Delrpport från projekt Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker oh är, 21. Projektledre: Birgitt Svensson Kort projekteskrivning Sniglr, främst den spnsk skogssnigeln, Arion lusitnius, men även den svensk åkersnigeln, Deroers retiultum, förekommer som prolem i produktion v grönsker oh är under växtsäsonger med myket nederörd, som t ex 27. Trots torrre förhållnden under 28 oh 29 hr prolem förekommit i åde jordgus- oh grönsksodling. För tt säkerställ nvisningr för ekämpning v sniglr, främst den spnsk skogssnigeln ehövs försök under mer kontrollerde former än vd som erjudits i fält 29. Fältförsök i kontrollerde oxr genomföres 21 där vi kn få en r uppfttning om vilken metodik som ehövs för tt kontroller spnsk skogssnigel under för dem gynnsmm förhållnden. Motivering oh mål Den spnsk skogssnigeln, Arion lusitnius, är en llvrlig skdegörre i mång trädgårdsväxter oh hr på senre år spridit sig från trädgårdr till lntruk oh trädgårdsgrödor på frilnd. Försök utförd i fält 29 visde reltivt god effekter v Ferrmol, (järniiifosft, 1 %) men ing positiv effekter v ehndling med nemtoder. Det skns dokumenterde erfrenheter v dosering oh metodik för rekommenderde ekämpningsmetoder som järniiifosft oh nemtoder (Phsmrhditis hermphrodit). Leverntörer v preprten serr rekommendtioner främst på erfrenheter från åkersnigel oh ndr trädgårdssniglr. Det finns få dokumenterde erfrenheter v ekämpning v spnsk skogssnigel under nordisk klimtförhållnden. De resultt vi fått i åde Sverige oh Norge 29 är negtiv oh smstämmig när det gäller tt nvänd nemtoder under fältmässig förhållnden mot spnsk skogssnigel. Metodik måste därför utvekls oh enligt norsk tester fungerr det ättre tt nvänd nemtodett foder (kykling eller grisfoder i pelletsform). Målet med projektet är tt erjud verktyg för kontroll v främst spnsk skogssnigel i ekologisk produktion v grönsker oh är. Dess verktyg sk även kunn modifiers för fritidsodling oh en strtegi för relistisk kontroll v sniglr sk upprätts. Genomförnde 21 1.Fältförsök Lund, jordgusodling pril-juni 21 Försök med tre ehndlingr med järniiifosft, smt en oehndld kontroll ldes ut i pril 21. Försöksrutor från försök 29 nvändes,storlek:7-9 m². Behndlingrn upprepdes i fyr lok. Förekomst v sniglr, Arion lusitnius, registrerdes i ölfällor, två gånger per vek oh rut 27 pril-1 juni.behndlingr Lund 21: 1. oehndld kontroll 2. Ferrmol 2, grm per m² den 26 pril 3. Ferrmol, grm per m² den 26 pril 4. Ferrmol 2, + 2, grm per m² den 26 pril oh den 1 mj Bild 1. Försöksfält Lund
2. Fältförsök Alnrp ugusti-oktoer 21 Försök med två ehndlingr järniiifosft (Ferrmol, 1% smt 3%), två nemtodehndlingr, Phsmrhditis hermphrodit, (ett foder i hög smt utspritt) oh en oehndld kontroll, 2 ugusti -1 oktoer. Behndlingrn uppreps i fyr lok. Försöksrutorn estår v plåtrmr, 1*1*,2 m som är utplerde på ett hrvt fält i Alnrp. I vrje rut plnterdes två jordgus- smt 6 slltsplntor. Insidn v rmrn är strukn med Anti-Shnek Gel, leverert v Neudorff, Tysklnd vi Miljöenter, Arlöv. Gelen förhindrr sniglrn från tt rymm från plåtrmen. När försöket strtde den 2 ugusti plerdes 6 styken spnsk skogssnigel, 4-6 m, i vrje plåtrm. Bild 2. Försök med sniglr i plåtrmr Behndlingr Alnrp 21 1. Ferrmol (järnfosft 1%), 2, grm /m², fördelt på två högr under skydd 2. (järnfosft 3 %) 1 grm /m², fördelt på två högr under skydd 3. Nemtoder i lösning ett på pelletert kyklingfoder fördelt på två högr under skydd, 1 nemtoder per 1 grm foder 4. Nemtoder i lösning ett på pelletert kyklingfoder utspritt längs innerknten i rmen, 1 nemtoder per 1 grm foder. Oehndld kontroll Bild 3. Pellets v, 3% järniiifosft Bild 4. Nemtodett kyklingfoder Smrete Projektet utförs i smrete med Solveig Hukelnd, PhD. Seniorforskre Bioforsk, Ås Norge. Vid Bioforsk hr mn 21 utfört försök i liknnde plåtrmr oh med jämförr metoder, järniiifosft oh nemtodetning v djurfoder. Ev Mellqvist, Jordruksverket, Skr oh Jn Hgnell (snigelexpert, metodikstudier), Alingsås, ingår i en referensgrupp för utretning oh uppföljning v försök med spnsk skogssnigel.
