Karl Björk. Hållfasthetslära. för teknologi och konstruktion
|
|
- Berit Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Karl Björk Hållfasthetslära för teknologi och konstruktion
2 Förord Denna bok i hållfasthetslära anknyter till en av författaren utgiven "Formler och Tabeller för Mekanisk Konstruktion", tidigare benämnd "Formler och tabeller för Teknologi och Konstruktion M". Ett stort antal sidhänvisningar texten och dessa blir efter hand felaktiga då formelsamlingen ändras. Sidhänvisningarna stämmer till sjätte upplagan av formelsamlingen (2013). När senare sidhänvisningarna. Varje avsnitt kan delas upp i tre delar: formler, benämningar och beteckningar. slutet av boken. I förekommande fall ges även beräkningsgång. 2. Ett antal exempel med lösningar och kommentarer. 3. Övningsuppgifter, att i första hand lösas av eleverna. Ofta får läraren hjälpa till och visa lösningen på tavlan. Boken innehåller cirka 450 uppgifter. Hållfasthetslärans omfattning är mycket stor. Att på ett begränsat utrymme behandla allt väsentligt och med rätt avvägning mellan olika avsnitt, är inte lätt. Med tanke på den korta tid som tilldelats ämnet i gymnasieskoian, blir det å andra sidan svårt, att hinna med allt. Då ämnet läses i både Teknologi och Konstruktion, bör därför ämneskonferensen besluta om, vilka avsnitt, som skall genomgås under varje termin. Beträffande utböjningar och statiskt obestämda balkar, så tillämpas i denna bok två metoder: 1. superpositionsprincipen på kända elementarfall. 2. elastiska linjens differentialekvation med steg-funktioner, en mer än 100 år gammal metod, utarbetad av A Clebsch. En metod som innebär avsevärda förenklingar i räknearbetet, men som tycks vara okänd här i landet. Författaren anser inte att vinkeländringsmetoden skall genomgås. Om man för att belysa vinkeländringsmetoden behöver två sidor i utrymme att lösa ett problem, som med superpositionslagen kan lösas på två rader, så blir man tveksam. Vinkeländringsmetoden bör tillämpas i ett sådant sammanhang, att dess användning blir motiverad, och det faller utanför ramen av hållfasthetslära på gymnasienivå, bl a på grund av tidsbrist. Formelhärledningarna samlade i slutet av boken är att betrakta som överkurs att kunna ges till matematiskt intresserade elever. Sådant kunnande måste ju till för att framställa riktig programvara, som skall avlasta oss från tungt beräkningsarbete. Örnsköldsvik, Märsta och Spånga Karl Björk 2
3 Sida Hållfasthetslärans grundbegrepp Samband mellan spänningar och töjningar 7 Materialprovning, drag-, slag- och hårdhets-prov 8 Övningsuppgifter materialprovning 10 Tillåten spänning, säkerhetsfaktor 11 Övningsuppgifter tillåten spänning 11 Enkla belastningsfall. Översikt 12 Dragning, formler 12 Exempel med lösning. Övningsuppgifter 13 Tryck 15 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 15 Statiskt obestämda fall dragning tryck 16 Kontakttryck, stor och liten anliggningsyta 17 Tillåtna kontakttryck 18 Exempel med lösning. Övningsuppgifter 18 Skjuvning 20 Exempel med lösningar 20 Övningsuppgifter skjuvning 21 Dragning, tryck och skjuvning 24 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 24 Samverkande material dragning