TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Relevanta dokument
arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00

1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

lim lim Bestäm A så att g(x) blir kontinuerlig i punkten 2.

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

6. Samband mellan derivata och monotonitet

3.1 Derivator och deriveringsregler

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVEXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVÄXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

Umeå Universitet Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

INGA HJÄLPMEDEL. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga och tydliga motiveringar. f(x) = arctan x.

Tentamensuppgifter, Matematik 1 α

Lösningar kapitel 10

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

re (potensform eller exponentialform)

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten

Matematiska Institutionen L osningar till v arens lektionsproblem. Uppgifter till lektion 9:

Lektionsuppgifter i regressionsanalys

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad,

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2017

Epipolärgeometri och den fundamentala matrisen. Epipolarlinje. Epipoler. Exempel. vara dess avbildning i två bilder genom

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 29 okt 2015 Skrivtid 8:15 12:15

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

Tentamen 2008_03_10. Tentamen Del 1

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2018

Föreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

Tentamen i Envariabelanalys 1

+ 5a 16b b 5 då a = 1 2 och b = 1 3. n = 0 där n = 1, 2, 3,. 2 + ( 1)n n

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

Uppgift 1. Bestäm definitionsmängder för följande funktioner 2. lim

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 12 januari 2015

Föreläsning 6: Kapitel 10 Beräkning av egenskaper hos reglersystem. Sådana egenskaper är Stabilitet Statisk noggrannhet Snabbhet mm

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2017

Planering för kurs C i Matematik

6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

(x y) 2 e x2 y 2 da, D. där D är den triangelskiva som har sina hörn i punkterna (0, 0), (0, 2) och (2, 0). dx + y 3 e y dy,

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Lösningsförslag TATM

6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Repetitionsuppgifter. Geometri

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

x 4 a b X c d Figur 1. Funktionsgrafen y = f (x).

Prov i matematik Distans, Matematik A Analys UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

med angivande av definitionsmängd, asymptoter och lokala extrempunkter. x 2 e x =

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2016

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Knagge. Knaggarna tillverkas av 2,0 ± 0,13 mm galvaniserad stålplåt och har 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv.

4.1 Förskjutning Töjning

Håkan L. (Skriv som en produkt. Gör uppdelningen i faktorer så långt det går.) 1. Faktorisera 25x Faktorisera 1. 3.

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

MA2001 Envariabelanalys 6 hp Mikael Hindgren Tisdagen den 12 januari 2016 Skrivtid:

INTRODUKTION. Akut? RING:

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna

Studietips info r kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU22

x 1 1/ maximum

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic ============================================================

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 26 okt 2016 Skrivtid 13:00-17:00

Transkript:

TN00 nals I Lösningsskissr, d.v.s. j nödvändigtvis ullständiga lösningar, till vissa uppgitr kap P. P.5a) Om gränsvärdt istrar så motsvarar dt drivatan av arctan i. Etrsom arctan är drivrbar i d så istrar gränsvärdt. Vi har arctan d, vilkt innbär att gränsvärdt =. 5 P.0 RIT FÖRST EN RELEVNT FIGUR! Tältdukns ara (som dn bskrivs i uppgitsttn) är och h = clindrns höjd. πr πrh, där R särns (och clindrns) radi πr Ur dtta lösr vi ut h och år h πr πr Tältts volm V πr h, och rsättr vi h md uttrckt ovan år vi tr örnkling π π V V( R) R R R R md dinitionsmängdn 0 R (där gränsrna ås då V 0 ) π Drivring gr V ( R) πr 0 R π, där nbart R liggr i dinitionsområdt ör V. π Vi har alltså dn stationära punktn R, som är n lokal maimipunkt (Visas int här mn du skall själv π visa dtta md hjälp av drivatans tcknschma!!!) Vi har ävn att lim V( r) lim V( r) 0, så R gr största volmn ör tältt då R R0 π πr h πr maimal volm R π π (llr då = 0 (visa dtta!)) Volmn är alltså störst då tältt (nbart) har ormn av n halvsär, vilkt gr π π Vi kan ävn bräkna (svårar) V Svar: V ma P.7 Ej ullständig lösning! Vad attas?...... ma V Sätt = antalt 50-lappar som prist ökas md.......... π Då blir vinstn = V ( ) (50 50)( 80 ) (80 ) 50 0. Ntt pris ntalt uthrda Kostnad ör Kostnad ör rum tr höjning outhrda rum uthrda rum Drivra dtta och bstäm (vntulla) stationära punktr. Här inns bara dn stationära punktn 5. 8 ). Visa att dtta värd gr maimal vinst gnom att studra drivatan i tt (sdvanligt) tcknschma.

