Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Material. VT1 1,5 p Janne Färm"

Transkript

1 Material VT1 1,5 p Janne Färm

2 Torsdag 29:a Januari 10:15 12:00 Föreläsning M2 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materials mekaniska egenskaper del 1: Kapitel 6 Paus Provning Materials mekaniska egenskaper del 2: Kapitel 7 Kurshemsida Kursbok 55 eller 666 kr 2

3 Materials mekaniska egenskaper Styvhet, E-modul Hårdhet Styrka, sträckgräns Styrka, brottgräns Brottöjning Utmattningsgräns Brottseghet 3

4 Styrka och styvhet Spänning uppkommer i material när vi belastar det Töjning en ändring av formen är materialets svar Ceiiinosssttuv Robert Hooke 1660 Ut tensio sic vis 1678 Såsom förlängningen så ock kraften Styvhet är motståndet mot elastisk formändring Styrka är motståndet mot permanent formändring eller kollaps 4

5 Materialegenskaper Spänning och töjning är inga materialegenskaper Orsak och verkan Styvhet och styrka är materialegenskaper Elasticitetsmodulen, E Sträckgränsen R e (s y elastic limit, s s ) Brottgränsen R m (s ts tensile strength, s B ) Styvhet, styrka och densitet De mest centrala materialegenskaperna i mekanisk design 5

6 Densitet Massa per volymsenhet kg/m 3 Figure 4.1 Dubbelvägningsmetoden för att fastställa densiteten 6

7 Olika belastningar av en stav (a) dragstång - dragtöjning (b) sträva - kompression (c) balk - böjning (d) axel vridning (e) rör två-axlig töjning Figure 4.2 7

8 Spänning (Stress) 1 N/m 2 = 1 Pascal (Pa) 10 3 Pa = 1 kpa 10 6 Pa = 1 MPa = 1N/mm Pa = 1 GPa 1 N = tyngden av ett äpple 1 Pa = trycket av ett Papper (100g/m 2 ) Normalspänning Kraften verkar normalt mot ytan Positiv F ger dragning (tension) Negativ F ger kompression (compression) Skjuvspänning Kraften verkar parallellt med ytan Skugggade ytan har skjuvspänning Hydrostatiskt tryck Volymsändring utan formändring Figure 4.3

9 Töjning (Strain) (a) Töjning är relativa ändringen och därför dimensionslös Normaltöjning är positiv vid dragning och negativ vid kompression Figure 4.3

10 Spänning-töjningskurvor Första delen är rak och elastisk Material återgår till ursprunglig form vid avlastning I den linjärt elastiska delen är töjningen proportionell mot spänningen E: Elasticitetsmodulen, Young s modulus G: Skjuvmodulen, shear modulus K: Bulkmodulen, bulk modulus Figure

11 Spänning Töjning spröda material Enbart elastisk deformation Ingen sträckgräns Elastiskt till brottgränsen 11

12 Spänning Töjning sega material Brottgränsen är det maximala värdet Sträckgränsen är slutet på det elastiska området Permanent deformation uppstår vid spänningar över sträckgränsen Materialet återfår inte sin ursprungliga form 12

13 Poissons tal, tvärkontraktionstalet Kvoten mellan ändringen av tjockleken och ändringen av längden Kopplar ihop E-modul, skjuvmodul och bulkmodul med varann Poissons tal är mellan -1 och 0,5 0,5 ger ett inkompressibelt material, t.ex. Gummi 0 för kork och 0,3 för metaller

14 Spänning Fri töjning Töjning kan orsakas av mer än spänning Om töjningen då förhindras så uppstår spänningar, t.ex. värmespänningar Figure 4.7

15 Material Egenskapskartor Modul - densitet Identifierar material som är både styva och lätta Avgörande för materialval vid styvhetsbegränsad design Figure

16 Designkritiska egenskaper Designkraven på komponenten avgör vilka mekaniska egenskaper som är kritiska Komponenten måste vara styv E-modulen kritisk Komponenten måste klara en viss deformation sträcktöjning (R e /E) kritisk Komponenten ska bära en stor last Sträckgräns och brottgräns kritiska Komponenten ska klara många belastningar Utmattningsgränsen kritisk 16