eller tryck 26 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 26 Egenspänningar 27 Värmespänningar dragning och tryck 27 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 27 Förspänningar 28 Vridning eller torsion 29 Exempel med lösningar vridning 30 Övningsuppgifter vridning 31 Vridmomentdiagram. Övningsuppgifter 32 Vridning av icke cirkulära tvärsnitt 33 Slutna och öppna tvärsnitt. Övningsuppgifter 33 Vridning. Cylindrisk skruvfjäder 34 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 34 Böjning raka balkar. Formler 36 Snittstorheter vid böjning 36 Belastningstyper. Stödtyper 37 Snittstorheterna M och T vid böjning 37 Exempel med lösningar T- och M-diagram 38 Övningsuppgifter T- och M-diagram 41 Snittstorheterna I och W vid böjning 43 Exempel med lösningar I med Steiners sats 43 Övningsuppg. tröghetsmoment, böjmotstånd 46 Övningsuppg. spänningsberäkn. vid böjning 47 Övningsuppg. dimensionering vid böjning 48 INNEHÅLL Formförändringar vid böjning 49 Utböjning. Exempel med lösningar 49 Övningsuppgifter utböjningar och lutningar 50 Spänningar vid cirkulär krökning 50 Statiskt obestämda balkar 51 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 51 Superpositionslagen vid utböjning 52 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 52 Superposition använd på statiskt obestämda balkar. Ex. med lösning. Övningsuppgifter 53 Skjuvspänningar vid böjning 54 Statiskt areamoment S 55 Spik- nit- och bult- delning vid böjskjuvning 55 Exempel med lösning. Övningsuppgifter 56 Sammanfattning av hänsynstagande vid böjn. 57 Förenklad formel för skjuvspänningar 57 Samverkande material vid böjning 58 Exempel med lösning. Övningsuppgifter 58 Mot böjning jämnstarka balkar 59 Praktisk utformning av jämnstarka balkar 60 Bladfjädrar. Ex. med lösn. Övningsuppgifter 61 Största spänning i icke jämnstarka balkar 62 Övningsuppgifter 63 Sammansatt hållfasthet dragn. och böjning 64 Övningsuppgifter dragning-böjning 65 Tryck och böjning. Sektionskärna 66 Övningsuppgifter 67 Knäckning. Formler knäckspänning 68 Exempel med lösningar, tröghetsradie 69 Stångformer vid knäckbelastn. 70 Exempel med lösning, tvådelade stänger 71 Övningsuppgifter knäckning 72 Tryck och böjning noggrant 73 Olika former av tryck och böjning noggrant 74 Exempel med lösning tryck o böjning 75 Sammansättning av skjuvspänningar 75 Sammansättn. av normal- o skjuv-spänning 75 Spänningsanalys. Plant spänningstillstånd 76 Exempel med lösningar. Övningsuppgifter 77 Plana spänningstillstånd bestämda genom töjningsmätningar på ytan. Exempel 78 Effektivspänning 79 Skjuvning och böjning 80 Dragning och vridning. Exempel 81 Tryck och vridning. Dragn. och skjuvning 81 Vridning och böjning 82 3
4 Säkerhetsfaktor s vid sammansatt hållfasthet och dynamisk belastning 82 Vridning och böjning. Dimensionering av axeländar. Exempel. Övningsuppgifter 83 Sned böjning eller böjning-böjning 84 Bestämning av huvudtröghetsaxlar och huvud- tröghetsmoment 84 Exempel med lösning. Övningsuppgifter 85 Spänningskoncentrationer av kälverkan 87 Övningsuppgifter 87 Konstruktiv utformning mot kälverkan 88 Utmattning, amplitudspänning, spänningskvot 89 Utmattningsprovning. Wöhlerdiagram 90 Smithdiagram. Säkerhetsfaktor mot utmattn. 