1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014
2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän om bealningsbalansen... 3 2.1.1 Definiion... 3 2.1.2 Bealningsbalansens konoplan... 4 2.1.3 Begrepp och samband... 5 2.1.4 Bokföringsprinciper... 5 2.1.5 Värdering... 5 2.1.6 Sverige och ulande... 6 2.2 Sveriges bealningsbalans definiioner, källor, beräkningar... 6 2.2.1 Källor... 6 2.2.2 Byesbalansen... 7 2.2.3 Kapialbalans... 13 2.2.4 Finansiell balans... 14 2.3 Härledning av bealningsbalansen... 17 2.3.1 Bealningsbalans konra ulandssällning... 19 3 Ulandssällningen, sockuppgifer... 20 3.1 Allmän om ulandssällningen... 20 3.1.1 Definiion... 20 3.1.2 Ulandssällningens konoplan... 20 3.1.3 Samband med bealningsbalansen... 20 3.1.4 Bokföringsprinciper... 21 3.1.5 Värdering... 21 3.1.6 Sverige och ulande... 21 3.2 Sveriges ulandssällning definiioner, källor och beräkningar.. 21 3.2.1 Källor... 21 3.2.2 Ulandssällningens poser... 22 Källor och meoder 2014
3(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 1 Inernaionell nomenklaur De grundläggande rekommendaionerna för saisiken över bealningsbalans och ulandssällning har ufärdas av Inernaionella Valuafonden, IMF, i den nu gällande Balance of Paymens Manual, 6h ediion, BPM6. Rekommendaionerna gäller såväl konoplan som begrepp, definiioner, värderingsprinciper ec. IMF:s rekommendaioner är harmoniserade med den sandard som gäller för naionalräkenskaperna, NR, SNA 2008. Harmoniseringen avses leda ill a bealningsbalanssaisiken ska mosvara NR:s ulandssekor. Bealningsbalansmanualens (BPM6) begrepp och definiioner har uvecklas och konkreiseras yerligare inom EU, där Eurosa och den europeiska cenralbanken, ECB, har e dela ansvar för meodfrågor. Den svenska bealningsbalansen och ulandssällningen anpassades ill nuvarande nomenklaur i januari 2013 med försa publicering december 2014. P.g.a. brisande underlag har illbakaskrivningar av daa bara kunna göras i en begränsad omfaning, vilke innebär a e idsseriebro föreligger för vissa delposer. 2 Bealningsbalansen 2.1 Allmän om bealningsbalansen 2.1.1 Definiion Bealningsbalansen är en sammansällning av en ekonomis (e lands) reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Dessa preseneras med en fördelning på Byesbalans (Curren Accoun), som omfaar löpande ransakioner i varor och jänser, primärinkomser sam sekundärinkomser. Kapialbalans (Capial Accoun), som omfaar bl.a. bidrag som lämnas för a moagaren ska göra en real invesering. Också köp och försäljning av immaeriella räigheer såsom varumärken och franchise ingår. Fram ill och med år 2002 kallades denna delbalans Kapialransfereringar m.m. för a undvika a den blandades samman med Finansiell balans. Finansiell balans (Financial Accoun), som äcker förändringar av finansiella illgångar och skulder genemo ulande. I den finansiella balansen ingår valuareserven. Före 1997 kallades denna delbalans Kapialbalans. Bealningsbalansen omfaar enbar ransakioner med ulande; värdeförändringar orsakade av.ex. kursflukuaioner är exkluderade. Parallell med bealningsbalansen sammansälls också en ulandssällning dvs. sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo ulande. Källor och meoder 2014
4(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 2.1.2 Bealningsbalansens konoplan 2.1.2.1 Huvudkonon Byesbalans Varor Tjänser Bearbening av varor Underhåll och reparaionsjänser Transporer Resor Byggnadsjänser Försäkringsjänser Finansiella jänser Nyjande av immaeriella räigheer Tele-, daa- och informaionsjänser Övriga affärsjänser Personliga, kulurella och rekreaionsjänser Övriga varor och jänser Primärinkomser Avkasning på kapial Löner Övrig primärinkoms Sekundärinkomser Kapialbalans Förvärv och avyring av immaeriella räigheer Kapialransfereringar Finansiell balans Direka inveseringar Ege kapial Lån Porföljinveseringar Akier Fonder Ränebärande värdepapper Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserv 2.1.2.2 Resposen En rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen, vilke kan resulera i a mäfel uppsår beroende på periodiseringar, borfall ec. Källor och meoder 2014
