Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata samlingspartiet har vuxit allt mer, vilket resulterat i att de har börjat konkurrera med Socialdemokraterna på senare år. Många utav Socialdemokraternas väljare har gått över och börjat rösta på Moderaterna istället. Hur kommer det sig att de växt så mycket under de senaste åren? Hur ser det Moderata samlingspartiet på detta? Syfte och frågeställning Syftet med detta PM är att försöka förstå varför så många fler väljer att rösta på det Moderata samlingspartiet idag jämfört med förr och vad som egentligen har förändrats i det svenska samhället. Att förstå hur de som röstar på Moderaterna istället för socialdemokraterna faktiskt tänker och varför de tänker som de gör, är ett viktigt syfte med uppsatsen. Vilka frågor brukar deras medlemmar anse vara viktigare än andra. Dessa frågeställningar har jag försök besvara i min undersökning. (sid. 19- Grundbok i idéanalys) Varför väljer Moderaternas väljare att rösta på dem? Vilka politiska kategorier brukar de oftast prioritera? Kan man se ett tydligt samband mellan väljarna? Strategi och design Jag har använt mig utav den kvalitativa forskningsmetoden i mitt PM. Det innebär i mitt fall att jag använt mig utav en enstaka person för att försöka få en väl specificerad operationalisering. Det kan vara lättare att göra på ett sådant sätt då man fokuserar mer på kvaliteten än kvantiteten. Vid en kvantitativ forskningsstudie fokuserar man på antalet enheter och drar slutsatser utifrån det. Det är mycket statistik inblandat då och då måste man ta hänsyn till olika undanträngningar och att om man använder sig utav den kvantitativa forskningsmetoden så bör man ha med så många individer som möjligt i sin undersökning. Givetvis ska det vara individer som undersökningen berör. Detta kan vara väldigt tidskrävande och kostsamt, till exempel om man skulle använda sig utav en metod då man 1
skickar ut blanketter till alla som berörs utav problemet. Varför jag använt mig utav en kvalitativ forskningsmetod beror helt enkelt på att jag i mitt PM främst är intresserad utav hur det Moderata samlingspartiet själva ser på problemet. Att jag kontaktade en väl engagerad person i partiet var för att få ett så omfattande svar från partiet som möjligt. Det var kvaliteten på svaret som spelade roll även om jag under intervjun visste att svaren personen angav kunde vara subjektiva i form av att personen kunde svara på dem ur ett personligt perspektiv. (sid 210-214 Metodpraktikan) Specifik metod Jag har valt att använda mig utav en intervju undersökning där jag bestämde mig för att intervjua en engagerad person med en viss politiskt ställning, en person som kunde besvara mina frågor ur partiet perspektiv. Det finns olika slag intervjuformer, ett exempel är enkätundersökningar, men att jag använt mig utav en telefonintervju med en specifik person anser jag var ett bra val för att framföra en kvalitativ forskning. (sid. 258-262 Metodpraktikan) Telefonintervju som metod är en väldigt personlig metod och det jag tog hänsyn till under intervjuns gång är att den som svarar på mina frågor kan besvara dem mer ur sitt egna perspektiv än partiets perspektiv. Man måste vara kritisk när man genomför denna sortens intervju. En sådan form av en intervju brukar oftast vara väldigt personlig då personen som svarar på mina frågor baserar sina svar på vem jag är, hur jag ställer frågan och vilket sätt jag ställer på den på. Den intervjuade personen påverkas alltså av hur jag som intervjuare framför intervjun. Politiska frågor kan anses som känslig och i sådana frågor påverkas den intervjuande väldigt mycket i hur intervjuaren lägger fram frågorna. I sådana fall kan det vara skönt för den intervjuade att få dem ställda via telefon och inte personligen. Den generella regeln säger också att telefonintervjuer är att föredra jämfört med postenkätmetoden. Under enkätmetoden är det också lätt för de som ska svara på frågorna att strunt i att besvara vissa specifika frågor vilket inte alls är lika lätt under samtals intervju. Min intervju omfattade enbart tre frågor, dock uppkom följdfrågor under intervjuns gång. Telefonintervjun tog heller inte mer än 10 minuter vilket den intervjuade verkade uppskatta. Redan innan intervjun började påpekade jag att intervjun bara omfattade några få frågor för att påpeka att intervjun inte kommer att ta alltför lång tid. (sid 234-236 Metodprktikan) Källdiskussion 2
