Du är välkommen till grundkursen i hållfasthetslära!
|
|
- Ann-Christin Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Program för Hållfasthetslära grundkurs, HT 2010 SE1010 för MPT (12 hp), SE1020 för BD och SE1012 för IPI/MEI (9 hp) Varför läsa hållfasthetslära i civilingenjörsutbildningen? All form av utveckling av fysiska produkter kräver kunskap om hur strukturer, komponenter och material beter sig när de belastas. För att kunna skapa tillförlitliga och driftsäkra produkter behövs kunskap i hållfasthetslära. Ämnet har därför en central roll i M-, P-, T-, BDoch I-programmen. Lärandemålen ges i KTHs kurskatalog som följande: Efter avslutad kurs skall deltagaren kunna - beräkna spännings- och deformationstillstånd i sammansatta strukturer (fackverk, kompositer och enkla ramverk) utgående från modeller för slanka strukturer; stänger, balkar, nitar och cirkulära axlar. - beräkna spännings- och deformationstillstånd i axialsymmetriska strukturer (axlar, rör, tryckkärl). - beräkna belastningen på sprickor, i fall av rent öppnande belastning. - kunna dimensionera ovanstående typer av strukturer (välja material och geometri) med hjälp av kunskap om belastningen och materialets mekaniska egenskaper. Dimensioneringen kan vara med avseende på deformation, plasticering, brottstyrka, knäckning, livslängd (vid fall med upprepad belastning). - kunna avgöra de använda modellernas tillämpbarhet, och ha en uppfattning om storleksordningen på gjorda approximationer. - presentera, inom ramen för ett projektarbete, lösningen till ett hållfasthetstekniskt problem i en skriftlig rapport, med krav på innehåll, struktur och språk. Den sista punkten gäller för kurs SE1010, men inte för SE1020 eller SE1012. Föreläsare och examinatorer M och BD: Mårten Olsson, (mart@kth.se) P och I: Jonas Faleskog, (jonasf@hallf.kth.se) T: Jonas Neumeister, (jonasn@hallf.kth.se) Du är välkommen till grundkursen i hållfasthetslära!
2 KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 2 Övningsassistenter M: Irene Linares Arregui, (irenela@kth.se) Tomas Dersjö, (tdersjo@kth.se) Daniel Sandberg, (dsandber@kth.se) Nils-Gunnar Ohlson, (ngohlson@kth.se) BD: Artem Kulachenko, (artem@kth.se) P: Carl Dahlberg, (carl@hallf.kth.se) Daniel Bremberg, (daniel@hallf.kth.se) Mikael Magnusson, (mima@kth.se) IPI/MEI: Sae-Il Murtada, (saeil@hallf.kth.se) Salar Sadek, (salaras@kth.se) T: Kristoffer Karlén, (kcarlen@kth.se) Nils-Gunnar Ohlson, (ngohlson@kth.se) Karin Almgren. (karin@hallf.kth.se) Kurslitteratur Hans Lundh, Grundläggande hållfasthetslära (GH), Institutionen för hållfasthetslära, KTH och utdrag om kompositer ur Bengt Sundström Enaxliga problem (EP) s , Institutionen för hållfasthetslära, KTH (210 kr). Bengt Sundström (redaktör), Handbok och formelsamling i hållfasthetslära (FS), Institutionen för hållfasthetslära, KTH (200 kr). Per-Lennart Larsson och Ragnar Lundell (redaktörer), Exempelsamling i hållfasthetslära (EX), 5:e upplagan, Institutionen för hållfasthetslära, KTH (150 kr) Summa: 560 kr. (Vi ser helst att ni betalar med kort på expeditionen.) Böckerna säljs på hållfasthetsläras expedition, Osquars backe 1, 1 trappa, som har öppet må, ti, to och fr kl (under vecka 35 och 36 även kl må, ti, to och fr). Av böckerna används GH och EP mest på föreläsningarna, FS och EX på övningarna. På kontrollskrivning och tentamen får man använda FS. Kursregistrering Deltagarlista kommer finnas vid föreläsningarna de första veckorna på kursen. De flesta kursdeltagare kommer ha sitt namn förtryckt på listan eftersom utb.kanslierna lagt in denna kurs som vald. Du måste skriva upp dig på listan för att bli registrerad som deltagare på kursen. Du kan se på MINA SIDOR när du blivit registrerad. Kurshemsida Kurshemsidan är gemensam för alla tre grundkurserna SE1010, SE1020 och SE1012. Den nås från KTHs hemsida genom att välja skolan Teknikvetenskap och därefter institutionen
3 KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 3 Hållfasthetslära, sedan Kurser och så vidare. Den har den fullständiga adressen Där läggs kursinformation, äldre tentamina och andra nyttiga filer ut under kursen. Kontrollskrivning (KON1; 3 hp) Till hjälp för din inlärning erbjuds en frivillig kontrollskrivning den 12:e oktober. Den består av två problem med en svårighetsgrad som enklare tentamensuppgifter. Tillåtna hjälpmedel är FS, matematiska tabeller samt miniräknare. En helt rätt löst uppgift ger 2 poäng, en med smärre fel i lösningen ger 1 poäng och en med allvarliga fel ger noll poäng. En omkontrollskrivning erbjuds den 2:a november. Om-KS:en har samma format som ordinarie kontrollskrivning och rättas likadant. Men, från om-ks:en kan du högst tillgodoräkna dig 3 poäng på tentamen (även om rättningen ger dig 4 poäng). Ditt bästa resultat, på ordinarie KS eller om-ks, får du tillgodoräkna vid tentamen. Du kan alltså ha 0, 1, 2, 3 eller 4 extrapoäng vid tentamen. Tillgodoräkningen av poäng vid tentamen är