Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson"

Olof Jonasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren Drygt 3900 personer besvarade enkäten (stort tack för det). Även om många svarat på enkäten, ska man inte dra slutsatsen att si och så stor andel av den svenska befolkningen har en viss åsikt i en fråga. De som svarat på enkäten utgör inget slumpvis urval av befolkningen. Den som ville fick nämligen lov att besvara enkäten. Däremot kan man med viss säkerhet lita på den ålders- och könsskillnader som kommer fram. Om vi ser på den första frågan i tabell 1, framkommer en rejäl skillnad mellan den äldsta gruppen (personer födda före 1940) och de yngre grupperna. Även könsskillnaderna är påtagliga i samtliga åldersgrupper. Tabell 1: Tycker du illa om svordomar?

2 Jag hoppas att tabellen är begriplig trots sina förkortningar. I den vänstra kolumnen har vi de fyra åldersgrupperna (födda före 1940, födda mellan 1940 och 1959, födda mellan 1960 och 1979 och till sist födda efter Dessutom är de uppdelade på kvinnor och män. I den kolumnen anges också hur många personer som fanns i de olika grupperna, vilket anges i parentesen, t.ex. n=234, vilket alltså betyder att det var 234 kvinnor i den äldsta gruppen som besvarade enkäten. Och så ytterligare en förklaring. I den här första tabellen görs en jämförelse med en undersökning jag gjorde 1977, som besvarades av 95 personer. Frågorna var delvis desamma, men utförandet mycket annorlunda. Det är ändå intressant att notera att det för 35 år sedan var en stor skillnad i svaren från äldre och yngre, precis som det är i dag. Nästa fråga handlade om svordomsanvändningen. Tabell 2: Brukar du svära? Också här är det en stor skillnad mellan äldre och yngre. Om man jämför tabell 1 och 2, kan man slarvigt säga att den typiska svenska ståndpunkten är att man dels säger sig ogilla svordomar (tabell 1), dels säger sig svära ibland eller ofta (tabell 2). Så ser det ut i dag, och så såg det ut 1977 också. Det är en häpnadsväckande likhet mellan första och sista raden i tabell 2.

3 Tabell 3: Kan du tänka dig att svära i följande situationer? a. När du får fingrarna i kläm i dörren, b. När mobilen eller datorn krånglar c. När du tappar äggkartongen i affären d. I en äldre släktings närvaro Ett rimligt sätt att tolka den här tabellen är att säga att användningen av svordomar omgärdas v sociala restriktioner. Mest tillåtna är de i situationer av smärta. Därefter beskrivs en situation av ilska eller irritation (en sorts psykologisk smärta kanske man kan säga). Den tredje situationen beskriver också en ilska och irritation men här får man anta att svararen tänker sig att man observeras i affären, och då sjunker ja- svaren cirka tio procentenheter. Till sist kommer en fråga om en äldre släktings närvaro, och då sjunker ja- svaren ett rejält stycke. Det är uppenbart att svaren speglar en känslighet för den sociala situationen: hur uppfattas det om jag svär i en viss situation?

4 Tabell 4: Tycker du att människor som är med i ett tv- program, t.ex. Debatt, ska undvika att svära. Slutsatsen här måste bli att de flesta tycker att man ska undvika att svära i ett tv- program. I nästa tabell kan vi också se att en stor del av dem som svarat tycker att människor sköter sig när de är med i ett tv- program. Tabell 5: Tycker du att det svärs för mycket i radio och tv?

5 Tabell 6: Tror du att det svärs lika mycket i radio och tv som i samhället i övrigt? De flesta anser, föga överraskande, att det svärs mer i samhället i övrigt än i radio och tv. Det intressanta är egentligen att det finns några som är av motsatt ståndpunkt. Det svar man ger beror rimligtvis på individens egen utsiktspunkt i livet. Tabell 7: Tänk på en känd politiker. Tycker du att det är värre om han eller hon svär offentligt (t.ex. i en tv- intervju) än om han/hon svär privat?

6 Tabell 8: Tror du att kvinnor eller män svär mest? En rolig detalj i tabell 8 är att det i varje åldersgrupp är männen som är mest övertygade om att män svär mer än kvinnor. Kvinnorna, och speciellt kvinnorna i de två yngre åldersgrupperna, tror att det är ungefär lika. En rimlig förklaring till detta skulle kunna vara att det svärs mer i enkönade grupper än i blandade grupper. Tabell 9: Svärs det mer nu än för 25 år sedan? I de båda äldsta grupperna lutar det åt att man tycker att det svärs mer i dag, ide yngre grupperna att det är ungefär som förr. Att de yngsta ofta

7 svarar med att det inte har någon bestämd uppfattning är väl också rimligt med tanke på att deras språkerfarenheter inte sträcker sig lika långt tillbaks i tiden. Tabell 10: Tror du att det finns ett samband mellan användningen av svordomar och utbildning? Det är, om vi ser till alla svaren, lika många som tror att de med kortare utbildning svär mest som tror att det är sak samma mellan kort och lång utbildning. Den här frågan mer intressant om man kopplar svaren till yrkesbakgrund, men det är något som vi får återkomma till.

8 Tabell 11: Tycker du att skolan borde göra mer för att hindra bruket av svordomar? Svaret här är ganska klart. De äldre anser helt klart att skolan borde göra mer för att stävja användningen av svordomar. De yngsta, som lämnade skolans värld relativt nyligen, är inte lika övertygade om saken. Till sist: enkäten innehöll även en del öppna frågor. En av dessa var formulerad på följande sätt: Varför tycker du illa om svordomar eller varför tycker du inte illa om svordomar? Här är det argumenten som efterfrågas, och det kräver en del tid att gå igenom dessa öppna frågor och klassificera argumenten. Till detta får vi återkomma vid ett senare tillfälle.

Relevanta dokument

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten