Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november
|
|
- Gunnel Lindberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur
2 Höftfraktur drabbas av höftfaktur varje år 75 % är kvinnor och 25 % är män Medelåldern är drygt 83 år Stor risk för komplikationer på grund av multisjukdom och många läkemedel Upp till 79 % av patienterna drabbas av urinretention före operation (Skelly 1992) och 56 % efter operation (Smith 1996)
3
4 Definition urinretention Oförmåga att tömma/ ofullständig tömning av urinblåsan Residualurin på 400 ml (Mulroy 2002)
5 Riskfaktorer Operation Spinal bedövning Hög ålder Läkemedel (antikolinerga o smärtlindrande) Akut konfusion Stor mängd infusionsbehandling Tidigare urinvägsproblem Diabetes mer än 15 år Förstoppning
6 Symptom Smärta Obehag Inkontinens Ibland inga symptom alls
7 Komplikationer Övertänjning av blåsan som kan leda till: Insuffient blåsmuskel Njurbäckensvullnad Njurinfektion Inkontinens Komplikationer ger ökad vårdtid och ökad risk för dödlighet
8 Målet med vården är att patienten ska kunna lämna sjukhuset med samma förmåga att tömma urinblåsan som före operation
9 Vårdprogram Bladder-scan KAD alternativt intermittent katetrisering. KAD i högst 24 timmar. Därefter intermittent katetrisering så länge behov föreligger.
10 Komplikationer till KAD Bakteriuri med eller utan symptom Strikturer Blödningar Falska passager Obehag, smärta Svårt att sitta för kvinnor
11 Bakteriuri vid höftfraktur 25 % har bakteriuri vid ankomst eller förvärvar?? Bakteriuri/UVI är en vanlig komplikation vid behandling med urinkateter Ökar vårdtiden med 1-5 dagar Högre dödlighet
12 En studie - syfte och frågeställningar Att beskriva arbetet med att förebygga komplikationer av urinretention i samband med vård av patient med höftfraktur Hur många drabbas? Karaktäristika? Vidtagna åtgärder? Följsamheten av vårdprogram?
13 Metod En prospektiv, deskriptiv och kvantitativ studie U-odling vid ankomst och 7-10 dagar efter operation. MMSE (mini mental state examination) 3-5 dagar efter operation Övrig data - patientjournal. SPSS - T-test, CHI-2 och Fishers exakta test
14 Karaktäristika (n=48) 36 kvinnor och 12 män Medelålder 83 år ±7 R patienter hade diabetes 11 hade demenssjukdom 27 hade nedsatt kognitiv förmåga 18,5 timmars väntetid på operation 46 (96 %) erhöll spinal bedövning 17 dagar medelvårdtid
15 Urinretention 18 patienter (38 %) Medelmängd residualurin 676 ml R Grupp 1 (n=8) endast före, under eller max 6 timmar efter operation Grupp 2 (n=10) efter avslutad behandling med KAD
16 Behandling vid urinretention Grupp 1 (n=8) 5 patienter blev kontrollerade med bladder-scan inom en timma på akutmottagningen 5 patienter behandlades med intermittent katetrisering vid ett tillfälle Grupp 2 (n=10) Ingen patient blev kontrollerade med bladder-scan inom en timma på akutmottagningen 10 patienter behandlades med intermittent katetrisering vid urinretention efter avslutad behandling med KAD 4 patienter behandlades därefter med KAD nr 2
17 KAD behandlingstid vid urinretention I medeltal 84 timmar År 2004 i medeltal 192 timmar en kvalitetsgranskning
18 Resultat Grupp 1 - återfick förmågan att tömma urinblåsan självständigt fortare och hade kortare vårdtid än grupp 2 Fyra patienter hade KAD vid hemgång Av vilken anledning???? År 2004 blev 9 patienter av 48 utskrivna med KAD
19 Bladder-scan n=48 Det var ingen patient som blev kontrollerad med bladder-scan enligt vårdprogram i hela vårdkedjan På akutmottagningen inom en timma ja 12 (25 %) patienter nej 36 (75 %) patienter
20 KAD/intermittent katetrisering n=48 40 patienter behandlades med KAD i samband med operation. 28 på ej dokumenterad indikation Det var fler med nedsatt kognitiv förmåga som behandlades med KAD 5 behandlades med intermittent katetrisering Behandlingstid för KAD var i medeltid 64 timmar 5 patienter drog ut KAD själv alla hade nedsatt kognitiv förmåga
21 Bakteriuri n=48 13 (43%) hade bakteriuri vid ankomst (30 urinodlingar tagna av 48 möjliga) 13 (37 %) hade bakteriuri 7-10 dagar efter operation (35 urinodlingar tagna av 48 möjliga) Vanligare med bakteriuri vid KAD jämfört med intermittent katetrisering p= och vid behandlingstid > 24 timmar jämfört med < 24 timmar Analys av bortfall av urinodlingar visade att urinodling vid ankomst togs mer sällan på patienter med demenssjukdom p=0,009