giltig tills nästa kurstillfälle. Om du har 3 eller 4 poäng rapporteras du godkänd på momentet KON1. Om du har 0, 1 eller 2 poäng kommer du rapporteras godkänd på KON1 när du har ett godkänt resultat på tentamen. Laboration (LAB; 0 hp) Vid laborationen demonstreras hur provning används inom ämnet. Laborationen genomförs i vecka 43, med samma grupper som vid övningarna. Anmälningslista kommer finnas vid övningarna veckorna 40 och 41. Om du inte kan delta just den tid som din ordinarie övningsgrupp fått tilldelad, skriv inte upp dig på din grupps lista. Vecka 42 anslås restplatser vid laborationen på anslagstavlan mitt emot expeditionen vid KTH Hållfasthetslära. Projektuppgift för M, P, T i SE1010 (PROJ; 3 hp) Kursdeltagarna delas upp i grupper (ej självvalda) och får en projektuppgift. En föreläsning i vecka 37 handlar om projektet. Varje grupp hämtar gemensamt sin uppgift hos respektive projektassistent (OBS: projektassistenten är inte samma person som din övningsassistent). Uppgiften planeras och genomförs av gruppen, med ett minimum av hjälp utifrån. Redovisningen sker med en skriftlig rapport. Detaljer om uppgiften och rapportens utformning finns på kurshemsidan. Rapporten lämnas in till projektassistenten för granskning. Resultatet av granskningen är godkänt eller underkänt. Efter granskningen erhåller gruppen återkoppling på rapporten vid ett kort möte med projektassistenten. Uppgiften ska genomföras som ett grupparbete. Till den inlämnade rapporten ska bifogas en bilaga enligt mall på kurshemsidan. På denna bilaga, som skrivs under av samtliga i gruppen, anges vad respektive gruppmedlem varit ansvarig för eller bidragit med. Vid återkopplingsmötet efter avslutad granskning ska alla gruppmedlemmar vara beredda att svara på övergripande frågor om projektet och specifika frågor om sina egna ansvarsområden. Underkänd rapport måste kompletteras och lämnas in senare. Det finns endast tre inlämningstillfällen under läsåret: måndag 8:e november 2010 kl. 18:00, måndag 29:e november 2010 kl. 18:00 samt måndag 10:e januari 2011 kl 18:00. Granskningen tar ungefär en vecka. Om rapporten inte blir godkänd vid granskningen efter det sista inlämningstillfället hänvisas ni till nästa läsårs projekt som delas ut hösten 2011.
4 KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 4 Tentamen (TEN; 6 hp) Ordinarie tentamen är tisdagen den 14:e december kl Anmälan är obligatorisk, senast 2 veckor före tentamen på MINA SIDOR. Notera din salsplacering. Rättningen tar normalt högst 14 arbetsdagar. Tillåtna hjälpmedel är FS, matematiska tabeller samt miniräknare. Tentamen består av 6 uppgifter som ger maximalt 6 poäng vardera. Vid rättningen dras poäng av för eventuella fel. Avdragen är olika stora beroende på felets art, de övergripande principerna är: -1 poäng: Slarvfel som ej ger orimliga resultat. -2 poäng: Mindre principfel. -6 poäng: Grovt principfel, t.ex. dimensionsfel, fel i jämvikt, fel som visar att man inte alls förstått uppgiften, löst annan uppgift. Om poängen efter avdrag på en uppgift understiger 3 anses den i sin helhet vara så ofullständigt genomförd att den tilldelas 0 poäng. På en uppgift ges alltså 6, 5, 4, 3 eller 0 poäng. Tentamensuppgifter är alltid av problemslösningstyp. Det krävs att du själv kan ställa upp och formulera det givna problemet med egna ekvationer, ofta mha formler ur formelsamlingen. Därefter följer lösandet av dessa ekvationer samt att besvara ställda frågor. Detta kräver aktiva kunskaper och förståelse. Att försöka memorera typtal fungerar inte! Du måste på egen hand träna att formulera och lösa problem. Övnings- och hemtalen är avsedda för sådan träning, och många av dem är gamla tentamenstal. Observera att tentamenstal mycket väl kan innehålla moment från flera olika kursavsnitt. Till ditt tentamensresultat läggs de bonuspoäng du har (från KS eller om-ks). Slutsumman kan därför bli mellan 0 och = 40 poäng. Betygsgränser: 0-11 ger F; ger FX, ger E, ger D, ger C, ger B, ger A. Äldre betygsgränser: 0-11 ger U; ger komplettering till 3, ger 3; ger 4, ger 5. Kompletteringstentamen vid betyg FX Betyget FX ger möjlighet till komplettering. Detta sker vid en två timmar lång kompletteringstentamen som består av två uppgifter inom på förhand angivna områden. Bägge dessa skall vara nöjaktigt lösta för slutbetyg E (3), annars rapporteras F (U) som slutbetyg. För decembertentamen planeras kompletteringen till måndag 17:e januari. För omtentamen i maj/ juni sker komplettering i augusti. Slutbetyg och rapportering av hel kurs Slutbetyget ges efter eventuell kompletteringstentamen. Rapportering av hela kursen kan ske först när alla de obligatoriska momenten klarats av. Observera att för M, P och T SE1010 rapporteras fyra moment: TEN1, KON1, LAB1 och PRO1. För BD SE1020 och I SE1012 rapporteras tre moment: TEN1, KON1 och LAB1. Kontrollskrivningen är trots detta frivillig. KON1 rapporteras godkänt automatiskt när TEN1 blir godkänt.
