Hållfasthetslära för K4 MHA 150
|
|
- Jörgen Lundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hållfasthetslära för K4 MHA 150 Kursinformation Lp 2, 2004 Institutionen för Teknisk Mekanik / Department of Applied Mechanics 1 Sammanfattning Kursen Hållfasthetslära för K4 ges av Institutionen för Teknisk Mekanik under läsperiod 2, läsåret Kursen ger 3,0 poäng. Kursen är obligatorisk inom K-programmets process- och skogsindustriella inriktningar, samt villkorligt obligatorisk inom materialinriktningen. Kursens lektioner ligger tisdagar och torsdagar 8-10; samt på fredagar Kursens examination består av: Godkänt på minst tre av fyra konstruktionsövningar Godkänd tentamen Uppdaterad kursinformation finns på kursens hemsida Läsvecka 1 Hemtal 1.3, 1.4, 1.5, 1.6, 1.9, 1.16, 1.17, 1.19, 3.2 F1: Tisdag, 26/10, kl 8-10 i KS11 Introduktion & case-studies Enaxligt drag jämvikt: (normal-) krafter och (normal-) spänningar deformation: förskjutningar och töjning Hookes lag i enaxligt drag/tryck Ö 1: Torsdag, 28/10, kl 8-10 i KS11 1.7, 1.18, 2.2, Schema Föreläsningar: tisdagar 8 10 & fredagar Föreläsningarna innehåller genomgång av teori, men även fallstudier och en översikt inom några utvalda avancerade ämnen. Räkneövningar ges torsdagar 8-10 & fredagar Fredagsövningen bedrivs delvis som en workshop, d v s det är ett tillfälle för dig att räkna själv och få svar på frågor. Komplicerade avsnitt / vanliga frågor kan gås igenom på tavlan. Schemat nedan är ett försök till en detaljerad beskrivning över innehållet i de olika föreläsningarna / övningarna. Schemat skall ses som ett utkast, som kan ändras under kursens gång. Uppdaterad information finns alltid på kursens hemsida. F2: Fredag, 29/10, kl i KS101 Ren skjuvning jämvikt: tvärkrafter och skjuvspänningar deformation: skjuvtöjning (förvridning kommer senare i samband med vridning) Hookes lag i skjuvning samband mellan E, G och Poissons tal Enaxliga tillstånd statiskt obestämda strukturer hålkantstryck 1
2 Ö 2: Fredag, 29/10, kl i KS , 3.4 KÖ1 Läsvecka 2 Hemtal 4.3, 4.4, 4.5, 5.3a-c, 5.5, 5.7, 4.7, 4.13, 4.15, 4.18, 4.19, 4.21, 4.22, 4.23 F3: Tisdag, 2/11, kl 8-10 i KS11 Balkteori definition av snittkrafter och de positiva riktiningar som används i denna kurs samband mellan snittkrafter: integrering: -q -> T -> M derivering M -> T -> -q stödtyper och randvillkor snittkraftsdiagram Ö 3: Torsdag, 4/11, kl 8-10 i KS11 5.2, 5.4 och 5.8 F4: Fredag, 5/11, kl i KS101 Balkteori böjnormalspänningar Naviers ekvation, (7-26) och (7-91), samt villkor för att denna skall gälla Sektionskonstanter tyngdpunkt areatröghetsmoment, samt Steiners sats (7-42) F5: Tisdag, 9/11, kl 8-10 i KS11 Böjskjuvspänningar Jourawskis formel (7-48) beräkning av sektionskonstanter för böjskjuvspänningsberäkning (7-45) Ö 5: Torsdag, 11/11, kl 8-10 i KS , 4.27, 4.29 F6: Fredag, 12/11, kl i KS101 Böjdeformation elastiska linjens ekvation (7-65) - (7-69) samband mellan snittkrafter och deformationer: Integrering: -q -> T -> M -> -EIw -> -EIw Derivering -EIw -> -EIw -> M -> T -> -q Lösning av elastiska linjens ekvation integrering randvillkor (tabell 3, s.96) Ö 6: Fredag, 12/11, kl i KS , 5.17, 5.20 KÖ3 Läsvecka 4 Hemtal 3.8, 3.9, 3.10, 3.11, 3.12, 3.15, 3.17, 3.19 Ö 4: Fredag, 5/11, kl i KS , 4.17 och 4.2 KÖ2 Läsvecka 3 Hemtal 2.21, 4.24, 4.25, 4.26, 4.28, 5.3d, 5.10, 5.4d, 5.14, 5.16, 5.18, 5.19, 5.25 F7: Tisdag, 16/11, kl 8-10 i KS11 Vridning av cirkulärt tvärsnitt tunnväggigt tjockväggigt Vridning av icke-cirkulärt tvärsnitt öppet tunnväggigt 2
3 slutet, tunnväggigt Plasticitet materialmodeller plasticitet flytlastförhöjning Ö 7: Torsdag, 18/11, kl 8-10 i KS11 3.7, 3.18a F8: Fredag, 19/11, kl i KS101 Plasticitet i enaxligt drag/tryck statiskt bestämd struktur statiskt obestämd struktur Plasticering i vridning tunnväggig sektion tjockväggig konstruktion statiskt bestämd konstruktion statiskt obestämd konstruktion Plasticering i böjning förskjutning av neutrallager bärförmåga hos genomplasticerat tvärsnitt flytled Ö 8: Fredag, 19/11, kl i KS , 3.18b KÖ4 Läsvecka 5 Hemtal 9.1, 9.2, 10.1, 10.2, 10.3, 10.5, 10.6a, 11.2, 11.3, 11.4, 11.5, 11.7 F9: Tisdag, 23/11, kl 8-10 i KS11 Materialutmattning Utmattningsbelastning: växlande / pulserande spänningsamplitud, spänningsomfång, mittvärde Wöhler- (S-N-) kurvan Utmattningsgräns Haighdiagram (översiktligt) reduktion av utmattningsgränser korrosion Spänningskoncentrationer användning av elementarfall spänningskoncentration och kälkänslighetsfaktor Ö 9: Torsdag, 25/11, kl 8-10 i KS11 9.3, 11.1, 11.6 F10: Fredag, 26/11, kl i KS101 Brottmekanik spänning vid en spricka spänningsintensitetsfaktorer elementarfall för spänningsintensitetsfaktorer kriterium för giltlighet (enligt ASTM) spricktillväxt (översiktligt) Ö 10: Fredag, 26/11, kl i KS , 10.4, 10.6b, 10.7 KÖ4 Läsvecka 6 Hemtal 7.1, 7.2, 7.4, 7.5, 7.9, 7.10, 7.13, 7.18, 7.19, 7.20, 6.5, 6.6, 6.7, 6.9a, 6.9b 3