17 Materialmodeller - Belastning Låg last vid rumstemperatur Linjärt elastiskt material Modell: fjäder Hög last med stor deformation Idealplastiskt material Modell: kloss Hög last med måttlig deformation Elastiskt-idealplastiskt material Modell: fjäder och kloss Last vid mycket hög temperatur Visköst material (trögflytande vätska) Modell: dämpare Last vid förhöjd temperatur Viskoelastiskt material Modell: fjädrar och dämpare 17

18 Provning Materialprovning Komponentprovning Produktprovning Vem provar? Materialtekniker provar material i speciella laboratorier Labingenjörer provar komponenter på företagets lab Projektingenjörer provar komplett produkt i verklig miljö Varför provar vi? Testa nya idéer Verifiera beräkningar Certifiera produkten 18

19 Dragprovning Dragprovning ger information om provobjektets styvhet och styrka vid långsamt varierande last Dragprovet ger även information om hur stor plastisk deformation objektet har innan brott sker, sprött brott eller segt brott Resultat från dragprov Elasticitetsmodulen, E Sträckgränsen, R e (R eh, R el, R p0,2 ) Brottgränsen, R m Sträcktöjningen, R e /E Brottförlängningen, A 5 Dragprovning görs enligt SS-EN ISO vid rumstemperatur 19

20 Plasticering Sträckgränsen, R e, är den spänning bortom vilken materialet plasticerar deformationen blir permanent Bestäms genom dragprov Enhet MPa eller N/mm 2 Sträcktöjningen är den maximala elastiska töjningen R e /E i storleksordningen 0,1-1 %

21 Spänning Töjningskurva: Metall Figure 6.1 Sträckgränsen, R p0,2 är den spänning som ger 0.2% resttöjning Då spänningen passerar sträckgränsen deformationshärdar många metaller Maximala spänningen är definierad som brottgränsen R m

22 Sann spänning och töjning När ett material plasticeras så kan dimensionerna ändras betydligt. Den sanna spänningen och töjningen tar hänsyn till detta vilket den nominella inte gör. Figure 6.6

23 Ideal Styrka Spännings töjningskurva för en atombindning Idealt så är styrkan hos ett material kraften som krävs för att bryta atombindningen En bindning brister om den sträcks mer än ungefär 10% Kraften som krävs blir då: Figure 6.9

24 Figure 6.10

25 Paus Dags för en liten bensträckare! 25

26 Slagprovning Slagprovning ger information om provobjektets styrka vid hastigt varierande last Slagprovet ger besked om brottet är sprött eller segt och om vid vilken omslagstemperatur en övergång från sprött till segt sker Resultat från slagprov Slagsegheten, KV Slagprovning görs enligt SS-EN ISO

27 Slagprov Pendelhejare. Den röda provstaven visar hur provstaven ska placeras. Slagprov Charpy : 27

28 Omslagstemperatur 28

29 Hårdhetsprovning Vid hårdhetsprovning provar man lokalt hur väl ytan kan motstå plastisk deformation Hårdhetsmätning används ofta för att kontrollera härdning av material Det finns tre olika metoder; Brinell HB, Vickers HV och Rockwell HRB & HRC Brinell och Vicker mäter intryckets diameter Rockwell mäter intryckets djup (Snabbare metod) Vickers kan mäta på tunna ytskikt och blir allt vanligare 29

30 Hårdhetsprovning Hårdhetsprovning enligt Rockwell C, HRC 30

31 Brottmekaniken - Solidmekaniken I solidmekaniken räknar vi med perfekta solider Materialet är homogent isotropt och linjärt elastiskt I Brottmekaniken förutsätter vi att materialet har defekter Materialet har sprickor hur mycket kan vi belasta? Vid en given last hur stora kan sprickorna högst vara? 31

32 Styrka mot Seghet Styrka Motstånd mot plasticering -> segt brott Seghet Motstånd mot spricktillväxt -> sprött brott Figure 8.1

33 Seghetstestning Figure 8.2 De här testmetoderna ger oss möjlighet att jämföra materials seghet Det ger dock inte segheten som en materialegenskap

