Karl Björk. Elementär. Mekanik. Tredje upplagan

Relevanta dokument
Karl Björk ELEMENTÄR. Tredje upplagan

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Välkommen! Till Kursen MEKANIK MSGB21. Föreläsningar & kursansvar:

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Till Kursen MEKANIK MSGB21

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Kapitel extra Tröghetsmoment

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

Mer Friktion jämviktsvillkor

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

MEKANIK för V och Bi. VSM010 och VSMA15

Inre krafters resultanter

MEKANIK för V och Bi. VSMA25 och VSMA15

Mekanik FK2002m. Repetition

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Biomekanik Belastningsanalys

Kursinformation Mekanik f.k. TMMI39

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinematik VT 2006

Mekanik Föreläsning 8

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

Föreläsare och examinator: Håkan Johansson, Tillämpad mekanik, tel

Basala kunskapsmål i Mekanik

Uppgifter till KRAFTER

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

MEKANIK för V och Bi. VSM010 och VSMA15

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

" e n och Newtons 2:a lag

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

Karl Björk. Hållfasthetslära. för teknologi och konstruktion

Tentamen i Mekanik II

ALTERNATIVA KOORDINATSYSTEM -Cylindriska koordinatsystem. De polära koordinaterna r och " kan beskriva rörelsen i ett xyplan,

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

MEKANIK för V och Bi. VSM010 och VSMA15

# o,too 26L 36o vq. Fy 1-mekaniken i sammandrag. 1 Rörelsebeskrivning (linjebunden rörelse) )-'f* 1.1 Hastighet och acceleration, allmänt

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

MEKANIK för V och Bi Kursprogram 2009

MEKANIK för V och Bi. VSM010 och VSMA15

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

Föreläsning 5: Acceleration och tidsderivering (kap ) . Sambandet mellan olika punkters hastigheter i en stel kropp: v A

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Vi har väl alla stått på en matta på golvet och sedan hastigt försökt förflytta

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:

Grekernas världsbild. Gravitation & Newtons lagar. Aristoteles definition av rörelse. Aristoteles och de fyra elementen

Ord att kunna förklara

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Vågrörelselära och optik

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

TFYA15 Fysikaliska modeller (8hp) Kursinformation vt2, 2014

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

II. Partikelkinetik {RK 5,6,7}

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris

Undervisningsformer:

Krafter och moment. mm F G (1.1)

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

Det finns olika typer av krafter och alla mäts med enheten newton. Enheten newton förkortas med stort N.

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Uppgifter till KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

KOMPLETTERINGAR TILL FYSIK A FÖR TEKNIK/NATURVETENSKAPLIGA BASÅRET N 2. Juni 2006 NILS ALMQVIST

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

LÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102

Målsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Transkript:

Karl Björk Elementär Mekanik Tredje upplagan

Förord till första upplagan Föreliggande bok i elementär mekanik är tänkt som stöd i undervisningen i huvudmomentet mekanik i blockämnet teknologi. Det förutsätts att fysikaliska storheter och dess enheter gås igenom i fysik. I denna bok har SIsystemet använts med grundenheterna meter, kilogram och sekund för storheterna längd, massa och tid. Kraften får den sammansatta enheten kg. m/s 2 med benämningen newton (N). Vissa formlers härledningar har utelämnats. Det är huvudsakligen tyngdpunktslägen och tröghetsmoment, som kräver kunskaper i differential- och integral-räkning. Stor vikt har istället lagts på övningsräkning. Cirka 60 lösta exempel och 230 uppgifter med svar ingår. Förord till andra upplagan Vissa delar har omarbetats avsevärt. framförts. Detta har resulterat i att antalet övningsuppgifter har ökats från 290 till 500. Av dessa har 100 försetts med fullständig lösning. Förord till tredje upplagan Omarbetningar har gjorts på sidorna 41-44 vad gäller icke fullt utbildad friktion och friktionslåsning samt på sidorna 56-59 för lyftblock. Tillägg till förord till tredje upplagan Boken är, som framgår av förordet till första upplagan, anpassad till ämnet teknologi på fyraårig teknisk linje i gymnasiet. Den passar naturligtvis också teknikämnet i de 3-åriga tekniska linjerna. Den kan också med fördel användas i mellaningenjörs-, drifttekniker- och driftingenjörsutbildningarna vid högskolorna. Karl Björk Newtons lagar Sir Isac Newton var den förste som korrekt formulerade lagarna för partikelns rörelse och som demonstrerade deras giltighet. Något omformade har dessa lagar fått följande lydelse: 1:a lagen En partikel förblir i vila eller fortsätter att röra sig rätlinjigt med konstant hastighet, om de på partikeln verkande krafternas resultant är noll. 2:a lagen En partikels acceleration är proportionell mot den kraftresultant, som verkar på den. Accelerationsriktningen sammanfaller med resultantens riktning. 3:e lagen Aktions- och reaktions-krafterna i kontaktytan mellan två kroppar är lika till storlek, motsatt till riktning och har sammanfallande verkningslinjer. Newtons 2:a lag bildar grunden för det mesta inom dynamiken. Om partikelns massa är m, kan den skrivas F = m. a Gravitationslagen Förutom lagarna för partikelns rörelse var Newton även ansvarig för uppställandet av den lag som bestämmer den ömsesidiga attraktionen mellan kroppar. Den lagen uttrycks genom formeln: F = k m 1 m 2 r 2 där F är den ömsesidiga attraktionskraften mellan partiklarna eller kropparna, k är gravitationskonstanten, m 1 och m 2 är de två partiklarnas massor och r är avståndet mellan partiklarnas centra. Med den lagen kan bland annat tyngdaccelerationen härledas. 2

STATIK Momentjämvikt, Momentlagen 6 Kraftjämvikt, kraftparallellogramlagen 7 Tillämpningar på kraftparallellogramlagen 7 Resultant till två krafter 7 Resultantbestämning genom både uppdelning och sammansättning 9 Resultant till parallella krafter med skilda verkningslinjer 10 Kraftpar 11 Kraftpars moment 11 belägna krafter 13 Kraftpolygon 16 Linpolygon 17 Tyngdpunkt 18 Tyngdpunktslägen för linjer, ytor och kroppar 20 Guldins regler 22 Fasta kroppars jämvikt (utan friktion) 23 Friläggning 24 Reaktionskrafter 24 Brytning av kontakten 25 Snitt 25 Statiskt bestämda och statiskt obestämda jämviktsfall 26 Kropp påverkad av tre krafter eller två krafter 26 Slutlinje 27 Friktion 37 Friktionskraft 37 Friktionstal 37 Fasta kroppars jämvikt med friktion 38 Kil 39 INNEHÅLL Självhämningsvillkor 40 Fullt utbildad eller icke fullt utbildad friktion 41 Tekniska tillämpningar 42 Glidning med friktion 47 Arbete och energi 47 Värmealstring 47 Glidning längs lutande plan 47 Lägesenergi och friktionsenergi 47 Skruvens mekanik 49 Glidning mellan lina och cylinder 51 Bandbroms 52 Backbroms 55 Lyftblock 56 Fast block och rörligt block 56 Utväxling 56 Friktionsförluster i lyftblock 57 Verkningsgrad 57 Totalverkningsgrad 57 Differentialblock 59 Lintrumma och rörligt block 59 Kuggväxlar 60 Krafter och moment enkel kuggväxel 60 Utväxling 60 Dubbel kuggväxel 61 Tredubbel kuggväxel 61 Kuggväxelns verkningsgrad 61 Stabilitet och stjälpning 62 Stabil jämvikt 62 Labil jämvikt 62 Säkerhet mot stjälpning 63 Stjälpning med friktion 65 Stjälpning-rullning 65 Rullningsmotstånd 66 Lagerfriktion vid roterande axlar 70 Friktionstal vid glidlager och rullningslager 70 Friktionsmoment vid radiallager 71 Friktionsmoment vid axiallager 72 Friktionsmoment vid linhjul och kugghjul 73 3

KINEMATIK Rätlinjig translation 74 Hastighet 74 Acceleration 74 Retardation 75 Konstant hastighet 75 Konstant acceleration 76 Kroklinjig translation 79 Normalacceleration 79 Tangentialacceleration 79 Totalacceleration 79 Uppdelning av totalaccelerationen Rotation 83 Translation + rotation 88 Hastigheter och vinkelhastigheter Accelerationer vid rullning 90 Relativ rörelse 91 Förande hastighet, relativ hastighet och absolut hastighet 91 KINETIK Rätlinjig translation 93 Accelerationslagen 93 Enheter för massa, acceleration och kraft 93 D Alemberts princip med tröghetskraft 94 Kroklinjig translation 96 Tröghetskrafter 96 Centrifugalkraft 96 Rotation med vinkelacceleration 98 4 Tröghetsradie 99 Tröghetsdiameter 99 Svängmoment 99 Beräkning av masströghetsmoment 100 Steiners sats 101 Balansering av kroppar 101 Translation och rotation 103 Plan rörelse 103 Rullning 103 Mekaniskt arbete och energi 105 Mekaniskt arbete och rörelseenergi vid translation och rotation 105 Energiprincipen 105 Energiformer 105 Enheter för energi 106 Effekt 110 Medeleffekt 110 Momentan effekt vid translation och rotation 110 Enheter för effekt 110 Verkningsgrad 110 Effektmätare vid roterande rörelse 111 Svängningsrörelser 113 Egensvängningar 113 Egensvängningstid 113 Fysisk pendel 113 Torsionspendel 113 Reducerad pendellängd 113 Kraftpåverkade svängningar 115 Kritiskt varvtal 116 Amplituden som funktion av vinkel hastigheten vid kraftpåverkad svängning 117 Stöt mellan kroppar 117 Rörelsemängd 117 Rak central stöt 117 Sned central stöt 117 Svar till övningsexemplen 121 Ordregister 126

INNEHÅLL...Sida STATIK - jämvikt i vila Momentjämvikt... 6 Kraftjämvikt... 7 Tyngdpunkt...18 Guldins regler...22 Fasta kroppars jämvikt...23 Friktion...37 Fasta kroppars jämvikt med friktion...38 Glidning med friktion...47 Lyftblock...56 Kuggväxlar...60 Stabilitet och stjälpning................................................ 62 Rullningsmotstånd...66 Lagerfriktion vid roterande axlar...70 KINEMATIK - rörelselära Rätlinjig translation...74 Kroklinjig translation...79 Rotation...83 Plan rörelse (translation + rotation)...88 Relativ rörelse...91 KINETIK - sambandet mellan rörelse och kraft Rätlinjig translation...93 Kroklinjig translation...96 Rotation med vinkelacceleration...98 Plan rörelse (translation + rotation)...103 Mekaniskt arbete och energi...105 Effekt...110 Svängningsrörelser...113 Stöt mellan kroppar...117 Svar till övningsexemplen...121 Register...126 Av förlaget utgivna böcker: llfasthetslära för teknologi och konstruktion Formler och tabeller för mekanisk konstruktion Karl Björks Förlag HB Uppgårdsvägen 50, 163 52 Spånga Tel: 070 59 42 317 E-post: info@bjorksforlag.se Web: www.bjorksforlag.se