5(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare För a balansera sådana briser finns i bealningsbalansen den s.k. resposen, som visar neo av de saisiska mäfelen. Resposen kan definieras som: Finansiell balans - Byesbalans - Kapialbalans = Respos Följande samband skall också råda: Byesbalans + Kapialbalans - Finansiell balans + Respos = 0 En posiiv respos indikerar a: a) exporen är underskaad i byesbalans och kapialbalans. b) imporen är överskaad i byesbalans och kapialbalans. c) neoökningen av illgångar i den finansiella balansen är överskaad d) neoökningen av skulder i den finansiella balansen är underskaad Tillfälliga, höga resposer i korperiodisk saisik kan allså bero på periodiseringsfel och påverkar ine olkningen av daa över längre idsperioder, efersom sådana fel neas u. Om däremo resposen visar samma ecken under en längre period yder dea på e sysemaisk fel i saisiken. 2.1.3 Begrepp och samband Idenieen mellan byesbalanssaldo och de finansiella neosparande ändrades i och med 1997-års nomenklaur. Efer införande av den sjäe manualen är den oförändrad: Finansiell neosparande = Byesbalans + Kapialbalans Sambande mellan bruosparande, inveseringar och byesbalans är oförändra: Bruosparande = Byesbalans + Bruoinveseringar För en dealjerad härledning av bealningsbalansen, se avsni 2.3. 2.1.4 Bokföringsprinciper Liksom i föreagsredovisning baseras bealningsbalansen på klassisk dubbel bokföring. Själva uppsällningen av balansen är omvänd mo den radiionella och visar kredivärdena i vänserkolumnen och debevärdena i högerkolumnen. 2.1.5 Värdering Bealningsbalansen omfaar enbar ransakioner, vilke innebär a sådana förändringar av finansiella illgångar och skulder som beror på orealiserade pris- och valuakursändringar exkluderas. Transakionerna ska redovisas vid ransakionsillfälle, dvs. när de svenska akörerna gör noeringar i sina egna böcker. Dea innebär.ex. a ränor Källor och meoder 2014
6(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare redovisas på upplupen basis. Redovisningen ska ske ill marknadsvärde och omräkning av valuakurs ill ransakionsdagskurs. 2.1.6 Sverige och ulande Som svenska inlänningar räknas svenska myndigheer och föreag verksamma i Sverige sam privapersoner som är bosaa i lande sedan mins e år. Svenska föreags filialer och doerbolag i ulande behandlas som uländska moparer medan uländska filialer och doerbolag i Sverige ses som svenska. 2.2 Sveriges bealningsbalans definiioner, källor, beräkningar Den svenska bealningsbalansen anpassades ill den inernaionella nomenklauren enlig den sjäe bealningsbalansmanualen i december 2014. Den sörsa delen av poserna i bealningsbalans och ulandssällning har skrivis illbaka hela perioden ill 1950. De var dock ine möjlig a full u skriva illbaka alla serierna enlig de nya definiionerna då flerale poser är nya enlig BPM6. FISIM såväl som mäklarprovisionen på handeln med ränebärande värdepapper är vå nya poser som modellskaas och där serierna sarar januari 2013. 2.2.1 Källor Den svenska bealningsbalansen, illsammans med ulandssällningen, insamlas, sammansälls och publiceras sedan 2007 av SCB på uppdrag av Riksbanken. Urikeshandel i varor samlas in via Inrasa/Exrasa, se nedan. Urikeshandeln med jänser och sekundärinkoms samlas in via en kvaralsvis enkä, i forsäningen benämnd jänseenkäen. Kvaralsvisa enkäer äcker också kund- och leveranörskredier sam icke-finansiella föreags låneransakioner och finansiella deriva m.m., benämnd föreagens balanssaisik. Huvudparen av den finansiella balansen samlas in genom månadsrapporer från sora akörer, sam vå årsrapporer avseende direkinveseringssockar och svensk porföljinnehav i ulande Från finansmarknadssaisiken hämas uppgifer för moneära finansinsius (banker, bolåneinsiu m.fl.) upp- och ulåning, vilke ingår i posen övriga inveseringar. Valuareserven rapporeras av Riksbanken. Daainsamlingen kompleeras med beräkningar för vissa poser T.o.m. 2002 användes också daa om ulandsbealningar som svenska banker förmedlade för kunders räkning. Källor och meoder 2014
