Beslut efter kvalitetsgranskning

Relevanta dokument
Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Beslut efter kvalitetsgranskning

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Futura International Pre-school. Danderyd

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Tyck till om förskolans kvalitet!

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

2.1 Normer och värden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Ängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Regnbågen Röd. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Förskolan Ängen Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Likabehandlingsplan Stommens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Kompassen Barn- och utbildningsförvaltningen

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan Högåsens förskola

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Beslut Pysslingen förskolor och skolor AB 2017-06-29 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans värdegrundsarbete vid förskolan Maria Ro belägen i Helsingborgs kommun med Pysslingen förskolor och skolor AB som huvudman Skolinspektionen. Box 156, 221 00 Lund. Telefon: 08-586 08 00. www.skolinspektionen.se

Beslut 2017-06-29 1 (3) Inledning Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors värdegrundsarbete. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 15 förskolor med såväl enskilda som kommunala huvudmän. Förskolan Maria Ro med Pysslingen förskolor och skolor AB som huvudman ingår i urvalet för denna granskning. De övergripande frågeställningar som ska besvaras inom granskningen är: 1. Hur görs barnen delaktiga och ges inflytande i förskolans dagliga verksamhet och undervisning? 2. På vilka sätt genomsyrar värdegrundsarbetet förskolans dagliga verksamhet och undervisning? 3. Hur leder förskolechefen arbetet med värdegrundsuppdraget? Skolinspektionen besökte förskolan Maria Ro den 8-9 juni 2017. Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Vivianne Majoros Wastrell och Helena Larson. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Violen. Vid besöket intervjuades förskolechefen och biträdande förskolechef, en förskollärare enskilt, hela arbetslaget på avdelningen Violen i grupp samt personal från förskolans övriga avdelningar i grupp. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar Skolinspektionen en sammanfattande bedömning av granskningens resultat för förskolan Maria Ro. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar se Skolinspektionens webbplats https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn-- granskning/kvalitetsgranskning/

Beslut 2017-06-29 2 (3) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalen vid förskolan Maria Ro har kunskap om och en gemensam syn på förskolans uppdrag avseende värdegrundsarbetet och omsätter detsamma på ett medvetet sätt. Förskolechefen tar ansvar för förskolans värdegrundsarbete och ser till att personal är väl insatta i hur uppdraget ska omsättas i praktiken. Vidare bedömer Skolinspektionen att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där alla barn har goda möjligheter att vara delaktiga i verksamheten och påverka i frågor som har betydelse för dem. Arbetslaget skapar förutsättningar för delaktighet, är lyhörda och strävar efter att förstå det barnen ger uttryck för. Arbetslaget medverkar till att det skapas ett demokratiskt klimat på förskolan genom att skapa aktivteter där alla barn kan delta och stödja barnen i att samarbeta och samspela med varandra. Arbetslaget arbetar på ett medvetet sätt för att alla barn ska få kunskap om och förstå sina rättigheter och skyldigheter. Barnen har ett reellt inflytande över verksamhetens innehåll och personalen låter barnen göra egna aktiva val. Gällande normer och värden bedömer Skolinspektionen att verksamheten genomsyras av det etiska förhållningssätt som läroplanen anger. Det finns goda förutsättningar för barnen att utveckla förståelse för gemensamma värderingar genom att de ges möjlighet till konkreta upplevelser av normer och värden i verksamheten. Pesonalen stödjer barnen i att hjälpa varandra och lyssna på varandra. Förskolechefen och personalen följer upp och diskuterar regelbundet värdegrundsarbetet. Personalen ges förutsättningar för arbetet genom såväl kompetensutveckling som avsatt tid för reflektion. Dock varierar genomförandet av reflektionstiden mellan avdelningarna. Den dokumentation som förs avseende värdegrundsarbetet avspeglar ett medvetet och aktivt värdegrundsarbete i dess samtliga delar. Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen.