22 Slutsats Särskild uppmärksamhet till patienter med nedsatt kognitiv förmåga Viktigt med kontroller med bladder-scan sjuksköterskan ansvarar Intermittent katetrisering är att föredra och KAD utan klar indikation bör ej förekomma. KAD vid utskrivning bör vara undantag läkaransvar?? Forskning
23
24 Bladder-scan På vårdavdelning före operation 2 av 3 Efter operation/ efter dragning av kvarvarande kateter
25 Indikation KAD/intermittent katerisering I 17 (38%) journaler fanns indikation dokumenterad (9 UR, 3 annan indikation) Annan indikation: uvi-lukt, småskvätter hela tiden, förväntad blödning. I 28 (62%) journaler fanns ingen indikation dokumenterad kvarvarande kateter
26 KAD/ intermittent katetrisering N=48 40 (83%) patienter med höftfraktur behandlades med KAD Fler patienter med MMS <24 jämfört med patienter med MMS > dagar efter operation behandlades med kvarvarande kateter p= 0,009 5 patienter behandlades med intermittent kateter 3 patienter fick inte/ behövde inte drabbas av urinretention behandling
27 Urval Inklusionskriterier Patienter med höftfraktur Över 65 år Svensktalande Vårdade på geriatrisk avdelning x eller Y på ett länssjukhus Exklusionskriterier Behandling med kvarvarande kateter vid ankomst Behov av vård på annan avdelning Diarre
VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika
VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merUtvecklingskraft 2011
Utvecklingskraft 2011 KAD - bara när det behövs Det här är Astrid Rose-Marie Johansson Maj 2010 Astrids historia Astrid, 82 år gammal med diabetes, faller och får en höftfraktur (hög risk för urinretention)
Läs merKad bara när det behövs!
Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö
Läs merÖvervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Operation Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Michael Andersson, Sektionsledare, Intensivvårdsavdelningen Ljungby Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf
Läs merNormalt är urinen steril
Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning
Läs merVarför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?
Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Flera avvikelser om stora blåsvolymer på barn som legat inlagda på barn- och ungdomsavdelningen Uppmärksammats vid operationer på barn Lex Maria anmälan
Läs merManus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet
Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Uppdrag ökad patientsäkerhet Det är alltid tragiskt när människor blir sjuka men det är än mer tragiskt när det handlar om infektioner
Läs merHantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD
Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Birgitta Magnusson Sjuksköterska/Uroterapeut 2016-11-08 2016-11-08 1 Varför är det viktigt med optimal blåstömning och korrekt omvårdnad vid KAD
Läs merKUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan
LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN
Läs merTappningsrutiner för barn och vuxna vid perioperativ vård
2016-10-27 19197 1 (7) Tappningsrutiner för barn och vuxna vid perioperativ vård Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure
Läs merUrinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.
Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Nathalie Morén Specialist geriatrik, Överläkare Kvalitets- och patientsäkerhetsansvarig Capio Geriatrik Nacka Kvalitetsarbete
Läs mernov jan sept mars maj
Andel patienter på med A (avd 4) i Eksjö som vårdats enligt riktlinjer avseende risk för urinretention, urinretention och/ eller behandling med urinkateter det är omvårdnadsdokumentationen som har granskats
Läs merMycket bra jobbat/ R-MJ. procent Strålande, ni är på gång./ R-MJ
Andel patienter på strokeenheten i Eksjö som vårdats enligt riktlinjer avseende risk för urinretention, urinretention och/ eller behandling med urinkateter det är omvårdnadsdokumentationen som har granskats
Läs merUrinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka.
