Normalt är urinen steril



Relevanta dokument
Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

KAD-bara när det behövs

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD

Urinvägsinfektioner hos äldre

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September CSK Torsby Arvika

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Kateterisering av urinblåsan (man)

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

VRI Vårdrelaterade infektioner

Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Kvarvarande urinkateter. Patientinformation

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018

Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

VRI Vårdrelaterade infektioner

Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

NEFROSTOMI Information och tips!

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!

PM URINVÄGSINFEKTIONER

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Urinvägsinfektion (UVI) Heidi Lindbäck, informationsläkare Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Doktorand Uppsala Universitet

Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016

Kateterjournalen - Dokumentation i Melior

Urinrörsförträngning. RID Ren Intermittent Dilatation

Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna Mats Hedlund, SÖS

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan

URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

VRE - hygienrekommendationer

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?

INNEHÅLL. 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp. 2. Olika katetermaterial. 3. Val av material och kateterstorlek

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Multiresistenta bakterier

Innehåll: Inledning sid 1

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland

2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

MANUS KAD bara när det behövs

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

Kad bara när det behövs!

Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Bilder från: Valentina Soto Rosas, geriatriker samt Amelie Magnander & Cecilia Magnusson, infektionsläkare. Urinvägsinfektioner

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Multiresistenta bakterier

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

Blåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan)

Urinvägsinfektioner. Valentina Soto Rosas. Amelie Magnander. Geriatriska kliniken. Smittskydd Vårdhygien

Effektiv GAG-ersättning SJÄLVKATETERISERING SJÄLVKATERISERING

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Värt att veta om urinvägsinfektion

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Akut cystit hos äldre

Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Transkript:

Urinvägsinfektioner

Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Vanliga mikroorganismer i samband med UVI Urinvägsinfektion (spontan) Urinkateter VUVI

Vårdrelaterad urinvägsinfektion - VUVI Bakterier - klättrar oftast uppåt via urinröret E.Coli - bakterie med luddig yta, fäster bra på blåsslemhinnan orsakar 85% av UVI och 50% av VUVI

Övriga gramnegativa tarmbakterier Typiska för vårdmiljön: Proteus, morganella, klebsiella,enterobacter, pseudomonas, mm Oftast mer resistenta mot antibiotika Vissa bildar salter, -bidrar till krustbildning i KAD

Riskfaktorer för VUVI Ofullständig blåstömning sängläge prostataförstoring blåsdivertiklar narkos operation neurologiska blåsstörningar

Riskfaktorer forts. Äldre kvinnor: östrogenbrist ger svagare slemhinna rubbning av normalfloran - lättare för tarmbakterier att få fäste Instrument i urinvägarna

Kateterisering - ökad risk <1% för fullt frisk individ >10% för sängliggande vårdtagare ca 30% för vårdtagare med residualurin (kvarurin) efter operation via urinvägarna efter undersökningar i urinvägarna

Kateterisering Orsakar 90% av all VUVI Bakterier kommer in i blåsan både via in (36%)-och utsidan (64%) på KAD Biofilm: bakterierna bildar skyddande slemskikt på ytor som kommer i kontakt med vätska, biofilmen växer snabbt längs kateterns sidor -transporterar bakterierna uppåt

Vårdrelaterad urinvägsinfektion Vanligaste vårdrelaterade infektionen Orsak till många antibiotikakurer - leder till resistens hos urinbakterierna och i vårdtagarens egna normalflora Hantering av infekterad urin - risk för spridning av resistenta stammar

Komplikationer Hos män: inflammation, ärrbildning och bestående förträngning av urinröret vid flerårig användning - cancer i urinblåsan - vävnadsskada främst av latex läckage runt KAD obehag och smärta - uretrit uppstår, ofta svårighet att sitta - ökar risken för passivitet, resignation och sängläge.

Forts. Akut pyeonefrit - njurbäckeninfl. Vanligaste orsaken till blodförgiftning på sjukhus Risken 1-5% för pat. med VUVI

Förebyggande åtgärder Skärpa indikationerna för KAD läkarordination dokumenteras omprövas dagligen

Inget skäl för KAD Använd alternativ vid residualurin (kvarurin) inkontinens operation svårt sjuk vid urvätskning (diuretikaterapi)

Andra alternativ Vid inkontinenens: I första hand: toaletträning blöjor uridom Vid hinder för blåstömning: RIK (Ren Intermittent Kateterisering)

Suprapubisk kateter Kateter via bukväggen in i blåsan minskar risken för striktur hos män mindre risk för VUVI bättre komfort lätt att byta

Val av kateter Liggtid och pris avgör Vid > 24 timmars KAD-behandling: KAD med ytbehandling för att minska biofilmen - antibakteriella substanser

Inläggning, uppsamling Använd glidgel med antibakteriella medel Slutet system - tömningsbar påse - halverar risken för VUVI hos äldre ÄNDÅ: Efter ca 10 dagar har alla KAD-användare bakterier i urinblåsan Störst risk vid KAD-byte och avflödeshinder

Skötsel Basala hygienrutiner Handskar ska bytas efter varje vårdtagare Urinpåsen under blåsans höjd Tvätta utsidan av KAD med tvål och vatten vid nedre toalett Tömbar påse byts 1 ggr/vecka eller oftare vid behov

Antibiotika vid KAD Bara vid feber och ökande symtom Förebyggande ges ej - leder till resistens Alltid urinodling Kort behandling, 3-5 dagar

Provtagningskärl Fabriksren plastbägare samt 1. + eller 2.

Patient med KAD Stäng av KAD ( minst 1 tim, gärna mer) Tvätta KAD med 70% alkohol Släpp på flödet Punktera katetern nedanför förgrenings-stället.

Urinuppsamlingspåse för provtagning Det finns tömbara urinuppsamlingspåsar med provtagningsknapp längst upp på påsen vid kopplingsstället, där en spruta utan kanyl sätts in och urin aspireras. Med detta sätt behöver katetern inte perforeras med kanyl, vilket kan vara en fördel.

På remissen: Diagnos UVI-symtom Fynd från ev. urinsticka Blåsinkubationstid Provtagningsteknik Antibiotika Ev. ab-överkänslighet Immunsuppression

Transport och förvaring Ställ provet i kylskåp direkt Transportera provet kylt till lab Ej nedkylt prov ska till lab inom 1 timme

Svar Negativa odlingar: i regel efter ett dygn Positiva odlingar: efter 1-3 dygn