34 Nominell spänning som belastar en skarp spricka Den lokala spänningen ökar drastiskt vid sprickspetsen Figure 8.3 c spricklängd r avstånd till sprickspetsen σ nominell spänning Y geometrisk konstant

35 Spänningsintensitetsfaktorn Mod 1 spänningsintensitetsfaktor Mod 1 gäller för dragspänning vinkelrätt mot sprickan

Materiallaboration. Materialprovning

Materiallaboration. Materialprovning Materiallaboration Materialprovning Introduktion till laboration i Materialteknik Schema för labben Provning Provningsmoment i laborationen Dragprovning Slagprovning Hårdhetsprovning 2 Schema för labben

Läs mer

Hållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson

Hållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson Hållfasthetslära HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson tisdag 11 september 8:15 10:00 Föreläsning 3 PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Fortsättning av föreläsning 2 Paus Föreläsning 3: Kapitel 4,

Läs mer

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 1:a December 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad

Läs mer

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 29:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad

Läs mer

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 22:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch

Läs mer

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel

Läs mer

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov Hållfasthetslära Lektion 2 Hookes lag Materialdata - Dragprov Dagens lektion Mål med dagens lektion Sammanfattning av förra lektionen Vad har vi lärt oss hittills? Hookes lag Hur förhåller sig normalspänning

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 22:a Januari 10:15 12:00 kursstart KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materialkurs för blivande ingenjörer Gruppindelning Kursupplägg Kort paus Föreläsning:

Läs mer

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag Töjning - Strain Töjning har med en kropps deformation att göra. Genom ett materials elasticitet ändras dess dimensioner när det belastas En lång kropp förlängs mer än en kort kropp om tvärsnitt och belastning

Läs mer

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad! TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med

Läs mer

Spänning och töjning (kap 4) Stång

Spänning och töjning (kap 4) Stång Föreläsning 3 Spänning och töjning Spänning och töjning (kap 4) Stång Fackverk Strukturmekanik FM60 Materialmekanik SMA10 Avdelningen för Bggnadskonstruktion TH Campus Helsingborg Balk Ram Spänning (kraftmått)

Läs mer

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning Tvärkontraktion När en kropp belastas med en axiell last i en riktning förändras längden inte bara i den lastens riktning Det sker en samtidig kontraktion (sammandragning) i riktningar tvärs dragriktningen.

Läs mer

Material, form och kraft, F4

Material, form och kraft, F4 Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 24:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch 5

Läs mer

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Sida 1 (11) Linköpings Tekniska Högskola IEI Konstruktionsmaterial 2012-08-28 Mekaniska Egenskaper och Brottanalys TMKM11 Konstruktionsmaterial HT-2012 Mekaniska Egenskaper

Läs mer

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material lektion 1 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 17:e November 13:15 15:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda CES Datorövningar och inlämningsuppgift Fortsättning på Mekaniska egenskaper

Läs mer

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 30:e Mars 13:15 17:00 Föreläsning 2 PPU203 Hållfasthetslära Eftermiddagens agenda Tips inför INL1.1 Fortsättning från föreläsning 1 Rast Föreläsning

Läs mer

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Torsdag 31:a Mars 13:15 17:00 Föreläsning 2 PPU203 Hållfasthetslära Eftermiddagens agenda Tips inför INL1.1 Repetition Rast Föreläsning: Normaltöjning Deformation

Läs mer

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning

Läs mer

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT

Läs mer

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN 2 Ladokkod: TH081A Tentamen ges för: KENEP 15h TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Bifogat formelsamling,

Läs mer

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006 KTH - HÅFASTHETSÄRA Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006 Resultat anslås senast den 8 januari 2007 kl. 13 på institutionens anslagstavla,

Läs mer

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid användning inte går sönder. Detta förutsätter att vi väljer

Läs mer

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 29:e Mars 10:15 17:00 upprop & kursstart PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Upprop, gruppindelning Kursupplägg Hållfkurs för blivande ingenjörer

Läs mer

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag 2015-06-04, kl. 8.00-13.00 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts

Läs mer

P R O B L E M

P R O B L E M Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 2008-08-14 kl 8-12 P R O B L E M med L Ö S N I N G A R Del 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Läs mer

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett

Läs mer

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) Tekniska Högskolan i Linköping, IK DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) U G I F T E R med L Ö S N I N G A R 1. Ange Hookes lag i en dimension (inklusive temperaturterm), förklara de ingående storheterna,

Läs mer

Material, form och kraft, F11

Material, form och kraft, F11 Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning

Läs mer

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 5:e Januari 13:15 17:00 Extraföreläsning Repetition PPU203 Hållfasthetslära Tisdagens repetition Sammanfattning av kursens viktigare moment Vi går

Läs mer

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 27:e Maj 10:15 15:00 Föreläsning 19 Repetition PPU203 Hållfasthetslära Fredagens repetition Sammanfattning av kursens viktigare moment Vi går igenom

Läs mer

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 2 Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression ICS 91.100.30 Språk:

Läs mer

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material repetitionsföreläsning 10 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Torsdag 7:e Januari 13:15 17:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda 13:15 17:00 Viktiga delar från respektive kapitel Paus 14:00 Rast

Läs mer

Biomekanik Belastningsanalys

Biomekanik Belastningsanalys Biomekanik Belastningsanalys Skillnad? Biomekanik Belastningsanalys Yttre krafter och moment Hastigheter och accelerationer Inre spänningar, töjningar och deformationer (Dynamiska påkänningar) I de delar

Läs mer

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Tentamen i Hållfasthetslära AK Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-08-17 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den

Läs mer

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar Spänningar orsakade av deformationer i balkar En från början helt rak balk antar en bågform under böjande belastning. Vi studerar bilderna nedan: För deformationerna gäller att horisontella linjer blir

Läs mer

Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB

Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB Fordringar i EN 13445 och EN 13480 för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB 1 Sprödbrott i tryckkärl 2 Sprödbrott i ventil av gjuten aluminium 3 Typiskt för ett sprödbrott Ingen nämnvärd

Läs mer

97/23/EG PED KEEPING THINGS TOGETHER

97/23/EG PED KEEPING THINGS TOGETHER 97/23/EG PED Hur uppfyller man kraven i PED för fästelement? 1. Genom att använda fästelement tillverkade i rätt material! 4 PED - 97/23/EG - Fästelement betraktas som sammanfogningskomponenter. När dessa

Läs mer

Material, form och kraft, F9

Material, form och kraft, F9 Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet

Läs mer

SVENSK STANDARD SS

SVENSK STANDARD SS SVENSK STANDARD Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-03-18 1 1 (5) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA

Läs mer

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p Tillverkningsmetoder Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen A137TG TGIAF15h TGIEO16h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-03-17 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz Tekniska Högskolan i Linköping, IKP /Tore Dahlberg LÖSNINGAR TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 060601 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en punkt i ett

Läs mer

Återblick på föreläsning 22, du skall kunna

Återblick på föreläsning 22, du skall kunna Återblick på föreläsning 22, du skall kunna beskriva det principiella utseendet för en elastiskplastisk materialmodell beskriva von Mises och Trescas flytvillkor beräkna von Mises och Trescas effektivspänningar

Läs mer

Hjälpmedel: Miniräknare, bifogat formelblad textilmekanik och hållfasthetslära 2011, valfri formelsamling i fysik, passare, linjal

Hjälpmedel: Miniräknare, bifogat formelblad textilmekanik och hållfasthetslära 2011, valfri formelsamling i fysik, passare, linjal Textil mekanik och hållfasthetslära Provmoment: tentamen Ladokkod: 51MH01 Tentamen ges för: Textilingenjörsprogrammet TI2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Läs mer

Angående skjuvbuckling

Angående skjuvbuckling Sidan 1 av 6 Angående skjuvbuckling Man kan misstänka att liven i en sandwich med invändiga balkar kan haverera genom skjuvbuckling. Att skjuvbuckling kan uppstå kan man förklara med att en skjuvlast kan

Läs mer

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Tentamen i Hållfasthetslära AK Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-04-18 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning

Läs mer

Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013

Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013 Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013 Utvecklingen av fysiska produkter och utforskandet av världen kräver kunskap om hur material, komponenter, och strukturer