5 KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 5 Frågetillfällen Inför tentamen finns lärare i Hållfasthetsläras seminarierum: fredag 10/12 kl och måndag 13/12 kl Kursutvärdering Kursutvärderingen består av en webbaserad enkät som alla kursdeltagare uppmanas fylla i. Alla som är registrerade på kursen kommer att få ett e-brev med information om detta vid kursens slut. Svaren från enkäten sammanställs till en rapport. Detaljprogram Kursen innehåller 54/52 (MPT/BDI) föreläsningstimmar (F), 38 övningstimmar (Ö) och c:a 1 timmar laboration. Projektet uppskattas ta c:a 60 timmar per person. OBSERVERA: Kursen har separata scheman för M och BD, P och I respektive T. Här nedan visas en principskiss: Kontrollskrivning om-ks Frågetillfällen på inst. Vecka Projekt Laboration Tentamen Schema för föreläsningar och övningar För tider och salar hänvisas till KTH:s lässchema. (*) Talen med nummer i kursiv stil är något lättare, börja gärna med dessa. F1 Innehåll Inledning, stång, normalspänning och normaltöjning, förskjutning, Hookes lag. Avsnitt i bok, övningstal GH 1, 2, ö1 Snittning av stänger, normalspänning. EX 2.1: 1, 2, 4, 16 F2 Axialbelastad stång, statiskt bestämda och GH obestämda problem, tvärkontraktion, skjuvning, Hookes lag för skjuvning. ö2 Statiskt bestämda och statiskt obestämda problem, skjuvning. EX 2.1: 1, 9, : 4, 6 Rekommenderade hemtal i EX (*) 2.1: 6, 11, 13, 3 5, 14, 15, 17, : 29, 33, 34, 31, : 5, 7
6 KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 6 F3 ö3 F4 ö4 Innehåll Elastiska stångbärverk, statiskt bestämda strukturer och statiskt obestämda strukturer. Statiskt obestämda stångbärverk, friläggning, snitt och jämvikt. Materialmodeller, termoelasticitet och elastisk-plastiska stångbärverk. Termoelasticitet och elastiskt-plastiskt material. GH 4 EX 2.2: 5, 11, 14, 15 GH EX 2.1: 36, 40, 2.2: 31, : 1, 2, 16, 3, 4, 12, 17, : 35, 37, 38, : 20, 22, 30, 33, 38 F - om projektarbete. Vecka 37: på måndag för T, onsdag för P och torsdag för M - matrisformulering - gruppens arbete - tidplanering F5 Vridning av cirkulärt tvärsnitt, statiskt GH bestämda och statiskt obestämda vridproblem. F6 Vridning av cirkulärt tvärsnitt, elastisktidealplastiskt material, avlastning. GH ö5 Vridning av cirkulärt tvärsnitt. EX 2.6: 7, 14, 12, 31 F7 Böjning av rak balk. Snittstorheter. T- och M- GH diagram. F8 Böjning av rak balk. Normalspänning, GH ytstorheter. ö6 Friläggning, reaktionsstorheter, T- och M- diagram, normalspänning. F9 Deformation vid balkböjning. Elastiska linjens ekvation och randvillkor. Ö7 Genomgång av exempel-ks F10 Deformation vid balkböjning. Användning av elementarfall. Avsnitt i bok, övningstal EX 2.4: 19, 22, 42, 53 GH 7.6 GH ö8 Deformation vid balkböjning. EX 2.4: 97, 117, 120, 123 F11 Böjning av rak balk. GH 7.9 Elastiskt-plastiskt material. F12 Elastisk instabilitet. GH Rekommenderade hemtal i EX (*) 2.6: 1, 6, 8, 3, 26, : 16, 18, 45, 23, 47, : 95, 96, 98, 99, 118, 128 ö9 Elementarfall för böjning av balk. Elastisk instabilitet. Kontrollskrivning EX 2.4:104,103, 2.10: 12, : 122, 106 med elementarfall, :16,10, 22
7 KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 7 F13 F14 Innehåll Spänningstillstånd i 3D. Huvudspänningar. Invarianter. Mohrs cirkel. Tunnväggiga tryckkärl. Spänning vid cylindrisk och sfärisk symmetri. GH GH ö10 Spänningsanalys. EX 1.1: 2, 8, 14, 13 Period 1 slut, period 2 börjar Laborationer i KTH Hållfasthetsläras lokaler ö11 Repetetionsövning (Ö1-Ö5) ö12 Repetetionsövning (Ö6-Ö10) Om-kontrollskrivning F15 Töjningstillstånd i 3D. Töjning vid cylindrisk GH och sfärisk symmetri. Konstitutiva ekvationer. F16 Cylindrisk symmetri. GH 11 Rör, tryckkärl och cirkulära skivor. ö13 Töjning i 3D. Rör och tryckkärl. F17 Spänning och töjning i tryckkärl och rör. Töjning i givare på ytor. Töjning i balkar och vridna axlar. Ö14 Extra övning (utdelat material) F18 Sammansättning av spännings- och töjningstillstånd, huvudspänningar. ö15 Spänningar och töjningar vid sammansatt belastning. Avsnitt i bok, övningstal EX 1.2:10,11,14 2.8: 1, 3 GH 6, 7, 9, 10 GH 6, 7, 9, 10 EX 2.9: 1, 6, 10, 11 F19 Kompositmekanik. EP 4.7 FS F20 Plasticitetsteori. GH 12 Rekommenderade hemtal i EX (*) 1.1: 1, 4, 10, 11, 12, : 7, 6, : 4, 2, 6 2.9: 2, 9, 4, 8 ö16 Kompositmekanik, plasticitetsteori. F21 Utmattning. GH 13 EX 2.1: 47, : 1, 7 2.1: 44, : 2, 6, 5, 21, 22 F22 Utmattning, fortsättning. GH 13 ö17 Utmattning. EX 2.12: 32, 38, : 37, 40, 42, 43
8 KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 8 Innehåll Avsnitt i bok, övningstal F23 Statiskt brott. GH Rekommenderade hemtal i EX (*) F24 Spricktillväxt vid cyklisk belastning. GH 14.6 ö18 Statiskt brott och spricktillväxt vid cyklisk belastning. EX 2.12: 13, 17, 25, : 10, 12, 26, 11, 21, 29 F25 Dimensionering och FEM. F26 Repetitionsföreläsning. Föreläsningsanteckningar ö19 Övning på tentamenstal. Övningsanteckningar.
