enligt fastställd verksamhetsplan. Varje ingående verksamhet deltar i det familjecentrerade arbetet med fyra timmar per vecka och område. Endast tid som disponeras samtidigt av minst två av de ingående parterna räknas som familjecentrerat arbete. 1 Uppföljning och utvärdering Den lokala ledningsgruppen ansvarar för att sammanställa årlig verksamhetsrapport utifrån fastställda mål och tillhörande indikatorer. Rapporten ska delges beredningsgruppen och varje verksamhetsområde. En gemensam rapport ska sammanställas av beredningsgruppen och delges respektive avtalspart samt närvårdssamverkan Uppsala (NSU). 11 Avtalsperiod Avtalet gäller från 218 5-31 22 5-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget om inte parterna skriftligen säger upp avtalet. Uppsägningstid ett år. 12 Avtalsvillkor Detta avtal gäller under förutsättning att det godkänns av samtliga avtalsparter. Vid väsentligt ändrade förutsättningar ska var och en av parterna ha rätt att skriftligen begära omförhandling av avtalet. Avtalet är upprättat i lika många exemplar som samverkande parter.
4 (4) 13 Underskrift Avtalet är upprättat i två exemplar. För Region Uppsala För Uppsala kommun Uppsala 218 Malena Ranch Ordförande vårdstyrelsen Uppsala 218 Caroline Hoffstedt Ordförande utbildningsnämnden Uppsala 218 Kjell Haglund Ordförande socialnämnden
Sammanfattning av revideringar - 218 1 Parter Uppsala kommun: Utbildnings- och socialnämnden (tidigare Styrelsen för vård & bildning) Region Uppsala: Vårdstyrelsen (tidigare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen) 2 Definition av verksamhet (tidigare Verksamhetsidé) 3 Sekretess 4 Målgrupp 5 Mål och inriktning Justering har skett i enlighet med länsgemensamma riktlinjer för familjecentraler. 1 6 Samverkande verksamheter 7 Ledning och samordning Förtydliganden har gjorts kring -att Närvårdssamverkan Uppsala (NSU) utgör styrgrupp med uppgift att besluta om ärenden från beredningsgruppen. -att beredningsgruppen består av en representant från varje familjecentral (där familjecentralernas fyra verksamhetsområden är representerade) och Region Uppsalas länsgemensamma samordnare. -att varje familjecentral har en ledningsgrupp som består av lokalt verksamhetsansvariga och samordnare för familjecentralen. -att varje familjecentral har en arbetsgrupp som skall bestå av minst en person från varje enhet. 8 Ekonomi 9 Ansvar (tidigare verksamheternas åtaganden) Justering har skett i enlighet med länsgemensamma riktlinjer för familjecentraler. 1 Uppföljning och utvärdering Tidigare var uppföljning och utvärdering separata rubrikera. 1 Riktlinjer för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter i Uppsala län (217) Postadress: Uppsala kommun, 753 75 Uppsala Besöksadress: Stationsgatan 12 Telefon: 18-727 (växel) www.uppsala.se
2 (2) 11 Avtalsperiod Avtalet gäller från 218 5-31 22 5-31. 12 Avtalsvillkor Detta avtal gäller under förutsättning att det godkänns av samtliga avtalsparter. Vid väsentligt ändrade förutsättningar ska var och en av parterna ha rätt att skriftligen begära omförhandling av avtalet. 13 Underskrift Uppdaterat med aktuella ansvariga.
Familjecentraler inom Uppsala kommun Närvårdssamverkan Uppsala NSU Beredningsgrupp för familjecentraler i Uppsala Ledningsgrupp finns inom varje enhet Stenhagen/ arbetsgrupp. Ledningsgrupp finns inom varje enhet Ekeby/Flogsta arbetsgrupp. Ledningsgrupp finns inom varje enhet Gottsunda/ arbetsgrupp. Ledningsgrupp finns inom varje enhet Ga.Uppsala/Nyby arbetsgrupp Ledningsgrupp finns inom varje enhet Liljeforstorg/ arbetsgrupp. Ledningsgrupp finns inom varje enhet Sävja/ arbetsgrupp. 1
Riktlinjer för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter i Uppsala län
Förord Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Familjecentralen är en hälsofrämjande arena och nära mötesplats för blivande föräldrar och barnfamiljer. Familjecentralen har en viktig uppgift i främjandet av trygghet under barnens tidiga levnadsår, detta genom att sprida kunskap till och stödja blivande föräldrar och småbarnsföräldrar. På en familjecentral arbetar flera olika verksamheter tillsammans kring barnfamiljen såsom mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. I vissa kommuner ingår även Svenska kyrkan i samverkan kring familjecentralen. Här samordnas och samlokaliseras främjande och förebyggande arbete för barn och föräldrar, vilket innebär att familjecentralen kan fungera som en ingång för att nå alla föräldrar och samtidigt erbjuda kompletterande stödformer för föräldrar som är i behov av det. Dessa riktlinjer beskriver vad som definierar Familjecentralen och dess verksamhet. Vidare beskrivs Region Uppsala och länets kommuners gemensamma mål och syfte samt verksamhetsuppföljning för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter. Region Uppsala och länets kommuner ser familjecentralen som en självklar och viktig arena för hälsofrämjande och förebyggande arbete kring barn och barnfamiljer. Verksamheten ska bidra till att bygga grunden till ett tryggt och bra välfärdssamhälle. Familjecentralen är grundläggande för möjligheten att fånga barn och ungas behov. Processen kring framtagandet av detta riktlinjedokument har skett i samverkan med de kommunala familjecentralssamordnarna, Uppsala läns regionala samordnare för Föreningen för familjecentralers främjande och hälsoplanerare vid Folkhälsoenheten inom Region Uppsala. Arbetet har förankrats i de kommunala styr- och ledningsgrupperna. Inspiration till dokumentet har inhämtats från Region Jönköpings läns vägledningsdokument - Uppföljning och kvalitetssäkring av familjecentraler i Region Jönköpings län. Uppsala 217-8-16 2
Innehåll Förord... 2 Definition av Familjecentral... 4 Barnkonvention... 4 Mödrahälsovård... 5 Barnhälsovård... 5 Öppen förskola... 6 Socialtjänst... 6 Samverkan och samlokalisering... 7 Ledning och samordning... 7 Samordnare... 8 Introduktion till verksamhetsuppföljning/plan... 8 Bilaga 1 Mall för slussnings- och flödesmätning... 1 Bilaga 2 Förslag på mall för föräldraenkät... 11 Bilaga 3 Samordnarfunktion på familjecentralen... 13 Bilaga 4 Förslag på mall för samverkansavtal... 14 3
Definition av Familjecentral En familjecentral är en unik mötesplats för föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete och öppen förskola. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen såsom barnmorska, distriktssköterska, förskolepedagog och familjebehandlare från socialtjänsten. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, till exempel kommun och landsting, samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärfacklig samverkan. Det finns många benämningar på det som den nationella Föreningen för Familjecentralers främjande valt att kalla familjecentral. Men oavsett om det heter familjecentral, familjecentrum, familjens hus eller något annat så är det ovan nämnda kriterier som avgör om verksamheten är en familjecentral. Familjecentralen syftar till att stärka barnets rättigheter genom att erbjuda föräldrar kunskap och stöd i sitt föräldraskap. Allt arbete på en familjecentral är inriktat på att förstärka det som föräldrar och barn mår bra av och att tidigt förebygga sådant som kan leda till problem eller ohälsa. Målet med verksamheten är att: Finnas tillgänglig som nära mötesplats Stärka det sociala nätverket runt familjer Utveckla arbetsformer för barn och föräldrars inflytande och möjlighet att påverka verksamhetens innehåll Erbjuda tidigt stöd Vara ett kunskaps- och informationscentrum Ha ett uppsökande arbetssätt Utveckla de olika professionernas yrkesroller genom samarbete Använda befintliga resurser effektivt Familjecentralen ska vara den självklara mötesplatsen för föräldrar att söka hjälp och stöd på samt vara en väg till hjälp på rätt nivå. Familjen ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Familjecentralens arbetssätt och insatser har utgångspunkt i hela familjen och deras livsvillkor. Vidare kännetecknas verksamheten av ett hälsofrämjande perspektiv där frisk- och skyddsfaktorer lyfts fram och tas tillvara. Familjecentralen ska tillhandahålla riktad gruppverksamhet/-utbildningar utifrån identifierade behov och önskemål hos familjer. Arbetssättet förutsätter att verksamheterna samverkar utifrån ett barn- och familjeperspektiv, genom att alltid sätta barnets bästa i främsta rummet. Målet är att stärka familjen och därmed förbättra villkoren för barnet, detta i enlighet med artikel 3 i FN:s konvention för barnets rättigheter. Barnkonvention Kärnan i barnkonventionen är respekten för varje barn som individ och subjekt i sitt liv på samma villkor som vuxna. En central aspekt är att barn har rättigheter som fullvärdiga medborgare i samhället. Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och barnets bästa ska alltid komma i första rummet vid alla åtgärder som berör barn. 4
Barnkonventionen innehåller såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och understryker deras beroende till varandra. Barnkonventionen vilar på fyra grundläggande principer. Dessa ska vara ledande för hur konventionens övriga artiklar bör tolkas. De fyra grundläggande principerna är: Förbud mot diskriminering (artikel 2). Alla barn har rätt att ta del av sina rättigheter. Barnets bästa i främsta rummet (artikel 3). Alla beslut som tas och som på något sätt berör barn ska beakta barnets bästa. Rätten till liv och utveckling (artikel 6). Inte bara barnets överlevnad, utan även hans eller hennes utveckling skall säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga. Rätten att få komma till tals (artikel 12). Barnets åsikter ska komma fram och ges respekt. Barnkonventionen är vägledande för allt arbete på Familjecentralen. Den är en del av allt som pågår och inte en fristående aktivitet. Det huvudsakliga målet är att stimulera utveckling och hälsa för barn och föräldrar samt att stödja och stärka föräldrars omsorgsförmåga. Mödrahälsovård Mödrahälsovården (MVC) är en viktig del i samhällets trygghetssystem och har en lång tradition av att erbjuda en tillgänglig, säker och kostnadsfri vård till befolkningen. Det stora antalet möten med blivande föräldrar och föräldrar, barn och anhöriga som sker inom MVC under graviditeten och efter förlossningen är unika tillfällen att, förutom att erbjuda säker vård, även påverka levnadsvanor och bidra till ökad jämställdhet i föräldraskapet. Den fördjupade samverkan som sker inom en familjecentral kan därför förväntas ge betydande samhällsvinster i form av bättre folkhälsa på kort och lång sikt. Familjecentralen underlättar samordning kring familjer som har stora behov av olika insatser. Barnmorskemottagningens uppdrag regleras i Region Uppsalas Regelbok för barnmorskemottagningar som fastställs av vårdstyrelsen. I regelboken definieras det tilläggsåtagande som beskriver mottagningens uppdrag i det familjecentrerade arbetet. Mödrahälsovården styrs av hälso- och sjukvårdslagen. Barnhälsovård Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Verksamheten omfattar barn i åldern - 6 år (intill skolstart). Barnhälsovårdens övergripande mål kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn samt att uppmärksamma barn med särskilda behov och förebygga risker i barnets närmiljö och samhället. Enligt Socialstyrelsen krävs det samsyn, struktur och styrning för att hälsoarbetet inom barnhälsovården ska vara framgångsrikt. Familjecentralen lyfts fram som ett konkret exempel på hur BVC-personalens samverkan med olika verksamheter kan organiseras. Den största vinsten med familjecentralers samverkansform är personalens ökade förmåga att upptäcka och möta barnfamiljernas behov av stöd, vilket gör familjecentralen till en väl lämpad arena för föräldrastöd. 5
Utvärderingar av barnhälsovården i Skåne visar att BVC som är kopplade till familjecentraler inkommer med fler anmälningar till socialtjänsten än BVC som inte ingår i en familjecentral, samt att närvaron av social rådgivare på familjecentraler medför att samverkan med socialtjänsten kring enskilda barn och deras familjer sker oftare än på BVC som inte ingår i en familjecentral. Barnavårdscentralens (BVC) uppdrag regleras i Regelbok för vårdval vårdcentral. I regelboken definieras det tilläggsåtagande som beskriver mottagningens uppdrag i det familjecentrerade arbetet. Barnhälsovården styrs av hälso- och sjukvårdslagen. Öppen förskola Den öppna förskolan är familjecentralens hjärta och centrum. På denna arena finns dessutom möjlighet till ett nära samarbete med andra aktörer, exempelvis tandhälsovård, bibliotek och svenska för invandrare (SFI). Genom samverkan ökar verksamheternas förmåga att upptäcka och tillgodose behov i barnfamiljerna. Den öppna förskolan erbjuder barn en pedagogisk gruppverksamhet samtidigt som den vid behov ger föräldrar stöd i föräldrarollen. Den öppna förskolan utvecklas tillsammans med barn och föräldrar genom inflytande och delaktighet från besökarna. En öppen förskola är ett komplement till förskola och pedagogisk omsorg. Öppna förskolan vänder sig till barn som ej är inskrivna i förskola och deras föräldrar eller annan vuxen som följer med barnet. Här ges även vuxna möjlighet till social gemenskap. Den kommunala öppna förskolan styrs av Skollagen (främst kapitel 25). Socialtjänst Enligt Socialtjänstlagen ska socialtjänsten arbeta förebyggande och uppsökande gentemot kommuninvånarna. Särskilt fokus ligger på barns sociala situation och välmående. Socialtjänsten ska förutom att erbjuda ett generellt förebyggande arbete även tidigt upptäcka utsatta barns behov för att så tidigt som möjligt kunna erbjuda barn och föräldrar olika former av stöd. Familjecentralen blir då en arena där socialtjänsten arbetar utan myndighetsutövande och mycket tidigt kommer i kontakt med barn och deras föräldrar. I samverkan med de andra aktörerna kan socialtjänsten bidra till att minska små barns riskfaktorer och hälsoproblem genom att exempelvis ge lättillgängligt stöd i föräldrarollen eller genom att i akuta situationer finnas där och hänvisa vidare till rätt form av stöd. På en familjecentral ges därigenom socialtjänsten möjlighet till såväl den närhet till kommuninvånarna som utövande av sitt breda uppdrag, från samhällsinformation och förebyggande arbete till tidig upptäckt, som lagstiftningen förespråkar. 6
Samverkan och samlokalisering Samverkan mellan de olika yrkesgrupperna är en förutsättning för en fungerande familjecentral. Den främsta vinsten med samverkan mellan många yrkeskategorier kring barn och barnfamiljer är att den ökar förmågan att upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljer i ett upptagningsområde. Samverkan skapar bättre förutsättningar att skräddarsy lösningar för familjens specifika behov. Samverkan är inte unikt för familjecentraler. Krav på samverkan ställs även på icke samlokaliserade verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård och socialtjänst. Skillnaden är att behovet av samverkan utgör drivkraften till att familjecentraler har uppkommit och därför är samverkan en definierande funktion för familjecentralen. En familjecentral ska således ses som en samordnad organisation där samverkan och tvärprofessionellt samarbete sker. Samlokalisering, gemensam ledning, styrning och samordning anses vara viktiga faktorer för att nå en framgångsrik fördjupad samverkan mellan familjecentralens ingående verksamheter, vilka var för sig har skilda uppdrag. Samlokalisering innebär att alla verksamheter finns samlade under ett tak samt bedriver sina verksamheter samtidigt. För varje familjecentral tecknas ett regionalt/lokalt samverkansavtal i syfte att säkra samverkan, kontinuitet och kvalitet i familjecentralens verksamhet. Avtalet reglerar verksamhetens ledningsstruktur, innehåll, samverkan, respektive parts ansvarsområden och finansiering. De lokala samverkansavtalen ska säkra det familjecentrerade arbetssättets utveckling, långsiktighet, uppföljning och inriktning. Familjecentralens utgångspunkt är unik då den samlokaliserar olika verksamheter och därmed lättare kan bygga bort så kallade stuprör. Genom familjecentralen får familjerna en dörr in dit de kan gå med sina frågor och alltid uppleva att de kommit rätt. Många föräldrar efterfrågar mötesplatser för utbyte och umgänge med andra, särskilt föräldrar som saknar egna nätverk. De lokala förutsättningarna såsom befolkningsmängd och demografiska och socioekonomiska förhållanden ger olika förutsättningar för den enskilda familjecentralens uppbyggnad och inriktning. För att skapa likvärdiga och goda villkor för alla barn och föräldrar inom kommunen/stadsdelen/regionen kan familjecentralen ha en funktion som nav för det familjecentrerade arbetssättet. Ledning och samordning För ledning och samordning av det familjecentrerade arbetet i Uppsala län finns kommunala styr-/ledningsgrupper. Varje lokal styr-/ledningsgrupp består av berörda verksamhetschefer för mödra- och barnhälsovård, Socialförvaltningen och Öppna förskolan samt representation från Svenska kyrkan i de fall de ingår i samverkan. Styr-/ledningsgruppen har regelbundna möten där samordnaren för familjecentralen deltar. Styr/ledningsgruppen har till uppgift att: årligen följa upp och fastställa verksamhetsplan fastställa ekonomisk ram för det familjecentrerade arbetet besluta om förändring av samordnarfunktionernas omfattning ansvara för att informera och förankra arbetet inom sina respektive verksamheter 7