7(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 2.2.2 Byesbalansen Byesbalansen, som är en cenral ekonomisk variabel, omfaar reala ransakioner i varor och jänser, primärinkoms sam sekundärinkoms. 2.2.2.1 Varor Varuhandeln med ulande mäs i den officiella urikeshandelssaisiken. Källorna är "Inrasa" för handel med andra EU-länder och Exrasa för handel med övriga länder. Inrasa är egenligen e fiskal sysem avse för momsredovisning. För insamling av månadsdaa över handeln inom EU görs en enkä ill de sora akörerna. Uppgifslämnare är ofas redovisningsavdelningarna inom föreagen. Exrasa är de radiionella syseme för insamling av urikeshandel i varor. De baseras på uppgifer som lämnas ofas av spediörer vid ullbehandling. Dea saisiksysem används endas för handel med länder uanför EU. Varuhandeln äcker varor som förs in i och u ur lande. I urikeshandelssaisiken mäs exporen ill leveransvillkore f.o.b. (free on board) och imporen ill c.i.f. (cos, insurance, freigh) vid Sveriges gräns. I bealningsbalansen preseneras isälle såväl expor som impor ill f.o.b.- värde, dvs. värde vid de exporerande landes gräns. Köp/vidareförsäljning ( merchaning ) Delposen avser köp av vara från ulande för direk vidareförsäljning ill ulande. Marginalen mellan köp- och försäljningsvärde behandlades idigare som en jäns för varuförmedling, merchaning och redovisades under jänsebalansen. Enlig BPM6 klassas dea isälle som en ransakion illhörande varuhandeln. Merchaning förekommer bara på exporsidan i de land förmedlaren hör hemma. Moparsländerna (exporör och imporör) redovisar rena varuransakioner. I de varuvärde den slulige köparen redovisar ingår förmedlarens marginal. Uöver urikeshandelssaisiken ingår i varuposen uppgifer om korrigeringar och kompleeringar som genomförs för naionalräkenskapernas (NR) behov. Bl.a. kompleeras varusaisiken med uppgifer om bunkring, som i bealningsbalansen idigare redovisas under Transporer. Dessuom görs, med söd av ransporsaisik, en beräkning för a möjliggöra a urikeshandeln redovisas f.o.b./f.o.b. Beräkningen avser den c.i.f.-komponen som ingår i den ursprungliga värderingen av varuimporen. Denna komponen förs om från varuimpor ill Transporer (se vidare beskrivning under denna pos). Källor och meoder 2014
8(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 2.2.2.2 Tjänser 2.2.2.2.1 Tillverkning-, underhåll- och reparaionsjänser Tillverkning-, underhåll- och reparaionsjänser omfaar bearbening, monering, märkning, förpackning, underhåll och reparaioner av varor som mo en avgif uförs av annan par än varans ägare. Undanage är reparaioner och underhåll av byggnader (klassas som Byggjänser), sam daorer och kringurusning (klassas som Daajänser). Tillverkningsjänser är en ny jäns i samband med övergången ill BPM6, så även reparaioner och underhåll av varor föruom de ovan nämnda undanagen. 2.2.2.2.2 Transporer Transporposen omfaar ransakioner med ulande avseende ranspor av varor och passagerare sam södjänser,.ex. spediion, lagring, ransiering, hamn- och erminalkosnader och underhållsreparaioner. I posen ingår också hyra av ranspormedel med besäning. (Hyra av ranspormedel uan besäning ses som operaionell leasing och åerfinns under Övriga affärsjänser.) Källor för ransporposen är: Sjöranspor grundas huvudsakligen på en enkä över svenska rederiers inäker och kosnader i urikes sjöfar, som genomförs av Trafikanalys på uppdrag av SCB. För andra akörer än rederier hämas daa från jänseenkäen. Flygranspor baseras dels på en enkä över SAS expor och impor av jänser, dels på jänseenkäen. I byesbalansen redovisas för SAS bara den del av jänserna som mosvarar Sveriges ägarandel (3/7). Övriga ransporer baseras på jänseenkäen. I ransporposen ingår också sörre delen av den under Varor beskrivna c.i.f.-komponenen, som förs över från varuimpor ill ransporposen, där den påverkar såväl expor- som imporsidorna. Orsaken ill dea är a i varusaisikens c.i.f.-värdering också ingår hemransporer uförda av.ex. svenska rederier. Efersom de svenska rederierna i sjöfarsneo även redovisar inäker från svenska kunder för sådan hemfrak, görs en korrigering för dea på exporsidan. Pos oc Källor och meoder 2014