Urinretention den dolda vårdskadan. Ett minne blott på Capio Geriatrik Nacka. Nathalie Morén Spec geriatrik, Överläkare Kvalitets- och patientsäkerhetsansvarig Capio Geriatrik Nacka Kvalitetsarbete Markörbaserad
Läs merUrinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera
Läs merUrinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland
Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera
Läs merTappningsrutiner vid perioperativ vård
2015-05-12 19197 1 (6) Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure (KAD) försöker man minska risken för infektion. Samtidigt
Läs merAtt förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet
Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Uppdrag ökad patientsäkerhet Styrdokument Rutin för blåsscanning, blåstappning och KAD för att förhindra vårdrelaterade infektioner och vårdskador Styrdokumentet
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare
Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning
Läs merAndel patienter på medicin avd C i Jönköping vårdats enligt riktlinjer KAD- bara när det behövs
Andel patienter på medicin avd C i Jönköping vårdats enligt riktlinjer KAD- bara när det behövs det är omvårdnadsdokumentationen som har granskats 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Procent sept Antal journaler
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter
VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer
Läs merVårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016
Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merKateterisering av urinblåsan (man)
Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd
Läs merRegional riktlinje för prevention av trycksår
Regional riktlinje för prevention av trycksår Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merKvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna
Godkänt den: 2016-11-20 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig
Läs merRapport Markörbaserad journalgranskning
Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade
Läs merKvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna
Godkänt den: 2017-12-12 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Region Uppsala Innehåll Syfte...2 Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig
Läs merStudiecirkel Säker vård alla gånger
Studiecirkel Säker vård alla gånger Kvinnoklinikerna Eksjö och Värnamo I teamet ingår: Eksjö: Annelie Nodén Maria Björk Inger Hansen Värnamo: Annette Johansson Ulla Mattsson Ewa Johansson - kontaktperson
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs merALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merTill dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer
Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Bukhinnecancer (Peritoneal carcinomatosis) Du har fått information om att du har tumörväxt i bukhålan. Vid operationen börjar vi med att se om ingreppet
Läs merUrinblåsan Urininkontinens ur ett urologiskt perspektiv. Lagra / Tömma ml 4-5tim 3-4min
Urininkontinens ur ett urologiskt perspektiv Johan Heinius Överläkare Urologiska kliniken UAS Urinblåsan Lagra / Tömma 4-500ml 4-5tim 3-4min > 98% av tiden har blåsan en lagringsuppgift! 1 Blåsans tre
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merKateterjournalen - Dokumentation i Melior
2014-12-12 17078 1 (5) Sammanfattning Rutinen avser både barn och vuxna och beskriver hur dokumentation av urinkateter ska göras i kateterjournalen i Melior. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar...
Läs merUrologi en introduktion
Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga
Läs merAnsvarsfördelning mellan allmänmedicin och urologi i handläggningen av LUTS
Regional medicinsk riktlinje Ansvarsfördelning mellan allmänmedicin och urologi i handläggningen av LUTS Fastställs efter remissomgång av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00186). Giltig till och
Läs merProgram Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merStandarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab
Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Planerad vårdtid: 5-7 dagar Vanliga vårdproblem under vårdtiden och generella målformuleringar: Vårdproblem: Otillräcklig kunskap om vårdförlopp,
Läs merUrinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna
2016-07-20 12100 1 (10) Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) är en vanlig vårdskada med ökad sjuklighet
Läs merKvarvarande urinkateter. Patientinformation
Kvarvarande urinkateter Patientinformation Information till dig som behandlas med kvarvarande urinkateter (KAD) Behandling Om du drabbats av nedsatt tömningsfunktion i urinblåsan eller något hinder i urinvägarna
Läs merUrinvägsinfektion vanlig orsak till VRI
Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla
Läs merKatetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016
Katetervård Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Kateterisering av urinblåsan Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare Läkare har det medicinska
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merKAD - bara när det behövs! Ett förbättringsarbete och studie
KAD - bara när det behövs! Ett förbättringsarbete och studie Bakgrund Det finns specifika sjukdomstillstånd och konsekvenser av behandlingar som medför att patienter löper risk att drabbas av urinretention
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merStudiecirkel Säker vård alla gånger
Studiecirkel Säker vård alla gånger Medicinkliniken Ryhov 928 I teamet ingår: Eva Aldoson, Sara Forsell, Åsa Hamringer, Christina Huss, Fredrik Johansson, Katarina Kollberg, Sara Sjöberg och Ulrica Werner.
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Standardvårdplan njurdonation
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 19709 su/med 2018-02-28 3 Innehållsansvarig: Niclas Kvarnström, Överläkare, Läkare transplantation (nickv1) Godkänd av: Per Lindnér, Verksamhetschef,
Läs merFörvirringstillstånd. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1
Förvirringstillstånd Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1 Förvirring / Konfusion Delirium / Akut hjärnsvikt Acute brain failure Brain dysfunction Clouded state Pseudodementia
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merFrån hallmattan till röntgenbordet
Från hallmattan till röntgenbordet Höftfrakturprojektet SU Gunilla Tornberg & Ingela Wennman Ambulansenheten SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt
Läs merOmvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (5) Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA Syfte Att skapa en enhetlig omvårdnadsdokumentation på avdelningen som leder till ökad patientsäkerhet. Omfattning Gäller
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merOperation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD
Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet Markus Aly, urolog, PhD Översikt Introduktion Kort om prostatacancer, diagnostik och behandling Operation för prostatacancer Utveckling
Läs merProvtagning för urinodling - Information till vårdenhet
sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merNationell satsning för. Ökad patientsäkerhet
Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna
Läs merHöftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes
Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.