Läs mer

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper

Läs mer

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 2002-04-04:anek TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR I2 MHA 051 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) ärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 Maximal poäng är 15. För godkänt krävs 6 poäng. AMÄNT Hjälpmedel 1. äroböcker

Läs mer

Materialfysik2010 Kai Nordlund

Materialfysik2010 Kai Nordlund 7.1. Grund-definitionerna 530117 Materialfysik vt 2010 7. Fasta ämnens mekaniska egenskaper 7.1 Elasticitet Elasticitet: icke-bestående, reversibel deformation av material Minnesregel: elastiskt gummiband

Läs mer

Projekt : Samverkan upplagstryck-5 mm spikningsplåt

Projekt : Samverkan upplagstryck-5 mm spikningsplåt Projekt 241831: Samverkan upplagstryck-5 mm spikningsplåt Beräkningsrapport: Olinjär finit elementberäkning av testrigg för limträknutpunkt Mats Ekevad LTU Träteknik 2013-04-05 Sammanfattning Testriggen

Läs mer

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Peter Karlström, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB Allmänt EN 1993-1-2 (Eurokod 3 del 1-2) är en av totalt 20 delar som handlar

Läs mer

TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL

TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL Materialteknik, Jens Bergström 2016-01-21 TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL Tid: Måndagen 25 januari, 2016 Tentamen omfattar genomgånget kursmaterial. Hjälpmedel: Kalkylator Poängsättning:

Läs mer

Välkommen till Hållfasthetslära gk med projekt (SE1010) Föreläsare för T: Sören Östlund

Välkommen till Hållfasthetslära gk med projekt (SE1010) Föreläsare för T: Sören Östlund Välkommen till Hållfasthetslära gk med projekt (SE1010) Föreläsare för T: Sören Östlund Besöksadress: Osquars backe 1, 2 tr Telefon: 08-790 7542 e-post: soren@kth.se Lärandemål Efter avslutad kurs skall

Läs mer

KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER

KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER Tomas Walander 1 1 Materialmekanik, Högskolan i Skövde, Box 408, 541 28 Skövde, e-post: tomas.walander@his.se Bild 1 END NOTCH

Läs mer

Hållfasthetslära Sammanfattning

Hållfasthetslära Sammanfattning 2004-12-09 Enaxlig drag/tryck & skjuvning Anders Ekberg Hållfasthetslära Sammanfattning Anders Ekberg Ekvationsnummer hänvisar till Hans Lundh, Grundläggande Hållfasthetslära, Stockholm, 2000 Denna sammanfattning

Läs mer

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Tentamen i Hållfasthetslära AK Avdelningen för Hållfasthetslära unds Tekniska Högskola, TH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-03-13 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den visas

Läs mer

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77 SVENSK STANDARD SS 14 23 77 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 4 Rostfritt stål SS-stål 23 77 Stainless steel SS steel 23 77 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in

Läs mer

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.

Läs mer

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25 Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Enkla bärverk TMHL0, 009-03-13 kl LÖSNINGAR DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Du har en plattstav som utsätts för en

Läs mer

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Repetition Krafter Representation, komposanter Friläggning och jämvikt Friktion Element och upplag stång, lina, balk Spänning och töjning Böjning Knäckning Newtons lagar Lag

Läs mer

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Måndag 16:e November 9:00 12:00 Material/kompositer PPU408 Förmiddagens agenda Litteratur och planering för material/komposit-delen Materialval

Läs mer

Material, form och kraft, F5

Material, form och kraft, F5 Material, form och kraft, F5 Repetition Material, isotropi, ortotropi Strukturelement Stång, fackverk Balk, ramverk Upplag och kopplingar Linjärt elastiskt isotropt material Normalspänning Skjuvspänning

Läs mer

ALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe

ALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe ALLOY 600 UNS N06600, 2.4816, NiCr15Fe ALLMÄNNA EGENSKAPER //////////////////////////////////////////////// //// Alloy 600 (UNS N06600) är en nickel-kromlegering avsedd att användas i applikationer under

