Tetame del 2 i kure Elitallatio, begräad behörighet ET1013 2013-06-03 Tetame omfattar 60 poäg. För godkäd tetame kräv 30 poäg. Tillåta hjälpmedel är räkedoa amt bifogad formelamlig Beräkigar behöver bara redovia är det är agivet i uppgifte. 1. (1p) Ragorda de ex behörighetera ABL, AB, BB3, BB1 och erforderlig käedom frå de lägta till de högta. 2. (1p) Förklara vad e tarktrömaläggig är. 3. (1p) Age två tillfälle då ma aväder HVDC för kraftöverförig. 4. (2p) a) Förklara killade mella yteme IT- och TN-. b) Förklara killade mella yteme TN-C och TN-S. 5. (1p) Hur tor är ytempäige i e fatighet? 6. (1p) Till e brödrot fi ledara L1, N och PE. Bekriv till vilka delar i brödrote det tre ledara är aluta. 7. (1p) Vilka är de rekommederade färgera på de fem ledara till e trefamatig? 8. (1p) När aväder ma kiväkrigar? 9. (1p) Om ma mäter reitae ho e traig porliäkrig vilke reita viar då ohmmeter? 10. (2p) I via utrutigar talar ma om att ma har läcktrömmar. a) Förklara vad läcktrömmar är. b) Hur märker ma att läcktrömmara blivit för tora? 11. (1p) För att förhidra olyckor aväder ma förreglig. Förklara vad förreglig är. 12. (1p) Bilde viar e peciell äkerhetaordig. Vad kalla de? 1
13. (1p) Vilket är det lägta IP-ummer om ka aväda utomhu? 14. (2p) Elektrika apparater är idelade i materielklaer. Redogör för vad om är utmärkade för var och e av de fyra klaera. 15. (1p) Bilde viar ett exempel på hur ett vidkraftverk ka vara kotruerat. a) Vad tår SG för? b) Vad utför blocket PWM coverter? c) Vad utför blocket PWM iverter? 16. (7p) I dea uppgift kall förekommade beräkigar redovia. Detta är ett utdrag ur e katalog för aykromotorer. Motor kall aluta till huvudpäige 400 V med frekvee 50 Hz. a) Hur tort är det ykroa varvtalet? b) Hur måga poler har motor? c) Hur tor är efterläpige vid märkdrift? d) Hur tor är lijetrömme vid märkdrift. e) Hur tor är de reaktiva ieffekte vid märkdrift? f) Hur tort är märkmometet? g) Ma vill att motor kall ha det ykroa varvtalet 300 rpm och aluter de därför till e frekveomriktare. Vilke frekve kall tälla i på frekveomriktare? 17. (2p) Ju mer ma bromar e aykromotor ju högre blir de momet. Förklara varför. 18. (1p) På dea märkplåt ka ma lä Cl.F. Vad ager det? 2
19. (1p) Aykromotor tator ka e om tre lidigar. Rita e figur om viar lidigara och ätt ut beteckigara för de ex alutigara. 20. (2p) Ett problem med aykromotor är att de drar mycket tröm vid tart. Näm två ätt att mika tarttrömme. 21. (1p) Vad kalla de typ av trömriktare om omvadlar e frekve till e aa? 22. (2p) E aykromotor varvtal ka tyra med efterläpige. Näm två viktiga käl till att dea metod ite är å valig. 23. (1p) Det fi motorer om ite roterar uta rör ig efter e rak kea. Vad kalla e åda motor? 24. (1p) Rita ett koppligchema om viar hur ett övertofilter är uppbyggt. 25. (1p) Förklara vad begreppet EMC tår för. 26. (2p) Bilde viar ett itrumet om aväd för att kotrollmäta elitallatioer. Itrumetet ka aväda för två typer av mätigar. Förklara vad de två mätigara går ut på. 27. (1p) Späige om via i diagrammet mät med ett digitalt uiveralitrumet. Vad kommer itrumetet att via om det är itällt i: a) läge AC b) läge DC Späig [ V] 20 10 0 10 20 30 40 Tid [ m ] 3
28. (1p) E ledare ka vara uppbyggd av flera måtrådar. Vad kalla dea måtrådar? 29. (1p) a) Till vad aväder ma huvudaklige kablar av type EK? b) Till vad aväder ma huvudaklige kablar av type RK? 30. (2p) I e ifälld moder belyigitallatio fi det regler för hur ma får aväda färger på ledara. Redogör för dea regler. 31. (1p) I ett lyrör altra ljuet i två teg. Bekriv dea två teg. 32. (2p) Rita ett koppligchema om viar hur de tre kompoetera lyrör, reaktor och glimtädare är ihopkopplade i e lyrörarmatur. 33. (4p) Rita e itallatioritig för ett rum. I rummet kall fia e gruppcetral. Frå gruppcetrale går ett rör till e koppligdoa och ett aat rör går till ett 16 A trefauttag. Frå koppligdoa går tre rör. Ett rör går till e kroomkopplare, de två adra röre går till vari lamparmatur. Lampora kall kua täda och läcka frå kroomkopplare. Lamparmaturera är av metall och kall alltå aluta till kyddjord. Allt är ifällt motage utom cetrale. Markera eutralledare och kyddjord på rätt ätt. 34. (3p) Figure viar ett kretchema för tart av e motor. a) Förklara vad aordige F3 har för fuktio. b) Förklara vad relä K1 och relä K2 har för fuktio. c) Förklara vad lampora H1 och H2 idikerar. 35. (1p) Förklara killade mella ett relä och e kotaktor. 36. (1p) När ma dimeioerar kablar måte ma ta häy till utlöigvillkoret. Förklara vad det är amt förklara hur ma er till att det är uppfyllt. 4
37. (1p) Vilka parter i ett kåp märker ma med ollummer? 38. (1p) När ma aluter ledare till e plit i ett kåp fi det regler för hur måga ledare om får aluta uder e kruv på amma ida av plite. a) Vad gäller för ire förbidigledare? b) Vad gäller för yttre förbidigledare? 39. (1p).Vilke fuktio har e kapp med detta uteede på ett kåp? 40. (1p) Namge de kompoet om via på bilde. 5
6 Verio 2.0 Aykromotor rad f W M P rpm p f rpm p f ut / 60 2 2 ) (1 120 120 π π ω ω