Läs merDen specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen
Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merLÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal
LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal Adminstrativ pålaga? Gör de någon nytta? Hur gör man det på smidigaste sätt? Läkemedelsberättelser gör nytta!
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merSkånevård Kryh Division Kryh VO Ortopedi Kristianstad
Skånevård Kryh Division Kryh VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-15 Version Dnr 1 (5) Slutrapport God vård vid demenssjukdom Slutrapport äldre 2014 Verksamhet:
Läs merMANUS KAD bara när det behövs
MANUS KAD bara när det behövs Hej! Detta är ett manus tillhörande powerpointpresentationen av KAD bara när det behövs. Du som katetercoach ska använda dig av denna vid utbildning på din enhet. Innan du
Läs merMotion - Den äldre människan på akutmottagningen
ÄRENDE 9 LF februari 2012 Motion - Den äldre människan på akutmottagningen Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Anne Karlsson, SD Yttrande från Hälso-
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merUrologiska spasmolytika. Borlänge
Urologiska spasmolytika Borlänge 213-5-16 Antikolinerga spasmolytika Kompetitiv hämning av kolinerg stimulering av muskarinreceptorer (M2 och ffa M3) på glatta muskelcellers yta i urinblåsan. Urologiska
Läs merPatientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning
Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår
Läs merUrodynamiska undersökningar Varför? Vad? Hur? Lars Hjertzell Sjuksköterska/Uroterapeut
Urodynamiska undersökningar Varför? Vad? Hur? Lars Hjertzell Sjuksköterska/Uroterapeut Varför ska man göra urodynamiska undersökningar? Blåsan är inget pålitligt vittne Samma symptom kan bero på flera
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 9.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2019-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merRiktlinjer vid blåsfunktionsstörning
Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen
Läs merUppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz
Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård 181030 - Sofia Hartz Utgångsläge Utvärdering men kort tid Lagen om samverkan Vad är vad? Pågående arbete Förändring återbesök på akutmottagningarna
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merUrininkontinens, utredning och behandling
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Gynekologi, öppenvård Giltig fr.o.m: 2016-03-01 Faktaägare: Tatjana Magnusson, Överläkare Gyn Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:
Läs merBlåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan)
Blåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan) Vid svårigheter att tömma urinblåsan måste urinen tömmas ut på annat sätt. 1. Ren intermittent kateterisering, RIK, urinen töms ut via en engångskateter
Läs merBehandling med BCG-medac. BCG-medac
Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare
Läs merAthir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Läs merGERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm
GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva
Läs merSjuksköterskans kärnkompetenser GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, STF PREFEKT GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Sjuksköterskans kärnkompetenser GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, STF PREFEKT GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
Läs merManual för användning av Safe Medication Assessment SMA
Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med
Läs merREGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre Geriatriska perspektiv
Urinvägsinfektioner hos äldre Geriatriska perspektiv Innehållsbeskrivning Två patientfall från slutenvård Konfusion- teoretisk bakgrund Två patientfall från öppenvård Take home messages Sammanfattning.
Läs merDenna rutin gäller för Patienter som behandlas med lokal trombolys inneliggande på avdelning 18 SU/Sahlgrenska
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10639] [su/med] [2017-10-28] [8] Innehållsansvarig: Klas Österberg, Sektionschef, Läkare kärlkirurgi (klaos1) Godkänd av: Christina Svärd, Verksamhetschef,
Läs merHelena Öborn. Doktorandprojekt: Blåsfunktion hos barn och ungdomar med kronisk njursjukdom före och efter njurtransplantation
Helena Öborn Doktorandprojekt: Blåsfunktion hos barn och ungdomar med kronisk njursjukdom före och efter njurtransplantation Karolinska Institutet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitssjukhuset
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merTUR-P, TUIP och blåshalsincision
2015-12-16 25098 1 (6) Sammanfattning Prostatahyperplasi samt LUTS besvär är en vanlig åkomma hos män. När medicinsk behandling sviktar erbjuds patienten en operativ åtgärd i form av en TUR-P eller en
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt
Läs merBlås- och tarmdysfunktion
Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna
Läs merAlternativ till kateterbehandling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19
Läs mer