9(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 2.2.2.2.3 Resor Posen resor äcker ugifer som resande från en ekonomi har i en annan ekonomi under en viselse där som ine uppgår ill e år. Resor skiljer sig från andra jänseslag genom a konsumenen uppsöker de land/den plas där de eferfrågade varorna och jänserna illhandahålls. Delposen avser en samling av olika jänser snarare än en specifik yp av jäns. Resor omfaar både affärsresande och priva resande. I princip ska resandes alla förvärv av varor och jänser för ege bruk i de ekonomier som besöks äckas av saisiken oavse om de bealas av den resande, av någon annan för resandes räkning eller om de illhandahålls uan kosnad. I prakiken kommer i allmänhe den senare kaegorin ine a ingå i saisiken. De vanligase varorna och jänserna som ingår i begreppe resor är dels sådana som konsumeras inom den besöka ekonomin,.ex. ma, logi, underhållning, ransporer, dels varor som as med över gränsen,.ex. gåvor, souvenirer och andra varor (oavse värde) för den resandes ege bruk. Även köp av egen bil i samband med ulandsresa berakas som resor. Saisiken grundas på jänseenkäen, uppgifer om köp och försäljning av resevaluor (uländska sedlar, svenska sedlar, resecheckar) sam rapporer från konokorsföreag om korunyjande i Sverige och ulande. Genom den använda meoden med framförall sedlar och kor som beydande besåndsdelar kan också andra ransakioner än resor komma a redovisas här om de bealas med konaner. 2.2.2.2.4 Byggjänser Under delposen redovisas byggnads- och insallaionsjänser inklusive vägoch vaenbyggnad, monage m.m. i Sverige respekive i ulande. Vad gäller byggjänser finns en inkonsisens mellan bealningsbalans och naionalräkenskaper i uolkningen av de inernaionella rekommendaionerna. I NR berakas enlig ESA 95 (European Sysem of Naional Accouns) e byggprojek som lokal producera och konsumera, vilke innebär a ingen jänseexpor eller -impor förekommer. I de fall uländska byggenreprenörer delar i projeke ska deras ransakioner ses som finansiella och redovisas som direka inveseringar. I den svenska bealningsbalansen följs isälle rekommendaioner från Eurosa, som säger a byggprojek redovisas som jänsehandel i byggnadsjänser uom i de fall byggenreprenören bildar bolag i de land projeke drivs. Källor och meoder 2014
10(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 2.2.2.2.5 Försäkringar Försäkringar redovisas nedbruna på Liv/pensionsförsäkring Frakförsäkring Övrig direkförsäkring Åerförsäkring Övriga försäkringsjänser Tjänser relaerade ill pension och sandardiserade garanier Av försäkringspremier ingår här endas den del som är a beraka som en real jäns. Åersoden av premien för liv-/pensionsförsäkringar ses som sparande och redovisas i finansiell balans. För övriga försäkringsslag förs denna del som en löpande ransferering. Ufall på liv-/pensionsförsäkring är en finansiell ransakion och på sakförsäkring en löpande ransferering. För beräkning av den reala jänsens andel av liv-/pensionsförsäkringspremierna används daa publicerade av Sveriges Försäkringsförbund. I Övriga försäkringsjänser ingår försäkringsförmedling, konsulaion, värdering m.m. 2.2.2.2.6 Finansiella jänser Under rubriken Finansiella jänser åerfinns avgifer och provisioner avseende bank- mäklar- och förvalningsjänser m.m. Vid sidan av insamlade daa görs en beräkning av mäklarprovision på handel med akier och ränebärande värdepapper. FISIM(Finansiell förmedlingsjäns indirek beräknad) är en ny pos i BPM6 och visar på krediinsiuens in- och ulåningsjänser vilka modellskaas med hjälp av skillnaden i deras in- och ulåningsränor. Posen finns från och med 2013. 2.2.2.2.7 Nyjande av immaeriella räigheer I bealningsbalansen skiljs unyjande av räigheer från förvärv/avyring. Unyjande redovisas som jäns, medan förvärv/avyring åerfinns under Kapialransfereringar m.m. De räigheer som avses är.ex. varumärken, indusriella licenser och franchising. Förvärv av paen och copyrighs redovisas dock som en jäns. Programvarulicenser och sändningsräer behandlas emellerid annorlunda och redovisas under Daa- och informaionsjänser respekive under Personliga jänser, kulur. 2.2.2.2.8 Tele-, daa- och informaionsjänser Kommunikaioner omfaar elekommunikaion, överföring via elenä, daanä och saelli inklusive radio- och TV-sändning. Posbefordran och kurirjänser som idigare ingick här redovisas i och med BPM6 isälle under ransporer och isälle inkluderas även daajänser, såsom sysemering, Källor och meoder 2014