Beslut 2017-06-29 3 (3) På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Vivianne Majoros Wastrell Utredare/Föredragande

1 (7) Bakgrundsuppgifter om förskolan Maria Ro Förskolan Maria Ro är belägen i Helsingborg. Förskolan har sammanlagt 115 barn inskrivna på sex avdelningar. Fem avdelningar har barn i åldrarna 1 5 år. Avdelningen Violen där observationer genomförts har 15 barn i åldrarna 1 3 år. På förskolan tjänstgör sammanlagt 21 personer varav tre är legitimerade förskollärare. På avdelningen Violen arbetar tre personer varav en är förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också ansvarar för ytterligare fem förskolor. Resultat från granskningen i förskolan Maria Ro I intervjuerna framkommer att såväl personalen som förskolechefen har en gemensam syn på värdegrundsuppdraget. Förskolechefen uppger att personalen har kunskap om uppdraget och att det börjar bli en röd tråd i verksamheten gällande värdegrunden. Samtliga intervjuade nämner att det sker kontinuerliga diskussioner gällande värdegrtmdsuppdraget och att de har en samsyn kring detta. Samtliga intervjuade nämner trygghet som en viktig del av värdegrundsuppdraget och betonar vikten av att att bemöta hela familjen så att både barn och föräldrar känner sig trygga med förskolan. Förskolechefen uppger att värdegrunden är nyckel till allt och att varje barn ska få det de har rätt till på förskolan. Är man trygg då kan man utvecklas som människa, säger förskolechefen. Personal förklarar att värdegrunden går in i allt och att alla andra läroplansmål går in i värdegrund. Alla intervjuade berättar att uppdraget handlar om bemötande. All personal säger även att det är viktigt att alla respekterar varandra. Arbetslaget säger att vi försöker prata till barnen och inte om barnen. Förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är Förskolechefen förklarar att demokrati ska genomsyra verksamheten och möta barnen på samma sätt på hela förskolan. Fortsättningsvis säger hon att det även handlar om inflytande. Alla intervjugrupper tar upp att demokrati handlar om att barnen ska få påverka och göra sin röst hörd. Vidare uppger de att barnen även måste lära sig att de inte alltid får som de vill utan att majoriteten ibland får styra. Personal nämner att demokrati även handlar om att få utrymme till att tänka och kunna lyssna på alla. Förskolechefen uppger att det inte är pedagogerna som ska bestämma utan att de ska gå ut och fråga barnen. Vidare säger förskolechefen att personalen genom att

2 (7) vara lyhörda och ställa öppna frågor både i den dagliga kontakten och i exempelvis samlingar, får reda på barnens åsikter. Biträdande förskolechef uppger att personalen även observerar barnen för att få reda på de yngre barnens åsikter. Arbetslaget säger att barnen ibland får välja själva utifrån sitt intresse och individuellt. Vidare förklarar de att det är viktigt att även de barn som inte har ett utvecklat verbalt språk får sin röst hörd. Med de yngre barnen observerar personalen barnens intresse och är uppmärksamma på barnens signaler. Barnet kommunicerar på ett sätt och vi lär oss vad de menar, utan språk. De intervjuade personalgrupperna beskriver att de delar upp barnen i mindre grupper så att barnen lättare kan göra sin röst hörd. Personalen säger vidare att de har temaarbete i olika smågrupper där barnen kan påverka vad de tar upp i temat och vad de vill göra. Av observationerna framgår det att arbetslaget skapar förutsättningar för delaktighet, är lyhörda och strävar efter att förstå det barnen ger uttryck för. Exempelvis sker detta i den fria leken då ett barn säger spela till en personal. Personalen frågar om barnet vill att de ska spela. Barnet svarar inte utan går och sätter sig på samlingsmattan. Personalen går och hämtar sin gitarr, sätter sig bredvid barnet på mattan och börjar spela och sjunga. Barnet gungar i takt till musiken. Arbetslaget berättar att de valt avdelningens tema efter att barnen visade intresse för några figurer, "Babblarna". Det observeras flertalet gånger vid Skolinspektionens besök att arbetslaget medverkar till att det skapas ett demokratiskt klimat på förskolan genom att bland annat stödja barnen i att samspela med varandra och samarbeta. Exempelvis observeras detta i den fria leken då två barn står och drar i en sångpåse innehållande lekmaterial. Personalen sätter sig bredvid de båda barnen och säger till barnen att de kan dela och ha påsen tillsammans. Barnen sätter sig då ner bredvid personalen, tittar i påsen tillsammans och delar upp lekmaterialet mellan varandra. Förskolechefen berättar att barns rättigheter är att få vistas på förskolan och att alla barn ska bli sedda för den de är och utifrån den utvecklingsnivå de befinner sig. Arbetslaget säger att barns rättigheter bland annat är att barnen ska ha ha inflytande över sin egen dag och få bestämma över sig själv. Som exempel nämner de att de vid blöjbyten frågar barnen om de vill byta blöja. Om ett barn säger nej kan vi komma tillbaka efter fem minuter och fråga igen. Personalen säger att barn har en rättighet att bli repekterade och att det är okej att vara olika och få lov att exempelvis säga, tycka och ta på sig vad man vill. Arbetslaget förklarar att de pratar med de äldre barnen och visar så att barnen ska förstå att de har rätt att säga nej om de inte vill. Observationer på avdelning Violen bekräftar detta. Det ob-