Källor jag använt mig utav är främst partiets hemsida, kurslitteraturen och telefonintervjun som jag genomförde. Min främsta källa till undersökningen var telefonintervjun med en person som arbetade för partiet. Kurslitteratur böckerna var till stor hjälp där man tydligt fick lära sig om olika intervjutekniker och hur man bör diskutera all fakta man får från källorna på ett korrekt sätt. Med tanke på att den intervjuade arbetar åt partiet så kommer personen vilja stödja sin arbetsgivare så mycket som möjligt, därför måste man ta hänsyn till att intervjun är väldigt subjektiv. Den intervjuades arbetsgivare som i det här fallet är partiet speglar oftast partiarbetarens intressen vilket gör att mycket utav materialet jag använt kommer att vara baserade på personliga åsikter som jag tagit hänsyn till. (sid. 278-281 Medtodpraktikan) När man gör en personintervju så måste man tänka på att det är en informationsintervju som handlar om att få in så mycket information om ämnet som möjligt av den intervjuade personen, samt att informationen ska vara korrekt. (sid. 296 Metodpraktikan) Att jag valde att läsa lite på partiets hemsida var för att skapa mig en allmän bild av Moderaterna och försöka förstå dess väljares motiv bättre. Det jag tänkte på under tiden jag läste var att man främst försökte lyfta fram partiets argument, vilket också gjordes på ett väldigt övertygande sätt. Det gjorde att jag förstod grunderna bättre under telefonintervjuns gång. Jag som intervjuare blev även påverkad av det jag läste innan vilket man också måste ta hänsyn till i sådana forskningsfrågor. (http://www.moderat.se/politik) Det som kan vara intressant att referera till i politiska intervjuer är Public Choice teorin som menar att alla politiker är egoistiska och inte alls har i åtanke att värna om medborgarnas bästa utan använder sig utav det som gynnar dem mest. Teorin menar alltså att politikerna är nyttomaximerande individer och enbart bryr sig om sig själva och det som skulle gynna deras intressen, det kan var allt från deras egna privata företag till myndigheterna eller kommunerna de arbetar för. Om man drar en koppling mellan teorin och telefonintervjun jag genomförde så kan man ha i åtanke att politiken jag intervjuade svarade utifrån sina personliga preferenser, erfarenheter och särintressen. ( Public choice, Niclas Berggren) Validitet och reliabilitet Validiteten handlar om sambandet mellan den utformade frågeställningen och den operationellt genomförda undersökningen. Validiteten kan delas in i tre kategorier, den första som handlar om överensstämmelse mellan den teoretiska definitionen och den operationella 3
indikatorn. Här kan vi konstatera att validiteten är hög då jag fick svar av en konkret politiker som tydligt svarade på mina frågor. Däremot så är det inte alltid säkert att den intervjuade definierade mina frågeställningar på samma sätt som jag gjorde. Den andra indikatorn handlar om frånvaro av systematiska fel och här är validiteten inte så hög då jag bara använt mig utav en persons åsikter. Den tredje indikatorn handlar om att vi verkligen mäter det vi påstår att vi mäter, här är det heller inte så lätt att avgöra om validiteten är hög eller låg då man inte kan hävda att man verkligen kan mäta alla väljarnas åsikter genom att intervjua en person. Validiteten skulle vara högre i det här fallet om man intervjuade alla som röstar på det Moderata samlingspartiet. Mycket handlar här dock om hur man definierar validitets begreppet. (sid. 57 Metodpraktikan) (sid. 20-29 Grundbok i idéanalys) Det man också använder sig av när man talar om validitet är resultatvaliditet