11(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare programmering, bearbening m.m. och informaionsjänser,.ex. daabasjänser, nyhesförmedling och prenumeraioner. Även programvarulicenser ingår här. 2.2.2.2.9 Övriga affärsjänser 2.2.2.2.9.1.1 Tjänser i samband med varuhandel Varuprovisioner Posen varuprovisioner avser ersäning för varuförmedling för någon annans (den ursprunglige säljarens) räkning. Provisioner för jänseförmedling åerfinns under den jänsekaegori som berörs. Förmedling av finansiella insrumen ec. redovisas under Finansiella jänser. 2.2.2.2.9.1.2 Operaionell leasing Operaionell leasing berakas som en jäns ill skillnad mo finansiell leasing, som redovisas som Lån i Finansiell balans. I operaionell leasing ingår också hyra av ranspormedel exklusive besäning. Om hyran omfaar besäningen redovisas den under Transporer. 2.2.2.2.9.1.3 Diverse affärs- och ekniska jänser Med jänseenkäen som källa redovisas här: Forskning och uveckling Affärs- och konsuljänser Juridiska jänser, bokföringsjänser, managemen consuling m.m. Marknadsföring och reklam Tekniska-, handelsrelaerade och övriga affärsjänser 2.2.2.2.10 Personliga jänser, kulur m.m. Delposen baseras på jänseenkäen och omfaar produkion (sam sändningsräer) av film, ljudinspelningar, radio- och TV-program, övriga kulurella evenemang, idro, ubildning, sjukvård m.m. 2.2.2.2.11 Övriga offenliga varor och jänser Här redovisas specifik offenliga jänser, som ine kan klassificeras under någon annan jänsekaegori. Här ingår ambassadkosnader, miliära jänser m.m. Redovisade daa baseras på rapporer från myndigheer m.fl. sam en beräkning av uländska ambassaders omkosnader i Sverige. Källor och meoder 2014
12(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 2.2.2.3 Primärinkomser 2.2.2.3.1 Löner Löneposen äcker löneransakioner direk mellan arbesgivare och ansälld. Enlig inernaionell nomenklaur ska här också ingå sådan lön som injänas i e anna land under en viselse där på högs e år. I den svenska bealningsbalansen illämpas ine eårs-krierie. Lön som injänas i e land och förs ill hemlande redovisas under löpande ransfereringar. 2.2.2.3.2 Kapialavkasning Avkasning på finansiella illgångar och skulder fördelas enlig huvudposerna i den finansiella balansen: 2.2.2.3.2.1 Avkasning på direka inveseringar Delposen äcker all avkasning på illgångar och skulder mellan parerna i e direkinveseringsförhållande och fördelas på: Hemagen udelning Räna Åerinveserade vinsmedel Åerinveserade vinsmedel beräknas som skillnaden mellan oal vins efer ska och udelad vins. Medan udelningen redovisas vid bealningsillfälle, förs de åerinveserade vinsmedlen ill injänandeåre och fördelas jämn över månaderna. De främsa källorna för delposen är månadsrapporer från sörre akörer och en årlig urvalsenkä om vins i direkinveseringsföreag. 2.2.2.3.2.2 Avkasning på porföljinveseringar Delposen preseneras med nedbryning på: Akieudelning Räna obligaioner penningmarknadsinsrumen Avkasning på porföljakier omfaar udelning på innehav som uppgår ill mindre än 10% av akiekapial eller röser sam avkasning på fondandelar. Akieudelning redovisas på bealningsbasis, medan ränor på ränebärande värdepapper bokförs på upplupen basis. Saisiken baseras främs på beräkningsmodeller men även på månadsvisa rapporer. Källor och meoder 2014
13(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 2.2.2.3.2.3 Räna på lån m.m. Ränor på finansiella illgångar och skulder redovisas sedan okober 1997 huvudsakligen på upplupen basis. Uppgifer för idigare perioder redovisas på bealningsbasis. Före feme manualen, BPM5, redovisades även ränebaserade finansiella deriva här. Som en anpassning ill ändrad inernaionell nomenklaur flyades dessa i den finansiella balansen ill delposen Finansiella deriva. Källor är månadsvisa rapporer över avkasning på uländska illgångar och skulder sam föreagens balanssaisik. 2.2.2.4 Sekundärinkomser Transferering är e begrepp som äcker överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a liknande mopresaioner görs, dvs. huvudsakligen gåvor och bidrag i konaner eller varor. De illgångar som överlås mobokas under respekive delpos i bealningsbalansen,.ex. varubisånd under Varor. Transfereringar delas upp i löpande ransfereringar och kapialransfereringar. Transfereringar ingår i byesbalansen och omfaar bl.a. livsmedels- och kaasrofbisånd, avgifer ill EU, andra EU-bidrag än srukurbidrag, gåvor, medlemsavgifer, skadesånd, moms och överföring av arbesinkoms injänad uanför hemlande. Här redovisas också den del av sakförsäkringspremier som ine är a beraka som real jäns (se Försäkringar) sam ufall på sakförsäkringar. Källa är jänseenkäen. 2.2.3 Kapialbalans Delbalansen omfaar vå huvudkomponener 2.2.3.1 Förvärv och avyring av immaeriella räigheer Delposen äcker förvärv/avyring av icke-producerade icke-finansiella illgångar, dvs. huvudsakligen överlåelse av räigheer (varumärken och franchise). Unyjande av räigheer är en jäns - Nyjande av immaeriella räigheer. 2.2.3.2 Kapialransfereringar Kapialransfereringar omfaar Sådana gåvor som lämnas för a moagaren ska kunna göra en realinvesering,.ex. u-bisånd för a finansiera e dammbygge. E anna exempel är srukurbidrag från EU. Källor och meoder 2014
14(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Överföring av finansiell illgång uan mopresaion,.ex. eferskänkning av fordran genom bilaeral överenskommelse. Regleringen av fordran redovisas i finansiell balans. Överföring av äganderäen ill en anläggningsillgång. Här har.ex. redovisas när svenska börsföreag skänke bor delar av sina akieporföljer ill de egna akieägarna. Arv Källa är huvudsakligen jänseenkäen. 2.2.4 Finansiell balans Den finansiella balansen visar ransakionsförändringar av svenska illgångar och skulder mo ulande. Transakionerna redovisas fördelade på insrumen sam på Sveriges illgångar och skulder. Fördelningen på illgångar och skulder innebär a ransakioner i.ex. svenska lånefordringar på ulande och i värdepapper med uländsk emien redovisas som illgångar. I skuldransakioner ingår bl.a. svenska lån från ulande och handel m.m. i värdepapper med svensk emien. Den beloppsmässig beydelsefulla delen av finansiell balans baseras på månadsrapporer från de sörsa akörerna. 2.2.4.1 Direka inveseringar Begreppe direk invesering är inernaionell vederage inom ekonomisk saisik. De är e finansiell begrepp som ine ska förväxlas med reala inveseringar i anläggningar eller maskiner. Definiionen av direka inveseringar ugår från begreppe direkinveseringsförhållande, som innebär a de finns e direk eller indirek ägande mellan vå föreag på mins 10% av akiekapial eller röser. Alla finansiella ransakioner mellan sådana föreag ses som direka inveseringar. Tidigare ingick endas långfrisiga ransakioner i begreppe direkinvesering. I saisiken fr.o.m. okober 1997 ingår även korfrisiga ransakioner sam kund- och leveranörskredier. En direk invesering kan ske genom nybildande eller förvärv av föreag och genom följdinveseringar,.ex. lån, akieägarillsko och nyemission. E specialfall är redovisningen av direka inveseringar inom moneära finansiella insiu, MFI (banker, bosadsinsiu m.fl.), där endas inveseringar i ege kapial ingår. Orsaken ill a låneransakioner ine as med är a in- och ulåning är själva verksamheen för denna sekor. I enlighe med inernaionell sandard redovisas nu även förvärv och avyring av friidsfasigheer m.m. som direka inveseringar. I saisiken redovisas koncerninerna finansiella deriva under Finansiella deriva. Direka inveseringar fördelas på uländska inveseringar i Sverige och svenska i ulande sam på: ege kapial Källor och meoder 2014