Program för Hållfasthetslära grundkurs, HT 2011 SE1010 för MPT (12 hp), SE1020 för BD och IPI/MEI (9 hp)
KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Program för Hållfasthetslära grundkurs, HT 2011 SE1010 för MPT (12 hp), SE1020 för BD och IPI/MEI (9 hp) Välkommen till grundkursen i hållfasthetslära! Varför läsa hållfasthetslära
Läs merProgram för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013
Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013 Utvecklingen av fysiska produkter och utforskandet av världen kräver kunskap om hur material, komponenter, och strukturer
Läs merKursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2012 SE1010 för MPT med projekt (12 hp), och SE1020 för BD (9 hp)
KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2012 SE1010 för MPT med projekt (12 hp), och SE1020 för BD (9 hp) Hållfasthetslära för civilingenjörer: Alla fysiska material, komponenter
Läs merKursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2015 SE1010 för M & T med projekt (12 hp), och SE1020 för P & BD (9 hp)
KTH - HÅLLFASTHETSLÄRA 1 Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2015 SE1010 för M & T med projekt (12 hp), och SE1020 för P & BD (9 hp) Hållfasthetslära för civilingenjörer: Alla material, komponenter
Läs merVälkommen till Hållfasthetslära gk med projekt (SE1010) Föreläsare för T: Sören Östlund
Välkommen till Hållfasthetslära gk med projekt (SE1010) Föreläsare för T: Sören Östlund Besöksadress: Osquars backe 1, 2 tr Telefon: 08-790 7542 e-post: soren@kth.se Lärandemål Efter avslutad kurs skall
Läs merHållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005
Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005 Examinator: Magnus Ekh (mekh@am.chalmers.se), tele: 7723479 Kurspoäng: 3 Kurslitteratur: "Grundläggande hållfasthetslära", Hans Lundh, KTH, Stockholm. "Exempelsamling
Läs merTME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09
TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09 Föreläsare och handledare: Lennart Josefson, lennart.josefson@chalmers.se, (772)1507 Föreläsare, övningsledare och handledare:
Läs merTME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2007/08
TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2007/08 Föreläsare och handledare: Lennart Josefson, lennart.josefson@chalmers.se, (772)1507 Föreläsare, övningsledare och handledare:
Läs merKurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008
T Dahlberg, Hållfasthetslära/IEI (f d IKP) tel 013-28 1116, 070-66 511 03, torda@ikp.liu.se Kurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008 Utbildningsområde: Teknik Ämnesgrupp:
Läs merHållfasthetslära; grundkurs för M2, kurskod TMHL22, läsperiod 1, ht 2017
; grundkurs för M2, kurskod TMHL22, läsperiod 1, ht 2017 Allmänt: Kursen löper över en läsperiod. Tentamen kommer att ges efter läsperiodens slut. För godkänd kurs krävs godkänt på skriftlig tentamen samt
Läs merKursprogram Strukturmekanik FME602
Kursprogram Strukturmekanik FME602 Allmänt Kursen Strukturmekanik omfattar 6 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merKursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016
Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016 Kursprogram Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merKursprogram Strukturmekanik VSMA20
Kursprogram Strukturmekanik VSMA20 Allmänt Kursen Strukturmekanik omfattar 6 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till strukturmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merKursprogram Strukturmekanik VSMA20
Kursprogram Strukturmekanik VSMA20 Allmänt Kursen Strukturmekanik omfattar 6 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merVSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019
VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019 Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merKursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018
Byggnadsmekanik VMA05 HT 2018 Kursprogram Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merKursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017
Byggnadsmekanik VMA05 HT 2017 Kursprogram Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper
Läs merTentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006
KTH - HÅFASTHETSÄRA Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006 Resultat anslås senast den 8 januari 2007 kl. 13 på institutionens anslagstavla,
Läs merSF1626 Flervariabelanalys, 7.5 hp, för M1 vt 2009.