Samordnare En samordnarfunktion ska finnas på varje Familjecentral. Den lokala samordnaren ska vara föredragande i styr/ledningsgruppen (se bilaga 2). Samordnaren har till uppgift att: leda och samordna arbetet på FC utifrån verksamhetsplanen initiera utvecklingsarbete i samråd med styr-/ledningsgruppen ansvara för att verksamhetsplan och driftsbudget utarbetas årligen sammankalla samt leda och dokumentera möten med styr-och/eller ledningsgruppen vara familjecentralens kontaktperson gentemot övriga verksamheter och omvärlden koordinera samverkan mellan de olika professionerna redovisa uppföljning av verksamhetsplan och driftsbudget årligen Introduktion till verksamhetsuppföljning/plan Verktyg för verksamhetsuppföljning ger underlag för nästkommande års verksamhetsplan för familjecentralerna i Uppsala län. Se bilaga 1. Syftet med uppföljningen är att ge information om verksamhetens måluppfyllelse, men framför allt bidra till kvalitetsutveckling och förverkliga de mål som är beskrivna i samverkansavtalet för familjecentralerna. De verksamhetsmål som via självreflektionsinstrumentet och föräldraenkäten ska följas upp är följande: Finnas tillgänglig som nära mötesplats Ha ett uppsökande arbetssätt Erbjuda tidigt stöd Stärka det sociala nätverket runt familjer Utveckla arbetsformer för barn och föräldrars inflytande och möjlighet att påverka verksamhetens innehåll Reflektera och beskriv gemensamt hur verksamheten arbetat för att uppnå dessa mål. Verksamhetsuppföljningens olika delar: Beskrivning av familjecentral och upptagningsområde Besöksstatisk Slussningsstatistik (v. 9,1,11 samt v. 46,47,48) Se Bilaga 2 Uppföljning av verksamhetsmål genom: - Personalens uppfattning av verksamheten via självreflektionsinstrumentet. - Föräldrarnas uppfattning av verksamheten via föräldraenkäten. Fråga 2-7 i föräldraenkäten är obligatoriska då de ingår i verksamhetsuppföljningen. Redovisning av utvecklingsmedel 8
SWOT-analys1 och reflektioner Inriktning inför nästkommande verksamhetsår Resultatet av verksamhetsuppföljningen analyseras, sedan väljs två prioriterade mål ut som ska arbetas med under nästkommande år dessa utöver de mål som redan finns definierade i samverkansavtalet. För att ta del av uppföljningsverktygen i format som möjliggör ifyllnad och utskrift se www.familjecentraler.se och klicka sedan vidare till Regionala nätverk. Samordnaren för familjecentralen ska på styr-/ledningsgruppens uppdrag leda och samordna det gemensamma arbetet. Samordnaren ska också genom samtliga medarbetares inflytande och delaktighet skapa förutsättningar för en optimal samverkan. Samordnaren ansvarar vidare för att verksamheten följs upp kontinuerligt och utmynnar i en årlig verksamhetsuppföljning. Samordnarens uppdrag återfinns i Bilaga 4. 1 SWOT står för Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats och är ett strategiskt verktyg som organisationer och företag kan använda för att identifiera, granska och utvärdera styrkor, svagheter, möjligheter och hot avseende den egna organisationen. 9
Bilaga 1 Mall för slussnings- och flödesmätning Under tre veckor per termin på våren under vecka 9+1+11 och på hösten under vecka 46+47+48 dokumenterar samtliga samverkande professioner på familjecentralen alla interna samrådskontakter och konsultationer som genomförts. Den erhållna slussningsstatistiken sammanställs av samordnaren till verksamhetsuppföljningen/plan. Denna statistik används för att jämföra hur personalen använder sig av varandras kompetens samt hur väl verksamheterna möter familjernas behov av stöd. 1
Bilaga 2 Förslag på mall för föräldraenkät För att ta del av Familjecentralens enkät i format som möjliggör redigering och utskrift se www.familjecentraler.se och klicka sedan vidare till Regionala nätverk. Observera att fråga nummer 2-7 ingår i den länsgemensamma verksamhetsuppföljningen och bör således alltid ingå i föräldraenkäten. Utöver dessa kan lokala anpassningar, exempelvis ytterligare enkätfrågor och kommunala logotyper göras i wordmallen, se ovan. Familjecentralens enkät Familjecentralen ska vara en viktig mötesplats för föräldrar och barn. Här erbjuder vi stöd, kunskap och information kring ditt föräldraskap. Vi vill veta vad vi är bra på och vad vi kan förbättra. Tack för att du svarar på frågorna! 1. Känner du dig välkommen på familjecentralen? Inte alls I liten utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Kommentar: 2. Har familjecentralen aktiviteter som du och ditt/dina barn vill delta i? Inte alls I liten utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Kommentar: 3. Kände du till (innan du fick denna enkät) att mödrahälsovården, barnhälsovården, socialtjänsten och öppna förskolan samarbetar i familjecentralen för att ge stöd till föräldrar? Inte alls 11
I liten utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Kommentar: 4. Får du det stöd som förälder/blivande förälder som du behöver från familjecentralen? Inte alls I liten utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Kommentar: 5. Upplever du att det finns möjligheter att påverka innehållet i familjecentralens arbete? Inte alls I liten utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Kommentar: 6. Jag som förälder har fått nya kontakter/vänner på familjecentralen. Inte alls I liten utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Kommentar: 7. Mitt/mina barn har fått nya kontakter/vänner på familjecentralen. Inte alls I liten utsträckning I stor utsträckning I mycket stor utsträckning Kommentar: Övriga kommentarer: Tack för din medverkan! Personalen på familjecentralen 12
Bilaga 3 Samordnarfunktion på familjecentralen Uppdraget består i att administrera och samordna familjecentralens verksamhet inom ramen för samverkansavtalet mellan landsting och kommun (och i vissa fall med Svenska kyrkan). 2% tjänstgöringstid är avsatt för uppdraget. Samordnarens arbetsuppgifter Leda och samordna arbetet på FC utifrån verksamhetsplanen o o o o Utarbeta verksamhetsplan, verksamhetsuppföljning och budget Sammankalla, leda och dokumentera lokala FC-möten och planeringsdagar Vara tillgänglig för frågor och information från medarbetare Ansvara för inköp, ekonomi, administration och dokumentation Initiera utvecklingsarbete i samråd med styr-/ledningsgruppen o Deltagande i lokala, regionala samt nationella sammanhang o Omvärldsbevakning Sammankalla samt leda och dokumentera möten med styr-och/eller ledningsgruppen* o Vidarebefordra information till medarbetare på familjecentralen *Gäller ej familjecentralssamordnare i Uppsala kommun Vara familjecentralens kontaktperson gentemot övriga verksamheter och omvärlden o Kontakt med verksamhetschefer o Ta emot studiebesök samt arrangera studieresor o Delta i länsgemensamma samordnarträffar 2 dagar/år, samt utbildningsdagar 2 halvdagar/år, som arrangeras av Folkhälsoenheten inom Region Uppsala o Vidarebefordra information från Folkhälsoenheten till familjecentralspersonal och styr-/ledningsgruppen 13
Bilaga 4 Förslag på mall för samverkansavtal Förslag på samverkansavtal för länets samtliga Familjecentraler VERKSAMHETSIDÉ Familjecentrerat arbete innebär möten med barnfamiljer där olika professioner samverkar för att erbjuda tidigt stöd och tidiga insatser. I det familjecentrerade arbetet ska familjens hela livssituation uppmärksammas. Samverkan, helhetssyn, delaktighet och inflytande är centrala begrepp. Verksamhetens aktiviteter, allt från information till gruppverksamhet, genomsyras av att främja och lyfta fram skyddsfaktorer samt att minska riskfaktorer i syfte att motverka mer långtgående stöd- och hjälpinsatser. Vid familjecentralen samverkar olika professioner med och kring familjerna för att skapa förutsättningar för barn och föräldrar till en stimulerande och utvecklande tid under barnens uppväxtår. Samspelet mellan de olika yrkesgrupper som ingår i det familjecentrerade arbetet stärker respektive yrkesgrupp i mötet med barn och föräldrar, varvid alla på ett tydligt sätt kan profilera sin kompetens och profession. PARTER Öppna förskolan, XX förvaltning Förebyggande enhet, Socialförvaltning Mödrahälsovård, Region Uppsala Barnhälsovård, Region Uppsala (Svenska kyrkan) SEKRETESS Mellan samverkande parter vid familjecentralen gäller sekretess. Sekretessen kan endast upphävas om den enskilde familjen/personen tillåter det. Undantag, präster i Svenska Kyrkan har total sekretess. MÅLGRUPP Samverkansavtalet gäller i första hand blivande föräldrar och familjer med barn i åldrarna -6 år i aktuell kommun. MÅL OCH INRIKTNING Det familjecentrerade arbetet syftar till att stärka barnets rättigheter genom att erbjuda föräldrar kunskap och stöd i sitt föräldraskap. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa och förebygga ohälsa hos föräldrar och barn. Detta skall ske genom att i samverkan: Finnas tillgänglig som nära mötesplats Stärka det sociala nätverket runt familjer Utveckla arbetsformer för barn och föräldrars inflytande och möjlighet att påverka verksamhetens innehåll Erbjuda tidigt stöd 14
Vara ett kunskaps- och informationscentrum Ha ett uppsökande arbetssätt Utveckla de olika professionernas yrkesroller genom samarbete Använda befintliga resurser effektivt SAMVERKANDE VERKSAMHETER I familjecentralen skall följande verksamheter ingå: Öppna förskolan Socialtjänsten med inriktning mot förebyggande arbete. Barnhälsovården Mödrahälsovården Ev. lokalt pastorat LEDNING/SAMORDNING För ledning och samordning av verksamheten skall finnas styrgrupp, samordnarfunktion för familjecentralen samt samverkande team på Familjecentralen. Styrgruppen består av en verksamhetsansvarig från varje ingående avtalspart samt Region Uppsalas länssamordnare och dess uppgifter är att: - utse en person till samordnarfunktionen samt personer till familjecentralen besluta om förändringar av samordnarfunktionens omfattning årligen fastställa verksamhetsplan och budget årligen följa upp verksamheten bl.a. via verksamhetsberättelse Samordnarfunktionen har till uppgift att: - fortlöpande leda och samordna processen kring det familjecentrerade arbetet ansvara för att verksamhetsplan inklusive budget utarbetas årligen ansvara för att uppföljning av verksamhetsplan sker årligen Arbetsgruppen på familjecentralen består av personer som aktivt deltar i arbetet. Gruppen skall bestå av minst en person från varje enhet. Arbetsgruppens uppgift är att: - verka för genomförandet och utvecklingen av det familjecentrerade arbetet kvalitetssäkra verksamhetens olika aktiviteter och metoder. EKONOMI Finansiering av samordnarfunktion med administrativa kostnader samt utvecklings- och verksamhetskostnader. Nedan angivna kostnader finansieras enligt följande princip: Region Uppsala XX% Socialtjänsten XX% Utbildning/Skolförvaltningen XX% Lönekostnader för samordnaren f n 2 % av en heltidstjänst Administrativa omkostnader som är gemensamma som t.ex. kopiering, kontorsmaterial, IT-kostnader och telefon. 15
Utvecklingskostnader Anslag för utveckling av det arbete som är av gemensamt intresse för all personal inom familjecentrum t.ex. kursavgifter, handledning, litteratur. Verksamhetskostnader Anslag för verksamhet som drivs gemensamt t.ex. föräldrautbildning, aktiviteter för familjer, visst material. Finansiering av lokaler Respektive samverkanspart betalar för egna verksamhetslokaler. ANSVARSFÖRDELNING Socialtjänstens ansvar Personal från förebyggande enhet deltar i familjecentralens verksamhet enligt fastställd verksamhetsplan. Mödrahälsovårdens ansvar Barnmorskor deltar i familjecentralens verksamhet enligt fastställd verksamhetsplan. Barnhälsovårdens ansvar Distriktssköterskor deltar i familjecentralens verksamhet enligt fastställd verksamhetsplan. Pastorats ansvar Diakon deltar i familjecentralens verksamhet enligt fastställd verksamhetsplan. AVTALSPERIOD Avtalet gäller från 2XX-XX-XX 2XX-XX-XX. Avtalet förlängs därefter ett år i taget om inte parterna skriftligen säger upp avtalet. Uppsägningstid ett år. AVTALSVILLKOR Detta avtal gäller under förutsättning att det godkänns av samtliga avtalsparter. Vid väsentligt ändrade förutsättningar ska var och en av parterna ha rätt att skriftligen begära omförhandling av avtalet. Avtalet är upprättat i lika många exemplar som samverkande parter. UNDERSKRIFT För Region Uppsala För aktuell kommun och berörda förvaltningar För ev lokalt pastorat 16
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-16 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Inge Bruce Tfn 18-611 6 44 E-post inge.bruce@regionuppsala.se Dnr VS218-53 Vårdstyrelsen Förbättring av trycksårsarbete i Region Uppsala Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Förvaltningsdirektören för Nära vård och hälsa får i uppdrag att till vårdstyrelsens sammanträde i juni 218 redovisa hur förvaltningen avser arbeta för att förbättra trycksårsarbetet på Närvårdsavdelningen i Uppsala. 2. Förvaltningsdirektören för Nära vård och hälsa får även i uppdrag att, förutom den ordinarie punktprevalensmätningen i mars, genomföra mätning av trycksårsprevalens i augusti och december varje år. Ärendebeskrivning Resultaten från punktprevalensmätningarna för trycksår (PPM Trycksår) visar att Region Uppsala har en hög andel rapporterade trycksår jämfört med riket. Enligt den senaste sammanställda rapporten för markörbaserad journalgranskning (MJG) är trycksår en undvikbar vårdskada till 9 procent. Punktprevalensmätning innebär att alla patienter, över 18 år som finns inom slutenvården en viss dag, bedöms om de har trycksår eller inte och vilken svårighetsgrad. Kategori 1 är en rodnad som inte bleknar vid tryck, kategori 2 är avskavd hud eller blåsa, kategori 3 är sår som omfattar hudens alla lager och kategori 4 är sår med omfattande vävnadsskada. Region Uppsala har sedan PPM för trycksår startade, haft en hög andel trycksår. Resultatet från 217 års mätning visade att Region Uppsala hade 15,7 procent trycksår jämfört med snittet för riket som var 13,5 procent. Detta var också ett sämre resultat än 216. Resultatet för i år visar på ytterligare en försämring. Region Uppsala redovisar i år ett resultat på 23,4 procent trycksår. Akademiska sjukhuset redovisar ett resultat på 25 procent trycksår och Lasarettet i Enköping på nio procent trycksår. Det nationella resultatet i årets mätning är 14,1 procent. Merparten av trycksåren tillhör kategori 1. Trycksår kategori 2 4 visar för Region Uppsala 11 procent och för riket 8 Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (3) procent. Närvårdsavdelningen i Uppsala har bättre resultat på mätningen än Region Uppsalas sammanlagda resultat. Landstinget Kronoberg beräknade att deras kostnader för trycksår uppgick till 5 miljoner kronor per år 217. Summan motsvarade kostnaden för 57 sjuksköterskor. Landstinget Kronoberg har arbetat aktivt för att få ner antalet trycksår och på ett år halverades antalet inneliggande patienter med trycksår från 18 till 1 procent. Året efter minskade trycksåren till 5 procent. Den stora förändringen var tydlig kommunikation från högsta ledningen på chefsmöten och i ledningsgrupper. Vid trycksårmätningen 218 har Region Uppsala 142 inneliggande patienter med trycksår. Det motsvarar 6 avdelningar, fullbelagda med trycksårspatienter. Från och med 218 har en ny indikator tillkommit i Regionplan och budget, sjukhusförvärvade trycksår. Denna efterfrågas i tertial- och årsrapport. Mätning bör därför ske tre gånger per år. Kostnader och finansiering Initialt tillkommer kostnader för madrasser och tryckavlastande hjälpmedel. På sikt tjänas dessa kostnader in med stor marginal. På ett års sikt blir det en stor besparing om antalet inneliggande patienter med trycksår minskar. Kostnader för inköp av madrasser och tryckavlastande hjälpmedel skall rymmas inom ordinarie budget. Konsekvenser På avdelningar som arbetar konsekvent med trycksårsminskande aktiviteter är det en klar möjlighet att arbetsmiljön förbättras, med ett gemensamt mål som alla arbetar mot. Engagemanget från högsta ledningen behöver genomsyra hela verksamheten. Beredning Förvaltningsdirektören för Nära vård och hälsa stödjer beslutsförslaget med tillägget att det vore lämpligt att en tjänst som sårsjuksköterska/sårsamordnare tillsätts övergripande inom Region Uppsala. Bilagor Punktprevalensmätning trycksår 218, utgiven av SKL. Kopia till Förvaltningsdirektören Nära vård och hälsa Sjukhusstyrelsen
3 (3)
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 218 Exkl. rättspsykiatrisk vård Data från vissa lokala mätningar som genomförts i egen regi ingår Endast patienter 18 år och äldre ingår
Andel riskpatienter Riket (1432) Norrbotten (41) Dalarna (44) Västmanland (48) Uppsala (68) Kronoberg (291) Värmland (443) Blekinge (276) Stockholm (394) Kalmar (447) Skåne (1861) Västra Götaland (2167) Sörmland (446) Örebro (429) Västernorrland (384) Gävleborg (463) Halland (436) Jönköping (391) Östergötland (63) Västerbotten (43) Gotland (19) Jämtland Härjedalen (166),% 5,% 1,% 15,% 218 217 2,% 216 25,% 3,% 35,% Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala. Skalan består av sju variabler psykisk status, fysisk aktivitet, rörelseförmåga, födointag, vätskeintag, inkontinens, allmäntillstånd. Riskbedömningen går från 7 poäng (lägst) till 28 (högst). En patient med 2 poäng eller lägre bedöms vara en riskpatient.