3 (7) serveras flertalet gånger att personalen stödjer barnens tilltro till sig själva och stödjer barnen i att göra sin röst hörd. Exempelvis sker detta då ett barn tränger sig förbi ett annat barn i en hinderbana. Personalen som sitter bredvid stoppar upp barnen med handen och säger du får säga till att du inte vill. Förskolechefen säger att barns skyldigheter är att bland annat visa hänsyn och respekt. Vidare säger hon att det är en viktig del som förskolan ska lära barnen att skapa sin värld utifrån andra barn och ta hänsyn. Arbetslaget säger att barns skyldigheter bland annat handlar om att ta hand om lärmiljön och varandra. De förklarar att om en kamrat säger stopp är det det som gäller. Personalen säger att barns skyldigheter även är att respektera varandra för den man är. De berättar vidare att barnen i konflikthantering kan visa förlåt som exempelvis med en kram när ett barn inte vill säga förlåt. Alla kan inte prata men de kan göra förlåt. Arbetslaget förklarar att de visar mycket visuellt med de yngre barnen när de arbetar för att barnen ska förstå sina skyldigheter. De tar in hur vi visar och säger. Observationerna visar att personalen hjälper barnen att reflektera över sina handlingar. Exempelvis sker detta då ett barn vill ha en gunghäst som ett annat barn leker med. Barnet skriker högljutt och personalen påpekar upprepade gånger att gunghästen är upptagen av en kompis och att barnet måste vänta tills hästen är ledig. När gunghästen är ledig påkallar personalen barnets uppmärksamhet och förklarar att kompisen har lekt färdigt, att gunghästen nu är ledig och att det nu är barnets tur att gunga. Av intervjuer och observationer framgår det att arbetslaget ser till att barnens behov och intressen ligger till grund för planering och utformande av miljö och verksamhet. Biträdande förskolechef uppger att reflektionstiden som arbetslagen har kring de pedagogiska planeringarna spelar en stor roll när det gäller barnens aktiva inflytande, så att personalen inte fortsätter med ett spår som inte fungerar. Förskolechefen förklarar vidare att personalen utgår från barngruppens intresse och nyfikenhet när de gör en pedagogisk planering. All intervjuad personal berättar att de ger barnen möjlighet till inflytande över arbetssätt och innehåll genom kontinuerliga observationer. Vi brukar planera utifrån det vi sett säger arbetslaget. Vidare säger personalen att de genom att ha lekmaterialet tillgängligt för alla barn ger de barnen möjlighet att välja. Vid observationer noteras att lekmaterialet är tillgängligt för barnen i inomhus och utomhusmiljön. Arbetslaget berättar att de delar barngruppen för att kunna se och tillgodose varje barn. De berättar att de samlar alla barn en kort stund varje dag men att de

