1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Relevanta dokument
1 av 12. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Inversa matriser och determinanter.

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Symplektisk Geometri

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).


ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Radien r och vinkeln θ för komplexa tal i polär form och potensform: KOMPLEXA TAL. ) (polär form) (potensform)

saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Förklaring:

på två sätt och därför resultat måste vara lika: ) eller ekvivalent

Massflödet genom en turbin följer approximativt det tidigare härledda sambandet: Med hjälp av allmänna gaslagen kan sambandet ovan omformas enligt:

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Induktion LCB 2000/2001

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Uppgift 1. a) Bestäm alla lösningar till ekvationen. b) Lös olikheten. Rita följande andragradskurvor:

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Sfärisk trigonometri

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Använd Maple (eller Mathematica) för att lösa dina uppgifter. INLÄMNINGSUPPGIFT 2 Linjär algebra och analys Del2: ANALYS Kurskod: HF1006

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

24 Integraler av masstyp

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Finaltävling den 20 november 2010

Stelkroppsdynamik i tre dimensioner Ulf Torkelsson. 1 Tröghetsmoment, rörelsemängdsmoment och kinetisk energi

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

10. Tillämpningar av integraler

TATA42: Tips inför tentan

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

Grundläggande matematisk statistik

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

9. Vektorrum (linjära rum)

SF1625 Envariabelanalys

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

TNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning

Sammanfattning, Dag 9

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

MA002X Bastermin - matematik VT16

Datum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

BILAGA 1 ÄNDRINGAR I BERÄKNINGSGRUNDERNA FÖR PENSIONSSTIFTELSER SOM BEDRIVER VERKSAMHET ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE

Karlstads Universitet Maskinteknik /HJo

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Matematiska uppgifter

Matris invers, invers linjär transformation.

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15

Räkneövning 1 atomstruktur

23 mars 2006, kl Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

TNK049 Optimeringslära

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

Sidor i boken

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Design since facebook.com/vjsince1890

i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.

SF1625 Envariabelanalys

TENTAMEN Datum: 11 feb 08

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Transkript:

Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetorprodt VEKTORPRODUKT OCH TILLÄMPNINGAR Kompln etorer. Defnton: V säger tt... n är ompln etorer om etorern lgger ett pln när de stts från smm pnt. Med ndr ord ompln etorer n mn prllellförfltt så tt de lgger smm pln. Anmärnng: Tå etorer rmmet är lltd ompln och därför är frågn är etorern ompln eller nte ntressnt endst för tre eller fler etorer. Höger- och änstersstem. Antg tt b och c är ce- ompln etorer med gemensm strtpnt. V säger tt etorern b och c tgn denn ordnng bldr ett högersstem höger etortrppel om den mnst rdnngen som öerför tll en etor med smm rtnng som b sns motors när betrtr från spetsen på c. Vetorern bldr b och c ett änstersstem om rdnngen från tll b sns medrs när betrtr från spetsen på c. Ordnngen melln etorern b och c är tg. Tre permttonern b c : b c b c och c b bldr smm sstem höger eller änster som b och c medn fölnde tre bldr motstt sstem c b c b och b c Som stndrd nänder höger ON oordntsstem lls äen rtesst oordntsstem

Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetorprodt I nednstående dsssoner betrtr etorer ett ON sstem. Vetorprodt =rssprodten : Låt och r tå etorer Det fnns oändlgt mång etorer som är ortogonl nelrätt mot både och ds som ppfller etonen. En etor blnd oändlgt mång som ppfller båd etoner är dett n olls genom dretberänng. Vetorn llr etorprodten =rssprodten och och betecnr. Defnton. Låt och r tå gn etorer R. Vetorprodten =rssprodten defners genom fölnde formel def. Här är en elent defnton för rdetorer: Defnton '. Låt r tå gn etorer etorer R. Vetorprodten defners genom fölnde formel def Det är nte så enelt tt omm håg onstående defnton. När mn lär sg determnnter som ort förlrr nedn då n mn nge etorprodten på en fölnde sätt:

Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetorprodt eller. Allterntt n mn rän dret enlgt fölnde som är en förenld beränng som lnr reglern för beränng determnnter : def. EGENSKAPER: Vetorprodten rssprodten tå etorer betecns hr fölnde egensper: E. Längden etorprodten är sn. Med ndr ord är = ren prllellogrmmen som spänns pp etorern och. E. Vetorprodten är ortogonl mot både och E. Om då är etorprodten rtd så tt och bldr ett högersstem. I mång böcer defners etorprodten med hälp egensper och. FLERA EGENSKAPER AV VEKTORPRODUKTEN: 4. Vetorprodten är en ds om eller om och är tå prllell etorer ds. 5. eftersom och hr motstt rtnng men smm längd Alltså etorprodten är INTE ommtt tn ntommtt tll sllnd från slärprodten.

Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR 4 Vetorprodt 6. 7. den dstrbt lgen 8. Den prllellogrm som bestäms spänns pp etorern och hr ren= bsen höden= sn och dett är smm tl som beloppet. B Alltså =ren prllellogrmmen som spänns pp och. BERÄKNING AV I ETT ON-SYSTEM För ortonormerde bsetorer som betecnr = = = eller e e e gäller enlgt defntonen O.

Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR 5 Vetorprodt och rs oordnter är gn ett ON-ordntsstem. Mn n nänd fölnde smbols determnnt för tt berän. eller. Anmärnng: Istället = = = n mn nänd betecnng e e e. Dett är ett enelt beränngssätt om mn n berän determnnter. Mer om determnnter ommer senre rsen. Här fnns beränngsmetoder för determnnter ndr och trede ordnngen. En determnnt ndr ordnngen är ett tl som får enlgt fölnde: Eempel 4 4 6. 4 En determnnt trede ordnngen en rd eller en ollon är ett tl som får enlgt fölnde n berän genom tt tecl efter Uteclng efter först rden Uteclng efter en rd len som helst eller en olonn. Låt D. För tt berän determnnten n nänd en fölnde metoder:. Uteclng efter rd nmmer D A A A. Uteclng efter ollon nmmer

Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR 6 Vetorprodt D A A A I dess teclngr är A nderdetermnnten m p pltsen som får om tr bort rd nmmer och olonn nmmer från determnnten D. Tecenschem för. Eempel. Berän fölnde determnnten: Lösnng: V nänder och ämför tå metoder teclng efter rd och teclng efter olonn. Metod Uteclng efter rd. 6 5 Metod Uteclng efter olonn där hr tå -element. 6 5 Eempel. V n nänd onstående resltt för tt berän för tå etorer Låt och 5 rs oordnter är gn ett ON-ordntsstem. Berän. Lösnng: 4 5 5 5 Alltså = 4. Sr: 4 ========================================= SKALÄR TRIPPELPRODUKT Låt och r tre etorer. Slär trppelprodt defners som tlet och n beräns dret enlgt defntonen [först etorprodt och därefter ].

7 Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetorprodt C B Ett enelt sätt tt berän slär trppelprodten är beränng med hälp fälnde determnnt: Geometrs tllämpnngr: Låt och r tre etorer rmmet. Då gäller :. Den prllellepped som bestäms spänns pp och hr olmen V. etorer är ompln om och endst om bldr änstersstem om bldr högersstem om V V. 4. Om betecnr ortre ] [ då hr fölnde reltoner beroende på ordnngen melln etorern. ] [ = ] [ = ] [ = ] [ ] [ ] [ 5. Den prmd som bestäms spänns pp och hr C B

8 Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetorprodt olmen 6 V ============================================================ Uppgft. Berän etorprodten då 4 och b Lösnng: 86 4 6 8 4 4 4 4 b Anmärnng: V får smm resltt b om beränr fölnde determnnt: Uppgft. Berän ren den prllellogrm som spänns pp etorern och Lösnng: Prllellogrmmens re är A= Först -4 Här ren A= 9 9 4 6 Sr: Prllellogrmmens re är A= 9.e. Uppgft. Berän ren trngeln ABC då A= B=4 och C= 6. b Berän längden höden trngeln ABC som går från pnten C tll sdn AB. Lösnng: 4 AC AB

Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR 9 Vetorprodt AB AC 4 AB AC = ArenABC= AB AC b Först AB och därför AB 5 V hr redn beränt ren trngeln ren=. Eftersom ren n beräns med hälp formeln AB hc ren bsen * höden / ren hr h c AB 5 5 Sr: ren = e. b höden h c 5 Anmärnng: Vetorprodt är defnerd för etorer D rmmet. Någr problem D omndlr tll D genom tt lägg tll = som trede oordnt. Därefter n nänd formler som nlderr etorprodt. Uppgft 4. Berän ren trngeln PQR som lgger - plnet då P= Q= och R= 4. Lösnng: V nför trede oordnt = och beränr ren trngeln med hörnen pntern A= B= och R= 4. V hr AB AC AB AC och därför AB AC ArenABC= AB AC

Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetorprodt Uppgft 5. Vs tt ren den prllellogrm som spänns pp tådmensonell etorer och är l med A=. oordnter är ett ON sstem. Lösnng: V lägger tll trede oordnten = och öerför frågn tll ett elent problem D. V betecnr U och V och beränr etorprodten U V Lägg märe tll tt Därför blr ren prllellogrmmen A = U V Vd slle bess Uppgft 6. V betrtr tre pnter ett -pln P Q och R. Vs tt ren ren trngeln PQR är l med är l med A=. oordnter är ett ON sstem. Lösnng: Låt PQ och PR Enlgt föregående ppgft är ren den prllellogrm som spänns PQ och PR l med. Därmed blr ren trngeln PQR A= d slle ss. Aren trngeln PQR är l med en hl ren den prlellogrm som spänns och Uppgft 7. Berän olmen den prllellepped som spänns pp etorern = b = och c = 4. Lösnng: b c = 5 4 4

Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Volmen= b c = 5 =5 Sr: 5 e. Vetorprodt Uppgft 8. Anänd trppelprodten för tt s tt = b = och c = 68 är ompln etorer. b c 6 8 b och c är ompln etorer V.S.B. Uppgft 9. Låt och b r tå etorer rmmet. Berän c = c = 5b c = b b c om Lösnng. Sret är för ll tre fll eftersom b och c är ompln etorer. Uppgft. Bes b b b Lösnng: Enlgt prodterns defntoner hr för änsterledet VL: VL= b b = b sn b cos b sn cos trgonometrs ettn b HL Alltså b b b V.S.B. Uppgft. Låt och r tre etorer rmmet som stsferr 8. Vs tt och är ompln etorer. Tps: slärmltplcer reltonen med en etorern Lösnng: V slärmltplcerr 8 med och får 8 Eftersom = och hr ++= ds = som mplcerr tt och är ompln etorer V.S.B Slär trppelprodt defners som tlet och n beräns dret enlgt defntonen [först etorprodt och därefter ].

Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetorprodt Ett enelt sätt tt berän slär trppelprodten är beränngg med hälpp fälnde determnnt: Uppgft. Ett oordntsstem O är r defnert ett rm rät bloc med dmensoner 8m6m m enlgt blden nedn. Desstom gäller CG=m AF=6m A DE=m. Berän olmen prmden OGEF. Lösnng: Volmen prllelleppeden som spänns pp etorern OG OF 66 och OE 68 är V= 6 6 6 8 =. Volmen prmden OGEF är = =. 6 Sr: Volmen prmden OGEF m. Uppgft. Låt och r tre etorer rmmet. Bes formeln Lösnng:

Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetorprodt Vänsterledet: Först etorprodten enlgt formeln F Därför = * Högerledet: V teclr determnnten efter trede rden och får ** Från * och ** hr d slle bess.