Skånevård Kryh Division Kryh VO Ortopedi Kristianstad

Transkript

1 Skånevård Kryh Division Kryh VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum Version Dnr 1 (5) Slutrapport God vård vid demenssjukdom Slutrapport äldre 2014 Verksamhet: Ortoped vårdavdelning 83/84 Projektet beviljat och projektmedel avsatta: maj 2014 samt uppstart 1 september Projektansvariga, avsatt tid för projektet: Lisbeth Karlsson, projektansvarig sjuksköterska, 10 % Lena Arvidsson, enhetschef ort avd 83/84 och ort mott CSK, 5 % Annika Kragh, geriatriker, 10 % Referensgrupp: Samma personer som ingår i arbetsgruppen för personcentrerad på avdelning 83/84. Arbetsterapeut Pia Berg, pia.berg@skane.se Sjuksköterska Anna Jacobsson, anna.jakobsson@skane.se Undersköterska Peter Lundhal, peter.j.lundahl@skane.se Sjukgymnast Arne Berntsson, arne.b.berntsson@skane.se Kurator Karin Olbers, karin.olbers@skane.se Medicinsk sekreterare Annica Olofsson, annica.olofsson@skane.se Enhetschef Lena Arvidsson, lena.a.arvidsson@skane.se Undersköterska Sofie Magnusson, sofie.magnusson@skane.se Läkare Annika Kragh, annika.kraghekstam@skane Sjuksköterska Catharina Lundgren, catharina.m.lundgren@skane.se Klinisk adjunkt Lisbeth Blom, lisbet.y.blom@skane.se Sjuksköterska (kontaktperson) Lisbeth Karlsson, lisbeth.i.karlsson@skane.se Uppstart 1 september 2014, efter planeringsfas och sommarsemester uppehåll. Faktorer som påverkat projektarbetet 2014 Projektarbetets uppstart i september försenades och försvårades av nuvarande personalbrist och höga patientflöden på avdelningen. Trots detta prioriterades Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (5) projektarbetet då vi såg behovet av utveckling av arbetssätt kring en vulnerabel och stor patientgrupp. Personalens behov av kompetensutveckling inom akut kognitiv svikt blev också tydliggjord i projektarbetet. Ett samtidigt pågående arbete kring personcentrerad vård var en viktig inspiration för att prioritera patienter med kognitiv svikt. Bakgrund Då konfusion i sjukhusmiljö har visats kunna förebyggas till % är det ett tillstånd som tidigt behöver identifieras, förebyggas och behandlas. Det finns flera bedömningsinstrument som är utprövade för att identifiera de individer som är i risk för att utveckla akuta förvirringstillstånd. På en ortopedisk traumaenhet vårdas en stor andel äldre multisjuka personer som drabbats av en akut skada ofta orsakad av en fallolycka. I samband med trauma och vård ökar risken för förvirringstillstånd dramatiskt. Risken för en akut höftfraktur patient att drabbas av förvirring under sjukhusvistelsen har visats vara kring 70 %. Konsekvenserna av ett akut förvirringstillstånd hos äldre personer har i flertalet studier vistas kunna få så allvarliga följder som ökad sjuklighet, ökad dödlighet och längre vårdtider samt att fler får behov av förlängd rehabilitering efter utskrivning. En hög andel drabbas av komplikationer av sitt förvirringstillstånd med allvarliga följder. Därmed kan vinsterna både på individ- och organisationsnivå bli stora genom att arbeta förebyggande. Orsakerna till akut konfusion är många och de medför en stressreaktion från hjärnan som yttrar sig i förvirring hos patienterna. De mest riskutsatta patienterna är de som redan har hjärnsjukdomar eller skador på hjärnan. Olika åtgärder för att förebygga akut förvirring vid inläggning på sjukhus har vistas kunna minska andelen äldre som blir förvirrade under vårdtiden samt kunna minska tiden som tillståndet varar, dvs. mildare och mindre farliga förvirringstillstånd. Åtgärder för att minska och förebygga akut kognitiv svikt omfattar allt från lokaler, belysning, skyltning, information kring sjukdom, planerade undersökningar och behandlingar till läkemedelsbehandling, tröst, nutrition, vätskebalans, anpassade syn- och hörsel hjälpmedel, sömn, smärtlindring m.m. En viktig del i att förbättra vården för äldre med kognitiv svikt och risk för förvirring är personalens upplevelse av att kunna hantera och behärska situationen. Yngre medarbetare med mindre erfarenhet (men ibland med mer teoretisk kunskap kring demensvård) har ofta svårare för att ge en adekvat omvårdnad och bemötande till denna patientgrupp. I en vårdmiljö som beskrivs som uppgiftscentrerad behövs för dessa patienter en personcentrerad tillnärmning. Mål: Minska andelen patienter som blir akut konfusoriska under vårdtiden genom bättre bemötande, omvårdnad och vård av patienter med risk för kognitiv svikt på ortoped avdelning 83/84, Centralsjukhuset Kristianstad. Delmål: 1. Identifiera förekomst av kognitiv svikt bland patienterna på ort avd 2. Identifiera riskbedömningsverktyg för konfusion 3. Identifiera åtgärder för att förebygga konfusionstillstånd hos patienterna 4. Testa 2-3 riskbedömningsverktyg avseende tidsåtgång, relevans, nytta osv