4 (7) som inte vill får röra sig fritt. Observationerna bekräftar att personalen delar barngruppen flera gånger under dagen och att personalen ger barnen möjlighet att påverka sin situation och göra egna aktiva val under dagen. Exempelvis observeras att barnen får välja om de vill delta eller inte i de aktiviteter som erbjuds. Ett exempel på detta sker när en personal frågar barnen om någon vill gå ut på gården. Vill du stanna här eller gå ut? säger personal till ett barn. Ut? frågar barnet. Ja, alla som vill får gå ut svarar personalen. Förskolans verksamhet ska präglas av ett etiskt förhållnngssätt Förskolechefen säger att personalen ger barnen möjlighet att utveckla förståelse för andra människor i den dagliga verksamheten exempelvis genom konfliktlösning. Biträdande förskolechef säger att personalen även agerar som förebilder. All intervjuad personal berättar att de uppmärksammar barnen på att människor är olika. Arbetslaget säger att detta sker naturligt i vardagssituationer som exempelvis matstunden eftersom barnen då kan välja vilken mat de vill. Vid observationer noteras att personalen uppmärksammar barnen på att människor har olika åsikter. Exempelvis observeras detta i en matsituation då en personal säger jag tycker om majs men det gör inte du. Arbetslaget berättar även att de pratar om olikheter när det uppstår i stunden eftersom det då blir naturligt. Vi försöker även att inte gruppera med exempelvis pojkar och flickor säger arbetslaget. Personalen berättar att de har haft ett FN-tema på en avdelning där de utifrån barnens visade intressen tittade närmare på bland annat hur människor ser ut och lever? Förskolechefen berättar att begreppet normer och värden går in i varandra och handlar om grundvärderingar samt synen på andra människor utifrån olika förutsättningar. Bland annat att alla barn är lika mycket värda oavsett bakgrund, religion, förutsättningar och värderingar och ska behandlas på lika sätt. Arbetslaget säger att värden står för rättigheter det vill säga vad barnen har rätt till och att barnen styr över sitt eget jag. Personalen nämner även att värden handlar om hänsyn, omtanke om varandra och att du är lika viktig som jag. Arbetslaget säger att normer står för vad man får och inte får göra såsom att hjälpa varandra och inte slåss. Vid observationerna noteras att personalen uppmuntrar och stärker barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation och stödjer barnen i att visa hänsyn och hjälpa varandra. Exempelvis observeras detta i den fria leken då ett barn tappar ut småleksaker på golvet varpå personalen säger ojdå, tappar du, vill du ha hjälp? Barnet nickar. Ett annat barn kommer fram och tittar på när personal och barn städar varpå personalen

5 (7) förklarar vad som hänt och ber barnet att hjälpa till. De tre städar tillsammans och personalen säger så bra att ni hjälps åt. Av intervjuerna och observationerna framgår att personalen visar omsorg, omtanke och hänsyn till varje barn såväl som gruppen. Personalen lyssnar överlag på barnen och är lyhörda för icke verbala signaler. Vid matsituationerna observeras att personalen lyssnar på barnen och har ett respektfullt förhållningssätt. Exempelvis sker detta då en personal säger ska du ha lite pasta? Barnet svarar nekande varpå personalen svarar jaha, du vill inte ha pasta idag. Det observeras dock även något exempel när personal inte är fullt ut lyhörda för det barnen uttrycker om maten vid en av de observerade matsitutaionerna. Arbetslaget berättar att de håller arbetet med normer och värden levande och att det med de yngre barnen handlar om trygghet och respekt, vi lägger grunden till barnen blir äldre. Av intervjuerna och observationerna framgår det att personalen skapar möjlighet till konkreta upplevelser och stödjer barnen i att förstå varandras känslor. Ett exempel på detta sker i en styrd aktivitet då två barn står i kö till en hinderbana. Ett barn skriker högt på det andra barnet. Personalen uppmanar barnet att säga stopp. Barnet håller upp handflatan mot kamraten. Barnet som skriker tystnar varpå personalen säger såja nu vet alla att du inte vill. Förskolechefens och förskollärarens ansvar för värdegrtmdsarbetet Samtliga intervjuade uttrycker att personalen på Maria Ro har förutsättningar för att genomföra värdegrundsarbetet. Förskolechefen uppger att personalen har forum för att reflektera, följa upp, utvärdera, analysera och dokumentera det värdegrundsarbete som bedrivs vid förskolan. Vidare uppger hon att personalen både har schemalagd individuell reflektionstid och gruppsamtal med kollegor. Personalen beskriver att de själva organiserar och lägger upp sin tid för avdelningsreflektioner vilket har resulterat i att äldrebarnsavdelningar och yngrebarnsavdelningar har olika förutsättningar för reflektion. Arbetslaget berättar att all personal har fått en egen lärplatta att använda till dokumentation. Dock säger arbetslaget att det är svårt att hinna med att dokumentera eftersom man även ska hinna med att se varje barn. När det gäller kompetensutveckling uppger förskolechefen att personalen har fått utbildning i värdegrunden med diskussionsforum kring konkreta exempel. Personalen bekräftar detta. Förskolechefen uppger även att värdegrundsfrågor finns som en stående punkt på förskolans arbetsplatsträffar. Personalen bekäftar detta och säger att dessa diskussioner bland annat handlar om vad vi behöver för förutsättningar för att det ska bli bättre för alla. Av dokumentationen framgår att