4 F11: Tisdag, 30/11, kl 8-10 i KS11 Allmänna spänningstillstånd huvudspänningar största skjuvspänning Mohrs spänningscirkel Generaliserad elasticitetsteori Hookes generaliserade lag Effektivspänningar von Mises Tresca Ö 11: Torsdag, 2/12, kl 8-10 i KS11 7.3, 7.12, 7.21 F12: Fredag, 3/12, kl i KS101 Instabilitet instabilitet av stelkropp/fjädersystem Eulers knäckfall gränsvärden för knäcklast 2:a ordningens teori vad är 1:a, 2:a och 3:e ordningens teori tvärkraft och normalkraft i 2:a ordningens teori generell stabilitetsanalys m.h.a. 2:a ordningens teori (översiktligt) Ö 12: Fredag, 3/12, kl i KS b, 6.1d, 6.11 Läsvecka 7 F13: Tisdag, 7/12, kl 8-10 KS11 Avancerad hållfasthetslära Hållfasthetsanalys i praktiken Ö 13: Torsdag, 9/12, kl 8-10 KS11 Räknestuga / gamla tentor F14: Fredag, 10/12, kl KS101 Repetition / frågor Ö 14: Fredag, 10/12, kl KS101 Räknestuga / gamla tentor 3 Administrativa detaljer 3.1 Lärare Anders Ekberg tel: Epost: anders.ekberg@me.chalmers.se Institutionen för Teknisk Mekanik håller hus i Maskinsektionens lokaler (kommer efter omorganisationen att ingå i storinstitutionen Tillämpad Mekanik). Expeditionen finns på andra våningen i södra trapphuset (närmast Elektro). Anders kontor ligger på tredje våningen i nya M-husets norra trappuppgång. 3.2 Kurslitteratur Hans Lundh, Grundläggande hållfasthetslära, KTH, Stockholm, 2000 Peter W Möller, Exempelsamling i hållfasthetslära, Publication U77, Department of Solid Mechanics, Chalmers, Göteborg, 2000 Kursmaterialet säljs på Cremona. Gamla tentor finns för nedladdning från kursens hemsida. 3.3 Kurshemsida Uppdaterad kursinformation, samt kompletterande föreläsningsmaterial kommer att läggas upp på kursens hemsida: Sidan kan även nås från länken utbildning på institutionens hemsida och från kursportalen. 4
5 3.4 Tentamen Tentamen ges 16/12 på eftermiddagen på V. Två omtentor ges. Anmälan till dessa görs på institutionen. Se kursens hemsida. Tentamen är på fyra timmar och består normalt av sex uppgifter, vilka kan innehålla deluppgifter. Övervägande delen av tentamen består av räkneppgifter, men även komplementerande teoriuppgifter ingår. Dessa tas främst från de fallstudier och avancerade ämnen som gåtts igenom på föreläsningarna. På tentan får följande hjälpmedel medföras Läroböcker i hållfasthetslära Formelsamlingar i matematik, fysik och hållfasthetslära Kalkylator i fickformat med tangentbord och sifferfönster i en enhet. Ingen kringutrustning accepteras Läroböcker och formelsamlingar skall vara publicerade på skandinaviska, engelska, tyska, franska eller ryska (andra språk kan tillåtas efter konsultation). Kompendier räknas normalt inte som publicerade (men kan tillåtas efter konsultation). Läroböckerna och formelsamlingarna får innehålla anteckningar på befintliga sidor, men ej lösta exempel. Lösa anteckningar och exempelsamlingar är ej tillåtna. Overheader eller anteckningar från föreläsningar om avancerade ämnen och fallstudier får ej medföras! Konsultation om tveksamma hjälpmedel skall ske i god tid innan tentamen. Maximal poängsumma är 18 och betygsgränserna är enligt följande: 9-12 poäng ger betyg poäng ger betyg poäng ger betyg 5 4 Konstruktionsuppgifter Under kursen ges fyra konstruktionsuppgifter. Dessa uppgifter är av tentamenskaraktär. Minst tre godkända uppgifter krävs för att få tentera på kursen. I övrigt inverkar konstruktionsuppgifterna inte på poängsättning av tentamen. 4.1 Råd och anvisningar till konstruktionsuppgifter Läs noga igenom föreskrifterna! Konstruktionsuppgifterna löses och redovisas skriftligt individuellt. Däremot får ni gärna samarbeta i lösandet. Fack för in- och utlämning av redovisningar finns vid ingången till Teknisk Mekaniks (hållfasthetsläras) lokaler (2a vån, södra trapphuset, Nya maskinhuset). Sista datum för inlämning står angivet på konstruktionsuppgiften. Notera att dörrarna till institutionen låses automatiskt klockan 16! Försent inlämnade uppgifter underkänns automatiskt! Redovisningen bedöms med godkänt, halvt godkänt eller underkänt returer för rättning lämnas inte. Vid varje konstruktionsuppgift kommer några teknologer att väljas ut och få redovisa sin lösning muntligt. Kan man inte förklara sina beräkningar muntligt leder detta till underkännande på konstruktionsuppgiften. Redovisningen ska skrivas för hand och innehålla följande: Ett uppgiftsblad där följande tydligt framgår: Kursens namn (d v s Hållfasthetslära K4) och konstruktionsuppgiftens nummer Ditt namn och din Chalmerskod Inlämningsdatum Kort sammanfattning där uppgiftens innehåll och huvudresultaten framgår (normalt maximalt 1 sida) Rapport med utförliga och väl strukturerade beräkningar Skriv tydligt för hand, och bara på en sida av varje blad. Figurer och diagram ska vara tydliga (stora) och noggranna, samt förses med figurtext. Ange i figurerna vad som är positiva riktningar på t ex krafter, förskjutningar, etc. 5