KTH Matematik, Jockum Aniansson, efter Olle Stormark. KursPM SF1626 Flervariabelanalys, 7.5 hp, för M1 vt 2009. Flervariabelanalysen är en rättfram generalisering av envariabelsmatematiken till funktioner
Läs merHÅLLFASTHETSLÄRA I2 MHA051
2001-10-18:anek HÅLLFASTHETSLÄRA I2 MHA051 Kursinformation höstterminen 2001 Institutionen för Teknisk Mekanik / Department of Applied Mechanics SAMMANFATTNING Kursen Hållfasthetslära för I2 ges av Institutionen
Läs merBetongbyggnad. VBK020 / 6 högskolepoäng. Preliminärt kursprogram Höstterminen Konstruktionsteknik. Kursprogram VBK
Konstruktionsteknik Betongbyggnad VBK020 / 6 högskolepoäng Höstterminen 2008 Källa: Cementa Preliminärt kursprogram 2008-08-27 Kursprogram VBK020 2008-08-27 Syfte Syftet med den här fördjupningskursen
Läs merSG1107 Mekanik Vårterminen 2013
Kort beskrivning Mål Studenten ska kunna: Med utgångspunkt från ett konkret mekaniskt problem göra idealiseringar, och med motiveringar ställa upp (skapa) en matematisk modell, samt med matematiska och
Läs merByggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT
Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT KURSPROGRAM 2008 Material, form och kraft (VSM131, 9hp) Mål Målet med kursen är en fördjupad formförståelse; en förståelse om samspelet mellan material, form
Läs mer5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006.
Institutionen för Matematik, KTH, Olle Stormark. 5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006. Detta är en grundläggande kurs i differential - och integralkalkyl för funktioner av en variabel. Enligt
Läs merArkitekturteknik 1: Arkitektur & bärverk VBKA05, 3 hp
Arkitekturteknik 1: Arkitektur & bärverk VBKA05, 3 hp Kursprogram Höstterminen 2016 Syfte Kursens syfte är att visa hur konstruktion och valt stomsystem påverkar arkitektens möjligheter till att skapa
Läs merSF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för Bio3, 9 hp (högskolepoäng)
Kursöversikt numpbio, 2013. 1 Beatrice Frock KTH Matematik, 130620 SF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering för Bio3, 9 hp (högskolepoäng) Kursprogram 6 Design i Matlab
Läs merSF1624 ALGEBRA OCH GEOMETRI FÖR CINTE OCH CMIEL KURS-PM HT09
SF1624 ALGEBRA OCH GEOMETRI FÖR CINTE OCH CMIEL KURS-PM HT09 1. KURSPLAN 1.1. Kursens mål. Efter genomgången kurs ska studenten vara förtrogen med grundläggande algebra och linjär algebra. Det innebär
Läs merHållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 27:e Maj 10:15 15:00 Föreläsning 19 Repetition PPU203 Hållfasthetslära Fredagens repetition Sammanfattning av kursens viktigare moment Vi går igenom
Läs merKursmanual för SG1102 Mekanik, mindre kurs (6 hp)
Version: 2016-12-19 Kursmanual för SG1102 Mekanik, mindre kurs (6 hp) Innehåll 1. Anmälningstider (tentor & KS:ar) 2. Lärandemål 3. Kurslitteratur 4. Föreläsningar 5. Övningar 6. Inlämningsuppgifter 7.
Läs merKarl Björk. Hållfasthetslära. för teknologi och konstruktion
Karl Björk Hållfasthetslära för teknologi och konstruktion Förord Denna bok i hållfasthetslära anknyter till en av författaren utgiven "Formler och Tabeller för Mekanisk Konstruktion", tidigare benämnd
Läs merKursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp
Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp Grundläggande matematik för ingenjörsstudenter vid Byggnadsteknisk utbildning en förberedande matematikkurs inför kursen Envariabelanalys
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2011 Statistiska institutionen Bertil Wegmann
STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2011 Statistiska institutionen Bertil Wegmann KURSBESKRIVNING FÖR FINANSIELL STATISTIK, 7.5 HÖGSKOLEPOÄNG. KURSEN BESTÅR AV TVÅ MOMENT: Teori, skriftlig tentamen, 6 högskolepoäng
Läs mer= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP /Tore Dahlberg LÖSNINGAR TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 060601 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en punkt i ett
Läs mer2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2
Byggnadsmekanik 2 Välkommen! 2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2 Byggnadsmekanik 2 Kursen är en fortsättning i byggnadsmekanik och hållfasthetslära med inriktning mot byggnadskonstruktion. I kursen behandlas
Läs merTENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI kl 08-12
Linköpings Universitet Hållfasthetslära, IK TENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI17 2001-08-17 kl 08-12 Kursen given lp 4, lå 2000/01 Examinator, ankn (013-28) 1116 Tentamen Tentamen består av två
Läs merByggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT
Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT KURSPROGRAM 2006 Material, form och kraft (VSM131, 6p) Mål Målet med kursen är en fördjupad formförståelse; en förståelse om samspelet mellan material, form
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014
Institutionen för tillämpad mekanik, halmers tekniska högskola TETME I HÅFSTHETSÄR F MH 81 1 UGUSTI 14 Tid och plats: 14. 18. i M huset. ärare besöker salen ca 15. samt 16.45 Hjälpmedel: ösningar 1. ärobok
Läs merMatematik 2 för media, hösten 2001
Matematik 2 för media, hösten 2001 Välkomna till Matematik 2 kursen! Lärare Föreläsare Tommy Ekola tel. 790 66 59 epost ekola@math.kth.se rum 3734, plan 7, matematikinstitutionen Assistenter Mattias Andersson
Läs merStål- och träbyggnadsteknik VBK N01
Stål- och träbyggnadsteknik VBK N01 Kursprogram 2012 Kursen skall ge fördjupande kunskaper om funktionssätt, dimensionering och utformning av konstruktionselement och förband i både stål- och träkonstruktioner.