3 3 (5) 5. Testa 2-3 åtgärder som pilotprojekt, sammanställa ett åtgärdspaket 6. Utbilda personal i grundsjukdomen, riskbedömning och åtgärdspaket 7. Planera för implementering av föreslagna åtgärder 8. Baserat på resultatet utveckla ett vårdprogram för vård av äldre med kognitiv svikt Metoder: Kartläggning av patienter över 65 år på avd, förekomst av demenssjukdom, förvirringstillstånd, insamling av grundläggande patientdata o Punktmätningar, mall, personalens bedömning, 2 dgr/vecka i 4 veckor o Journalgenomgång 4 veckor, dokumenterad kognitiv svikt Litteraturgenomgång för att identifiera bedömningsverktyg och förebyggande åtgärder o Litteratur avseende riskbedömning; CAM, SPSMQ, OBS-skalan, tidigare arbeten o Litteratur avseende åtgärder; se standard vårdplan Konfusion från 2009 Testa 2-3 screeningverktyg på en mindre patientgrupp, utvärdera tidsåtgång, komplexitet m.m. o Testa på 5 patienter; mäta tidsåtgång, användbarhet, genomförande pat. klientel Testa 2-3 åtgärder på en mindre patientgrupp o T ex minska nattfasta, dag nutrition, effektivare mellanmål, information, anslag, minska KAD-användning, Sammanställa åtgärdspaket och utbildningsmaterial Söka medel för genomförande av åtgärdspaketet, utrustning, ändring av lokaler m.m. Sammanställa ett vårdprogram för patientgruppen Arbeta med personcentrerad vård för patientgruppen på avd Resultat, dec 2014 A. Identifierat förekomst av kognitiv svikt på ort avd Kartläggningen av patienter över 65 år med förekomst av demenssjukdom utfördes med två olika metoder hos de 26 inneliggande patienterna under vecka 45-48, 2 dagar/vecka 1. Kartläggning av personalens värdering av antalet patienter med kognitiv svikt inneliggande. o v 45: 12 pat, v 46: 8 pat, v 47: 13 pat, v 48: 13 pat