6 Numrera dina sidor och ange totalt antal sidor på varje blad! Uppställda ekvationer och gjorda approximationer skall motiveras. Redovisningen skall vara sådan att även en som missat tentan i hållfasthetslära kan följa och förstå beräkningsgången. Gör så långt som möjligt beräkningarna symboliskt även då siffervärden ges i uppgiften. Förenkla uttrycken i den utsträckning det går. Kontrollera dimensionerna i uttrycken. Sätt först därefter in siffervärden och utför de numeriska beräkningarna. Notera att felaktiga dimensioner (såsom en längd med dimensionen N/m) normalt ger underkänt på inlämningsuppgiften. Om möjligt: kontrollera/uppskatta rimligheten i resultaten. Under föreläsningar / räkneövningar, ges viss hjälp, men eftersom konstruktionsuppgifterna är en del av examinationen, så är det inte meningen att handledarna ska lösa dem. 4.2 Bedömning av redovisning En uppgift behöver inte vara felfri för att bedömas som godkänd, men många fel, grova fel, dimensionsfel eller metodfel leder normalt till underkänt. Skäl till att underkänna en redovisning är också t ex (men inte enbart): anvisningarna ovan har inte följts den givna uppgiften är inte löst eller bara delvis löst redovisningen går inte att läsa beräkningarna är virriga/ostrukturerade (går inte, eller är mycket svåra att följa) numeriska värden ges utan dimension (...förskjutningen blir 10 ) lösningen innehåller orimliga svar utan att detta explicit påpekas 5 Allmänt om hållfasthetslära och kursen I hållfasthetsläran studerar man konstruktioners och mekaniska strukturers förmåga att bära laster. Detta kräver matematiska modeller av de problem man vill studera. Gemensamt för de flesta av dessa modeller är att de är uppbyggda av tre grundsamband: jämviktssamband som talar om hur laster och andra krafter måste förhålla sig till varandra för att jämvikt ska råda, konstitutiva ekvationer som beskriver hur materialet beter sig då det deformeras, kinematiska samband som beskriver deformationens geometri. För specialfall kan ett av dessa samband räcka för att bestämma påkänning och deformation i en komponent. För allmänna fall kan de tre sambanden kombineras i en differentialekvation som kan lösas om man känner de randvillkor som gäller. Randvillkoren beror på hur konstruktionen är förankrad till grunden och (kan bero på) hur den belastas. Lösningen till differentialekvationen kan, tillsammans med (experimentellt framtagna) hållfasthetsdata för ingående material, användas för att avgöra om konstruktionen kommer att hålla eller inte. Det finns flera olika typer av mekanismer som kan leda till att en konstruktion havererar: spänningarna (ett mått på hur mycket materialet ansträngs) är så stora att brott fås, deformationerna blir för stora varvid konstruktionen blir oanvändbar, konstruktionen blir instabil och kollapsar, dynamisk belastning orsakar materialutmattning,... I kursen går vi igenom de tre grundsambanden för axialbelastade stänger, vridbelastade axlar, och för balkar som utsätts för böjning. Instabilitetsproblemet studeras för tryckbelastade balkar. Grunderna för utmattningsanalys 6
7 gås igenom. De samband som används i allmän elasticitetsteori behandlas också och appliceras på konstruktioner som t.ex. tryckkärl. I den avslutande delen ges en kort översikt över några mer avancerade ämnesområden. 5.1 Syfte Kursen är anpassad för K-teknologer och har som mål att ge en grundläggande förståelse för såväl klassisk, som modern (datoranpassad) hållfasthetsanalys. Detta sker genom teorigenomgång och hands-on beräkningar inom klassisk hållfasthetslära kompletterat med översikter över fallstudier, moderna beräkningstekniker och avancerade ämnen. Efter godkänd examination skall deltagaren behärska några av de vanligaste problemen som behandlas i ämnet hållfasthetslära, kunna dimensionera och analysera enkla lastbärande konstruktioner (med avseende på t ex deformation, brott, plasticering, instabilitet), ha insikt om möjligheter och begränsningar hos de dimensioneringsmetodersom används, ha en viss kunskap om mer avancerade ämnesområden 5.2 Förkunskaper Några formella krav på förkunskaper för att följa kursen finns inte. I praktiken måste man ha vissa grundläggande kunskaper i mekanik, matematik och lineär algebra för att kunna tillgodogöra sig kursmaterialet: Mekanik kunna tillämpa allmänna jämviktssamband för godtyckliga system av krafter. Matematik deriverings- och integrationsregler söka extremvärden till enklare funktioner lösa ordinära differentialekvationer i en variabel och med konstanta koefficienter känna till begrepp som homogenlösning, partikulärlösning och randvillkor Lineär algebra hantera matriser lösa lineära ekvationssystem egenvärdesproblem Vissa konstruktionsövningar kan underlättas om beräkningsprogram, t ex MATLAB, Mathematica eller Python används för numerisk lösning. 