P.8 ( ) cos gr oss ( ) sin 0 ör 0 (s Kap i kursbokn) md likht ndast ör 0. Etrsom är kontinurlig ör 0 och ( ) 0 ör 0, md likht ndast i nstaka punktr, så är alltså strängt väand ör 0, v.s.v. P. b) Vi har ( ) arctan ln arctan ln arctan ln,, 0 0 För att undrsöka gränsvärdt då 0 skrivr vi om ör 0, t obsrvra att gränsvärdt är på dn obstämda ormn. Vi har ( ) arctan ln arctan ln ln( ) 0 ln arctan ln( ) då 0 0 ln0 På motsvarand sätt år vi ör 0 (Obsrvra att gränsvärdt är på ormn ( ) arctan ln då 0 (nm: ävn trmn 0 Etrsom då, vilkt int är obstämt) : 0 ) () då 0 och () 0 så är linjn 0 vrtikal asmptot. Vidar gällr dt att () då. En sdvanlig undrsökning av vntulla snda asmptotr (GÖR DET!) visar att sådana int inns. Etr örnklingar av rspktiv drivata har vi: För 0 har vi ( )...... 0, d.v.s. är stationär punkt. ( ) För 0 har vi också ( ) 0, d.v.s. är stationär punkt. ( ) Sdvanligt tcknschma visar att är n lokal maimipunkt och gr n trrasspunkt. Vi har π ( ) ln π ln 0 och π ( ) ln π ln 0 t ln ln Kurvan skissas: smptot: 0 Lokalt ma: ( ) π ln

P. (Jämör md E 8 rån Förläsning 7) Sätt ( ) arctan( ) arctan arctan. tt visa: ( ) 0 ör alla R Vi drivrar och år ( ) = ( )............... 0 ( ) liknämnigt!) (UTFÖR FÖRENKLINGEN Gör t.. Vi har alltså ( ) 0 ör alla R. Då är ) C ( konstant. Vi bstämmr C ( 0) arctan arctan0 arctan 0. lltså gällr att ( ) 0 ör alla R, v.s.v. nm: Om man utnttjar att arctan arctan ör 0 så år man lättar drivringar och örnklingar. P.5 Vi har lim sin 0 (0) (Gränsvärdt = 0, t sin 0 då 0 trsom 0 och sin är 0 bgränsad, spcillt ävn kring 0 ). lltså är kontinurlig övrallt. Vidar har vi att dt ör 0 gällr att ( ) sin sin 0 0. Dtta innbär prcis, nligt dinitionn av lokalt minimum, att har lokalt minimum i 0, v.s.v. P.6 Vi har ( ), vilkt innbär att tangntns lutning i punktn,a samma punkt är då k N. a Ur dssa villkor år vi i punktn a,a Tangntns kvation: aln) Normalns kvation: md -aln) a, a 0, är T a ( a) a T(0) a (tangntns skärning md - a Dn bskrivna triangln har alltså aran (s igur) Trianglns bas Trianglns höjd a a a a ( a)...... a a N ( a) a (0) a N (normalns skärning 5, a 0. 6 6 ( a) 0a 0 0a a a Dtta gr minsta ara (VIS DETT) 80 80 6 6 80 min....... 80 0 k T a. Normalns lutning i Svar: Trianglns ara kan anta alla värdn 80 0 6.

P.8c) Låt ( ) arctan ln( ) ( ) 0 har. Vi har, D, lim ( ), vilkt innbär att linjn lim ( ) (t arctan är bgränsad mdan ln( ) ). Vi drivrar: ) (, och vi skall alltså undrsöka hur många rlla lösningar kvationn är n lodrät asmptot till kurvan (). Vidar är ) ( ( ) Tcknstudium (UTFÖR DETT!) visar att 0 är n lokal minimipunkt md ( 0) 0 och är n lokal maimipunkt md ( ) π ln 0 trsom ( 0) 0 och är strängt väand ör 0 (s tcknschmat som du själv gjort). D, så antar värdt 0 prcis två gångr nligt utrdningn ovan Etrsom är kontinurlig på komplttrad md gran () ndan. P.0 Sätt ( ) ln, tt visa: ( ) 0 ör. är kontinurlig och drivrbar. ( ) 0 ör ( ) 0 ör trsom täljarn är ngativ och nämnarn är positiv ör. Etrsom är kontinurlig och ( ) 0 så är strängt avtagand ör. Dtta mdör att ( ) 0 ör, v.s.v. nm : Om vi iställt sättr g( ) ln skall vi visa att g ( ) 0, d.v.s. vi skall på motsvarand sätt som ovan visa att g strängt väand ör. P. arcsin har dinitionsmängdn, ( ) D. π Vi har i ändpunktrna ( ) 0 rsp. ( ) π 0. Vidar har vi ( 0). Dssutom har kurvan inga asmptotr. För att å ram v. stationära punktr drivrar vi: π ( ) 0 md arcsin 6

Tcknstudium (UTFÖR DETT) visar att är strängt väand ör och strängt avtagand ör, d.v.s. är n lokal maimipunkt. nm: Gnom att studra (), kan man visa att kurvan är konkav på hla sin dinitionsmängd. (Dock ingt krav här.) ör Svar: π Lokalt ma, 6 V π π, 6 P.5 ( ) aln, 0. a a Vi har ( ). Tcknt på () avgör v. monotonitt. Etrsom 0 räckr dt att tcknstudra drivatans täljar. Låt g( ) a. Vi har då lim g( ) lim g( ) a. Vidar är g( ) ( ) 0. Vi år 0 g( ) a, som är tt lokalt minimivärd (GÖR TECKENSTUDIUM V g () ). Några andra trmvärdn har int g. Vi har alltså nligt ovan att a g( ) a, vilkt innbär att g ( ) 0 om a och g ( ) 0 om a 0. Enligt ovan avgörs tcknt ör () av tcknt hos g (), och därmd är strängt väand om a och strängt avtagand om a 0, d.v.s. vi har svart: är monoton om a llr a 0. nm: Ndan är g() ritad ör i tur och ordning a, a, a 0, a 0.