4 4 (5) o I tre av veckorna bedömdes 50 % av inneliggande patienter ha kognitiv svikt och i en av veckorna bedömdes 31 % ha kognitiv svikt. 2. Kartläggning av dokumenterad kognitiv svikt i aktuella patientjournaler v 45-48, 2 dgr/vecka o v 45: 10 pat, v 46: 7 pat, v 47: 11 pat, v 48: 15 pat o Som lägst dokumenterades 27 % med symtom på kognitiv svikt, som högst 58 % Slutsats: Vi såg en god överenstämmelse mellan andel patienter med kognitiv svikt bedömd av personalen och dokumenterad kognitiv svikt. Andelen inneliggande patienter med kognitiv svikt var hög, i snitt hälften av de äldre patienterna hade symtom på kognitiv svikt antingen pga demenssjukdom eller akut konfusionstillstånd. Behovet av screening för konfusion och förebyggande åtgärder mot konfusion bedöms vara stort. B. Identifiera riskbedömningsverktyg för konfusion Litteraturgenomgång utfördes för att identifiera riskbedömningsverktyg och förebyggande åtgärder genomfördes av arbetsgruppen parallellt med ovanstående kartläggningsarbete. Vi värderade instrumenten avseende tidsåtgång, relevans för patientgruppen och användbarhet på kliniskt arbete. Följande instrument granskades: Confusion Assessment Scale (CAM), Short Portable Mental Status Questionnaire (SPSMQ) och modifierad The Intensive Care Delirium Screening Checklist (TICDSL). Slutsats: I första hand är SPSMQ och modifierad TICDSL aktuella för vår patientgrupp och arbetssituation. Tidigare samarbete med Minnesmottagningen Kristianstad behöver återupptas. I nästa steg utföra test av dessa två instrument på en begränsad patientgrupp med utvärdering av nytta och användbarhet. C. Identifiera åtgärder för att förebygga konfusionstillstånd bland patientunderlaget Tidigare litteraturgenomgång i samband med att vi upprättade standardvårdplan Konfusion ligger till grund för vårt arbete kring förebyggande åtgärder som är aktuella på vår vårdavdelning Slutsats: Viktiga områden för vår patientgrupp är: minska nattfasta, förbättrade rutiner för individuell nutritionsbedömning och nutritionsstärkande insatser, optimerad smärtlindring, optimerad läkemedelsbehandling, snabb mobilisering och rehabilitering, optimerad vätskebehandling. Implementering av resultaten från projektarbetet i ordinarie vård I samband med införande av personcentrerad vård vill vi fokusera på denna patientgrupp genom att fortsätta att testa screeningverktyg och interventioner som kan förebygga utveckling av akuta konfusionstillstånd hos både kognitivt intakta och kognitivt nedsatta patienter. En viktig del i det fortsatta arbetet är

5 5 (5) kompetensutveckling kring kognitiv svikt hos personalgrupperna och ökat teamarbete. Ett viktigt mått att följa är förekomst av konfusionstillstånd som uppstår under vårdtiden som utgångspunkt för förbättringsarbetet. Sammanfattning Projektarbetets uppstart före september försenades och försvårades av nuvarande personalbrist och höga patientflöden på avdelningen. Trots detta prioriterades projektarbetet då vi såg behovet av utveckling av arbetssätt kring en vulnerabel och stor patientgrupp. Vid kartläggningen av andel patienter med kognitiv svikt fann vi att omkring hälften av våra patienter över 65 år var drabbade. Vi fann även lämpligt riskbedömningsverktyg med möjlighet för att screena vilka patienter som var i riskzonen för kognitiv svikt. Prioriterade förbättringsområden har identifierats och bedömts som genomförbara. Vi såg att patientvinsterna av att införa dessa interventioner är till gagn för patienterna. Personalens behov av kompetensutveckling inom akut kognitiv svikt blev också tydliggjord i projektarbetet. Ett samtidigt pågående arbete på avdelningen kring personcentrerad vård var en viktig inspiration för att prioritera patienter med kognitiv svikt. Detta medför att det finns ett fortsatt engagemang och intresse för att arbeta med dessa patienter framöver. Tidplan 2015: Januari-februari: Analysera data från delmål 1-5. Ta fram material för delmål 6 och lägga plan för utbildningsaktiviteter Mars-april: Genomföra utbildningar, påbörja implementering av åtgärdspaket Maj-juni: Utvärdera och implementera förebyggande åtgärder. Ny PPM-mätning.