5.3 Några avslutande råd eller Hur man överlever en kurs i hållfasthetslära Hållfasthetslära är ett ämne som hos många teknologer behöver en viss tid för att mogna. Detta gäller speciellt de som aldrig tidigare varit i kontakt med ämnet. För att ge denna tid till mognad, börjar kursen i ett högt tempo. Detta ger möjlighet till att avsluta kursen med att repetera de tidiga avsnitten i skenet av vad man lärt sig i de senare delarna. Med hänsyn till detta och med erfarenhet av ett par tidigare kurser kommer ett par råd: Att börja med att låta böckerna ligga första veckan är ett ganska säkert recept på magsår. Förstår du inte de grundläggande koncepten, kommer de följande avsnitten att te sig som rena grekiskan (σ, ǫ, τ, γ, etc) Fråga om du inte förstår! I nio fall av tio är det inte du som är korkad utan föreläsaren som glömt att nämna något fundamentalt. Och det tionde fallet får man bjuda på... Den teori som ingår i kursen handlar inte om att lära sig härledningar utantill (du får dessutom ha med dig boken även på teoridelen), utan att förstå matematiken och fysiken bakom formlerna. Av erfarenhet vågar jag påstå att det inte är en slug plan att spara hållfasthetskursen till senare... 7
8 Av samma erfarenhet, vet jag att det bara finns ett sätt att lära sig räkna på hållfasthetsproblem och det är att kavla upp ärmarna och göra det. Att det är en rejäl suboptimering att skriva av inlämningsuppgifter har många fått lära sig den hårda vägen. Däremot är det en bra idé att lösa uppgifterna i grupp. Man behöver ju inte uppfinna hjulet själv varje gång. Argumentet Jag behöver mer poäng är ett väl beprövat, men inte speciellt framgångsrikt, recept vid tentagranskningar. Men titta gärna igenom din tenta. Vi som rättar är också mänskliga (nåja) och kan göra fel. Det är ingen nackdel om man kan följa din beräkningsgång i tenta- och konstruktions-uppgifter. Kan man dessutom tyda din handstil, så är det ytterligare ett plus. Att ta åt sig lite av tipsen ovan skadar inte. Jag hoppas att du skall tycka att kursen är värd det arbete du lägger ner på den. Göteborg, Oktober 2004 Anders Ekberg 8
HÅLLFASTHETSLÄRA K4 MHA150
2003-10-15:anek HÅLLFASTHETSLÄRA K4 MHA150 Kursinformation höstterminen 2003 Institutionen för Teknisk Mekanik / Department of Applied Mechanics SAMMANFATTNING Kursen Hållfasthetslära för K4 ges av Institutionen
Läs merHÅLLFASTHETSLÄRA I2 MHA051
2001-10-18:anek HÅLLFASTHETSLÄRA I2 MHA051 Kursinformation höstterminen 2001 Institutionen för Teknisk Mekanik / Department of Applied Mechanics SAMMANFATTNING Kursen Hållfasthetslära för I2 ges av Institutionen
Läs merHållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005
Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005 Examinator: Magnus Ekh (mekh@am.chalmers.se), tele: 7723479 Kurspoäng: 3 Kurslitteratur: "Grundläggande hållfasthetslära", Hans Lundh, KTH, Stockholm. "Exempelsamling
Läs merTME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2007/08
TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2007/08 Föreläsare och handledare: Lennart Josefson, lennart.josefson@chalmers.se, (772)1507 Föreläsare, övningsledare och handledare:
Läs merTME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09
TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09 Föreläsare och handledare: Lennart Josefson, lennart.josefson@chalmers.se, (772)1507 Föreläsare, övningsledare och handledare:
Läs merKurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008
T Dahlberg, Hållfasthetslära/IEI (f d IKP) tel 013-28 1116, 070-66 511 03, torda@ikp.liu.se Kurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008 Utbildningsområde: Teknik Ämnesgrupp:
Läs merProgram för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013
Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013 Utvecklingen av fysiska produkter och utforskandet av världen kräver kunskap om hur material, komponenter, och strukturer
Läs merHållfasthetslära Sammanfattning
2004-12-09 Enaxlig drag/tryck & skjuvning Anders Ekberg Hållfasthetslära Sammanfattning Anders Ekberg Ekvationsnummer hänvisar till Hans Lundh, Grundläggande Hållfasthetslära, Stockholm, 2000 Denna sammanfattning
Läs merHållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 27:e Maj 10:15 15:00 Föreläsning 19 Repetition PPU203 Hållfasthetslära Fredagens repetition Sammanfattning av kursens viktigare moment Vi går igenom
Läs merHållfasthetslära; grundkurs för M2, kurskod TMHL22, läsperiod 1, ht 2017
; grundkurs för M2, kurskod TMHL22, läsperiod 1, ht 2017 Allmänt: Kursen löper över en läsperiod. Tentamen kommer att ges efter läsperiodens slut. För godkänd kurs krävs godkänt på skriftlig tentamen samt
Läs merTentamen i Hållfasthetslära för I2
Department of pplied Mecanics FORMLI Tentamen i Hållfastetslära för I2 18 december 2001 14.15 19.15 (skrivningstid 5 timmar) Hjälpmedel 1. Läroböcker i ållfastetslära oc mekanik. 2. Handböcker, formelsamlingar
Läs merKursprogram Strukturmekanik VSMA20
Kursprogram Strukturmekanik VSMA20 Allmänt Kursen Strukturmekanik omfattar 6 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till strukturmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merHållfasthetslära, MTM026 för M1
Hållfasthetslära, MTM026 för M1 Kursinformation 2012/2013 Lp 4 ver 5 mars 2013 Föreläsare Mikael Enelund, tel 7725115, e-post: mikael.enelund@chalmers.se Institution Tillämpad mekanik, dynamik, M-huset,