Andel patienter med trycksår (kat 1-4) Riket (1432) Uppsala (68) Sörmland (446) Norrbotten (41) Dalarna (44) Västmanland (48) Gotland (19) Västra Götaland (2167) Jämtland Härjedalen (166) Östergötland (63) Stockholm (394) Kronoberg (291) Skåne (1861) Gävleborg (463) Värmland (443) Blekinge (276) Halland (436) Örebro (429) Västerbotten (43) Jönköping (391) Västernorrland (384) Kalmar (447),% 5,% 1,% 15,% 218 217 216 2,% 25,% 3,%
Andel med trycksår av kategori 2-4 Riket (1432) Uppsala (68) Jämtland Härjedalen (166) Västmanland (48) Dalarna (44) Kronoberg (291) Västra Götaland (2167) Norrbotten (41) Gotland (19) Stockholm (394) Sörmland (446) Halland (436) Gävleborg (463) Värmland (443) Skåne (1861) Östergötland (63) Blekinge (276) Örebro (429) Jönköping (391) Västernorrland (384) Västerbotten (43) Kalmar (447),% 2,% 4,% 6,% 218 217 8,% 216 1,% 12,% 14,%
Andel med trycksår orsakad av medicnteknisk utrustning (kat. 1-4) Riket (1432) Jämtland Härjedalen (166) Västernorrland (384) Östergötland (63) Uppsala (68) Norrbotten (41) Kronoberg (291) Västra Götaland (2167) Gävleborg (463) Halland (436) Dalarna (44) Skåne (1861) Västmanland (48) Gotland (19) Värmland (443) Blekinge (276) Stockholm (394) Sörmland (446) Kalmar (447) Jönköping (391) Västerbotten (43) Örebro (429),5,1,15 218 217 216,2,25,3 Med medicinteknisk utrustning avses t ex kateter, sond eller syrgasmask.
Andel med sjukhusförvärvade trycksår (kat 1-4) Riket (1179) Uppsala (511) Sörmland (374) Norrbotten (34) Östergötland (54) Västmanland (339) Dalarna (366) Västra Götaland (1853) Jämtland Härjedalen (144) Gotland (9) Värmland (366) Stockholm (2521) Västerbotten (328) Skåne (1548) Kronoberg (235) Halland (339) Västernorrland (312) Gävleborg (385) Blekinge (226) Örebro (345) Jönköping (33) Kalmar (334),% 5,% 1,% 218 217 15,% 216 2,% 25,% De patienter vars samtliga trycksår var dokumenterade i journalen inom 24 timmar räknas bort från de med trycksår. Därför görs beräkningen endast på de patienter som legat inne minst 24 timmar. Måttet kan därför skilja sig en del från andelen med trycksår totalt. Nämnaren står inom parantes efter landsting/region.
Riskbedömning enligt Modifierad Nortonskala. Skalan består av sju variabler psykisk status, fysisk aktivitet, rörelseförmåga, födointag, vätskeintag, inkontinens, allmäntillstånd. Riskbedömningen går från 7 poäng (lägst) till 28 (högst). En patient med 2 poäng eller lägre bedöms vara en riskpatient.
De patienter vars samtliga trycksår var dokumenterade i journalen inom 24 timmar räknas bort från de med trycksår. Därför görs beräkningen endast på de patienter som legat inne minst 24 timmar. Måttet kan därför skilja sig en del från andelen med trycksår totalt. Nämnaren står inom parantes efter landsting/region.
Andel riskpatienter riskbedömda inom 24 timmar Riket (2773) Stockholm (599) Gävleborg (8) Skåne (357) Norrbotten (115) Halland (68) Värmland (14) Jönköping (66) Kronoberg (63) Västra Götaland (415) Västernorrland (66) Örebro (76) Gotland (17) Västerbotten (66) Blekinge (54) Jämtland Härjedalen (24) Uppsala (139) Västmanland (98) Kalmar (85) Östergötland (13) Sörmland (74) Dalarna (14),% 1,% 2,% 3,% 4,% 218 5,% 217 216 6,% 7,% 8,% 9,% 1,%
Andel riskpatienter hudbedömda inom 24 timmar Riket (2773) Stockholm (599) Gävleborg (8) Kronoberg (63) Kalmar (85) Skåne (357) Gotland (17) Västra Götaland (415) Blekinge (54) Halland (68) Örebro (76) Jönköping (66) Norrbotten (115) Jämtland Härjedalen (24) Västerbotten (66) Värmland (14) Västmanland (98) Västernorrland (66) Sörmland (74) Östergötland (13) Uppsala (139) Dalarna (14),% 1,% 2,% 3,% 4,% 218 5,% 217 216 6,% 7,% 8,% 9,% 1,%
Andel riskpatienter med förebyggande eller behandlande madrass Riket (3136) Blekinge (62) Gotland (18) Gävleborg (92) Halland (82) Kalmar (98) Kronoberg (73) Västmanland (18) Värmland (111) Örebro (88) Dalarna (118) Skåne (397) Västernorrland (77) Västra Götaland (456) Västerbotten (71) Uppsala (156) Stockholm (693) Östergötland (115) Norrbotten (128) Sörmland (93) Jönköping (73) Jämtland Härjedalen (27),% 1,% 2,% 3,% 4,% 218 5,% 217 216 6,% 7,% 8,% 9,% 1,% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.
Andel riskpatienter med glidlakan Riket (3136) Kronoberg (73) Värmland (111) Blekinge (62) Örebro (88) Halland (82) Kalmar (98) Gävleborg (92) Jönköping (73) Västerbotten (71) Skåne (397) Östergötland (115) Gotland (18) Norrbotten (128) Västernorrland (77) Västra Götaland (456) Jämtland Härjedalen (27) Sörmland (93) Dalarna (118) Uppsala (156) Stockholm (693) Västmanland (18),% 1,% 2,% 3,% 4,% 218 217 5,% 216 6,% 7,% 8,% 9,% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.
Andel riskpatienter med vändning/lägesändring i säng Riket (3136) Jämtland Härjedalen (27) Kalmar (98) Värmland (111) Kronoberg (73) Blekinge (62) Gotland (18) Gävleborg (92) Örebro (88) Stockholm (693) Jönköping (73) Västerbotten (71) Östergötland (115) Västmanland (18) Norrbotten (128) Västra Götaland (456) Skåne (397) Dalarna (118) Västernorrland (77) Uppsala (156) Halland (82) Sörmland (93),% 1,% 2,% 3,% 218 4,% 217 216 5,% 6,% 7,% 8,% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.
Andel riskpatienter med hälavlastning Riket (3136) Kronoberg (73) Halland (82) Dalarna (118) Kalmar (98) Gotland (18) Östergötland (115) Gävleborg (92) Norrbotten (128) Västra Götaland (456) Örebro (88) Jämtland Härjedalen (27) Västernorrland (77) Värmland (111) Skåne (397) Blekinge (62) Jönköping (73) Uppsala (156) Stockholm (693) Västerbotten (71) Sörmland (93) Västmanland (18),% 1,% 2,% 3,% 218 4,% 217 216 5,% 6,% 7,% 8,% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.
Andel riskpatienter med lägesändring i stol Riket (3136) Kalmar (98) Blekinge (62) Jämtland Härjedalen (27) Stockholm (693) Västerbotten (71) Gotland (18) Jönköping (73) Västra Götaland (456) Norrbotten (128) Halland (82) Skåne (397) Kronoberg (73) Västmanland (18) Värmland (111) Dalarna (118) Uppsala (156) Sörmland (93) Östergötland (115) Örebro (88) Västernorrland (77) Gävleborg (92),% 1,% 2,% 3,% 218 217 216 4,% 5,% 6,% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.
Andel riskpatienter med dyna i stol Riket (3136) Gotland (18) Västerbotten (71) Jämtland Härjedalen (27) Blekinge (62) Norrbotten (128) Skåne (397) Kalmar (98) Örebro (88) Halland (82) Västra Götaland (456) Östergötland (115) Sörmland (93) Västmanland (18) Stockholm (693) Västernorrland (77) Dalarna (118) Uppsala (156) Värmland (111) Jönköping (73) Kronoberg (73) Gävleborg (92),% 5,% 1,% 15,% 218 217 2,% 216 25,% 3,% 35,% Vilken förebyggande insatts som ska sättas in för en patient är en individuell bedömning. Målet behöver därför inte alltid vara hundra procent.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-13 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS218-6 Vårdstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut för maj 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen av delegationsbeslut godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom vårdstyrelsens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Listor över anmälda delegationsbeslut Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
2 (2)
Anmälan av delegationsbeslut till Vårdstyrelsen (VS) Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 218-3-18 VS218-24 1.2 Avtalsteckning (löpande) Avtal avseende vårdval barnmorskemottagning med Ekeby Hälsocenter Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld 218-3-18 VS217-152 Avtal avseende privat psykoterapi med HB Medveta 218-3-26 VS217-16 1.2 Avtalsteckning (löpande) 1.2 Avtalsteckning (löpande) Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld 218-4-5 VS216-41 1.2 Avtalsteckning (löpande) Tillägg till avtal Concare AB Familjedoktorn avseende avtalsförlängning. Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld 218-4-26 VS217-152 1.2 Avtalsteckning (löpande) Avtal om privat psykoterapi med Dialogisk praxis Sverige AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Tilläggsåtagande familjecentral för vårdval barnmorskemottagning med Sinnligt barnmorskemottagning.
Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 218 Förvaltning FTV Månad Mars Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tandsköterska Tandsköterska Tandsköterska Tandsköterska /FTV/ENDODONT /FTV/KNIVSTA /FTV/VRETGR /FTV/SJHTVSEM 218326 21831 21835 21831 Verksamhetschef, Björn-Ove Ljung Verksamhetschef, Mikael Leijon Verksamhetschef, Michael Robinsson Verksamhetschef, Meral Karakas
Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 218 Förvaltning HOH Månad Mars Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Sjuksköterska, allmän Handläggare, IT Sjuksköterska, allmän Arbetsterapeut Handläggare, information Audionom /HOH/SVINT/ALDVARD /HOH/HOHLK /HOH/SVINT/ALDVARD /HOH/HABUPP/IF /HOH/HOHLK /HOH/HABLAN/AUDIONOM 218319 21836 218321 21831 218319 21835 Ledn,hälso- och sjukvård Mattias Taflin Ledn,ekonomi Tord Jansson Ledn,hälso- och sjukvård Mattias Taflin Ledn,hälso- och sjukvård Magdalena Åslund Ledn,annan Lena Ring Handl,annan Agneta Palm
Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 218 Förvaltning PV Månad Mars Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Administratör, vård Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, allmän Administratör, vård Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin Sjuksköterska, allmän Barnmorska, mottagning/rådgivning Fysioterapeut Kurator Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin Sjuksköterska, annan specialistinriktning Kurator Administratör, vård Administratör, vård Läkare legitimerad, annan Dietist Psykolog Dietist Läkare legitimerad, specialiseringstjänstgöring /PV/SVARTBAC /PV/ENKHLCEN /PV/SAMARIT /PV/TIERP /PV/TIERP /PV/KUNGSGAR /PV/OSTHAMM /PV/SKUTSKAR /PV/1177VARD /PV/TIERP /PV/ARSTA /PV/ENKHLCEN /PV/KNIVSTA /PV/GOTTSUND /PV/KNUTBY /PV/GOTTSUND /PV/GOTTSUND /PV/TIERP /PV/ARSTA /PV/GOTTSUND /PV/ENKHLCEN /PV/ERIKSBER 21831 21831 21831 21831 218313 218326 21831 218319 21831 21835 218315 21831 218329 218321 21831 218319 218312 218326 21835 21831 21831 21831 Ledn,hälso- och sjukvård Karin Andersson Ledn,hälso- och sjukvård Maria Hermansson Ledn,hälso- och sjukvård Fredrik Settergren Ledn,hälso- och sjukvård Monica Pettersson Ledn,hälso- och sjukvård Monica Pettersson Ledn,hälso- och sjukvård Mats Gulliksson Ledn,hälso- och sjukvård Ann-Katrine Wahlgren Ledn,hälso- och sjukvård Eva Hammarin Ssk,allmän Ronda Algoz Ledn,hälso- och sjukvård Monica Pettersson Ledn,hälso- och sjukvård Katarina Dahlgren Eriksson Ssk,allmän Soile Sironen Ledn,hälso- och sjukvård Anna Waxin Ledn,hälso- och sjukvård Patricia Lundén Ledn,hälso- och sjukvård Daniela Baretta Furufäldt Ledn,hälso- och sjukvård Patricia Lundén Ledn,hälso- och sjukvård Patricia Lundén Ledn,hälso- och sjukvård Monica Pettersson Ledn,hälso- och sjukvård Katarina Dahlgren Eriksson Ledn,hälso- och sjukvård Patricia Lundén Ledn,hälso- och sjukvård Maria Hermansson Ledn,hälso- och sjukvård Louise Hamark
Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen, Region Uppsala 218-5-8 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 218-4-16 VS218-6 6.1 Representation Vårdstyrelsens ordförande 218-4-16 VS218-6 6.1 Representation 218-4-17 VS218-6 218-4-19 VS218-6 1.5 Brådskande beslut 6.1 Representation 218-4-19 VS218-6 6.1 Representation 218-4-19 VS218-6 6.1 Representation 218-4-2 VS218-6 6.1 Representation Godkännande av planeringsdag för Habilitering Uppsala och habiliteringen i länet Godkännande av planeringsdag för Habiliteringen för intellektuell funktionsnedsättning och autism Funktionshinderkonferens den 24 25 maj 218 Godkännande av planeringsdag för Årsta vårdcentral Godkännande av planeringsdag för Habiliteringen för autism Godkännande av planeringsdag för Kungsgärdets vårdcentral Godkännande av planeringsdag för Ledningskontoret, Nära vård och hälsa 1 (2) Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens ordförande Vårdstyrelsens ordförande
"Skriv rubrik med Arial" "Skriv brödtext med Times New Roman"
TJÄNSTEUTLÅTANDE 218-4-13 Nämndkansliet Anna Sandström Tfn 18-611 6 12 E-post anna.sandstrom@regionuppsala.se Dnr VS218-7 Vårdstyrelsen Anmälan av inkomna skrivelser maj 218 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Redovisningen av inkomna skrivelser godkänns. Ärendebeskrivning Inkomna skrivelser: 1. Vårdstyrelsens arbetsutskott protokoll från sammanträde den 7 maj 218 2. SAMLA Protokoll från sammanträde den 4 maj 218 KOMPLETTERAS 3. Sjukhusstyrelsen Protokoll från sammanträde den 14 april 218 Månadsrapport till sjukhusstyrelsen mars 218 4. Folktandvården Odontologiskt hälsobokslut 217 Bilagor Inkomna skrivelser Region Uppsala Box 62 751 25 Uppsala tfn vx 18-611 fax 18-611 6 1 org nr 2321-24 www.regionuppsala.se
Protokoll Sammanträdesdatum 218-5-7 Vårdstyrelsens arbetsutskott 1 (6) Plats och tid: Regionkontoret den 7 maj 218, kl. 9: 11:15 Beslutande: Håkan Collin (S), 1:e vice ordförande Anna-Karin Klomp (KD), 2:e vice ordförande Petra Söderlund (S) Fredrik Leijerstam (MP) Emilie Orring (M) Övriga deltagare: Torun Hall, förvaltningsdirektör, Nära vård och hälsa 16 Malin Uppströmer Eklöf, ekonomichef, Nära vård och hälsa 16 Stefan Andersson, verksamhetschef 1177 Vårdguiden, Nära vård och hälsa 16 Tord Jansson, planerings- och försörjningschef, Nära vård och hälsa 16 Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör, deltar under beredning och beslut Marie Johansson, controller, deltar under beredning och beslut Carina Bäckström, enhetschef, deltar under beredning och beslut Anna Sandström, nämndsekreterare, deltar under beredning och beslut Plats och tid för justering: Regionkontoret, Storgatan 27, tisdagen den 8 maj 218, kl. 13.. Underskrifter: Sekreterare Anna Sandström Ordförande Håkan Collin (S) Justerare Anna-Karin Klomp (KD) ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Datum när anslaget sätts upp 218-5-8 Förvaringsplats för protokoll Datum när anslaget tas ner 218-5-3 Regionkontoret, Storgatan 27, Uppsala Paragraf 14 17
Region Uppsala Vårdstyrelsens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 218-5-7 2 (6) Innehållsförteckning Val av justerare 14/18 Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsens arbetsutskott för maj 218 15/18 Beredning av ärenden till vårdstyrelsen den 21 maj 218 16/18 Kurser och konferenser för maj 218 17/18 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Region Uppsala Vårdstyrelsens arbetsutskott 14/18 Protokoll Sammanträdesdatum 218-5-7 Dnr VS218-2 Val av justerare Beslut Vårdstyrelsens arbetsutskotts beslut Anna-Karin Klomp (KD) utses att jämte ordföranden Håkan Collin (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: Tisdagen den 8 maj, kl. 13., Regionkontoret, Storgatan 27, Uppsala. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 (6)
Region Uppsala Vårdstyrelsens arbetsutskott 15/18 Protokoll Sammanträdesdatum 218-5-7 Dnr VS218-3 Fastställelse av föredragningslista för vårdstyrelsens arbetsutskott för maj 218 Beslut Vårdstyrelsens arbetsutskotts beslut Förslag till föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen föreslås fastställa förslag till föredragningslista. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (6)
Region Uppsala Vårdstyrelsens arbetsutskott 16/18 Protokoll Sammanträdesdatum 218-5-7 Dnr VS218-8 Beredning av ärenden till vårdstyrelsen den 21 maj 218 Beslut Vårdstyrelsens arbetsutskotts beslut Beredningen av ärenden till vårdstyrelsen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vid dagens sammanträde bereds ärenden till vårdstyrelsen den 21 maj 218. Arbetsutskottet erhåller en muntlig information i nedanstående ärenden, som är aktuella på dagordningen vid vårdstyrelsens sammanträde, från representanter för förvaltningen Nära vård och hälsa: Lägesrapport rörande Flogsta vårdcentral: Tord Jansson, planerings- och försörjningschef, samt Torun Hall, förvaltningschef, redogör för nuvarande problem med inomhusmiljön vid Flogsta vårdcentral samt planerade åtgärder för evakuering av verksamheten till andra lokaler. Vid vårdstyrelsens sammanträde i maj kommer en förnyad lägesrapport att ges. Lägesrapport rörande verksamhet och ekonomi: Malin Uppströmer Eklöf, ekonomichef, informerar om det ekonomiska läget och prognosen så här långt. Ytterligare information kommer att redovisas i samband med att tertialrapporten presenteras för styrelsen vid majmötet. Bemanningsläge och tillgänglighet vid 1177 Vårdguiden: Stefan Andersson, verksamhetschef, redogör vid mötet för nuläge gällande bland annat bemanningssituation och telefontillgänglighet (medelsvarstid). Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (6)
Region Uppsala Vårdstyrelsens arbetsutskott 17/18 Protokoll Sammanträdesdatum 218-5-7 Dnr VS218-9 Kurser och konferenser för maj 218 Beslut Vårdstyrelsens arbetsutskotts beslut Deltagande vid kurser och konferenser beslutas i enlighet med ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning I enlighet med vårdstyrelsens delegationsordning utser vårdstyrelsens arbetsutskott deltagare vid kurser och konferenser samt beslutar om arvode i samband med deltagande. Vid dagens sammanträde beviljar arbetsutskottet deltagande vid följande kurser och konferenser: 1. Hur går det för Ester? Datum: den 9 oktober 218 Plats: Uppsala Deltagare: Två ledamöter från majoritet och opposition 2. Webbseminarium om Barnkonventionen som lag Datum: den 22 maj 218, kl. 14. 15. Plats: Webbseminarium Deltagare: Information om seminariet skickas ut till vårdstyrelsens ledamöter. Arvode ingår inte. Kopia till Vårdstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (6)
Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 218-4-17 38/18 Dnr SHS218-5 Månadsrapport till sjukhusstyrelsen mars 218 Beslut Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för mars 218 läggs till handlingarna enligt bilagor. Bilaga 38 Ärendebeskrivning Resultatet till och med mars uppgår till minus 4 miljoner kronor vilket är 2 miljoner sämre än periodens budget. Underskottet beror framförallt på högre kostnader för köpt vård inom specialistvård upphandlade avtal (LoU) och nationella taxan. Ingen justering av prognosen görs efter mars månad, utan på helårsbasis prognostiseras ett nollresultat för sjuk-husstyrelsens egen verksamhet. Det finns dock en riskpost för sjukhusstyrelsen som kan ha en större påverkan på årsprognosen, det gäller assistans och egenvård. Enligt avtal med länets kommuner så ska Region Uppsala stå för 5 procent av kostnaden förutsatt att ersättning från staten inte infaller. Detta kan innebära en kostnad på cirka 7-8 miljoner kronor för 218. Yrkanden Ordföranden Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21 (23)
Månadsrapport mars 218 Sjukhusstyrelsens egen verksamhet BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Resultatet till och med mars uppgår till minus 4 miljoner kronor vilket är 2 miljoner sämre än periodens budget. Underskottet beror framförallt på högre kostnader för köpt vård inom specialistvård upphandlade avtal (LoU) och nationella taxan. Det är främst privata specialistläkare som har en negativ avvikelse. Utfallet för köpt vård inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde har varierat mycket för olika månader mellan åren. Det är därför för tidigt att dra några långtgående slutsatser av den negativa avvikelsen. Ingen justering av prognosen görs efter mars månad, utan på helårsbasis prognostiseras ett nollresultat för sjukhusstyrelsens egen verksamhet. Det finns dock en riskpost för sjukhusstyrelsen som kan ha en större påverkan på årsprognosen, det gäller assistans och egenvård. Enligt avtal med länets kommuner så ska Region Uppsala stå för 5 procent av kostnaden förutsatt att ersättning från staten inte infaller. Detta kan innebära en kostnad på cirka 7-8 miljoner kronor för 218. Sammanfattande specifikation resultat för sjukhusstyrelsens egen verksamhet, mnkr Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet, mnkr Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa Kostnad vårdval LOV Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet Ack utfall Ack budget Budget 218 Bokslut 217 Prognos 218 1 686-1 -21-1 56-9 1 686-95 -2-1 56-13 6 742-374 -78-6 239-52 6 448-367 -141-5 893-36 6 742-374 -78-6 239-52 -4-2 1
2 (3) BILAGOR 1. Årsprognos sjukhusstyrelsens egen verksamhet 2. Detaljerad uppföljning sjukhusstyrelsens egen verksamhet Årsprognos för sjukhusstyrelsens egen verksamhet
3 (3) Detaljerad uppföljning av sjukhusstyrelsens egen verksamhet Anslagsintäkter Summa intäkter sjukhusstyrelsens verksamhet Kostnader specialistvård - upphandlade avtal LOU och den nationella taxan, tkr Ack utfall 1 685 559 Ack utfall Ack budget Budget 218 Bokslut 217 Prognos 218 1 685 559 6 742 236 6 447 53 6 742 236 Ack budget Budget 218 Bokslut 217 Prognos 218 Privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning utanför c-län Öppen specialistvård utanför C-län Privata fysioterapeuter Mammografi Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken Vårdgaranti 27 33 12 922 17 614 7 623 5 831 4 273 5 389 14 96 4 1 23 439 14 124 16 399 9 175 5 5 3 738 5 5 13 568 3 151 84 928 56 498 71 925 4 7 22 14 95 22 47 931 12 66 81 926 53 817 69 361 38 68 2 864 15 356 22 954 44 126-2 2 329 84 928 56 498 71 925 4 7 22 14 95 22 47 931 12 66 Summa 99 745 94 594 373 538 367 339 373 538 Belopp hittills i år Budget hittills i år 1 937 6 126 58 9 44 234 2 97 764 2 125 7 748 6 598 25 3 142 375 8 5 3 993 23 639 1 12 566 1 5 7 396 41 644 39 935 35 427 2 763 12 231 1 274 8 5 3 993 23 639 1 12 566 1 5 21 43 2 238 78 198 14 67 78 198 Kostnader specialistvård - vårdval LOV, tkr Fotterapeuter Gynekologi Höft- och knäprotesoperationer Katarakter Ögonbottenfoto Ögon Öron, näsa, hals Summa Kostnader fast ersättning egna verksamheter Ack utfall Budget 218 Bokslut 217 Prognos 218 Ack budget Budget 218 Bokslut 217 Prognos 218 Fast ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping 1 429 69 13 126 1 429 69 13 126 5 718 437 52 53 5 43 563 462 9 5 718 437 52 53 Summa 1 559 735 1 559 735 6 238 94 5 893 463 6 238 94 Ack budget Budget 218 Bokslut 217 Prognos 218 Kostnader övrig verksamhet Ack utfall Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel 75 8 353 75 12 14 3 48 56 3 32 88 3 48 56 Summa 9 13 12 89 51 56 35 88 51 56-4 454-1 898 1 15 Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet
Månadsrapport mars 218 Akademiska sjukhuset
1 (5) SAMMANFATTANDE ANALY S OCH FRAMTIDSBEDÖMN ING Den ekonomiskaobalansenkvarstårsamtidigtsomtillgänglighetenär uppepå 214årsnivå vad gäller nybesöki verksamhetensomnu uppgårtill 85 procent.produktionenär på grundav underliggandekapacitetsproblem främst inom slutenvårdeninte i nivå medbudgeteller föregåendeår. Kompetensförsörjningen är fortsattansträngdoch verksamhetens kapacitethålls delvis uppegenominhyrd personal.långtidssjukfrånvaronhar minskati jämförelse medsammaperiod föregåendeår samtidigtsom korttidssjukfrånvaronhar ökat. Det senarehängersannoliktihop medåretssäsongsinfluensa som varit extrabesvärlig. Bland åtgärdersom successivtska bidra till förmåganatt kunnaupprätthållaoch stärkakapacitetingår det löpande arbetetatt optimeravårdplatser,utvecklamottagningsverksamheten, planläggaf ör en utvecklingsavdelningför kirurgi och etableradny organisationmedsamordningav anestesioch operationsresurser för effektivareresursanvändning.successivtska ävendet nya arbetstidsmodellerna ge positiva effekterpå arbetsmiljöoch möjligheterna att nå en långsiktigtstabil kompetensförsörjning. Bedömningenär att 218kommeratt innebärastorautmaningardå avvägningarnamellan olika måluppfyllelser kommeratt spelaen centralroll. Den verksamhetsmässiga balansenställs delvis mot förmåganatt nå en ekonomii balansdå uppfyllandetav nuvarandeuppdraghar krävt en del dyra lösningar.dessalösningarutmanasi nuläget då sjukhusethar lämnatförslag på åtgärderför ekonomiskbalansefter lämnadprognosi februari.den ekonomiska prognosenkvarstår efter marsmånad. Sjukhusetstårinför storautmaningardär pågåendeaktivitetermednivåstruktureringpå alla nivåerkommeratt påverkasåväluppdragsominnehåll i verksamheten.under219bedömsen tydligarebild kunnaetablerasinte minst vad gäller nationellnivåstrukturering.fortsattaaktiviteter på regionaloch lokal nivå kommersannolikti än större utsträckningmedföraen annanvårdstrukturi framtidenän densom i nulägetgäller vid sjukhuset.parallelltmed pågåendeprocessersomförändrar innehålletkommerbehoveni den framtida kompetensförsörjningen att förändras.i mer kort tidshorisontkommerfrågor somrör förberedelserav verksamheteni det nya J-husetatt intensifieras underrestenav 218. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomii balans Tillgänglighet, Tillgänglighet, förstabesök behandling/operation Produktionjfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 6 dgr i procent Nuläget Årsprognos Kommentar: Budgetavvikelseni periodenär minus 39,4 miljoner kronor (-1,7 %), vilket enligt definitionenär grönt nuläge.årsprognosen är minus6 miljoner kronor (-,6 %), vilket enligt definitionenär rött årsresultat.produktioneni periodenuppvisarsåvälpositiva som negativaavvikelsermot budgetvarför g ul mätareangesi tabellenovan. Ekonomi Det ekonomiskaresultateti periodenär minus 73,8 miljoner kronor och budgetavvikelsenminus39,4 miljoner kronor. Summaintäkter visar en positiv budgetavvikelsepå 23,6 miljoner kronor. Riks-och regionintäkteravviker positivt mot budgetmed6,9 miljoner kronor trots fler helgdagari marsmånadvilket påverkatproduktionennegativt. Övriga intäkter fortsätteravvika positivt på grundav rekvirerademedelför nya uppdragur främst statsbidrag.i förhållandetill budgetär intäktssidanrelativt oförändrad( -2,6 mnkr) jämfört medföregåendemånad.