Resultt 21 1. Fältförsök Lund, jordgusodling Smtlig ehndlingr med Ferrmol gv signifiknt (p<,) färre sniglr i fällor jämfört med kontrollen, under perioden 27 pril till 1 juni 21, figur 1. Det vr ingen skillnd melln de olik ehndlingrn med Ferrmol. Klimtdt, figur 3. visr tt det vr reltivt svlt med enstk nederördsrik dgr. Figur 2. visr förekomst v sniglr i fällor under hel perioden oh det är tydligt tt förekomsten ökr i smnd med nederörd ntl sniglr i fällor 2 2 1 1 oehndld Ferrmol 2, grm Ferrmol grm Ferrmol 2*2, grm Figur 1. Totl ntlet sniglr registrerde i ölfällor 27 pril-1 juni 21, Lund. Olik okstv nger signifiknt (p<,) melln ehndlingr. ntl sniglr i smtlig fällor 2 2 1 1 Kontroll Ferrmol 2, g/m² Ferrmol g/m² Ferrmol 2*2, g/m² 27-April 29-April -mj 8-mj 11-mj 14-mj 18-mj 21-mj 2-mj 28-mj 1-jun Figur 2. Antl sniglr i smtlig fällor, 21 Lund. 2 1 1 nederörd Temp C Figur 3. Tempertur oh nederörd 1-31 mj 21, Lund.
2. Fältförsök Alnrp I den oehndlde kontrollen försvnn slltsplntorn reltivt snt. Efter två dgr vr det 7 proent oh efter en vek vr smtlig plntor uppätn v sniglrn, figur 4. I de ehndlde leden vr det inte någr skillnder melln hur mång slltsplntor som fnns kvr förrän efter 13 dgr då sniglrn i led 4 (nemtoder på utspritt ete) hde örjt ät mer oh reduert slltsplntorn till 3 proent. Jordgusplntorn vr inte myket skdde v sniglrn förutom en del vätn ld. Det vr tydligt tt sniglrn inte vr särskilt intresserde v tt ät v slltsplntorn förrän det gått en vek efter ehndling. Snigeleståndet vr reltivt intkt de först dgrn men efter en vek hde det reduerts väsentligt i ehndling 1 oh 2, järniiifosft, oh sedn ytterligre efter 13 dgr då det r fnns enstk sniglr kvr, figur. Vid ehndling med järniiifosft återfnns 48-7 proent v sniglrn som död, medn det i nemtodehndlingrn endst återfnns 4 proent död, figur 6. Det vr signifiknt (p<,) fler återfunn död sniglr vid ehndling med jämfört med Ferrmol. Endst enstk död sniglr återfnns vid nemtodehndling oh i kontroll. Sniglrn som överlever ehndling örjr ät på slltsplntorn efter 7-13 dgr. Slutsts från 21 JärnIIIfosft formulert som Ferrmol (1 %) eller (3%), hr reltivt sn effekt på spnsk skogssnigel. En vek efter ehndling är sniglrn reduerde till 3 proent oh efter två vekor finns endst 1 proent kvr. Både ehndling med järniiifosft oh nemtodett foder gör tt sniglrn lämnr grödn (slltsplntor) i fred i en till två vekor. sllttsplntor i proent v plnterde 1 9 8 7 6 4 3 2 1 2 dg 7 dg 13 dg Figur 4. Antl slltsplntor, proent, 2, 7 oh 13 dgr efter ehndling mot sniglr, Alnrp 21. Ferrmol N: ete i hög N: ete utspritt oehndld olik okstv nger signifiknt (p<,) skillnd melln ehndlingr vid respektive dg
återfunn sniglr i proent v utstt 1 9 8 7 6 4 3 2 1 2 dg 7 dg 13 dg olik okstv nger signifiknt (p<,) skillnd för ehndling vid resp. dg Ferrmol N: ete i hög N: ete utspritt oehndld Figur. Antl återfunn levnde sniglr, proent, 2,7 oh 13 dgr efter ehndling, Alnrp 21. 1 återfunn död sniglr, proent 9 8 7 6 4 3 2 1 Ferrmol N: ete i hög N: ete utspritt oehndld 7 dg 13 dg Figur 6. Antl återfunn död sniglr, proent, 7 oh 13 dgr efter ehndling, Alnrp 21.