6 (7) huvudmannen har en "helpdesk" med centrala utbildningar som personalen kan anmäla sig till. I nuläget erbjuder helpdesk en kombinerad utbildning och föreläsning med värdegrund säger förskolechefen. Arbetslaget uppger att en person från varje avdelning och förskolans platschef har gått den senaste helpdeskutbildningen gällande värdegrund. All intervjuad personal beskriver att de även får litteratur att läsa från utvecklingschefen. Förskolechefen berättar att hon säkerställer att personalen har den kunskap som krävs för värdegrundsarbetet genom att läsa i avdelningarnas "bloggar" och via utvecklingschefen som arbetar verksamhetsnära de olika avdelningarna. Förskolläraren säger att de som förskollärare har ett uttalat ansvar för att dokumentationen görs och se till att alla planer ska göras för varje barn. Arbetslaget säger att förskolechefen finns tillgänglig, lyssnar och att vi kan få den hjälp vi behöver. Förskolechefen uppger också att hon genom att bland annat medverka i diskussioner och vara i verksamheten kan se att värdegrundsuppdaget genomsyrar arbetet med barnen. Det framgår av intervjuer att personalen har en samstämmig uppfattning om att det fortlöpande sker diskussioner om innebörden av demokrati och hur demokrati omsätts i verksamheten. Dokumentation och intervjuer visar att förskolan har rutiner och riktlinjer för att arbeta kontinuerligt med värdegrundsuppdraget. Exempel på detta är "funktionell kvalitetverktyg för bedömning av förskolans måluppfyllelse och pedagogiska processer" och "lärandeindex- underlag för bedömning av kvalitet i lärandet i Pysslingens förskolor". Förskolechefen berättar även att hon ser till att personalen analyserar, reflekterar och kritiskt granskar sina värderingar genom olika analyser via "funktionell kvalitet" från huvudmannen. Av intervjuer och dokumentation framgår att förskolans kvalitetsarbete dokumenteras och sker systematiskt och att förskolechefen utvärderar och utvecklar värdegrundsarbetet tillsammans med förskolans personal. Enligt förskolechefen genomförs halvårsanalyser på avdelningsnivå som sedan lämnas till utvecklingschefen på förskolan. Utvecklingschefen sammanställer sedan avdelningarnas analyser till enhetsnivå. Förskolechefen uppger att förskolans utvecklingschef även läser och följer upp den pedagogiska verksamheten i de olika arbetslagen. Personal säger att utvecklingschefen stöttar och ger tips och ger feedback på avdelningens utvärdering.

7 (7) Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsområde som använts i granskningen. Bedömningsområde Förskolan lägger grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är Inom detta område granskas om förskolläraren tar ansvar för att arbetslaget har ett demokratiskt arbetssätt och att det skapas ett demokratiskt klimat i verksamheten. Vidare granskas om barnen ges förutsättningar att förstå sina rättigheter och skyldigheter och att alla barn ges möjlighet att aktivt delta i verksamheten. Inom området granskas också hur barnen får ett reellt inflytande i verksamheten, hur deras behov och intressen utgör utgångspunkt för planering av innehåll och miljö samt hur förskolläraren tar ansvar för detta. (Lpfö-98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, 2.1 Normer och värden, 2.3 barns inflytande) Bedömningsområde Förskolans verksamhet präglas av ett etiskt förhållningssätt Inom detta område granskas hur barnen ges förutsättningar att utveckla solidaritet och förståelse för andra människor och att alla har lika värde. Vidare granskas hur personalen genom sitt förhållningssätt och att vara förebilder förmedlar normer och värden som barnen ges möjlighet att tillägna sig. (Lpfö-98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden) Bedömningsområde Förskolechef ens ansvar för värdegrundsarbetet Inom detta område granskas hur förskolechefen tar ansvar för hur värdegrundsarbetet bedrivs. Att verksamheten utformas demokratiskt där barnen deltar aktivt och har inflytande granskas liksom att personalen har kunskap om uppdraget och följer de normer och värden som läroplanen anger. I detta ingår också att förskolechefen ska se till att det finns förutsättningar för att dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla värdegrundsarbete. (Skollagen (2010:80) 2 kap. 9 Ledningen av utbildningen och 34 Kompetensutveckling, Lpfö-98 2.7 Förskolechefens ansvar)