2 (5) Summa kostnader visar en negativ avvikelse på 63, miljoner kronor mot budget, främst personalkostnader (-56,9 mnkr). Dyra lösningar med inhyrd personal för att klara produktionsmålen fortsätter vara kostnadsdrivande liksom obudgeterade kostnader för nytt avtal från 217 för obekväm arbetstid, arbetstidsförkortning och nytt avtal för ambulansen samt höjt personalomkostnadspålägg (PO-pålägg) från 218. Utöver detta tillkommer personalkostnader för obudgeterade, men intäktsfinansierade, nya uppdrag ur främst statsbidrag. Övriga kostnader avviker negativt mot budget med 6,1 miljoner kronor. Åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen pågår. Fokusområden är medicinskt material, övriga kostnader med fokus på bland annat it-kostnader samt översyn av kostnader för köpt medicinsk service. Överskridandet av köpt vård återspeglar kapacitetsproblemen. Kostnader för köpt vård ökar gällande främst akut vård, patientens eget val och vård på specialistvårdsremiss. I förhållande till budget ökar underskottet på kostnadssidan (-12,4 mnkr) under mars. Årsprognosen är oförändrat minus 6 miljoner kronor. Den lämnade prognosen bedöms inte vara starkare efter utfallet i mars utan den bygger på att planerade åtgärder i form av kostnadsanpassningar får effekt under året. En fördjupad analys och eventuell revidering av prognosen görs i sjukhusets rapportering efter utfall i april. Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Sjukhuset ökar sin närvarotid med 83 årsarbetare jämfört med 217. Främst är ökningen en effekt av de satsningar som gjordes 217 för att förbättra tillgängligheteten, nya uppdrag, ökad jour och beredskap, satsningar på STläkare, särskilda satsningar såsom inom kvinnosjukvård samt ersättning av vakanser. Det råder fortsatt sjuksköterskebrist, jämfört med samma period 217 har antalet sjuksköterskor minskat med 31 årsarbetare men inom vissa verksamheter är rekryteringsläget något bättre än tidigare. Samtidigt ökar antalet inhyrda sjuksköterskor med 41 årsarbetare jämfört med 217. Framförallt för att sjukhuset prioriterar att utöka antalet vårdplatser för att öka tillgängligheten. Sjukfrånvaron till och med mars har ökat med,25 procent jämfört med 217 till följd av ökad korttidssjukfrånvaro vilket sannolikt beror på säsongsinfluensa. Sjukfrånvaro mer än 6 dagar är något lägre än 217. Det finns i nuläget information om kommande förslag att reducera administrativa resurser i syfte att nå nödvändiga kostnadsanpassningar utifrån ett antagande om att administrativa tjänster har ökat. Vid beslut om sådana åtgärder ska noteras att sjukhuset redan gjort den typen av anpassningar under 215/216. För ytterligare åtgärder behöver beslutsfattaren ges bättre underlag av vilken effekt det får för möjligheten att erbjuda verksamhetsstöd samt utvecklingsarbete inom exempelvis e-hälsa och digitaliseringsområdet.
3 (5) TILLGÄNGLIGHET IndikatorernaAndelenväntandepatientersom får sitt förstabesökinom 9 dagar1 och Andelenväntandepatienter somfår sin behandling/operation påbörjadinom 9 dagar2 Besök Operation På verksamhetsområdesnivå Besök Operation Återbesök, överbeläggningar,beläggningsgradsamt utlokaliseringar månadsvis 1 Vid en remisstill den planeradespecialiseradevårdenskapatientenfå en tid för första besökinom 9 dagar. Vårdgarantinsäger att 1 procentav patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218är ett delmålatt värdetskaöka. 2 Efter beslut om behandling,till exempelen operation,ska patientenfå en tid till dettainom 9 dagar. Operationavsertid för operation i specialiseradvård. Vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218är ett delmål att värdet skaöka.
4 (5) Sjukhusethar som helhetett förbättratvårdgarantilägeför nybesökenpå 85 procent, vilket är 8 procentenheter bättreän sammaperiod föregåendeår. I stort settalla verksamhetsområden förbättrarsitt resultatjämfört medföregåendeår. Samtligaverksamhetersom har mångaväntandepatienterhar förbättratsig jämfört med217.totalt har antaletväntandeminskatmed 28 procentjämfört medsammaperiod 217. Tillgänglighet till operationär i princip i nivå medläget föregåendeår trots ett ökat patientinflödeoch underliggandebristeri kompetensförsörjning. Den 1 marsomorganiserades operationsavdelningarna för barn,kirurgi, urologi och ortopedi- och handkirurgitil l verksamhetsområde anestesi,operationoch intensivvård.syftet är att stärka teamarbetetrunt patienten,kompetensutveckling, arbetsmiljöoch medarbetarnas delaktighetför att på såsättöka produktiviteten. Antal patientersom väntarpå återbesökhar ökat med3 procentjämfört sammaperiod 217.Framförallt är det väntandeefter måldatumsomhar ökat med14 procent.det är viktigt att sjukhusetsäkerställerävenåterbesökur ett tillgänglighetsperspektiv. Slutenvårdenhar underdet första kvartalethaft en någotlägrebeläggningsgrad jämfört medföregåendeår. För den somatiskavårdenligger beläggningenfortsatt högt på i genomsnitt1 procentmedi medeltal1 färre disponibla vårdplatserän föregåendeår. Åtgärderbehövervidtasför att successivtreducerabeläggningsgraden till en nivå runt 9 procentför att skapabättrebalansi verksamheten. För bättrebalansär det nödvändigtatt kunnatillskapa ytterligarevårdplatseri verksamheten.andelenutskrivningsklarapatienterhar minskatvilket skapar bättreförutsättningarf ör verksamhetenatt vårdplaneraoch därmedomprioriterainom sitt verksamhetsområde. Antalet utlokaliseradevårddagarär inte jämförbartmellanårenpå grundav förändradedefinitioneri modellensom från och med 218är korrekta.
5 (5) PRODUKTION Sjukhusets totala produktion är i princip i nivå med budgeten. Slutenvården har fortsatta problem med fler stängda vårdplatser jämfört med 217 vilket avspeglas i produktionen med minus 6 procent jämfört med budget. I mars har en viss återhämtning skett eftersom antalet disponibla vårdplatser nästan är i nivå med samma period 217. Sjukhuset har prioriterat att öppna fler vårdplatser för att öka tillgängligheten. Influensan har ökat trycket på den slutna vården och under en längre period hade sjukhuset ett minskat elektivt vårdintag. Öppenvården producerar i nivå med budget. Efterregistrering av knappt 5 övriga besök inom kvinnosjukvården som ej registrerats för januari och februari kommer att göras i april. I mars beslutade sjukhusstyrelsen att justera slutenvårdsbudgeten. Detta påverkar inte budgeten under första kvartalet utan fördelas på resterande del av året. Sjukhuset kommer därför att göra en nya periodiserad årsbudget under april. Per Elowsson Sjukhusdirektör Per Elowsson Sjukhusdirektör BILAGOR 1. 2. 3. 4. Årsprognos Årsutfall externa projekt Investeringsverksamhet Vårdproduktionsutfall
BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Ack utfallack budget Budget 21812183 Utfall 21812183 1 429 69 1 429 4 57 Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning 558 335 551 459 6 876 18 581 2 269-1 688 Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Utfall 21712173 ÅrsbudgetNot årsprog Prognos fastställd Årsbudget 218 Bokslut 217 5 43 563 5 718 437 5 718 437 5 599 19 453 559 93 2 255 575 2 412 818 2 412 818 19 174 74 15 78 9 75 9-3 1 358 35 2 93 4 988-2 85 4 228 17 119 21 5 18 5-3 73 119 71 725 1 394 72 13 287 584 288 649 288 649 2 38 1 267 1 41 1 93 6 1 869 5 14 5 14 24 134 222 669 17 466 24 49 926 773 929 747 1 19 747 18 1) 174 2 324 99 2 31 415 23 575 2 225 344 9 13 92 9 454 3 9 628 3 Lönekostnader inkl inhyrd personal -1 413 52-1 359 212-54 38-1 31 849-5 222 915-5 298 843-5 54 843-18 84-15 56-2 578-15 448-73 762-71 534-71 534 Köpt vård -71 634-56 721-14 913-53 657-296 36-271 28-272 28-1 Läkemedel -212 762-222 661 9 9-21 481-847 5-897 79-897 79-28 668-26 734-1 935-25 948-117 813-111 981-111 981-1 -34 24-174 -388-142 -142 Medicinskt material -168 682-156 411-12 27-164 65-75 724-71 14-72 14 Lokal- och fastighetskostnader -211 54-27 254-3 8-195 465-83 733-86 724-866 724 Trafikkostnader Övriga kostnader -224 71-232 95 8 195-214 53-6 -957 369-991 169-1 2 168 Summa intäkter Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård -26 2) -1 3) -6-11 4) -3 674-3 324-35 -3 222-13 74-13 3-13 3-46 28-55 87 9 59-41 875-179 87-227 515-227 515-2 398 826-2 335 849-62 977-2 227 255-9 218 296-9 454 31-9 688 31-234 -73 836-34 434-39 42-1 911-25 24-6 -6-1 52 79-1 461 416-4 663-1 358 626-5 623 896-5 71 277-5 77 277 Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar -312-322 -51 438-74 71 23 263-75 475-297 519-556 796-542 796 14 Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Övriga materiella investeringar Noter: 1) Prognos avviker mot budget med +18 mnkr. Utgör förväntade statliga medel för satsningar på kvinnosjukvård och neonatologi, patientmiljarden och personalmiljarden samt övriga obudgeterade rekvirerade medel för nya uppdrag från främst Sjukhusstyrelsen. 2) Prognosen avviker med -26 mnkr. -151 mnkr utgör obudgeterade personalkostnader som intäktsfinansieras via statliga medel. -55 mnkr utgör obudgeterade kostnader från 217 för ob-kostnadsökning, arbetstidsförkortning och nytt avtal för ambulansen samt höjt PO-pålägg 218. 3) Prognosen avviker mot budget med -1 mnkr. Utgör ökade kostnader för implantat och insulinpumpar. Kommer delvis att intäktsfinansieras via ökade statsbidrag. 4) Prognosen avviker mot budget med -11 mnkr. Utgör merkostnader för ombyggnationer och kostnader i samband med läkemedelsförsörjningsprojektet. Kommer att intäktsfinansieras.
BILAGA 2 ÅRSUTFALL EXTERNA PROJEKT Not: Jämfört med samma period 217 har saldot på projekt ökat med 3,5 mnkr (1,2%). Exkluderas effekten av den ingående balansen har saldot minskat med 6,3 mnkr, varav 1,8 mnkr utgör ökade intäkter och 4,5 mnkr ökade bokförda kostnader. Sjukhuset har haft riktade aktiviteter under 217 för att tydliggöra rutiner i syfte att höja kvaliteten på fakturering och kontering på externa projekt.
BILAGA 3 INVESTERINGSVERKSAMHET Not: Prognosen avviker mot budget med -14 mnkr. Förskjutningar i investeringstakten för Framtidens Akademiska Sjukhus innebär att inte hela investeringsbudgeten förväntas nyttjas 218.
BILAGA 4 VÅRDPRODUKTIONSUTFALL Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 218 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård Slutenvård Slutenvård C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Dagsjukvård Summa Läkarbesök Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Clän RiksRegion Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Totalsumma jan-18 feb-18 mar-18 3 98 981 4 79 4 79 3 641 479 4 12 29 642 3 718 33 36 26 594 1 897 28 491 65 971 7 5 2 887 981 3 868 3 868 3 226 465 3 691 25 843 3 216 29 59 24 76 1 792 26 552 59 32 63 17 3 346 1 118 4 464 4 464 3 419 491 3 91 29 2 3 77 32 97 28 2 1 752 29 754 66 634 71 98 7 5 63 17 jan-18 62 975 7 75 7 5 feb-18 56 716 6 454 63 17 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 Tot 9 331 3 8 12 411 12 411 1 286 1 435 11 721 84 685 1 74 95 389 79 356 5 441 84 797 191 97 24 318 71 98 24 318 mar-18 63 967 7 131 71 98 apr-18 maj-18 jun-18 jul-18 aug-18 sep-18 okt-18 nov-18 dec-18 Tot 183 658 2 66 24 318
Månadsrapport mars 218 Lasarettet i Enköping SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Lasarettet i Enköping redovisar efter mars månad ett resultat som överstiger budget med +1 miljon kronor. Orsaken är lägre driftskostnader samt lägre intäkter som en konsekvens av lägre produktion än planerat. Tyvärr uppnås inte produktionsmålen för första kvartalet 218 vilket beror på färre läkarbesök, positivt är dock att produktionen återhämtade sig något i mars. Personalkostnaderna överstiger budget vilket beror på högre kostnader för hyrpersonal än budgeterat. Kostnaderna för inhyrd personal avser framförallt läkare där den största enskilda posten avser anestesiologer. Tillgängligheten är generellt god och har ökat jämfört med föregående år. Andelen som väntat mindre än 9 dagar på sitt första besök uppgår till 94 % och motsvarande siffra för behandling/operation är 97 %. Prognosen lämnas oförändrad enligt budget, även om viss förändring skett mellan kontona bland annat högre riks & regionintäkter men högre kostnader för hyrpersonal än budgeterat. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Nuläget Årsprognos Ekonomi Medarbetare Tillgänglighet, förstabesök Tillgänglighet, behandling/operation Produktion jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro> 6 dgr i procent
2 (6) Ekonomi Lasarettet i Enköping redovisar efter mars månad ett resultat som överstiger budget med +1 miljon kronor. Orsaken är lägre driftskostnader samt lägre intäkter som en konsekvens av lägre produktion än planerat. Intäkterna avviker -255 TSEK mot budget vilket beror på lägre riks & regionintäkter och lägre patientavgifter. Kostnaderna avviker +1,2 miljoner kronor mot budget vilket beror på lägre driftskostnader. Personalkostnaderna överstiger budget med -1,3 miljoner kronor vilket beror på högre kostnader för hyrpersonal än budgeterat. Lönekostnaderna för anställd personal är lägre än budgeterat (+2,4 miljoner kronor för läkare och +1,6 miljoner kronor för övriga personal) medans kostnaderna för inhyrd personal överstiger budget med -5,2 miljoner kronor (uppgår totalt till -6 miljoner kronor). Kostnaderna för inhyrd personal avser framförallt läkare inom VO Kirurgi där den största enskilda posten avser anestesiologer. Driftskostnaderna såsom medicinsk service & medicinskt material är lägre än budget på grund av lägre produktion. Även övriga personalkostnader och övriga kostnader är lägre än budget. Lokalkostnaderna är lägre än budgeterat på grund av förseningen av planerad flytt av Lasarettets ledningskontor. Avskrivningarna är lägre än budgeterat, dock har Lasarettet behövt göra en akutinvestering om 5 miljoner kronor för nya operationsbord så prognosen är att avskrivningarna kommer vara enligt budget på helår 218. Prognosen lämnas oförändrad enligt budget, även om viss förändring skett mellan kontona bland annat högre riks & regionintäkter men högre kostnader för hyrpersonal än budgeterat. Medarbetare Antalet årsarbetare i närvarotid är högre jämfört med 217 vilket följer plan. Antalet inhyrda läkare har ökat från i genomsnitt 1,6 till 3,1 årsarbetare, vilket beror på att vi även under början av året behövt hyra in anestesiologer. Rekryteringsläget har varit förhållandevis bra avseende sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, vilket gjort att behovet av att hyra in dessa yrkesgrupper minskat jämfört med 217. Däremot har vi fortfarande behov av att hyra in röntgensjuksköterskor vilket gör att vi totalt för sjuksköterskor ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Sjukfrånvaron har ökat något vilket beror att korttidssjukfrånvaron ökat. Vi har haft fler fall av influensa under januari-mars jämfört med föregående år och förhoppningen är att sjukfrånvaron minskar under kommande månader.
3 (6) TILLGÄNGLIGHET Diagram: Indikatorerna Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar1 och Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar2 1 Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för första besök inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218 är ett delmål att värdet ska öka. 2 Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 9 dagar. Operation avser tid för operation i specialiserad vård. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 218 är ett delmål att värdet ska öka.