15(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare lån m.m. åerinvesering av vinsmedel Daa för ege kapial och lån baseras på månadsrapporer från sörre akörer. Årligen genomförs en urvalsenkä för mäning av sockuppgifer och vins. Åerinveserade vinsmedel beräknas som skillnaden mellan oal vins efer ska och udelad vins. De åerinveserade vinsmedlen förs ill injänandeåre och fördelas jämn över månaderna. 2.2.4.2 Porföljinveseringar Porföljinvesering avser förvärv och avyring av akier/andelar och ränebärande skuldebrev. Även köp och försäljning av andelar i fonder berakas som porföljinveseringar. Såväl emissioner och inlösen som sekundärhandel ingår i saisiken. Som illgång redovisas ransakioner i värdepapper med uländsk emien och som skulder värdepapper med svensk emien. Beräffande definiion av porföljakier, jämför definiion på direk invesering enlig ovan. E akieinnehav redovisas som porföljinvesering om ägande är lägre än 10% av akiekapial eller röser. Porföljinveseringar redovisas fördelade på: Akier Ränebärande värdepapper - Obligaioner - Penningmarknadsinsrumen Källor för saisiken är rapporer från mäklare och banker över förmedlade värdepappersransakioner och rapporer från andra akörer som handlar direk med ulande. Månadsvis hämas också rapporer in om sockuppgifer för ränebärande skuldebrev. Uppgifslämnare är depåförvalare och övriga sörre akörer. Dessuom ingår uppgifer på svenska emieners emissioner och uppköp genemo ulande av egna värdepapper vilka grundar sig på svensk värdepappersaisik, SVDB. 2.2.4.3 Finansiella deriva Finansiella deriva avser opionspremier och marginalbealningar för finansiella deriva (erminer, opioner, swappar ec.) sam de realiserade värde (vins/förlus) av derivakonrake vid lösen/förfall. I de fall den underliggande affären fullföljs, redovisas en ransakion i de underliggande insrumene. Källor är dels en månadsrappor över ransakioner och sockar från de sörsa akörerna sam föreagens balanssaisik. Källor och meoder 2014
16(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 2.2.4.4 Övriga inveseringar Övriga inveseringar preseneras fördela på Lån m.m. Handelskredier Övrig kapial 2.2.4.4.1 Lån m.m. Med lån avses här sådan upplåning som äger rum på anna sä än genom emission av värdepapper. Posen omfaar allså huvudsakligen reverslån, deposiioner, repor m.m. Värdepappersransakioner under åerköpsaval, s.k. repor (Repurchase Agreemens) behandlas i bealningsbalansen som lån mo säkerhe Här ingår också bankernas u- och inlåning genemo ulande. I bealningsbalans och NR ses filialer i e anna land än moderbolage som inlänningar i de lande. Dea innebär.ex. a svenska bankers lån ill ulande också ska omfaa lån ill deras egna filialer i ulande. Den främsa källan för Lån m.m. är finansmarknadssaisiken sam månadsrapporer från sora akörer inom såväl offenlig som finansiell sekor, sam föreagens balanssaisik för de icke-finansiella föreagen. Konon, deposiioner I bealningsbalansen behandlas deposiioner som lån i rapporeringen från övriga finansiella föreag, såsom försäkringsbolag, efersom de ofa är svår a definiionsmässig skilja dem å. Också saldoförändringar på ransakionskonon i e anna land behandlas som lån. Konon och deposiioner ingår i den månadsvisa rapporeringen från sora akörer i finansiell sekor, sam föreagens balanssaisik för de ickefinansiella föreagen. Finansiell leasing Finansiell leasing är e hyreskonrak som kan jämsällas med e avbealningskonrak, där äganderäen ill varan övergår när konrake löper u. Dessuom brukar leaseagaren ofa a upp hyresobjeke som illgång i balansräkningen. En kapialvara som hyrs under finansiell leasing regisreras under Varor, medan hyresåagande/avbealningen bokförs under Lån. Finansiell leasing rapporeras som lån i den månadsvisa rapporeringen från sora akörer i finansiell sekor och i föreagens balanssaisik. 2.2.4.4.2 Handelskredier Med handelskredier avses kund- och leveranörskredier genemo ulande. Uppgiferna sammansälls på basis av en kvaralsvis urvalsenkä. Koncerninerna handelskredier redovisas under Direka inveseringar, övriga redovisas här. Källor och meoder 2014