Läs merHållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:
Hållfasthetslära Böjning och vridning av provstav Laboration 2 Utförs av: Habre Henrik Bergman Martin Book Mauritz Edlund Muzammil Kamaly William Sjöström Uppsala 2015 10 08 Innehållsförteckning 0. Förord
Läs merKURSPROGRAM HT-10 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR CDI, FMS 012
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK KURSPROGRAM HT-10 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR CDI, FMS 012 Hemsida Kursens hemsida finns på http://www.maths.lth.se/matstat/kurser/fms012/
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag 2015-06-04, kl. 8.00-13.00 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts
Läs merSF1658 Trigonometri och funktioner, 7.5 högskolepoäng, ht Kurs-PM SF1658
SF1658 Trigonometri och funktioner, 7.5 högskolepoäng, ht 2008 Kurs-PM Kursens syfte Att överbrygga mellan gymnasiekursen Matematik C och de första kurser i matematik som ges på KTHs civilingenjörsprogram,
Läs merHållfasthetslära Sammanfattning
2004-12-09 Enaxlig drag/tryck & skjuvning Anders Ekberg Hållfasthetslära Sammanfattning Anders Ekberg Ekvationsnummer hänvisar till Hans Lundh, Grundläggande Hållfasthetslära, Stockholm, 2000 Denna sammanfattning
Läs mer8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:
Teknisk balkteori 12 8 Teknisk balkteori En balk utsätts för transversella belastningar: 8.1 Snittstorheter N= normalkraft (x-led) T= tvärkraft (-led) M= böjmoment (kring y-axeln) Positiva snittstorheter:
Läs merKursbeskrivning för Ekonometri, 15 högskolepoäng
Kursbeskrivning för Ekonometri, 15 högskolepoäng Allmänt Kursen består av fyra moment: I) Ekonometri I, tentamen 6 högskolepoäng II) Ekonometri I, inlämningsuppgift 1.5 högskolepoäng III) Ekonometri II,
Läs merKursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, Moment 1, 7,5 hp
Statistiska institutionen VT2011 Kursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, Moment 1, 7,5 hp MOMENTETS INNEHÅLL Momentet ger studenten kunskap om ett antal olika statistiska modeller och hur
Läs merTENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)
TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR F (MHA81) Tid: Fredagen den 19:e januari 27, klockan 14 18, i V-huset ärare: Peter Hansbo, ankn 1494 Salsbesök av lärare: c:a kl 15 och 17 ösningar: anslås på kurshemsidan
Läs merHÅLLFASTHETSLÄRA K4 MHA150
2003-10-15:anek HÅLLFASTHETSLÄRA K4 MHA150 Kursinformation höstterminen 2003 Institutionen för Teknisk Mekanik / Department of Applied Mechanics SAMMANFATTNING Kursen Hållfasthetslära för K4 ges av Institutionen
Läs merHållfasthetslära för K4 MHA 150
Hållfasthetslära för K4 MHA 150 Kursinformation Lp 2, 2004 Institutionen för Teknisk Mekanik / Department of Applied Mechanics 1 Sammanfattning Kursen Hållfasthetslära för K4 ges av Institutionen för Teknisk
Läs merLösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), = @ verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,
Huvudspänningar oc uvudspänningsriktningar n från: Huvudtöjningar oc uvudtöjningsriktningar n från: (S I)n = 0 ) det(s I) =0 ösningsskisser till där S är spänningsmatrisen Tentamen 0i Hållfastetslära för
Läs merEI2452 Tillförlitlighetsanalys av elkraftsystem (7,5 hp)
Kursprogram VT 2010 2010-01-18 EI2452 Tillförlitlighetsanalys av elkraftsystem (7,5 hp) Mål Kursens mål är att deltagarna efter fullgjord kurs skall kunna använda tillförlitlighetsanalys som ett verktyg
Läs merHållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 5:e Januari 13:15 17:00 Extraföreläsning Repetition PPU203 Hållfasthetslära Tisdagens repetition Sammanfattning av kursens viktigare moment Vi går
Läs merTeknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05
Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05 Kursprogram 2015 Inledning Kursens syfte är att ge kunskaper om att välja fysikaliskt riktiga modeller samt att använda dessa för att lösa ingenjörsproblem.
Läs mer5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Undervisningsplan för läsåret 2003/04
MEKANIK KTH 5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Undervisningsplan för läsåret 2003/04 Denna kurs ger en inroduktion till grundläggandebegrepp och fenomen inom områdena strömningsmekanik och termodynamik.
Läs merTeknisk modellering: Bärverksanalys VSM150
Teknisk modellering: Bärverksanalys VSM150 Kursprogram 2008 Inledning Kursens syfte är att ge kunskaper om att välja fysikaliskt riktiga modeller samt att använda dessa för att lösa ingenjörsproblem.
Läs merTentamen i Hållfasthetslära för I2
Department of pplied Mecanics FORMLI Tentamen i Hållfastetslära för I2 18 december 2001 14.15 19.15 (skrivningstid 5 timmar) Hjälpmedel 1. Läroböcker i ållfastetslära oc mekanik. 2. Handböcker, formelsamlingar
Läs merTENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)
TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR F (MHA081) Tid: Fredagen den 19:e augusti 2005, klockan 08.30 12.30, i V-huset ärare: Peter Hansbo, ankn 1494 Salsbesök av lärare: c:a kl 9.30 och 11.30. ösningar: anslås på
Läs merTeknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05
Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05 Kursprogram 2012 Inledning Kursens syfte är att ge kunskaper om att välja fysikaliskt riktiga modeller samt att använda dessa för att lösa ingenjörsproblem.
Läs merDimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat
Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer
Läs mer5C1921 Teknisk strömningslära för M Undervisningsplan för läsåret 2004/05
MEKANIK 050118 KTH 5C1921 Teknisk strömningslära för M Undervisningsplan för läsåret 2004/05 Kursen har som mål att ge en beskrivning av grundläggande begrepp och fenomen inom strömningsmekaniken. Kursen
Läs merLösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Enkla bärverk TMHL0, 009-03-13 kl LÖSNINGAR DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Du har en plattstav som utsätts för en
Läs merKursprogram VT Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp)
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Kursprogram VT 2018 Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp) Avdelningen för Konstruktionsteknik ingår i institutionen för Bygg- och Miljöteknologi vid
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2015
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola ENAMEN I HÅFASHESÄA F MHA 8 5 AI 5 ösningar id och plats: 8.3.3 i V huset. ärare besöker salen 9.3 samt. Hjälpmedel:. ärobok i hållfasthetslära:
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-04-18 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merTeknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05
Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05 Kursprogram 2017 Inledning Kursens syfte är att ge kunskaper om att välja fysikaliskt riktiga modeller samt att använda dessa för att lösa ingenjörsproblem.
Läs merTENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL
Materialteknik, Jens Bergström 2016-01-21 TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL Tid: Måndagen 25 januari, 2016 Tentamen omfattar genomgånget kursmaterial. Hjälpmedel: Kalkylator Poängsättning:
Läs merOm projektarbetet. Sören Östlund
Om projektarbetet. Sören Östlund Efter den här föreläsningen skall du kunna motivera behovet av detaljerade projekt- och tidplaner vid projektarbete kunna ta fram en enkel (men detaljerad) tidplan kunna
Läs merSF1646, Analys i flera variabler, 6 hp, för CBIOT1 och CKEMV1, VT 2009.
SF1646, Analys i flera variabler, 6 hp, för CBIOT1 och CKEMV1, VT 2009. Kurt Johansson, Inst för Matematik, KTH 2 mars 2009 Kursinnehåll: Grundläggande kurs i differential- och integralkalkyl i flera variabler.
Läs merTMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2009/2010
TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2009/2010 Examinator och föreläsare Carl-Henrik Fant E-post: carl-henrik.fant@chalmers.se Tel: 772 3557, kontor: Matematik L 3037 Övningsledare: ML11: Staffan Hägglund ML12:
Läs merTENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480
2002-04-04:anek TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR I2 MHA 051 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) ärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 Maximal poäng är 15. För godkänt krävs 6 poäng. AMÄNT Hjälpmedel 1. äroböcker
Läs merStudiehandbok 1FE196 Introduktion till ekonomistyrning, 7,5
Studiehandbok 1FE196 Introduktion till ekonomistyrning, 7,5 högskolepoäng Inledning Introduktion till ekonomistyrning är den första av fyra kurser i ekonomistyrning. Mål och innehåll utgörs av tre områden:
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Läs merED1110 VEKTORANALYS 4,5 hp
Fusionplasmafysik Skolan för Elektro- och Systemteknik KTH, Teknikringen 31 Lorenzo Frassinetti - Jan Scheffel KURS-PM HT 2011 ED1110 VEKTORANALYS 4,5 hp (utgör även delmoment 1) i kursen SI1143 Matematisk
Läs merEG2205 Drift och planering av elproduktion. Introduktion Vårterminen 2015
EG2205 Drift och planering av elproduktion Introduktion Vårterminen 2015 1 Bakgrund Utmaningar för elsystemet: - Ekonomisk effektivitet - Tillförlitlighet - Miljöpåverkan För att hantera dessa frågor är
Läs merByggnadsmekanik och hållfasthetslära
DNR LIU-2018-02499 1(9) Byggnadsmekanik och hållfasthetslära Programkurs 12 hp Structural Mechanics and Strength of Materials TNBI24 Gäller från: 2019 VT Fastställd av Programnämnden för maskinteknik och
Läs merFÖRDJUPNINGSARBETE I HÅLLFASTHETSLÄRA (15HP, VT 2012): EXAMENSARBETE-GRUNDNIVÅ FÖR KANDIDATEXAMEN
FÖRDJUPNINGSARBETE I HÅLLFASTHETSLÄRA (15HP, VT 2012): EXAMENSARBETE-GRUNDNIVÅ FÖR KANDIDATEXAMEN Kurskoder: SA105X - Farkostteknik, SA108X Maskinteknik, SA109X Materialvetenskap, samt SA104X Fysik (med
Läs merTNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2011
ITN/KTS Stefan Engevall/Joakim Ekström Kursinformation TNSL05, Optimering, Modellering och Planering, HT2011 TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2011 1 Kursmål & innehåll 1.1 Mål med
Läs merProjekthandledning (PH) Grundsystemet (GS) Utvecklingsmiljön (UM)
Kursprogram: ETSN05 Programvaruutveckling för stora system 2016 (7,5 hp) Alma Orucevic-Alagic, 2016-08-29 1 Inledning Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper i projektledningsprinciper och utvecklings
Läs merVälkommen till kursen. Termodynamik HT- 15
Välkommen till kursen Termodynamik HT- 15 Kurskod: KE1160 7,5hp LAB1 Laboration, 1.0, betygsskala: P, F TEN1 Tentamen, 5.0, betygsskala: A, B, C, D, E, Fx, F ÖVN1 - Obligatorisk närvaro, 1.5, betygsskala:
Läs merSociologisk Analys I, 7,5 hp, Sociologi I
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Sociologisk Analys I, 7,5 hp, Sociologi I Kursbeskrivning HT 2010 Denna delkurs syftar till att du som student ska få grundläggande kännedom om principer
Läs merHållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 29:e Mars 10:15 17:00 upprop & kursstart PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Upprop, gruppindelning Kursupplägg Hållfkurs för blivande ingenjörer
Läs merStatistik och testmetodik
Psykologiska institutionen Anvisningar och schema till delkursen Statistik och testmetodik 7,5 högskolepoäng 17 januari-9 mars 2011 Momentansvarig: Emma Bäck Schema Datum Tid Grupp Lokal Lärare Innehåll
Läs merFör studenter registrerade på kursen före höstterminen 2016 finns speciella övergångsregler vilka beskrivs i slutet av detta dokument.