4 (6) Diagram: Återbesök, överbeläggningar, beläggningsgrad samt utlokaliseringar månadsvis. Tillgängligheten är generellt god och har ökat jämfört med föregående år. Andelen som väntat mindre än 9 dagar på sitt första besök uppgår till 94 % (93 % i februari) och motsvarande siffra för behandling/operation är 97 % (97 % i februari). Antal väntande kvar till 1 procent vårdgaranti uppgår till 62 st. till besök och 19 st. till operation. Se nedan tabeller för vårdgarantin inom respektive område. 1% Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr Besök Vårdgaranti andel väntande inom 9 dagar - operation 8% 6% 4% 2% Lasarettet i Enköping totalt väntande Kardiologi Enköping Hud Enköping Endokrinologi Enköping Urologi Enköping Ortopedi Enköping Kirurgi Enköping Gynekologi Enköping % 1% 8% 6% 4% 2% % Gynekologi Kirurgi Enköping Enköping Ortopedi Enköping Urologi Lasarettet i Enköping Enköping totalt väntande Antal väntande till återbesök ligger på en jämn nivå. Beläggningsgraden låg på 89 % mars vilket var högre än februari vilket överensstämmer med produktionen. Överbeläggningarna har legat på i snitt 2 per dag vilket är i nivå med 217. Även utlokaliseringarna följer samma trend som föregående år med en topp i januari men det är ändå jämförelsevis låga siffror.
5 (6) PRODUKTION Verksamhetsområde Medicin Verksamhetsområde Kirurgi Tyvärr uppnås inte produktionsmålen för första kvartalet 218 (-433 kontakter mot planerat) vilket beror på färre läkarbesök inom VO Kirurgi samt ögonverksamheten. Anledningen till färre antal läkarbesök än planerat är låg läkarbemanning, ovanligt hög andel sena avbokningar och ett uppkommet skifte av underläkare. Positivt är dock att produktionen återhämtade sig i mars (+144 kontakter enbart mars månad). Slutenvårdsoperationer går enligt plan. Produktionen är dock högre än föregående år (+3,34 %).
6 (6) BILAGOR 1. Årsprognos 2. Årsprognos för externa projekt 3. Investeringsverksamhet Not 1 Riks-/regionsjukvård Riktad insats för ökade riks-regionintäkter om 2 miljoner kronor planeras inom proteskirurgi.
Odontologiskt hälsobokslut 217
Folktandvården 218 Foto: Staffan Claesson, Magnus Laupa och Katja Lundgren Grafisk produktion: Byrå4 Tryck: Visibia
Förord odontologiskt hälsobokslut Folktandvården är en förvaltning inom Region Uppsala med kärnuppdraget att leverera tandvård till befolkningen i Uppsala län med visionen Ditt bästa val. Tandvården ska ha hög kvalitet inom alla Socialstyrelsens God vård-områden, det vill säga den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, inom rimlig tid samt hälsoinriktad. Kvalitetskraven ska vara kända och accepterade av medarbetare samt upplevda av de patienter som besöker Folktandvården. Verksamhetens uppdrag är att stödja länsinnevånarna till en förbättrad munhälsa och ge individuellt anpassad vård på ett patientsäkert och kostnadseffektivt sätt. Folktandvården ska vara en resurs för äldre och personer med funktionsnedsättning samt för personer med eftersatt vårdbehov. Vården ska erbjudas på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Ett odontologiskt hälsobokslut togs fram för första gången för år 216. Årets hälsobokslut följer upp föregående års men presenterar även nya uppföljningsområden, till exempel redovisas vissa data könsuppdelat. Bokslutet ska inte enbart redovisa vad som gjorts och vilka hälsomål som uppnåtts utan ska också vara ett underlag för djupare analyser och kommande utvecklingsarbete. Data som används i bokslutet är i huvudsak hämtade från Folktandvårdens journaldatabas T4. 3
Innehåll 4 Förord odontologiskt hälsobokslut 3 Innehåll 4 Sammanfattning 5 Befolkningen 7 Patienterna Specialisttandvården Tillgänglighet Hälsa, sjukdom och sjukdomsbehandling Hälsofrämjande populationsinsatser Riskbedömning Karies Parodontal sjukdom Förebyggande och sjukdoms behandlande åtgärder Behandling Fyllningar Endodontiska behandlingar Tandstödda kronor Implantatstödda kronor Avtagbar protetik Bettfysiologiska problem Tandextraktioner Riskbedömning och behandlingar hos kvinnor och män 8 9 1 13 13 13 14 16 17 19 19 19 19 2 2 21 21 Patienternas upplevelse av tandvård 25 Säker vård Vårdskador och risk för vårdskador Barn som far illa Vårdrelaterade infektioner Referenser 26 26 26 26 28 23
Sammanfattning Befolkningen i länet har ökat med 21 % sedan 25 och uppgår till 368 971 personer i slutet av 217. Folktandvården behandlade 134 823 patienter vid 329 958 besök. 93 % i åldrarna 7 19 år är revisionspatienter hos Folktandvården. Av 2 7-åringar har 5 % av befolkningen behandlats i Folktandvården. Specialisttandvården inkl. sjukhustandvården tog emot 522 remisser vilket är en ökning per 1 invånare från 12,4 remisser år 212 till 14,1 remisser år 217. 95,4 % av revisionspatienterna fick en kallelse inom tre månader räknat från planerad tid. Inom specialist tandvården hade 5 patienter väntat mer än tre månader på behandling vid årsskiftet. 92,4 % av äldre och personer med funktionsnedsättning med stort behov av omvårdnad som tackat ja fick en munhälsobedömning. Förstärkta hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade till områden med sämre tandhälsa hos barn har genomförts i fem områden. Kariesförekomsten har minskat i alla befolkningsgrupper utom 3 6 år. Särskilt stor är minskningen för vuxna patienter. Antalet förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder har ökat under perioden 27 217 och allra störst är ökningen hos patienter 7 år och äldre. Fler patienter med hög sjukdomsrisk har fått sjukdomsbehandlande åtgärder och färre med låg risk har fått dessa åtgärder. Män får förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder i högre utsträckning än kvinnor utom i åldrar över 7 år. Under perioden 27 217 har: Antalet fyllningar minskat med 19 % Antalet rotbehandlingar ökat med 27 % Antalet tandstödda kronor ökat med 15 % Alla allmäntandvårdskliniker har utfört implantatstödda kronor Avtagbar protetik minskat Antalet bettskenor ökat med 84 % Antalet extraherade tänder varit i stort sett oförändrat 94 % anser att påståendet Min upplevelse av att vara patient hos Folktandvården stämmer bra eller mycket bra. Antibiotikaförskrivningarna minskade med 25 % under perioden 213 216 och ytterligare med 11 % mellan 216 och 217.
Befolkningen Uppsala län består av åtta kommuner och den totala folkmängden var 368 971 personer år 217. Befolkningen har sedan 25 ökat i samtliga åldersgrupper, men särskilt stor är ökningen i åldrarna 22 39 år och 6 79 år. Totalt har befolkningen ökat med cirka 75 personer under perioden, dvs. en ökning med 21,2 % sedan 25. Figur 1. Befolkningsökning per åldersgrupp i Uppsala län 2 217. Antal personer Figur 2. Antal invånare i länet 2 och 217 uppdelad på män och kvinnor. Antal personer 6 5 12 4 1 3 8 2 6 1 4 2 År 2 fanns det något fler kvinnor i länet, 5,8 %, jämfört med män. År 217 var könsfördelningen helt jämn. Dock finns det fler män i åldersgrupperna upp till 6 år medan kvinnorna är i majoritet i högre åldrar (figur 2). 3 6 år 7 21 år 2 22 39 år 25 4 59 år 6 79 år 21 8 år 217 6 år 2 män 7 21 år 22 39 år 2 kvinnor 4 59 år 217 män 6 79 år 8 år 217 kvinnor Källa: SCB Källa: SCB Storleken på länets kommuner varierar och även befolkningstillväxten skiljer sig mycket mellan kommunerna. Sedan 25 har Knivsta kommun ökat invånarantalet med 35 % medan Östhammar är den kommun som ökat minst, 1,5 %. Ingen av länets kommuner har minskat sitt invånarantal (tabell 1). Tabell 1. Antal invånare i länets kommuner 217 och befolkningsökning sedan 25 (data från SCB). Kommun Knivsta Uppsala Enköping Håbo Tierp Älvkarleby Heby Östhammar Folkmängd 217 Förändring sedan 25 18 64 219 914 43 797 21 83 2 93 9 42 13 854 21 927 + 35,6 % + 2 % + 14 % + 13,5 + 4,4 % + 3,5 % + 1,6 % + 1,5 % 7
Patienterna Patienterna i Folktandvården Uppsala är de som fått behandling på någon av våra kliniker. Behandlade patienter är de som fått minst en åtgärd registrerad under den studerade perioden. Revisionspatienter är de som under de senaste tre åren fått en fullständig undersökning på Folktandvården, dvs. någon av åtgärderna 11, 12B, 111, och 112. Jämförelser är gjorda mellan 26/27 och 216/217. Jämfört med 27 har 13,3 % fler patienter behandlats 217. Under 217 behandlades totalt 134 823 patienter i Folktandvården (figur 3). Figur 3. Antal behandlade patienter 27 respektive 217. Figur 4. Andel av länets befolkning som är patienter hos Folktandvården. Andel patienter 1 8 6 Antal patienter 4 4 35 2 3 25 7 19 år 15 Revisionspatienter män Revisionspatienter kvinnor Behandlade patienter män Behandlade patienter kvinnor 5 6 år 27 7 19 2 29 3 39 4 49 5 59 6 69 7 79 år år år år år år år 8 år 217 Beskrivning: Diagrammet visar det totala antalet patienter som fått behandling i Folktandvården 27 respektive 217. En individ anses ha fått behandling om det finns minst en åtgärd registrerad i T4 under aktuellt kalenderår. Andelen av befolkningen 7 19 år som fått en fullständig undersökning hos Folktandvården är hög, 93,4 %. Om alla behandlade i åldersgruppen räknas in blir andelen 96,8 %. Hälften av den vuxna befolkningen i länet i åldersgruppen 2 7 år besöker Folktandvården och 39 % av de som är över 7 år (figur 4). I åldrarna 7 19 år är det lägre andel kvinnor än män som får behandling i Folktandvården, medan i åldrarna 2 69 är det fler kvinnor än män som behandlas. I åldrar över 7 år finns i stort sett inga skillnader mellan könen. Socialstyrelsen rapporterade 213 att 64 % av befolkningen besöker tandvården inom en tvåårsperiod och drygt 7 % inom en treårsperiod (Socialstyrelsen, 213). Flest besök görs i åldersgruppen 5 6 år och kvinnor besöker tandvården oftare än män. Från 8-årsåldern går besöksfrekvensen ner. 2 69 år 71 år 2 1 8 Socialstyrelsen rapporterar även att knappt 3 % av invånare i Uppsala län inte besöker tandvården under en treårsperiod. De som inte får sin tandvård hos Folktandvården, men ändå besöker tandvården, använder privattandvårdens tjänster eller får tandvård i annat län. Beskrivning: Diagrammet visar andelen patienter som fått behandling i Folktandvården 217 uppdelat på män och kvinnor. Revisionspatienter är de som den senaste treårsperioden fått en fullständig undersökning, dvs. minst en av åtgärderna 11, 12B, 111 och 112 finns registrerad. En behandlad patient är en individ med minst en åtgärd registrerad i T4 under aktuellt kalenderår. Uppgifter om länets befolkning är hämtade från SCB. Folktandvårdens fasta kundkrets är främst revisionspatienterna och dessa definieras som de individer som den senaste treårsperioden fått en fullständig undersökning. I slutet av 217 hade Folktandvården 184 521 revisionspatienter, vilket är en ökning med 2,1 % jämfört med 216. Under året hade 12 338 personer upphört att besöka Folktandvården samtidigt som 14 716 nya patienter tillkommit. Prioriteringsordningen som Folktandvården tillämpar innebär att individer med akuta problem får tid först. Under 217 behandlades knappt 26 patienter utan att få en fullständig undersökning och majoriteten av dessa fick en akutbehandling. Diagrammet nedan visar relationen mellan andelen revisionspatienter och det totala antalet behandlade patienter på klinikerna. Andelen varierar mellan 85 och 95 %. En låg andel indikerar att kliniken tar emot förhållandevis många akuta patienter (figur 5).