90 Olika faktorers inverkan på säkerh.faktorn 90 Exempel med lösningar. Utmattning 92 Säkerhetsfaktor mot utmattning vid sammansatt hållfasthet 93 Utmattning vid kontakttryck 94 Övningsuppgifter utmattning 95 Höjning av utmattningshållfastheten 96 Skal, cylindriska, sfäriska. Tekniska tillämpningar 97 Exempel med lösn. Övningsuppgifter 98 Tjockväggiga cylindriska skal, inre och yttre övertryck, övningsuppgifter 99 Roterande skivor och ringar. Spänningar pga centrifugaikrafter. Övningsuppgifter 100 Plana skal. Stabiliserande åtgärder 101 Instabilitet. Knäckning, vippning, buckling 102 Övningsuppgifter buckling vippning 103 Plasticitetsteori. Gränslastmetod, plastiskt böjmotstånd 106 Formelhärledningar 107 Lodrät stångs förlängning av egen tyngd 107 Kontakttryck p mellan cylindriska ytor 107 Vridning. Härledning av formler för cirkulära tvärsnitt l p och W v 107 Jämförelser mellan slutna och öppna tvärsnitt 109 Böjning rak balk. Formler för spänningar och utböjningar. Tröghetsmoment. Krökn.radie 109 Härledn. av tröghetsmoment. Steiners sats 111 Samband mellan M, T och q 112 Skjuvspänningar vid böjning, statiskt mom. 113 Elastiska linjen, utböjningar och lutningar 114 Elastiska linjen med stegfunktioner lämplig att använda vid punktlaster på balk 115 Övningsuppgifter statiskt obestämda balkar 116 Noggrann momentbestämning tryck och böjning. Härledning av formler 117 Härledning av Eulers knäckningsfall 119 Svar till övningsuppgifter Hållfasthetslärans grundbegrepp För den räknemässiga behandlingen av konstruktioner med avseende på hållfasthet har man funnit det praktiskt att införa benämningar och beteckningar på en rad begrepp och egenskaper, som sammanhänger med de på konstruktionerna verkande krafterna, de fasta kropparnas geometri och materialens formändringsegenskaper och styrka. Spänningar Spänning är den kraft, som verkar på en ytenhet i en snittyta genom materialet. Spänningen varierar i många fall, både till storlek och riktning från punkt till punkt i snittytan. Normalspänning är normalkraft per ytenhet av snittytan. Tangantialspänning är tangentialkraft per ytenhet av snittytan. Dragspänning är normalspänning med kraften i riktning från snittytan. Tryckspänning är en normalspänning med kraften gående i riktning mot snittytan. Skjuvspänning är detsamma som tangentialspänning. Påkänning är detsamma som spänning och det används jämsides med ordet spänning. Spänningstillstånd I en av krafter påverkad kropp av fast material är det möjligt att skära ut en kub så orienterad, att på dess sex begränsningsytor endast normalspänningar verkar. Treaxligt spänningstillstånd sägs råda, om normalspänningar verkar på alla tre paren motstående ytor. Tvåaxligt spänningstillstånd sägs råda, om normalspänningar verkar på två par motstående ytor. Enaxligt spänningstillstånd sägs råda, om normalspänningar verkar på att par motstående ytor. Formändringar De av krafter orsakade formändringarna hos fasta kroppar kan vara elastiska och plastiska. Elastisk formändring innebär, att kroppen återfår sin ursprungliga form efter avlastning. Plastisk formändring innebär, att formändringen kvarstår efter avlastning.