Läs mer

Laboration i Hållfasthetslära AK1

Laboration i Hållfasthetslära AK1 Laboration i Hållfasthetslära AK1 Introduktion Laborationen är obligatorisk och innehåller två moment: stabilitet och dragprovning. Dessa utförs vid två stationer. Arbetet genomförs med fyra teknologer

Läs mer

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid:

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid: Textil mekanik och hållfasthetslära 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 51MH01 Tentamen ges för: Tentamen Textilingenjörsprogrammet TI2 TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid: 14.00-18.00

Läs mer

Material föreläsning 6. VT1 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 6. VT1 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 6 VT1 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 20:e februari 9:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Utmattning, friktion och nötning ch 9 11 Paus Termiska egenskaper ch 12-13 Paus

Läs mer

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -

Läs mer

LABORATION I HÅLLFASTHETSLÄRA AK1

LABORATION I HÅLLFASTHETSLÄRA AK1 LABORATION I HÅLLFASTHETSLÄRA AK1 Laborationer i hållfasthetslära är obligatoriska moment. I AK1M sker laborationer vid två stationer och arbetet genomförs med fyra teknologer i varje grupp, vilka tillsammans

Läs mer

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// ALLOY 601 UNS N606601, NiCr23Fe, 2.4851 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 601 (UNS benämning N06601) är en nickel-krom legering avsedd att användas

Läs mer

Termisk åldring av rostfritt gjutstål

Termisk åldring av rostfritt gjutstål Termisk åldring av rostfritt gjutstål Interaktionen mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper Martin Bjurman (Studsvik/KTH) Pål Efsing (KTH) Introduktion Stora tryckbärande komponenter är av tillverkningstekniska

Läs mer

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul

Läs mer

Den ideala kombinationen av både fjäder och dämpare. Fördelar. Lång livslängd

Den ideala kombinationen av både fjäder och dämpare. Fördelar. Lång livslängd Sylomer Utgåva juni 2019 Den ideala kombinationen av både fjäder och dämpare Sylomer används för vibrations- och stomljudsisolering där kraven är höga och där både fjädrande och dämpande egenskaper eftersöks.

Läs mer

Att konstruera med stål Läromedel för konstruktörer. Modul 9. Brottmekanik. Kjell Eriksson

Att konstruera med stål Läromedel för konstruktörer. Modul 9. Brottmekanik. Kjell Eriksson Att konstruera med stål Läromedel för konstruktörer Modul 9 Brottmekanik Kjell Eriksson Att konstruera med stål - Läromedel för konstruktörer omfattar: Modul 1 Modul 2 Modul 3 Modul 4 Modul 5 Modul 6 Modul

Läs mer

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionering i bruksgränstillstånd Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april

Läs mer

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) Tekniska Högskolan i inköping, IK DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) NAMN... 1. Vilken typ av ekvation är detta: ε = d u(x) d x Ange vad de ingående storheterna betyder, inklusive deras dimension i SI-enheter.

Läs mer

Belastningsanalys, 5 poäng Fiberarmering - Laminat

Belastningsanalys, 5 poäng Fiberarmering - Laminat Fiberarmering, laminat, kompositmaterial Läsa mer: - Bra länk Lars Viebkes dokument om Fiberkompositlaminering http://web.telia.com/~u84408370/komposit/index.html - Styvhet och styrka, Grundläggande kompositmekanik,

Läs mer

TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL

TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL Materialteknik, Jens Bergström 2014-10-24 TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL Tid: Tisdagen 28 oktober, 2014 Tentamen omfattar genomgånget kursmaterial. Hjälpmedel: Kalkylator Poängsättning:

Läs mer

Sylodyn. Dynamiska prestanda för exceptionella krav. Fördelar. Leveransprogram

Sylodyn. Dynamiska prestanda för exceptionella krav. Fördelar. Leveransprogram Sylodyn Utgåva Maj 2018 Dynamiska prestanda för exceptionella krav Sylodyn används för vibrations- och stomljudsisolering där kraven är mycket höga. Materialets prestanda beror på att det är extremt elastiskt

Läs mer

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Formelblad m.m. sitter sist i tentan SVAR SKALL ALLTID ÅTFÖLJAS AV MOTIVERING.