Figur 5. Andelen revisionspatienter i relation till klinikens totala antal behandlade patienter. Figur 6. Antal behandlade patienter i specialisttandvården 21 och 217. Andel revisionspatienter 1 Antal behandlade patienter 45 8 4 6 35 4 3 2 25 15 1 5 Sjukhustandvård Protetik Paradontologi Pedodonti 217 Beskrivning: Diagrammet visar antalet unika patienter som behandlats på specialisttandvården 21 och 217, dvs. tid har varit bokad i tidboken i T4. Ortodontin i Enköping använder inte T4 och ingår därför inte i redovisningen. Figur 7. Antal inkommande remisser till specialisttandvården år 212 och 217. Antal remisser 14 12 1 8 6 4 2 217 Protetik Sjukhustandvård 212 Pedodonti Paradontologi Ortodonti Endodonti Specialisttandvården tar emot patienter från både Folktandvården och privattandvården i länet. Antalet patienter som får specialisttandvård har totalt ökat mellan 21 och 217 men i vissa specialistområden har antalet minskat (figur 6). När antalet behandlade patienter relateras till befolkningsunderlaget är inte bilden entydig. Andelen som fått vård har ökat inom bettfysiologi, endodonti, parodontologi och sjukhustandvård medan andelen minskat för protetik, ortodonti och specialiserad barntandvård. Det krävs remiss från tandvården eller hälso- och sjukvården för att bli behandlad i specialisttandvården. Undantag från remisskravet finns för vissa patienter med svåra funktionsnedsättningar som får all tandvård på den specialiserade barntandvården eller sjukhustandvården. År 217 tog specialisttandvården och sjukhustandvården emot 522 remisser (figur 7), vilket innebär 14,1 remiss per 1 invånare som kan jämföras med 12,4 remisser per 1 invånare år 212. Jämfört med 212 har antalet remisser ökat inom alla specialistområden utom oral protetik där antalet är oförändrat. Om ökningen relateras till befolkningsunderlaget är antalet remisser i stort sett oförändrad för bettfysiologi, parodontologi, protetik och sjukhustandvård medan remissantalet ökat för endodonti, ortodonti och pedodonti. 21 Bettfysiologi Specialisttandvården Ortodonti Beskrivning: Diagrammet visar andelen patienter som fått en fullständig undersökning 214 217, dvs. minst en åtgärd 11, 12B, 111 eller 112 finns registrerad, i relation till antalet individer med minst en åtgärd registrerad i T4. Endodonti Bettfysiologi Storvreta Almunge Vretgränd St Per Västertorg Bålsta Örsundsbro 217 Seminariet Heby Knivsta Alunda Liljefors Enköping Tierp Årsta Gottsunda Skutskär Östervåla 2 Östhammar Beskrivning: Diagrammet visar antalet inkommande remisser hämtat från T4-rapporten VÅRD 2 där alla rader under rubriken Inkommande remisser är inkluderade. 9
År 212 redovisades allmäntandvården och sjukhus tandvården gemensamt vilket innebär att antalet remis ser i sjukhustandvården det året är överskattat. Huvuddelen av ortodontins patienter som behöver specialisttandvård identifieras genom konsultationer och dessa ingår inte i remisstatistiken. Vid årsskiftet 215/216 startade en mobil klinik med syftet att kunna erbjuda tandvård i hemmet för äldre. Kliniken har sin hemvist på sjukhustandvården Seminariet. Klinikens uppdrag är att utföra tandvård främst på äldre i deras boende, men uppdraget är också att genomföra den uppsökande verksamheten. Under 217 utförde den mobila kliniken nödvändig tandvård på 1225 patienter, vilket är en ökning med 15 % jämfört med året innan. Omfattande mobil verksamhet utförs även av sjukhustandvården på Enköpings lasarett. Flera allmäntandvårdskliniker har också mobil verksamhet. De kliniker som gör det i större omfattning är Skutskär, Tierp och Västertorg. Den uppsökande verksamheten tilldelades Folktandvården från och med 216 i hela länet. I den uppsökande verksamheten ingår munhälsobedömningar och utbildning av vårdpersonal. Av de som tackat ja till munhälsobedömning har 97,4 % fått en bedömning 217 vilket är en liten förbättring jämfört med 216, men en stor förbättring jämfört med 74 % år 214. Särskilt i ordinärt boende, då de äldre bor kvar i sina hem, har få personer tidigare fått munhälsobedömning i vissa delar av länet. År 214 var det endast 24 % av de som tackat ja till munhälsobedömning som fick en bedömning i de södra länsdelarna. Detta kan jämföras med att 79 % i ordinärt boende fick munhälsobedömning i ordinärt boende 217. Antalet som får munhälsobedömning försämras av att det för ett antal personer som tackat ja saknas kontaktuppgifter eller intyg och munhälsobedömningen blir då omöjlig att genomföra. I dessa fall skrivs avvikelserapporter till kommunerna så att bristerna kan åtgärdas. Om fallen med ofullständiga uppgifterna inte inkluderas i resultatet blir täckningsgraden för munhälsobedömningar 92,6 % i ordinärt boende (tabell 2). Antalet vårdpersonal som fick utbildning under 217 var 1 488 vid 115 utbildningstillfällen. Detta är en ökning jämfört med 216 då 1 99 vårdpersonal utbildades vid 82 tillfällen. 1 Tabell 2. Antal personer som fått munhälsobedömning i särskilt och ordinärt boende Särskilt boende Antal som tackat ja till munhälsobedömning 3145 Antal genomförda munhälsobedömningar 361 Andel 97,3 % Antal där kontaktuppgifter/intyg saknas 36 Andel munhälsobedömningar av de som var möjliga att genomföra 98,5 % Ordinärt boende 1125 886 78,8 % 168 92,6 % Tillgänglighet Folktandvården har stor tillströmning av patienter samtidigt som rekrytering av tandvårdspersonal är svår. Detta har gjort att Folktandvården inte kunnat uppfylla uppdraget att patienterna inte ska behöva vänta längre än tre månader på att få vård. Inom allmäntandvården fanns i början av 216 totalt 13 vuxna patienter som fått vänta längre än tre månader I slutet av 217 hade antalet vuxna som fått vänta mer än tre månader minskat till 8 3 patienter. Totalt har Folktandvården cirka 14 vuxna patienter som får regelbunden tandvård och cirka 78 patienter i åldrarna 21 år. Under 217 har den övre åldersgränsen för barn- och ungdomstandvård höjts från 19 till 21 år vilket har inneburit en överföring av patienter från vuxentandvård till barntandvård. Barn och ungdomar har inte väntetider som överstiger tre månader. Av Folktandvårdens 184 5 patienter som får regelbunden tandvård fick 95,4 % kallelse inom tre månader. Folktandvården behandlade dessutom 25 744 patienter under 217 utan att göra en fullständig undersökning. Huvuddelen av dessa fick en akutbehandling. Inom specialisttandvården fanns inga väntetider längre än tre månader inom endodonti och sjukhustandvård vid årets slut. Inom övriga specialiteter fanns väntetider på 6 21 månader. Antalet patienter i specialisttandvården som väntat mer än tre månader var 5 i december 217 vilket var 58 fler än vid föregående årsskifte. Uteblivande Att minska antalet uteblivande är ett sätt att minska väntetiderna. Under 217 gjordes en fördjupad ana-
lys av hur vanligt det är med uteblivande och i vilka grupper som risken är störst att man inte kommer på sin bokade tid. Totalt uteblev patienterna från drygt 22 besök och detta motsvarar all vård som ges under ett år på en stor klinik. Andelen uteblivande varierar mellan klinikerna. I allmäntandvården har Almunge minst uteblivande med 4,5 % av besöken medan Gottsunda har flest uteblivande, 9,2 %. Specialistklinikerna har få uteblivande. Inom sjukhustandvården har mobila kliniken minst uteblivande, 3,4 %, och sjukhustandvården på Seminariet har den högsta andelen, 6,8 %. Män uteblir oftare än kvinnor. Det är vanligare med uteblivande för 2-åringar och i åldern 15 25 år. Det är också vanligare att patienter som bedömts ha hög sjukdomsrisk uteblir från behandlingen, något som är särskilt olyckligt eftersom dessa patienter har det största behovet av att få behandling (figur 8). Figur 8. Andel uteblivande i åldersgruppen 2 19 år för olika riskgrupper. Andel uteblivande % 14 12 1 8 6 4 2 Grön riskprofil Gul riskprofil Röd riskprofil Beskrivning: Diagrammet visar andelen besök för patienter i respektive riskgrupp som resulterat i ett uteblivande. Data visar patienter 2 19 år för år 216.
Hälsa, sjukdom och sjukdomsbehandling Hälsofrämjande populationsinsatser Folktandvården har uppdraget att genom populationsinriktade insatser stödja barns och ungas tandhälsa. Genom basprofylaxverksamheten i skola och förskola når vi barn i åldrarna 2 till 16 år. Genom samarbete med BVC får även föräldrar ta del av det hälsofrämjande arbetet. Under 217 besökte Folktandvården 822 skolklasser i länet vilket innebär att 99 % av alla klasser besöktes i enlighet med uppdraget. Dessutom har munhälsoinformation getts vid 6 besök på asylboenden och 62 besök i förberedelseklasser. Förstärkt basprofylax Folktandvården följer kontinuerligt utvecklingen av tandhälsa bland barn och unga. I områden och till grupper med sämre munhälsa genomförs utökade insatser för att främja tandhälsan som finansieras med folkhälsomedel. De områden som just nu identifierats för förstärkta insatser är Enköping, Heby, Alunda och Liljeforstorg. I Enköping har fluorlackning i skolan genomförts i vissa områden sedan 211. En utvärdering gjordes under våren 216 som visar att kariesförekomsten minskat med 25 % i de områden där fluorlackning införts jämfört med 9 % i övriga delar av länet. Projektet har fortsatt efter utvärderingen i valda skolor. Under 216 har fluorlackningar införts även i Heby och Alunda. Förberedelsearbete pågår för att starta fluorlackningar på tre grundskolor i kliniken Liljeforstorgs upptagningsområde. Fluorlackningar genomförs var 6;e månad i årskurs 5 9 och dessutom genomför tandvårdspersonal lektioner om munhälsa och deltar i skolornas hälsofrämjande temadagar. Även i Gottsunda har epidemiologiska data visat att kariesförekomsten är högre än i övriga länet. I Gottsunda har dock förskolebarnen identifierats som den viktigaste målgruppen. Ett projekt för att nå fler 2-åringar och föräldrar i riskområden för att tidigt identifiera barn med risk för karies startades 215. Med hjälp av Folktandvårdens hälsodata och kommunens statistik kunde de områden med störst risk identifieras. Insatserna bestod av förändrat sätt att kalla barnen, förbättrad riskbedömning och uppföljning av riskbarn. Dessutom besöktes förskolorna i området. Resultatet Figur 9. Fördelningen av risknivåer bland Folktandvårdens patienter 217. 1,4 % 9,4 % 89,1 % 81,6 % Bettutveckling 8, % 72,2 % Erosioner 82,8% 19,8 % Karies 5, %,5 % 99,1 % 17,8 % Implantat 69,8 % 9,8 % 12,2 % 2,3 % Parodontit 3, % 79,2 % 2,4 % 16, % Teknisk risk Låg risk/frisk Förhöjd/osäker risk Hög risk/sjuk Övrig risk Beskrivning: Diagrammet visar andelen patienter, av det totala antalet som riskbedömts i beslutsstödet R2, i respektive risknivå 217. blev att uteblivande bland 2-åringar mer än halverades och bland barn med hög risk hade 6 % en låg riskprofil ett år efter insatserna. Kliniken fortsätter med projektets arbetssätt som en del av ordinarie verksamhet. Projektet fick regionens hälsofrämjande pris 217. Riskbedömning Som grund för behandlingsplanering använder Folktandvården individuell riskbedömning. Bedömningen görs i beslutsstödet R2 och riskbedömningen görs inom sju områden (figur 9). I varje område bedöms risken i en tregradig skala, grön, gul och röd, i enlighet med förutbestämda kriterier. I Folktandvården riskbedömdes 93,1 % av de patienter som genomgått en fullständig 13
Figur 1. Fördelningen av risknivåer hos patienter med stort behov av omvårdnad 217 39,8 % 33,8 % 22,7 % 37,5 % 32,8 % 27,3 % Karies 48,5 % 26,2 % 25,4 % 39,8 % Parodontit 55,4% 1,8 % Teknisk risk Låg risk/frisk Förhöjd/osäker risk Hög risk/sjuk Övrig risk Beskrivning: Diagrammet visar andelen patienter, av det totala antalet som riskbedömts i beslutsstödet R2, i respektive risknivå 217. undersökning 217. Andelen patienter med hög risk för sjukdom är liten men antalet riskpatienter och deras vårdbehov blir ändå stort. År 217 fanns till exempel cirka 9 patienter med hög risk för att få karies och 35 patienter med hög teknisk risk, dvs. de har komplicerade konstruktioner i munnen som medför stor risk för stora och avancerade nya behandlingar. Den patientgrupp som har störst andel individer med förhöjd risk för att drabbas av munsjukdomar och stora behandlingsbehov är de med stort omvårdnadsbehov och som har rätt till subventionerad tandvård i enlighet med reglerna för nödvändig tandvård. Cirka en tredjedel av individerna har hög risk för att drabbas av karies och parodontit i den här gruppen (figur 1) jämfört med 8 % i hela befolkningen. Karies Sjukdomen karies har minskat de senaste decennierna men fortfarande drabbas en stor del av befolkningen. Allt eftersom äldre personer har fler egna tänder har gruppens risk för karies ökat. Äldres frekventa användning av läkemedel och försämring av den allmänna hälsan har också bidragit till den ökade förekomsten av karies. I Uppsala län är kariesförekomsten bland barn och unga lägre än genomsnittet i Sverige. Kunskapen om kariesförekomst bland vuxna saknas till stor del nationellt 14 även om det finns viss kunskap om de vuxna patientgrupper som regelbundet går till tandvården. Karies är en sjukdom som är starkt relaterad till socio-ekonomiska faktorer. Låg utbildningsnivå, låg inkomst och invandrarbakgrund är associerat med högre kariesförekomst. Detta gör att kariesförekomsten varierar i landet, men även inom länet. Figur 11 visar andelen individer som inte hade några tandytor med dentinkaries, dvs. ds/ds är noll. I alla åldersgrupper utom 3 6 år har andelen kariesfria individer ökat under sjuårsperioden mellan mätningarna. I de vuxna åldersgrupperna 2 79 år har kariesförekomsten minskat med 1 11 % under de sju år som jämförs. Figur 11. Andel personer utan dentinkaries (manifest karies) 29/21 och 216/217. Andel personer (%) 1 8 6 4 2 3 6 7 19 2 29 3 39 4 49 5 59 6 69 7 79 8 Ålder 29/21 216/217 Beskrivning: Diagrammet visar andelen patienter som inte hade någon tandyta med manifest karies av de som fått en fullständig undersökning 29/21 och 216/217, dvs. minst en åtgärd 11, 12B, 111 eller 112 finns registrerad i T4. Manifest karies noteras i T4 som D3, S (sekundär karies) eller RK (rotkaries). Medelvärdet för tandytor med dentinkaries, ds/ds, bland 3 6-åringar har ökat under perioden, något som är i linje med att andelen kariesfria förskolebarn har minskat. För barn och ungdomar 7 19 år är medelvärdet i stort sett oförändrat. För patienter 2 år och äldre har däremot medelvärdet kraftigt minskat under mätperioden. Detta styrker ytterligare att kariesförekomsten bland vuxna minskat (figur 12).
Figur 12. Medelvärde för ds/ds (manifest karies) 29/21 och 216/217 i olika åldersgrupper. Risken för att drabbas av karies varierar i olika betalmodeller. Lägst risk har Frisktandvårdspatienter. Barn och vuxna som betalar enligt styckepris (FK 8) har en andel med hög kariesrisk mellan 5 och 11 %. Högst kariesrisk har patienter med rätt till nödvändig tandvård där 34 % bedömts ha hög risk (figur 14). Medelvärde ds/ds 1,6 1,4 1,2 Figur 14. Andel patienter i olika kariesriskgrupper för olika betalmodeller 217. 1,,8,6 Andel personer (%),4 9,2 8, 3 6 7 19 2 29 3 39 4 49 5 59 6 69 7 79 8 Ålder 29/21 6 5 216/217 Beskrivning: Diagrammet visar medelvärdet för ds/ds av de som fått en fullständig undersökning 29/21 och 215/216, dvs. minst en åtgärd 11, 12B, 111 eller 112 finns registrerad i T4. Manifest karies noteras i T4 som D3, S (sekundär karies) eller RK (rotkaries). År 29/21 hade 93 % av 3 6-åringar ingen ny karies (ds=) och sju år senare hade andelen sjunkit till 92 %. Barn med karierade ytor >1 har ökat (figur 13). Störst försämring fanns bland 6-åringarna. Trenden att karies har ökat hos förskolebarn är nationell, men kan inte ses hos äldre barn. Figur 13. Fördelning individer 3 6 år med olika antal nya kariesangrepp (ds). Andel personer (%) 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, DS=1 DS=2 3 29/21 7 DS=4 6 DS 7 4 3 2 1 Barn 8 FK 8 Grön Frisktandvård 8 Gul Nödvändig tandvård 8 Röd Beskrivning: Diagrammet visar andel patienter med olika kariesriskprofil hos de som fått en fullständig undersökning 217, dvs. minst en åtgärd 11, 12B, 111 eller 112 finns registrerad i T4. Patienter med hög kariesrisk bör få sjukdomsbehandlande åtgärder. Andelen patienter i de olika kariesriskprofilerna som fått minst en sjukdomsbehandlande åtgärd sex respektive 12 månader efter undersökningen visas i figur 15. Knappt 7 % av patienterna i röd riskgrupp har fått sjukdomsbehandling vilket är en ökning med 3 % jämfört med föregående år. Samtidigt har andelen som fått sjukdomsbehandling i den gröna riskprofilen minskat med 15 % och detta är en positiv utveckling. Trots att skillnader mellan riskgrupperna har ökat finns fortfarande ett förbättringsutrymme. Att fyra av tio friska patienter får sjukdomsbehandling och att tre av tio med hög sjukdomsrisk inte får det indikerar att friska patienter får för många insatser och sjuka patienter för få. 216/217 15
Figur 15. Andelen patienter som fått sjukdomsbehandlande åtgärder i samband med eller efter undersökningen. målet bör vara att alla patienter med sjukdom ska få behandling. Andel personer (%) Figur 16. Andelen patienter med grön, gul och röd parodontal riskgrupp 217 8 7 6 Andel personer (%) 5 1 4 8 3 2 6 1 4 Grön profil Gul profil Inom 6 månader Röd profil 2 Inom 12 månader Beskrivning: Diagrammet visar andel patienter som fått minst en sjukdomsförebyggande åtgärd (3-serien) i olika kariesriskprofil hos de som fått en fullständig undersökning 217, dvs. minst en åtgärd 11, 12B, 111 eller 112 finns registrerad i T4. Parodontal sjukdom Parodontal sjukdom drabbar en stor del av befolkningen. De flesta vuxna har tandköttsinflammation och drygt 6 % av 5-åringar har förlust av stödjevävnad runt tänderna medan ca 7 15 % drabbas av svår tandlossning, parodontit (SBU 24). Figur 16 visar hur riskprofilerna för parodontal sjukdom fördelar sig i olika åldersgrupper hos patienter undersökta i Folktandvården i Uppsala län. Förutom en större andel med hög risk i åldern 2 29 år ökar risken linjärt med stigande ålder. Riskbedömningen visar att Folktandvården har drygt 8 patienter med hög risk för att drabbas av parodontit eller som redan har sjukdomen. Socialstyrelsen har gjort beräkningen att en patient med parodontal sjukdom kräver 8 1 timmar behandlingstid per år. Patienter med hög risk för parodontal sjukdom bör få sjukdomsbehandlande åtgärder. Figur 17 visar andelen patienter med olika parodontal risk som fått minst en sjukdomsbehandlande åtgärd sex respektive 12 månader efter undersökningen. Skillnaderna mellan riskgrupperna har ökat 217 jämfört med året innan genom att patienterna med grön riskprofil som fått sjukdomsbehandling har minskat med 13 %. Åtta av tio patienter med parodontal sjukdom får sjukdomsbehandling men 16 3 6 7 19 2 29 3 39 4 49 5 59 6 69 7 79 8 Ålder Grön profil Gul profil Röd profil Beskrivning: Diagrammet visar andel patienter som bedömts tillhöra olika riskprofiler för parodontal sjukdom hos de som fått en fullständig undersökning 217, dvs. minst en åtgärd 11, 12B, 111 eller 112 finns registrerad i T4. Figur 17. Andelen patienter som fått sjukdomsbehandlande åtgärder i samband med eller efter undersökningen. Andel personer (%) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Grön profil Inom 6 månader Gul profil Röd profil Inom 12 månader Beskrivning: Diagrammet visar andel patienter som fått minst en sjukdomsförebyggande åtgärd (3-serien) i olika parodontala riskprofiler hos de som fått en fullständig undersökning 217, dvs. minst en åtgärd 11, 12B, 111 eller 112 finns registrerad i T4.