17(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 2.2.4.4.3 Övrig kapial Här redovisas bl.a. inerimsposer (avsluade, men ej likviderade ransakioner), vissa ransakioner med inernaionella organisaioner sam försäkringssparande. Försäkringssparande Den del av liv-/pensionsförsäkringspremier som ine ugörs av en real försäkringsjäns ses som e finansiell sparande och ingår i Övrig kapial. Här ingår också ufall på sådana försäkringar. Källa är jänseenkäen. För beräkning av sparandedelen av liv- /pensionsförsäkringspremierna används daa publicerade av Sveriges Försäkringsförbund. Banker Den del av bankernas egna finansiella ransakioner som ine kan hänföras ill några andra delposer i Finansiell balans redovisas här, bl.a. mellanhavande mellan moderbank och filialer. 2.2.4.5 Valuareserven Valuareserven ugörs av Riksbankens innehav av guld och uländska illgångar (valuor, deposiioner och värdepapper). I bealningsbalansen ingår ine värdeförändringar.ex. orsakade av valuakursflukuaioner; enbar genomförda ransakioner redovisas. 2.3 Härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan C I G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( ( X M ): BNP C I G X M. 1 (1) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Källor och meoder 2014
18(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Genom a addera de primära och sekundära inkomserna, PI, SI, dvs. svenska primärinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska primärinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) och sekundärinkomser kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI C I G X M PI SI (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G S I X M PI SI, (3) Källor och meoder 2014 där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I X M PI SI. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel med varor och jänser. X M F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given inkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln med varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de 2 Dessa inkomser kallas ofa för primära och sekundära inkomser. Inkomserna besår av löner, kapialavkasning och sekundärinkoms. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offen liga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Inkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser.
19(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP r A C I G A A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M PI SI ( A A 1). (7) Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser sam primäroch sekundärinkomser. Termen ( A A 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, dvs. A A 1 0. Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 2.3.1 Bealningsbalans konra ulandssällning Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden ska en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. Källor och meoder 2014
20(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. 3 Ulandssällningen, sockuppgifer 3.1 Allmän om ulandssällningen Parallell med bealningsbalansen sammansälls också en ulandssällning (Inernaional Invesmen Posiion, IIP), dvs. sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo ulande. Neo av dessa illgångar och skulder är e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. 3.1.1 Definiion Definiionerna av de olika insrumenen sammanfaller hel med dem som gäller för bealningsbalansen. 3.1.2 Ulandssällningens konoplan Insrumenfördelningen i ulandssällningen överenssämmer med den som illämpas i bealningsbalansens finansiella balans: Direka inveseringar Porföljinveseringar Akier Ränebärande värdepapper Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserv Insrumenen fördelas på illgångar och skulder sam på inhemska sekorer. 3.1.3 Samband med bealningsbalansen Förändringen av sällningsuppgiferna mellan vå mäillfällen beror såväl på genomförda ransakioner som på värdeförändringar. Sambande mellan ulandssällningen (ingående och ugående balans) och de ransakioner som redovisas i bealningsbalansen är följande: Källor och meoder 2014