Kurshandledning: Företagsekonomi (2FE025) HT 2017 Uppdaterad 2017-09-22 För studenter registrerade på kursen före höstterminen 2016 finns speciella övergångsregler vilka beskrivs i slutet av detta dokument.
Läs merP R O B L E M
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 2008-08-14 kl 8-12 P R O B L E M med L Ö S N I N G A R Del 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Läs merLinjär algebra och geometri 1
UPPSALA UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Ryszard Rubinsztein Oswald Fogelklou Linjär algebra och geometri 1 för K1, W1, KandKe1 Höstterminen 2008 Kurslitteratur H.Anton, C.Rorres, Elementary Linear
Läs merSF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2008.
Institutionen för Matematik, KTH, Jockum Aniansson (efter Olle Stormark). kurspm SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2008. Detta är en grundläggande kurs i differential- och integralkalkyl för
Läs merKursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012
Institutionen för elektro- och informationsteknik Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012 Kurslitteratur 1. A. R. Hambley Electrical engineering 5th ed. Säljes av KF-Sigma. 2. Exempelsamling kretsteori.
Läs merLunds Tekniska Högskola, LTH
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 2017-08-21 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merKURSPROGRAM MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM, 5hp, period 4
AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK UPPSALA UNIVERSITET Bengt Carlsson March 16, 2012 KURSPROGRAM MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM, 5hp, period 4 Lärare Namn: Hus Rum: Tel: Kursmoment: Bengt Carlsson 2 2211 4713119
Läs merKursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011
Institutionen för elektro- och informationsteknik Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011 Kurslitteratur 1. A. R. Hambley Electrical engineering 5th ed. Säljes av KFS. 2. Exempelsamling kretsteori.
Läs merHållfasthetslära, MTM026 för M1
Hållfasthetslära, MTM026 för M1 Kursinformation 2012/2013 Lp 4 ver 5 mars 2013 Föreläsare Mikael Enelund, tel 7725115, e-post: mikael.enelund@chalmers.se Institution Tillämpad mekanik, dynamik, M-huset,
Läs merSF1646, Analys i era variabler, 6 hp, för I1, läsåret 2007.2008.
SF1646, Analys i era variabler, 6 hp, för I1, läsåret 2007.2008. Anders Karlsson, Inst för Matematik, KTH January 22, 2008 Kursinnehåll: Grundläggande kurs i di erential- och integralkalkyl i era variabler.
Läs merKursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010
Institutionen för elektro- och informationsteknik Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010 Kurslitteratur 1. A. R. Hambley Electrical engineering 4th ed. Säljes av KFS. 2. Exempelsamling kretsteori.
Läs merLjud. som informationsbärare. Kurs-PM, HT Uppdateras löpande på kursomgångens hemsida i kurswebben: https://www.kth.se/social/course/dt1175/
Ljud som informationsbärare Kurs-PM, HT 20 Uppdateras löpande på kursomgångens hemsida i kurswebben: https://www.kth.se/social/course/dt1175/ KTH CSC - TMH Avdelningen för Tal, musik och hörsel Skolan
Läs merKursprogram för Elektronik E, ESS010, 2014/2015
Institutionen för elektro- och informationsteknik Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2014/2015 Kurslitteratur och kursmaterial 1. A. R. Hambley Electrical engineering 6th ed. Säljes av KF-Sigma. 2.
Läs merMVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2014
MVKF20 Transportfenomen i människokroppen Kursinformation 2014 Syfte Kursen avser att ge studenterna grundläggande kunskaper om utvalda transportfenomen och hur dessa styr människokroppens funktion. Mål
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-08-17 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merSF1620 Matematik och modeller, 6 högskolepoäng, ht 2007
2007-09-03 SF1620 Matematik och modeller, 6 högskolepoäng, ht 2007 Kurs-PM Kursens syfte Att överbrygga mellan gymnasiekursen Matematik C och de första kurser i matematik som ges på KTHs civilingenjörsprogram,
Läs merIF1611 Ingenjörsmetodik (Engineering Fundamentals)
IF1611 Ingenjörsmetodik (Engineering Fundamentals) 7.5 hp HT 2007 KursPM Kursens hemsida http://www.kth.se/student/program-kurser/kurshemsidor/ict/map/if1611/ HT07-1 Mål, Krav, Innehåll och Schemaunderlag
Läs mer