Förebyggande och sjukdoms behandlande åtgärder Förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder används när det finns risk för sjukdom eller då sjukdom diagnostiserats, men fortsatt progression ska förhindras. I figur 18 visas antalet åtgärder som registrerats per 1 behandlade patienter. Ökningen mellan 27 och 217 är stor och kan vara en av orsakerna till att sjukdomsförekomsten minskat under perioden. Särskilt stor är ökningen i de äldre åldersgrupperna vilket tyder på att de förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärderna riktas till de patienter som har störst behov. I figurerna 12, 14 och 16 visas att hög ålder medför större risk för att drabbas av munsjukdomar och särskilt stor är risken om man är beroende av omvårdnad, dvs. har rätt till nödvändig tandvård. Figur 18. Antalet förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder per 1 behandlade patienter år 27 och 217 Antalet förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder uppdelat på kön visar att män får dessa åtgärder oftare än kvinnor i alla åldrar utom för de som är 7 år och äldre (se figur 19). Eftersom fler män har hög karies och parodontal risk (figur 27) samt lagar mer tänder än kvinnor (figur 28) är det rimligt att män oftare får förebyggande åtgärder. Figur 19. Antalet förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder per 1 behandlade patienter uppdelat på kvinnor och män. Antal per 1 individer 14 12 1 8 6 4 2 Antal per 1 individer 2 3 39 2 39 4 69 7 Ålder 15 Kvinnor Beskrivning: Diagrammet visar antalet förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder (2- och 3-serien utom 322 och 362) per 1 behandlade patienter år 217 uppdelat på kvinnor och män. 1 5 Män 3 6 7 19 2 29 3 39 4 49 5 59 6 69 7 79 8 Ålder 27 217 Beskrivning: Diagrammet visar antalet förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder (2- och 3-serien utom 322 och 362) per 1 behandlade patienter år 27 och 217. 17
Behandling I avsnittet beskrivs ett urval av de behandlingar som utförs i tandvården. Förutom patienternas vårdbehov påverkas behandlingspanoramat av flera faktorer. Samhällets stöd till tandvård, behandlarnas kompetens och utvecklingen av behandlingsmetoder är några av de faktorer som påverkar vilka behandlingar som utförs. Fyllningar Antalet fyllningar per 1 behandlade patienter har minskat i de flesta åldrar. En liten ökning kan ses i förskoleåldern medan för patienter som är 8 år eller äldre ses en stor ökning av antalet fyllningar (figur 2). Ökningen i den äldsta befolkningsgruppen beror dels på att antalet tänder ökat men även på att risken för att drabbas av karies är högre hos äldre. Totalt utfördes 61 399 fyllningar år 217, en minskning med nästan 19 % jämfört med 27. handlingar har utförts på barn i skolåldrarna. Antalet rotbehandlingar har minskat i åldrarna 2 4 år medan de har ökat i åldrarna över 5 år (figur 21). Minskningen av antalet rotbehandlingar i åldrarna under 4 år beror troligen på den minskade kariesförekomsten. I äldre åldrar har patienterna numera flera tänder och detta kan vara orsaken till att fler rotbehandlingar utförs. Figur 21. Antalet rotbehandlingar per 1 behandlade patienter år 27 och 217. Antal per 1 individer 7 6 5 4 3 2 1 Figur 2. Antalet fyllningar per 1 behandlade patienter år 27 och 217. 3 6 7 19 2 29 3 39 4 49 5 59 6 69 7 79 27 Antal per 1 individer 12 217 Beskrivning: Diagrammet visar utförda endodontiska åtgärder per 1 behandlade patienter inom varje åldersgrupp år 27 och 217. Åtgärderna definieras med följande åtgärdskoder: 41, 42, 43, 51, 52, 53, 54, 51S, 52S, 53S, 54S. I de fall latituder fanns tillgängliga har samtliga inkluderats. 1 8 6 4 2 8 Ålder Tandstödda kronor 3 6 7 19 2 29 3 39 4 49 5 59 6 69 7 79 8 Ålder 27 217 Beskrivning: Diagrammet visar utförda fyllningsåtgärder per 1 behandlade patienter inom varje åldersgrupp år 27 och 217. Fyllningsåtgärderna definieras med följande åtgärdskoder: 54, 55, 56, 71, 72, 73, 74, 75, 76 och 77. I de fall latituder fanns tillgängliga har samtliga inkluderats. Endodontiska behandlingar Totalt utfördes 3 836 rotbehandlingar i Folktandvården år 217. Av dessa gjordes 87 i specialist- och sjukhustandvården. Medan rotfyllningarna i allmäntandvården minskade med drygt 1 under 217 ökade antalet i specialist- och sjukhustandvården med nästan 2. År 27 utfördes totalt 3 28 rotbehandlingar. Fler rotbe- I allmäntandvården utfördes 217 3 98 tandstödda kronor och i specialist- och sjukhustandvården 127 kronor vilket innebär att antalet tandstödda kronor totalt ökat med 15 % sedan 27 (figur 22). I allmäntandvården fick 67 % av patienterna enbart en krona utförd medan i specialisttandvården fick cirka 22 % av patienterna enbart en krona. Flest kronor gjordes i betalmodell FK8, 61 %, följt av betalmodell Frisktandvård med 32 %. I betalmodell Nödvändig tandvård fick 19 patienter en krona. Totalt gjordes 61 kronor på 33 patienter inom den avgiftsfria tandvården för barn och unga. Av dessa gjordes 57 % i åldersgruppen 2 21 år, en grupp som 217 fick avgiftsfri tandvård. Det var 33 % fler unga patienter som fick kronor inom den avgiftsfria tandvården 217 jämfört med 216, men ökningen sett till antalet kronor var 25%. Orsaken till att antalet utförda kronor har ökat kraf- 19
tigt kan vara att nyttan med att göra kronor i stället för omfattande fyllningar har uppvärderats eller att önskemål från patienterna förändrats. Förklaringen kan även ligga i tandvårdsstödet som infördes 28 där stödet till omfattande behandlingar stärktes. Figur 22. Antalet tandstödda kronor per 1 behandlade patienter år 27 och 217. Figur 23. Antalet implantatstödda kronor utförda på allmäntandvårdens kliniker 29 och 217. Antal implantatstödda kronor 1 8 6 4 14 12 1 Tierp Östhammar Alunda Almunge Storvreta Skutskär Heby Gottsunda Knivsta Västertorg Vretgränd Örsundsbro Östervåla St Per Liljefors Årsta Seminariet Seminariet Enköping Bålsta 2 Antal per 1 individer 217 29 8 Beskrivning: Diagrammet visar antalet utförda implantatstödda kronor på allmäntandvårdens kliniker 29 och 217. Åtgärderna definieras med följande åtgärdskoder: 85, 852, 926, 929. 6 4 2 3 6 7 19 2 29 3 39 4 49 5 59 6 69 7 79 8 Ålder 27 217 Beskrivning: Diagrammet visar utförda tandstödda kronor per 1 behandlade patienter inom varje åldersgrupp år 27 och 217. Åtgärderna definieras med följande åtgärdskoder: 61, 62, 8, 81, 8S, 81S. I de fall latituder fanns tillgängliga har samtliga inkluderats. Implantatstödda kronor Under 217 gjordes 793 implantatstödda kronor på 459 patienter. Av dessa var 5,3 % kvinnor. Antalet kliniker i allmäntandvården som gör implantatstödda kronor har ökat från 16 till 19 mellan 29 och 217 vilket innebär att samtliga allmäntandvårdskliniker utför implantatstödda kronor (figur 23). Under samma period har antalet kronor som utförts i allmäntandvården ökat från 147 till 613. År 29 gjordes 167 implantatstödda kronor i specialisttandvården, men antalet har ökat något till 18 kronor år 217. Att förhållandevis fler kronor utförs inom allmäntandvården beror på att kompetensen inom allmäntandvården har ökat och färre patienter behöver remitteras till specialisttandvården för att få implantatstödd protetik. Detta har dock samtidigt inneburit att specialisttandvården fått en högre koncentration av svårare patientfall. 2 Avtagbar protetik Avtagbar protetik, dvs. delproteser och helproteser, utförs mer sällan i alla åldersgrupper. År 27 gjordes totalt 699 avtagbara proteser och antalet minskade till 624 proteser som gjordes till 469 patienter år 217. Figur 24. Avtagbar protetik per 1 behandlade patienter år 27 och 217. Antal per 1 individer 4 35 3 25 2 15 1 5 3 6 7 19 2 29 3 39 4 49 5 59 6 69 7 79 8 Ålder 27 217 Beskrivning: Diagrammet visar utförd avtagbar protetik per 1 behandlade patienter inom varje åldersgrupp år 27 och 217. Åtgärderna definieras med följande åtgärdskoder: 73, 74,75, 824, 825, 827, 828, 829, 824S, 825S, 827S, 828S, 829S. I de fall latituder fanns tillgängliga har samtliga inkluderats.
Av dessa var det 173 som fick helprotes i en eller båda käkarna. Andelen kvinnor av de som fått avtagbar protes var 54,2%. I absoluta tal är inte minskningen stor men samtidigt har antalet behandlade ökat i antal och det gör att avtagbar protetik per 1 behandlade patienter minskat (figur 24). Utöver den avtagbara protetiken som redovisas i figuren har 25 temporära proteser utförts år 217. Att antalet patienter som får avtagbara proteser minskar beror på att allt fler har egna tänder och att patienterna mer efterfrågar fastsittande tandersättningar. på att diagnostisera problemen och föreslå behandling. Under senare år har Folktandvården använt en undersökningsmall som inkluderar två frågor om bettfysiologiska problem, Gör det ont i tinning, ansikte, käke eller käkled en gång i veckan eller oftare? och Gör det ont när du gapar eller tuggar, en gång i veckan eller oftare?. Att behandlarna använt ett mer strukturerat sätt att uppmärksamma bettfysiologiska problem kan ha bidragit till att mer bettfysiologisk behandling utförts. Tandextraktioner Bettfysiologiska problem Fler patienter har behandlats med bettskena 217 än 27. År 27 gjordes 892 bettskenor medan 1697 bettskenor gjordes 217. Mellan åren 216 och 217 ökade antalet bettskenor med 14 %. Totalt behandlades 1645 patienter med bettskena 217 och kvinnor var i klar majoritet av de som behandlades. Av totala antalet bettskenor genomfördes 3 i specialist- och sjukhustandvården. Antalet behandlingar med bettskenor har ökat i alla åldersgrupper även om ökningen var liten i gruppen 7 19 år. Störst är ökningen i åldersgruppen 5 7 år och i gruppen 2 59 år utförs flest bettskenor 19 2 bettskenor per 1 behandlade (figur 25). Tandextraktioner i relation till antalet behandlade patienter har ökat bland barn 3 6 år men minskat i alla vuxna åldersgrupper utom för de som är 8 år eller äldre (figur 26). År 27 extraherades 15 659 tänder och antalet hade minskat något till 15 438 tänder år 217. Cirka hälften (51 %) av de extraherade tänderna togs bort på kvinnor. Flest tänder extraherades inom barn och ungdomstandvården och dessa extraktioner utgjorde 37 % av alla extraherade tänder 27 och 38 % år 217. Av de tänder som togs bort inom barn- och ungdomstandvården extraherades nästan 6 % mellan och 12 år, vilket indikerar att majoriteten av tandextraktionerna utfördes på mjölktänder. Figur 25. Antal utförda bettskenor per 1 behandlade patienter år 27 och 217. Figur 26. Antal utförda extraktioner per 1 behandlade patienter år 27 och 217. Antal per 1 individer 2 Antal per 1 individer 25 15 2 1 15 5 1 3 6 7 19 2 29 3 39 4 49 5 59 6 69 7 79 8 Ålder 27 5 217 Beskrivning: Diagrammet visar antalet bettskenor per 1 behandlade patienter inom varje åldersgrupp år 27 och 217. Åtgärderna definieras med följande åtgärdskoder: 77, 93, 61, 62, 63, 64, 61S, 62S, 63S, 64S. I de fall latituder fanns tillgängliga har samtliga inkluderats. Att behandlingar med bettskenor har ökat kan bero på att befolkningen har mer bettfysiologiska problem. Förklaringen kan även vara att tandvården blivit bättre 3 6 7 19 2 29 3 39 4 49 5 59 6 69 7 79 8 Ålder 27 217 Beskrivning: Diagrammet visar antalet tandextraktioner per 1 behandlade patienter inom varje åldersgrupp år 27 och 217. Åtgärderna definieras med följande åtgärdskoder: 31, 32, 34, 41, 42, 43, 44, 45, 41S, 42S, 43S,44S, 45S. I de fall latituder fanns tillgängliga har samtliga inkluderats. 21
Riskbedömning och behandlingar hos kvinnor och män En högre andel män är bedömda att ha hög kariesrisk (röd riskprofil) och parodontal risk (röd riskprofil, figur 27). Figur 27. Andel kvinnor och män med grön respektive röd riskprofil för karies och parodontal sjukdom år 217. Kvinnor, kariesrisk Män, kariesrisk Många behandlingar som tandvården utför görs oftare på män. Undantaget är bettskenor som utförs dubbelt så ofta på kvinnor. När det gäller protetisk behandling görs avtagbar protetik något oftare på kvinnor medan implantatstödda kronor utförs lika ofta på kvinnor och män. Tandstödda kronor utförs oftare på män (figur 29). Sammanfattningsvis verkar de skillnader i åtgärder som utförs på kvinnor och män vara styrt av den ökade risken för sjukdom hos män. Figur 29. Antal åtgärder utförda på kvinnor och män per 1 behandlande patienter år 217 Kvinnor, parodontal risk Män, parodontal risk Bettskena 2 Grön profil 4 6 8 1 % Rotbehandling Röd profil Tandstödda kronor Beskrivning: Diagrammet visar andel kvinnor och män som bedömts ha en grön respektive röd riskprofil vad gäller karies och parodontal sjukdom 217. Data hämtat från SAS-rapport Munhälsan. Män har fått fler förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder än kvinnor, något som är rimligt eftersom de har en högre sjukdomsrisk. Den högre sjukdomsrisken medför även att fler fyllningar och tandextraktioner utförs på män (figur 28). Implantatstödda kronor Avtagbar protetik Kvinnor 5 1 15 2 25 3 35 4 Män Beskrivning: Diagrammet visar antal åtgärder utförda på kvinnor och män år 217. Data hämtat från SAS-rapport Åtgärder. Figur 28. Antal förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder samt fyllningar och tandextraktioner utförda på kvinnor och män per 1 behandlande patienter år 217. Förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder Fyllningar Tandextraktioner Kvinnor 2 4 6 8 1 12 Män Beskrivning: Diagrammet visar antal åtgärder utförda på kvinnor och män år 217. Data hämtat från SAS-rapport Åtgärder. 23