Läs merKursprogram Strukturmekanik VSMA20
Kursprogram Strukturmekanik VSMA20 Allmänt Kursen Strukturmekanik omfattar 6 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merKursprogram Strukturmekanik FME602
Kursprogram Strukturmekanik FME602 Allmänt Kursen Strukturmekanik omfattar 6 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merKursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016
Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016 Kursprogram Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merTENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480
2002-04-04:anek TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR I2 MHA 051 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) ärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 Maximal poäng är 15. För godkänt krävs 6 poäng. AMÄNT Hjälpmedel 1. äroböcker
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014
Institutionen för tillämpad mekanik, halmers tekniska högskola TETME I HÅFSTHETSÄR F MH 81 1 UGUSTI 14 Tid och plats: 14. 18. i M huset. ärare besöker salen ca 15. samt 16.45 Hjälpmedel: ösningar 1. ärobok
Läs merVSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019
VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019 Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merHållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 5:e Januari 13:15 17:00 Extraföreläsning Repetition PPU203 Hållfasthetslära Tisdagens repetition Sammanfattning av kursens viktigare moment Vi går
Läs merTENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)
TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR F (MHA81) Tid: Fredagen den 19:e januari 27, klockan 14 18, i V-huset ärare: Peter Hansbo, ankn 1494 Salsbesök av lärare: c:a kl 15 och 17 ösningar: anslås på kurshemsidan
Läs merKursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017
Byggnadsmekanik VMA05 HT 2017 Kursprogram Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merVälkommen till Hållfasthetslära gk med projekt (SE1010) Föreläsare för T: Sören Östlund
Välkommen till Hållfasthetslära gk med projekt (SE1010) Föreläsare för T: Sören Östlund Besöksadress: Osquars backe 1, 2 tr Telefon: 08-790 7542 e-post: soren@kth.se Lärandemål Efter avslutad kurs skall
Läs merKursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018
Byggnadsmekanik VMA05 HT 2018 Kursprogram Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merHållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 29:e Mars 10:15 17:00 upprop & kursstart PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Upprop, gruppindelning Kursupplägg Hållfkurs för blivande ingenjörer
Läs mer2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2
Byggnadsmekanik 2 Välkommen! 2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2 Byggnadsmekanik 2 Kursen är en fortsättning i byggnadsmekanik och hållfasthetslära med inriktning mot byggnadskonstruktion. I kursen behandlas
Läs merByggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT
Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT KURSPROGRAM 2008 Material, form och kraft (VSM131, 9hp) Mål Målet med kursen är en fördjupad formförståelse; en förståelse om samspelet mellan material, form
Läs mer= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP /Tore Dahlberg LÖSNINGAR TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 060601 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en punkt i ett
Läs merTENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)
TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR F (MHA081) Tid: Fredagen den 19:e augusti 2005, klockan 08.30 12.30, i V-huset ärare: Peter Hansbo, ankn 1494 Salsbesök av lärare: c:a kl 9.30 och 11.30. ösningar: anslås på
Läs merKursprogram VT Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp)
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Kursprogram VT 2018 Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp) Avdelningen för Konstruktionsteknik ingår i institutionen för Bygg- och Miljöteknologi vid
Läs merTentamen i Hållfasthetslära för K4 MHA 150
Tentamen i Hållfasthetslära för K4 HA 150 aximal poäng är 18. För godkänt krävs 9 poäng 17 april 004, 8.45 1.45 4 timmar) Allmänt Hjälpmedel 1. Läroböcker i hållfasthetslära och mekanik.. Handböcker, formelsamlingar,
Läs merByggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT
Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT KURSPROGRAM 2006 Material, form och kraft (VSM131, 6p) Mål Målet med kursen är en fördjupad formförståelse; en förståelse om samspelet mellan material, form
Läs merBetongbyggnad. VBK020 / 6 högskolepoäng. Preliminärt kursprogram Höstterminen Konstruktionsteknik. Kursprogram VBK
Konstruktionsteknik Betongbyggnad VBK020 / 6 högskolepoäng Höstterminen 2008 Källa: Cementa Preliminärt kursprogram 2008-08-27 Kursprogram VBK020 2008-08-27 Syfte Syftet med den här fördjupningskursen
Läs merDu är välkommen till grundkursen i hållfasthetslära!
KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Program för Hållfasthetslära grundkurs, HT 2010 SE1010 för MPT (12 hp), SE1020 för BD och SE1012 för IPI/MEI (9 hp) Varför läsa hållfasthetslära i civilingenjörsutbildningen? All
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA JUNI 2014
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I ÅLLFASTETSLÄRA F MA 081 JUNI 014 Lösningar Tid och plats: 14.00 18.00 i M huset. Lärare besöker salen ca 15.00 samt 16.0 jälpmedel:
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2015
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola ENAMEN I HÅFASHESÄA F MHA 8 5 AI 5 ösningar id och plats: 8.3.3 i V huset. ärare besöker salen 9.3 samt. Hjälpmedel:. ärobok i hållfasthetslära:
Läs merTekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Tekniska Högskolan i Linköping, IK DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) U G I F T E R med L Ö S N I N G A R 1. Ange Hookes lag i en dimension (inklusive temperaturterm), förklara de ingående storheterna,
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag 2015-06-04, kl. 8.00-13.00 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts
Läs merProgram för Hållfasthetslära grundkurs, HT 2011 SE1010 för MPT (12 hp), SE1020 för BD och IPI/MEI (9 hp)
KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Program för Hållfasthetslära grundkurs, HT 2011 SE1010 för MPT (12 hp), SE1020 för BD och IPI/MEI (9 hp) Välkommen till grundkursen i hållfasthetslära! Varför läsa hållfasthetslära
Läs merP R O B L E M
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 2008-08-14 kl 8-12 P R O B L E M med L Ö S N I N G A R Del 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Läs merTentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006
KTH - HÅFASTHETSÄRA Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006 Resultat anslås senast den 8 januari 2007 kl. 13 på institutionens anslagstavla,
Läs merTekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Vilken typ av ekvation är detta: LÖSNINGAR γ y 1 G τ y Ange vad storheterna γ y, τ y, och G betyder och ange storheternas enhet (dimension) i SI-enheter. Ett materialsamband
Läs merHållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:
Hållfasthetslära Böjning och vridning av provstav Laboration 2 Utförs av: Habre Henrik Bergman Martin Book Mauritz Edlund Muzammil Kamaly William Sjöström Uppsala 2015 10 08 Innehållsförteckning 0. Förord
Läs merSF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för Bio3, 9 hp (högskolepoäng)
Kursöversikt numpbio, 2013. 1 Beatrice Frock KTH Matematik, 130620 SF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering för Bio3, 9 hp (högskolepoäng) Kursprogram 6 Design i Matlab
Läs merTentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl
Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, 009-10-19, kl 14.00-19.00 Maximal poäng på tentamen är 40. För godkänt tentamensresultat krävs 18 poäng. Tillåtna hjälpmedel: räknare, kursens formelsamling och alfemmanual.
Läs merKursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Kursprogram VT 2015 Konstruktionsteknik VBK013 (9hp) Avdelningen för Konstruktionsteknik ingår i institutionen för Bygg- och Miljöteknologi vid
Läs merKarl Björk. Hållfasthetslära. för teknologi och konstruktion
Karl Björk Hållfasthetslära för teknologi och konstruktion Förord Denna bok i hållfasthetslära anknyter till en av författaren utgiven "Formler och Tabeller för Mekanisk Konstruktion", tidigare benämnd
Läs merKursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Kursprogram VT 2017 Konstruktionsteknik VBK013 (9hp) Avdelningen för Konstruktionsteknik ingår i institutionen för Bygg- och Miljöteknologi vid
Läs merLunds Tekniska Högskola, LTH
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 2017-08-21 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Balkteori Moment och tvärkrafter. Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams
Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams Som den sista belastningstypen på en kropps tvärsnitt kommer vi att undersöka det böjande momentet M:s inverkan. Medan man mest är intresserad av skjuvspänningarna
Läs merKursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2015 SE1010 för M & T med projekt (12 hp), och SE1020 för P & BD (9 hp)
KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2015 SE1010 för M & T med projekt (12 hp), och SE1020 för P & BD (9 hp) Hållfasthetslära för civilingenjörer: Alla material, komponenter
Läs mer8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:
Teknisk balkteori 12 8 Teknisk balkteori En balk utsätts för transversella belastningar: 8.1 Snittstorheter N= normalkraft (x-led) T= tvärkraft (-led) M= böjmoment (kring y-axeln) Positiva snittstorheter:
Läs merSG1107 Mekanik Vårterminen 2013
Kort beskrivning Mål Studenten ska kunna: Med utgångspunkt från ett konkret mekaniskt problem göra idealiseringar, och med motiveringar ställa upp (skapa) en matematisk modell, samt med matematiska och
Läs merBML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår
BML131 ht 2013 1 BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår Syfte och organisation Matematiken på basåret läses i två obligatoriska kurser; under första halvan av hösten BML131 (Matematik
Läs merIntegration av numeriska metoder i kemiteknikutbildningen. Claus Führer, Matematikcentrum Michaël Grimsberg, Inst. för Kemiteknik
Integration av numeriska metoder i kemiteknikutbildningen Claus Führer, Matematikcentrum Michaël Grimsberg, Inst. för Kemiteknik 3:e pedagogiska inspirationskonferensen LTH, 31 maj 2005 Inledning Ny utbildningsplan
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA JUNI 2016
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola ösningar TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA KF OCH F MHA 081 3 JUNI 2016 Tid och plats: 14.00 18.00 i M huset. ärare besöker salen ca 15.00 samt 16.30
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA 081 20 AUGUSTI 2010
Institutionen för tillämpad mekanik, halmers tekniska högskola TENTEN I HÅFSTHETSÄ F H 8 UGUSTI ösningar Tid och plats: 8.3.3 i V huset. ärare besöker salen ca 9.3 samt. Hjälpmedel:. ärobok i hållfasthetslära:
Läs merMatrismetod för analys av stångbärverk
KTH Hållfasthetslära, J aleskog, September 010 1 Inledning Matrismetod för analys av stångbärverk Vid analys av stångbärverk är målet att bestämma belastningen i varje stång samt att beräkna deformationen
Läs merKursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik
Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik Fristående matematikkurs vid ITN (Institutionen för Teknik och Naturvetenskap i Norrköping) en förberedande matematikkurs inför kurser
Läs merMMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2011
MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING Information för teknologer vårterminen 2011 Lund febr 2011 2 Kursens syfte Kursen syftar till att ge eleverna kunskap om och förståelse för mekanismerna för värmeöverföring och de
Läs merInledande matematik M+TD
Introduktionsföreläsning p. 1/13 Introduktionsföreläsning Inledande matematik M+TD Stig Larsson http://www.math.chalmers.se/ stig Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA MAJ 2011
Institutionen för tillämad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA F MHA 8 3 MAJ ösningar Tid och lats: 8.3.3 i M huset. ärare besöker salen ca 9.3 samt. Hjälmedel:. ärobok i hållfasthetslära:
Läs merTENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI kl 08-12
Linköpings Universitet Hållfasthetslära, IK TENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI17 2001-08-17 kl 08-12 Kursen given lp 4, lå 2000/01 Examinator, ankn (013-28) 1116 Tentamen Tentamen består av två
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-08-17 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Läs merTENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 011-1-08 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs merIntroduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001)
Institutionen för astronomi VT-13 Allmänt Introduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001) VT-13 Kursbeskrivning Kursen Introduktion till galaxer och kosmologi har målet att du som student ska få en introduktion
Läs merTENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 01-1-07 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström
Läs merLÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
ÖSNINGAR DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en balk utsatt för transversell last q(x) kan beräknas med formeln σ x M y z I y Detta uttryck är relaterat (kopplat) till ett koordinatsystem
Läs merMaterial, form och kraft, F11
Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning
Läs mer5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006.
Institutionen för Matematik, KTH, Olle Stormark. 5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006. Detta är en grundläggande kurs i differential - och integralkalkyl för funktioner av en variabel. Enligt
Läs merFysikens matematiska metoder hösten 2006
Teoretisk Fysik KTH Fysikens matematiska metoder hösten 2006 Ämnesbeskrivning 5A1305 Nästan samtliga modeller av verkliga fysikaliska problem ger upphov till differentialekvationer med derivator av flera
Läs merMatematik 2 för media, hösten 2001
Matematik 2 för media, hösten 2001 Välkomna till Matematik 2 kursen! Lärare Föreläsare Tommy Ekola tel. 790 66 59 epost ekola@math.kth.se rum 3734, plan 7, matematikinstitutionen Assistenter Mattias Andersson
Läs merKursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012
Institutionen för elektro- och informationsteknik Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012 Kurslitteratur 1. A. R. Hambley Electrical engineering 5th ed. Säljes av KF-Sigma. 2. Exempelsamling kretsteori.
Läs merKursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010
Institutionen för elektro- och informationsteknik Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010 Kurslitteratur 1. A. R. Hambley Electrical engineering 4th ed. Säljes av KFS. 2. Exempelsamling kretsteori.
Läs merKursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp
Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp Grundläggande matematik för ingenjörsstudenter vid Byggnadsteknisk utbildning en förberedande matematikkurs inför kursen Envariabelanalys
Läs merKursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2012 SE1010 för MPT med projekt (12 hp), och SE1020 för BD (9 hp)
KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2012 SE1010 för MPT med projekt (12 hp), och SE1020 för BD (9 hp) Hållfasthetslära för civilingenjörer: Alla fysiska material, komponenter
Läs merKursinformation och lektionsplanering BML402
Kursinformation och lektionsplanering Matematik specialisering för basår, 7 hp. Syfte och organisation Kursen är valbar och bygger vidare på tidigare matematikkurser på basåret. Syftet är att ge en god
Läs merMatematik och statistik NV1, 10 poäng
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 2006 Matematik och statistik NV1, 10 poäng Välkommen till Matematiska institutionen och kursen Matematik och statistik NV1, 10p. Kursen består
Läs merKursprogram för Elektronik E, ESS010, 2014/2015
Institutionen för elektro- och informationsteknik Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2014/2015 Kurslitteratur och kursmaterial 1. A. R. Hambley Electrical engineering 6th ed. Säljes av KF-Sigma. 2.
Läs merMMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2014
MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING Information för teknologer vårterminen 2014 Lund jan 2014 2 Kursens syfte Kursen syftar till att ge eleverna kunskap om och förståelse för mekanismerna för värmeöverföring och de
Läs merLösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), = @ verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,
Huvudspänningar oc uvudspänningsriktningar n från: Huvudtöjningar oc uvudtöjningsriktningar n från: (S I)n = 0 ) det(s I) =0 ösningsskisser till där S är spänningsmatrisen Tentamen 0i Hållfastetslära för
Läs merVSMF10 Byggnadskonstruktion - Kursprogram 2019
VSM10 Byggnadskonstruktion - Kursprogram 2019 Allmänt Kursen Byggnadskonstruktion omfattar 9 hp och ges under läsperiod 3-4. Kursen behandlar hur den bärande stommen i byggnader skall utformas för att
Läs merGrundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng
Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN 2 Ladokkod: TH081A Tentamen ges för: KENEP 15h TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Bifogat formelsamling,
Läs merDimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat
Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer
Läs merStål- och träbyggnadsteknik VBK N01
Stål- och träbyggnadsteknik VBK N01 Kursprogram 2012 Kursen skall ge fördjupande kunskaper om funktionssätt, dimensionering och utformning av konstruktionselement och förband i både stål- och träkonstruktioner.
Läs merMVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2014
MVKF20 Transportfenomen i människokroppen Kursinformation 2014 Syfte Kursen avser att ge studenterna grundläggande kunskaper om utvalda transportfenomen och hur dessa styr människokroppens funktion. Mål
Läs merTekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR
TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, 040423 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR 1. Skjuvpänningarna i en balk utsatt för transversell last q() kan beräknas med formeln τ y = TS A Ib
Läs merUmeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Rambärverk. Projektuppgift 2 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström 01-0-3 Rambärverk Projektuppgift Hållfasthetslärans grunder Våren 01 Rambärverk 1 Knut Balk Knut 3 Balk 1 Balk 3 Knut 1 Knut 4 1 Figure 1:
Läs merKursmanual för SG1102 Mekanik, mindre kurs (6 hp)
Version: 2016-12-19 Kursmanual för SG1102 Mekanik, mindre kurs (6 hp) Innehåll 1. Anmälningstider (tentor & KS:ar) 2. Lärandemål 3. Kurslitteratur 4. Föreläsningar 5. Övningar 6. Inlämningsuppgifter 7.
Läs merKursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion
Avdelningen för byggnadsmekanik, LTH 2018 Kursprogram VSM10 Byggnadskonstruktion Allmänt Kursen Byggnadskonstruktion omfattar 9 hp och ges under läsperiod 3-4. Kursen behandlar hur den bärande stommen
Läs merKursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion
Byggvetenskaper - LTH-Campus Helsingborg 2017 Kursprogram VSM10 Byggnadskonstruktion Allmänt Kursen Byggnadskonstruktion omfattar 9 hp och ges under läsperiod 3-4. Kursen behandlar hur den bärande stommen
Läs merLTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg BYGGTEKNIK MED ARKITEKTUR KURSPROGRAM IBYA2 VBF605 BYGGNADSFYSIK LP2 HT 2012
LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg BYGGTEKNIK MED ARKITEKTUR KURSPROGRAM IBYA2 VBF605 BYGGNADSFYSIK LP2 HT 2012 Lund 2012 ALLMÄNT Kursen ges under läsperiod 2 för IBYA 2. Kursen omfattar 6 högskolepoäng
Läs merSF1646, Analys i era variabler, 6 hp, för I1, läsåret 2007.2008.
SF1646, Analys i era variabler, 6 hp, för I1, läsåret 2007.2008. Anders Karlsson, Inst för Matematik, KTH January 22, 2008 Kursinnehåll: Grundläggande kurs i di erential- och integralkalkyl i era variabler.
Läs merÅterblick på föreläsning 22, du skall kunna
Återblick på föreläsning 22, du skall kunna beskriva det principiella utseendet för en elastiskplastisk materialmodell beskriva von Mises och Trescas flytvillkor beräkna von Mises och Trescas effektivspänningar
Läs merMVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2015
MVKF20 Transportfenomen i människokroppen Kursinformation 2015 Syfte Kursen avser att ge studenterna grundläggande kunskaper om utvalda transportfenomen och hur dessa styr människokroppens funktion. Mål
Läs merTentamen i Balkteori, VSMN35, , kl
Tentamen i Balkteori, VSMN35, 2012-10-26, kl 08.00-13.00 Maimal poäng på tentamen är 40. För godkänt tentamensresultat krävs 16 poäng. Tentamen består av två delar: En del med frågor och en del med räkneuppgifter.
Läs merUmeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Fackverk. Projektuppgift 1 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström 212-3-6 Fackverk Projektuppgift 1 Hållfasthetslärans grunder Våren 212 Fackverk 1 Knut 3 Knut 2 Stång 2 Stång 3 y Knut 4 Stång 1 Knut 1 x
Läs merSpänning och töjning (kap 4) Stång
Föreläsning 3 Spänning och töjning Spänning och töjning (kap 4) Stång Fackverk Strukturmekanik FM60 Materialmekanik SMA10 Avdelningen för Bggnadskonstruktion TH Campus Helsingborg Balk Ram Spänning (kraftmått)
Läs mer1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren.
1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren. a) Vad kallas ett sådant materialuppträdande? b) Rita i figuren in vad som händer vid avlastning till spänning = 0 från det markerade tillståndet ( 1,
Läs mer