5 INNEHÅLL....Sida Spänningar och formförändringar Materialprovning Tillåtna spänningar Dragning tryck Kontakttryck Skjuvning (stansning, klippning, nitförband) Samverkande material (dragning, tryck) Egenspänningar (värmespänningar, förspänningar) Vridning (roterande effektöverföring, fjädrande element) Böjning Tvärkraft- och momentdiagram Tröghetsmoment och böjmotstånd Beräkning av spänningar och dimensioner Utböjningar och lutningar Statiskt obestämda fall Skjuvspänningar vid böjning Samverkande material Jämnstarka balkar Knäckning (tröghetsradie, slankhetstal) Spänningsanalys (plant spänningstillstånd) Brott och flythypoteser, effektivspänning Sammansatt hållfasthet Dragning och böjning Skjuvning och böjning (effektivspänning) Dragning, vridning, tryck, skjuvning Dimensionering av axeländar mot vridning - böjning...83 Böjning - böjning (sned, vippning) Huvudtröghetsaxlar och huvudtröghetsmoment Spänningskoncentrationer på grund av kälverkan Utmattning (säkerhetsfaktorer) Skal (cylindriska, sfäriska, tjocka, tunna) Skivor (centrifugalkraftspänningar) Plana skal Instabilitet (knäckning, vippning, buckling) Plasticitetsteori Formelhärledningar Svar till övningsuppgifter Av förlaget utgivna böcker: Formler och tabeller för mekanisk konstruktion lementär mekanik Karl Björks Förlag HB Uppgårdsvägen 50, Spånga Tel: E-post: info@bjorksforlag.se Web:
TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2007/08
TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2007/08 Föreläsare och handledare: Lennart Josefson, lennart.josefson@chalmers.se, (772)1507 Föreläsare, övningsledare och handledare:
TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09
TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09 Föreläsare och handledare: Lennart Josefson, lennart.josefson@chalmers.se, (772)1507 Föreläsare, övningsledare och handledare:
Material, form och kraft, F11
Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning
Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005
Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005 Examinator: Magnus Ekh (mekh@am.chalmers.se), tele: 7723479 Kurspoäng: 3 Kurslitteratur: "Grundläggande hållfasthetslära", Hans Lundh, KTH, Stockholm. "Exempelsamling
Kurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008
T Dahlberg, Hållfasthetslära/IEI (f d IKP) tel 013-28 1116, 070-66 511 03, torda@ikp.liu.se Kurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008 Utbildningsområde: Teknik Ämnesgrupp:
Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013
Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013 Utvecklingen av fysiska produkter och utforskandet av världen kräver kunskap om hur material, komponenter, och strukturer
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Hållfasthetslära; grundkurs för M2, kurskod TMHL22, läsperiod 1, ht 2017
; grundkurs för M2, kurskod TMHL22, läsperiod 1, ht 2017 Allmänt: Kursen löper över en läsperiod. Tentamen kommer att ges efter läsperiodens slut. För godkänd kurs krävs godkänt på skriftlig tentamen samt
Hållfasthetslära Sammanfattning
2004-12-09 Enaxlig drag/tryck & skjuvning Anders Ekberg Hållfasthetslära Sammanfattning Anders Ekberg Ekvationsnummer hänvisar till Hans Lundh, Grundläggande Hållfasthetslära, Stockholm, 2000 Denna sammanfattning
Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 27:e Maj 10:15 15:00 Föreläsning 19 Repetition PPU203 Hållfasthetslära Fredagens repetition Sammanfattning av kursens viktigare moment Vi går igenom
8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:
Teknisk balkteori 12 8 Teknisk balkteori En balk utsätts för transversella belastningar: 8.1 Snittstorheter N= normalkraft (x-led) T= tvärkraft (-led) M= böjmoment (kring y-axeln) Positiva snittstorheter:
Grundläggande HÅLLFASTHETSLÄRA
Grundläggande HÅLLFASTHETSLÄRA av Sture Lönnelid Rune Norberg Stiftelsen Kompendieutgivningen Warfvinges väg 32 112 51 STOCKHOLM Tel: 08-84 08 26 Fax: 08-658 68 46 E-post: komp.ut@grandocean.se Fjärde
Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 5:e Januari 13:15 17:00 Extraföreläsning Repetition PPU203 Hållfasthetslära Tisdagens repetition Sammanfattning av kursens viktigare moment Vi går
2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2
Byggnadsmekanik 2 Välkommen! 2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2 Byggnadsmekanik 2 Kursen är en fortsättning i byggnadsmekanik och hållfasthetslära med inriktning mot byggnadskonstruktion. I kursen behandlas
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Repetition Krafter Representation, komposanter Friläggning och jämvikt Friktion Element och upplag stång, lina, balk Spänning och töjning Böjning Knäckning Newtons lagar Lag
Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar
Spänningar orsakade av deformationer i balkar En från början helt rak balk antar en bågform under böjande belastning. Vi studerar bilderna nedan: För deformationerna gäller att horisontella linjer blir
Karl Björk HÅLLFASTHETS LÄRA. för teknologi och konstruktion
Karl Björk HÅLLFASTHETS LÄRA för teknologi och konstruktion Förord Denna bok i hållfasthetslära anknyter till en av författaren utgiven "Formler och Tabeller för Mekanisk Konstruktion", tidigare benämnd
Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)
Repetition Newtons första lag En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0) v Om ett föremål är i vila eller likformig rörelse är summan
Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 30:e Mars 13:15 17:00 Föreläsning 2 PPU203 Hållfasthetslära Eftermiddagens agenda Tips inför INL1.1 Fortsättning från föreläsning 1 Rast Föreläsning
Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Moment och tvärkrafter. Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams
Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams Som den sista belastningstypen på en kropps tvärsnitt kommer vi att undersöka det böjande momentet M:s inverkan. Medan man mest är intresserad av skjuvspänningarna
Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), = @ verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,
Huvudspänningar oc uvudspänningsriktningar n från: Huvudtöjningar oc uvudtöjningsriktningar n från: (S I)n = 0 ) det(s I) =0 ösningsskisser till där S är spänningsmatrisen Tentamen 0i Hållfastetslära för
Välkommen till Hållfasthetslära gk med projekt (SE1010) Föreläsare för T: Sören Östlund
Välkommen till Hållfasthetslära gk med projekt (SE1010) Föreläsare för T: Sören Östlund Besöksadress: Osquars backe 1, 2 tr Telefon: 08-790 7542 e-post: soren@kth.se Lärandemål Efter avslutad kurs skall
P R O B L E M
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 2008-08-14 kl 8-12 P R O B L E M med L Ö S N I N G A R Del 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Kursprogram Strukturmekanik FME602
Kursprogram Strukturmekanik FME602 Allmänt Kursen Strukturmekanik omfattar 6 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Formelsamling i Hållfasthetslära för F
Formelsamling i Hållfasthetslära för F Avd. för Hållfasthetslära Lunds Universitet Oktober 017 1 Spänningar τ σ Normalspänning: σ = spänningskomponent vinkelrät mot snittta Skjuvspänning: τ = spänningskomponent
= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP /Tore Dahlberg LÖSNINGAR TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 060601 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en punkt i ett
Exempel 13: Treledsbåge
Exempel 13: Treledsbåge 13.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledsbågen enligt nedan. Treledsbåge 84,42 R72,67 12,00 3,00 56,7º 40,00 80,00 40,00 Statisk modell Bestäm tvärsnittets
PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Kursprogram Strukturmekanik VSMA20
Kursprogram Strukturmekanik VSMA20 Allmänt Kursen Strukturmekanik omfattar 6 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Du är välkommen till grundkursen i hållfasthetslära!
KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Program för Hållfasthetslära grundkurs, HT 2010 SE1010 för MPT (12 hp), SE1020 för BD och SE1012 för IPI/MEI (9 hp) Varför läsa hållfasthetslära i civilingenjörsutbildningen? All
Föreläsningsdel 3: Spänningar i jord (motsvarande Kap 3 i kompendiet, dock ej mätavsnittet 3.6)
Föreläsningsdel 3: Spänningar i jord (motsvarande Kap 3 i kompendiet, dock ej mätavsnittet 3.6) Spänningar i jord Olika spänningstillstånd Krafter och spänningar i ett kornskelett Torrt kornskelett Vattenmättat
Kursprogram Strukturmekanik VSMA20
Kursprogram Strukturmekanik VSMA20 Allmänt Kursen Strukturmekanik omfattar 6 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till strukturmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng
Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN 2 Ladokkod: TH081A Tentamen ges för: KENEP 15h TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Bifogat formelsamling,
TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-03-7 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken
Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov
Hållfasthetslära Lektion 2 Hookes lag Materialdata - Dragprov Dagens lektion Mål med dagens lektion Sammanfattning av förra lektionen Vad har vi lärt oss hittills? Hookes lag Hur förhåller sig normalspänning
Exempel 11: Sammansatt ram
Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80
FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Summering Teori FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT EFTER GENOMGÅNGEN KURS SKA STUDENTEN KUNNA: Teori: beräkna dimensionerande lasteffekt av yttre laster och deformationer på
PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Material, form och kraft, F9
Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet
Tentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-04-18 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
HÅLLFASTHETSLÄRA K4 MHA150
2003-10-15:anek HÅLLFASTHETSLÄRA K4 MHA150 Kursinformation höstterminen 2003 Institutionen för Teknisk Mekanik / Department of Applied Mechanics SAMMANFATTNING Kursen Hållfasthetslära för K4 ges av Institutionen
Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 29:e Mars 10:15 17:00 upprop & kursstart PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Upprop, gruppindelning Kursupplägg Hållfkurs för blivande ingenjörer
Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Enkla bärverk TMHL0, 009-03-13 kl LÖSNINGAR DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Du har en plattstav som utsätts för en
Biomekanik Belastningsanalys
Biomekanik Belastningsanalys Skillnad? Biomekanik Belastningsanalys Yttre krafter och moment Hastigheter och accelerationer Inre spänningar, töjningar och deformationer (Dynamiska påkänningar) I de delar
Program för Hållfasthetslära grundkurs, HT 2011 SE1010 för MPT (12 hp), SE1020 för BD och IPI/MEI (9 hp)
KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Program för Hållfasthetslära grundkurs, HT 2011 SE1010 för MPT (12 hp), SE1020 för BD och IPI/MEI (9 hp) Välkommen till grundkursen i hållfasthetslära! Varför läsa hållfasthetslära
Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Torsdag 31:a Mars 13:15 17:00 Föreläsning 2 PPU203 Hållfasthetslära Eftermiddagens agenda Tips inför INL1.1 Repetition Rast Föreläsning: Normaltöjning Deformation
Hållfasthetslära för K4 MHA 150
Hållfasthetslära för K4 MHA 150 Kursinformation Lp 2, 2004 Institutionen för Teknisk Mekanik / Department of Applied Mechanics 1 Sammanfattning Kursen Hållfasthetslära för K4 ges av Institutionen för Teknisk
Exempel 5: Treledstakstol
5.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledstakstolen enligt nedan. Beakta två olika fall: 1. Dragband av limträ. 2. Dragband av stål. 1. Dragband av limträ 2. Dragband av stål
TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)
TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR F (MHA81) Tid: Fredagen den 19:e januari 27, klockan 14 18, i V-huset ärare: Peter Hansbo, ankn 1494 Salsbesök av lärare: c:a kl 15 och 17 ösningar: anslås på kurshemsidan
Material, form och kraft, F5
Material, form och kraft, F5 Repetition Material, isotropi, ortotropi Strukturelement Stång, fackverk Balk, ramverk Upplag och kopplingar Linjärt elastiskt isotropt material Normalspänning Skjuvspänning
TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-0-3 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Material, form och kraft, F4
Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan
Spänning och töjning (kap 4) Stång
Föreläsning 3 Spänning och töjning Spänning och töjning (kap 4) Stång Fackverk Strukturmekanik FM60 Materialmekanik SMA10 Avdelningen för Bggnadskonstruktion TH Campus Helsingborg Balk Ram Spänning (kraftmått)
Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag
Töjning - Strain Töjning har med en kropps deformation att göra. Genom ett materials elasticitet ändras dess dimensioner när det belastas En lång kropp förlängs mer än en kort kropp om tvärsnitt och belastning
TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)
TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR F (MHA081) Tid: Fredagen den 19:e augusti 2005, klockan 08.30 12.30, i V-huset ärare: Peter Hansbo, ankn 1494 Salsbesök av lärare: c:a kl 9.30 och 11.30. ösningar: anslås på
Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2015 SE1010 för M & T med projekt (12 hp), och SE1020 för P & BD (9 hp)
KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2015 SE1010 för M & T med projekt (12 hp), och SE1020 för P & BD (9 hp) Hållfasthetslära för civilingenjörer: Alla material, komponenter
VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019
VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019 Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Karl Björk. Elementär. Mekanik. Tredje upplagan
Karl Björk Elementär Mekanik Tredje upplagan Förord till första upplagan Föreliggande bok i elementär mekanik är tänkt som stöd i undervisningen i huvudmomentet mekanik i blockämnet teknologi. Det förutsätts
TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-0-5 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-05-11 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken
HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid
HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid användning inte går sönder. Detta förutsätter att vi väljer
Lösning till TENTAMEN 071229
sid av 8 Lösning till TENTAMEN 079 KURSNAMN Mekanik och hållfasthetslära, del B - hållfasthetslära PROGRAM: nan Sjöingenjörsprograet åk / läsperiod //januariperioden KURSBETECKNING LNB80 006 EXAMINATOR
Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016
Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016 Kursprogram Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK Datum: 014-08-6 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström och Fredrik Häggström
Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner
Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Peter Karlström, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB Allmänt EN 1993-1-2 (Eurokod 3 del 1-2) är en av totalt 20 delar som handlar
Fjädrar Cylindriska skruvfjädrar av rund fjäderståltråd Dragfjädrar - Beräkningar
SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 2390 Standarden utarbetad av Första giltighetsdag Utgåva Sida Registrering SMS SVERIGES MEKANSTANDARDISERING 1987-02-15 2 1(20) SMS reg 31.123
Hjälpmedel: Miniräknare, bifogat formelblad textilmekanik och hållfasthetslära 2011, valfri formelsamling i fysik, passare, linjal
Textil mekanik och hållfasthetslära Provmoment: tentamen Ladokkod: 51MH01 Tentamen ges för: Textilingenjörsprogrammet TI2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Hållfasthetslära, MTM026 för M1
Hållfasthetslära, MTM026 för M1 Kursinformation 2012/2013 Lp 4 ver 5 mars 2013 Föreläsare Mikael Enelund, tel 7725115, e-post: mikael.enelund@chalmers.se Institution Tillämpad mekanik, dynamik, M-huset,
TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-08-8 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014
Institutionen för tillämpad mekanik, halmers tekniska högskola TETME I HÅFSTHETSÄR F MH 81 1 UGUSTI 14 Tid och plats: 14. 18. i M huset. ärare besöker salen ca 15. samt 16.45 Hjälpmedel: ösningar 1. ärobok
TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-05-06 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning
Tvärkontraktion När en kropp belastas med en axiell last i en riktning förändras längden inte bara i den lastens riktning Det sker en samtidig kontraktion (sammandragning) i riktningar tvärs dragriktningen.
Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:
Hållfasthetslära Böjning och vridning av provstav Laboration 2 Utförs av: Habre Henrik Bergman Martin Book Mauritz Edlund Muzammil Kamaly William Sjöström Uppsala 2015 10 08 Innehållsförteckning 0. Förord
Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat
Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer
Tentamen i Hållfasthetslära för K4 MHA 150
Tentamen i Hållfasthetslära för K4 HA 150 aximal poäng är 18. För godkänt krävs 9 poäng 17 april 004, 8.45 1.45 4 timmar) Allmänt Hjälpmedel 1. Läroböcker i hållfasthetslära och mekanik.. Handböcker, formelsamlingar,
Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.
2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera sadelbalken enligt nedan. Sadelbalk X 1 429 3,6 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell Bestäm tvärsnittets mått enligt den preliminära
LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
ÖSNINGAR DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en balk utsatt för transversell last q(x) kan beräknas med formeln σ x M y z I y Detta uttryck är relaterat (kopplat) till ett koordinatsystem
Datorbaserade beräkningsmetoder
Material, form och kraft, F10 Datorbaserade beräkningsmetoder Finita elementmetoden Beräkningar Strukturmekaniska analyser Kraft-deformation, inverkan av temperatur, egenfrekvens, buckling COSMOS/Works
Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2012 SE1010 för MPT med projekt (12 hp), och SE1020 för BD (9 hp)
KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2012 SE1010 för MPT med projekt (12 hp), och SE1020 för BD (9 hp) Hållfasthetslära för civilingenjörer: Alla fysiska material, komponenter
Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl
Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, 009-10-19, kl 14.00-19.00 Maximal poäng på tentamen är 40. För godkänt tentamensresultat krävs 18 poäng. Tillåtna hjälpmedel: räknare, kursens formelsamling och alfemmanual.