Tillåtna hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Formelblad m.m. sitter sist i tentan SVAR SKALL ALLTID ÅTFÖLJAS AV MOTIVERING. Material- och tillverkningsteknik Chalmers Individuell kod... Tentamen i Materialteknik för M2, 2011-01-13 Kursnr: MTT085 Tillåtna hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Formelblad m.m. sitter sist i tentan Anvisningar:

Läs mer

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) ÖSNINGAR DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en balk utsatt för transversell last q(x) kan beräknas med formeln σ x M y z I y Detta uttryck är relaterat (kopplat) till ett koordinatsystem

Läs mer

Gruvhissar Analys och mätning, ett projektexempel. Erik Isaksson, Inspecta Technology AB

Gruvhissar Analys och mätning, ett projektexempel. Erik Isaksson, Inspecta Technology AB Gruvhissar Analys och mätning, ett projektexempel Erik Isaksson, Inspecta Technology AB 1 Aktuellt gruvspel och kritiska komponenter Toppskiva Markmonterat friktionsspel med två ekipage Verifierade komponenter

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

HÅLPROFILER & SVETSAD TUB

HÅLPROFILER & SVETSAD TUB Teknisk information HÅLPROFILER & SVETSA TUB LAGERSTANAR HÅLPROFILER KKR TEKNISKA ATA EN 10219, S355J2H KEMISK SAMMANSÄTTNING/CHARGEANALYS C Si 1) Mn S355J2H 0,22 0,55 1,60 0,035 0,035 0,02 0,45 1) Normalt

Läs mer

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 01

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 01 SVENSK STANDARD SS 14 23 01 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 9 Rostfritt stål SS-stål 23 01 Stainless steel SS steel 23 01 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Sensorer, effektorer och fysik Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Töjning Betrakta en stav med längden L som under inverkan av en kraft F töjs ut en

Läs mer

EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 2 UPPTÄCK ETT SAMBAND BALKEN

EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 2 UPPTÄCK ETT SAMBAND BALKEN FYSIKUM Fysikum 21 mars 2005 Stockholms universitet EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 2 UPPTÄCK ETT SAMBAND BALKEN FYSIKLINJEN ÅK1 Vårterminen 2005 Mål I den här laborationen skall du börja med att ställa

Läs mer

Skivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/

Skivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/ Skivbuckling Före buckling Fritt upplagd skiva på fyra kanter Vid buckling Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) P cr E a I 1 (1 ) Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) 1 E I P

Läs mer

Skjuvning och skjuvspänning τ

Skjuvning och skjuvspänning τ 2014-12-02 Skjuvning och skjuvspänning τ Innehållsförteckning: Skjuvspänning Jämförelsespänning Limförband Nitförband Lödförband Svetsförband Skjuvning vid tillverkning Bilagor: Kälsvets, beräkning av

Läs mer

Material, form och kraft, F2

Material, form och kraft, F2 Material, form och kraft, 2 Repetition Genomgång av orcepd uppgift 1 Spänning Töjning Huvudspänning Stvhet Krafter Krafter Vektorstorhet: storlek, riktning, angreppspunkt Kontaktkraft, kraft som verkar

Läs mer

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0) Repetition Newtons första lag En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0) v Om ett föremål är i vila eller likformig rörelse är summan

Läs mer

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Vilken typ av ekvation är detta: LÖSNINGAR γ y 1 G τ y Ange vad storheterna γ y, τ y, och G betyder och ange storheternas enhet (dimension) i SI-enheter. Ett materialsamband

Läs mer

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Användning av höghållfasta stål har möjliggjort nya typer av konstruktionslösningar. Kunskap om deras möjligheter och begränsningar kan därmed bidra

Läs mer

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för kallformade konstruktionsrör

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för kallformade konstruktionsrör Marknadskontroll av byggprodukter Slutrapport för kallformade konstruktionsrör Marknadskontroll av byggprodukter Slutrapport för kallformade konstruktionsrör Titel: Marknadskontroll av byggprodukter,

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Materialkunskap Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41P10M Tentamen ges för: Maskiningenjör, årskurs 2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12/1 2016 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Materialkunskap

Läs mer

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -

Läs mer