som handlar om att man mäter sina teoretiska begrepp med hjälp av empiriska indikatorer. I min forskningsfråga så kan vi konstatera att de empiriska indikatorerna inte är så lätta att undersöka på ett sätt, till exempel när man talar om vilka kategorier som väljarna anser vara viktigast, för det kan vi inte veta exakt då vi inte kan undersöka det utan endast förlita oss på den intervjuades svar. Här måste vi ta det med en nypa salt då vi faktiskt inte vet hur alla väljare resonerar. Däremot när det gäller frågor som varför Moderaternas väljare väljer att rösta på dem kan vi undersöka på ett lättare sätt genom att använda oss av SCB:s statistik till exempel där vi kan se hur många det faktiskt är som röstar på Moderaterna nu jämfört med förr. (sid.57-60 Metodpraktikan) Reliabilitet handlar om att genomföra undersökningen med stor noggrannhet och på ett korrekt sätt. I min undersökning så är inte reliabiliteten speciellt hög då en telefonintervju oftast inte är noggrant utförd med tanke på att den intervjuade kan dölja ansiktsuttryck tydligt vilket skulle kunna sända trovärdighetssignaler i många fall. Sedan kan man diskutera om man kan påstå att en undersökning är korrekt och noggrant gjort då man inte intervjuat alla medlemmarna eller alla partiarbetare och sammanställt deras svar. I sådana breda politiska frågor kan det vara svårt att uppnå en hög reliabilitet då det är svårt att intervjua alla. Många skulle inte delta i forskningen till exempel på grund utav att många kan anse politiska frågor som känsliga eller alldeles för personliga. (sid. 62-63 Metodpraktikan) (sid. 20-29 Grundbok i idéanalys) 4
Annan specifik metod jag istället kunde valt för att besvara forskningsfrågan En annan metod jag skulle ha kunna använda mig utav är via enkät undersökningar. Jag har tidigare i arbetet presenterat visa för och nackdelar med denna forskningsmetod. Det som skulle vara bra om jag använde mig utav just denna forskningsmetod skulle vara att jag skulle ha med alla medlemmarna i min undersökning. Jag skulle även få allas åsikter kring frågorna som kräver mer resonerande svar. Nackdelarna med en sådan undersökning skulle vara att många inte skulle svara på en sådan undersökning då många kan tycka att det är krångligt att fylla i blanketter. Det skulle också vara väldigt tidskrävande och kostsamt att skicka ut enkäter till alla medlemmarna. Det skulle även kunna bli svårt att sammanställa en sådan stor mängd blanketter. (sid. 230-236 Metodpraktikan). Det jag skulle ha kunnat göra om jag skulle använt mig utav enkät undersökningen skulle kunna vara att jag slumpmässigt skulle välja ut ett visst antal personer att skicka blanketten till. Även här skulle det uppstå ett utfall då alla inte skulle fylla i blanketten. Att maila skulle kunna vara ett annat alternativ men det kan vara svårt att veta om allas e-post adresser skulle vara giltiga, hur ofta personerna kollar den eller hur mycket de kommer att anstränga sig för att fylla i den. Att göra en enkät undersökning skulle kunna fungera om jag hade haft en mer specificerad frågeställning som skulle rikta sig mot en specifik grupp i samhället, ex. ungdomar, invandrare eller en specifik kommun. När man gör en undersökning på nationell nivå så kan det vara svårt att använda sig utav enkät metoden jämfört med om man skulle undersöka en mindre grupp i samhället och deras resonemang. (sid. 232-234 Metodpraktikan) Källor: Intervju: Carin Carlsson, 2:e Vice Förbundsordförande i Moderata Ungdomsförbundet samt Ledamot i kommunfullmäktige i Norrköping och i gymnasienämnden. Kurslitteratur: Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Santérus förlag, 2007 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena, Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, fjärde upplagan, Nordstedts Juridik, 2012 Hemsida: http://www.moderat.se/politik Artikel: Berggren, Niclas (2000). Public Choice I Norberg, Johan (red) Stat, individ och marknad: sex skolor i samtida samhällsfilosofi. Stockholm: Timbro: 49-82 5