Exempel 12: Balk med krökt under- och överram
6,00 Exempel 12: Exempel 12: 12.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverket med krökt under- och överram enligt nedan. Överram Underram R 235,9 det.2 R 235,9 1,5 det.1 10,00
TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 011-1-08 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR
TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, 040423 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR 1. Skjuvpänningarna i en balk utsatt för transversell last q() kan beräknas med formeln τ y = TS A Ib
Exempel 3: Bumerangbalk
Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell
Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017
Byggnadsmekanik VMA05 HT 2017 Kursprogram Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018
Byggnadsmekanik VMA05 HT 2018 Kursprogram Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Fjädrar Cylindriska skruvfjädrar av rund fjäderståltråd Tryckfjädrar. Beräkningar
SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 2389 Standarden utarbetad av Första giltighetsdag Utgåva Sida SMS, SVERIGES MEKANSTANDARDISERING 1978-02-15 1 1 (22) S1S FASTSTÄLLER OCH
Dimensionering i bruksgränstillstånd
Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april
Läroplan för gymnasieskolan
Lggll Läroplan för gymnasieskolan SKOLÖVERSTYRELSEN Liber Utbildningsförlaget Stockholm Supplement 136 Fastställt 1984-09-03 Dnr 5050-83:1546 Teknologi fyraårig teknisk linje Separata exemplar kan beställas
Formelblad, lastfall och tvärsnittsdata
Strukturmekanik FE60 Formelblad, lastfall och tvärsnittsdata Formelblad för Strukturmekanik Spännings-töjningssamband för linjärt elastiskt isotropt material Enaiell normalspänning: σ = Eε Fleraiell normalspänning:
Lunds Tekniska Högskola, LTH
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 2017-08-21 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Material. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 29:a Januari 10:15 12:00 Föreläsning M2 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materials mekaniska egenskaper del 1: Kapitel 6 Paus Provning Materials mekaniska
Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006
KTH - HÅFASTHETSÄRA Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006 Resultat anslås senast den 8 januari 2007 kl. 13 på institutionens anslagstavla,
Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2
Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2 oment och normalkraft Laster Q (k) Snittkrafter och moment L q (k/m) max = ql 2 /8 max =Q Snittkrafterna jämförs med bärförmågan, t.ex.
Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU
Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU Bakgrund Kranbanor och maskiner är vanligen förekommande i industribyggnader. Det gemensamma för dessa är att de ger upphov till dynamiska laster,
INNEHÅLL LAST- KONSTAN- TER U-STÅNG U-BALK UPE- BALK IPE- BALK HEA- BALK HEB- BALK HEM- BALK VKR- RÖR KKR- RÖR KONSTR- RÖR VINKEL- STÅNG T-STÅNG
INNEHÅLL LAST- KONSTAN- TER U-STÅNG U-BALK UPE- BALK IPE- BALK HEA- BALK HEB- BALK sid Lastkonstanter 4 U-stång, U-balk 6 UPE-balk 8 IPE-balk 10 HEA-balk 12 HEB-balk 14 HEM-balk 16 VKR-rör 18 KKR-rör 22
Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl
Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, 008-10-1, kl 08.00-13.00 Maimal poäng på tentamen är 0. För godkänt tentamensresultat krävs 18 poäng. Tillåtna hjälpmedel: räknare, kursens formelsamling och Calfemmanual.
Beskrivning av dimensioneringsprocessen
Konstruktionsmaterial Beskrivning av dimensioneringsprocessen Lastmodell Geometrisk modell Material modell Beräknings modell E Verifikation R>E Ja Nej Beräknings modell R Krav Grunderna i byggknostruktion
Dragprov, en demonstration
Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet
Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 22:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch