SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1
DAGHEMMET SOLÅKER TUSENFOTINGARNA 2015 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1 Vår verksamhetsidé... sid 3 2 Beskrivning av inlärningsmiljön... sid 4 3 Fostringsgemenskapen... sid 5 4 Barnets individuella plan för småbarnsfostran... sid 6 5 Vård, fostran och undervisning... sid 7 6 Samarbete/nätverksbildning... sid 8 7 Utvärdering... sid 9 8 Uppföljning och dokumentering... sid 10 9 Förebyggandet av mobbning... sid 11 2
1 VÅR VERKSAMHETSIDÉ Vår viktigaste uppgift är att ge barnen en trygg vårdplats som de gärna kommer till. Genom att berömma och vid behov tillrättavisa barnen, strävar vi till att de ska trivas och känna sig trygga samt lära sej att ta hänsyn till andra. Vi är en liten enhet så vi har bra möjligheter att planera och göra upp vårt eget dagsprogram. Vi är inte så tidsbundna och försöker ha en lugn och hemlik miljö. Vi stöder barnens individualitet och ger dem möjlighet att vara sig själva. 3
2 BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ Vårt daghem är ett tvåvåningshus och vi har i år båda våningarna till vårt förfogande. Utrymmen består av ett sovrum/lekrum och en matsal/pysselrum samt ett kök. Vid behov finns det även möjlighet för några barn att leka i vår tambur där de får vara lite skilt från de andra barnen. I övre våningen har vi därtill två extra rum, som vi kan utnyttja för verksamheten. Barnen kan lämna sin lek eller sitt byggprojekt och fortsätta följande dag. Huset har ett eget kök och där tillverkas morgonmålet och delvis mellanmålet. Lunchen och råvaror till mellanmålet kommer från Lukkaris skolas storkök. Vi har en stor egen gård till vårt förfogande. I vår grupp arbetar en t.f. barnträdgårdslärare och två barnskötare. Dessutom har vi en lokalvårdare- och bespisningsarbetare. Gruppen på daghemmet är en 3-5-års grupp. Verksamheten planeras enligt barnens behov och ålder. Barnen får vid behov stöd och hjälp. Vi som fostrare strävar till att alla barn skall få känna sig omtyckta och jämlika. Dessutom strävar vi till att föräldrarna får känna sig trygga och veta att barnet har det bra på dagen. Huset har en säkerhetsplan, som vi uppdaterar varje år. 4
3 FOSTRINGSGEMENSKAPEN När ett barn börjar hos oss har det ofta redan erfarenhet av dagislivet. Om hemmet anser barnet vara i behov av en mjuklandning går det bra att ordna ett besök hit innan den egentliga dagistiden börjar. Önskvärt är att föräldrarna ger sig tid att diskutera och bekanta sej med personalen och daghemmet då barnet börjar. Det är bra om föräldrarna berättar om barnets eventuella speciella behov och vanor redan innan barnet börjar på dagis. Vid samma tillfälle har personalen möjlighet att berätta om vår verksamhet och rutiner. Vi håller ett föräldramöte varje höst och vid behov även på våren. Då berättar vi mera ingående om vår verksamhet, föräldrarna får svar på sina frågor och kan berätta om sina önskemål och alla har en möjlighet att lära känna varandra. Vi håller både jul- och vårfest dit föräldrar och syskon är välkomna. Barnen uppträder med ett litet program. Vi uppmärksammar även morsdagen och farsdagen, och då får barnen bjuda in sina föräldrar på ett gemensamt morgonmål. På hösten ordnar vi på Solåker öppet hus en hel dag. Då kan barnen bjuda in far- och morföräldrar, gudföräldrar, mostrar, fastrar, farbröder, kusiner etc. Det här är en bra möjlighet för barnets andra viktiga vuxna att få bekanta sig med daghemmet, på julfesten har vi inte möjlighet att bjuda in andra än barnens föräldrar och syskon. 5
4 BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Alla barn har sin egen individuella plan som vi tillsammans med föräldrarna uppdaterar under varje utvecklingssamtal. Familjen för samtalet med barnets egenvårdare. Under diskussionen kommer vi överens om våra gemensamma mål och åtgärder, allting antecknas i barnets individuella plan. 6
5 VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING I vår verksamhet har vi dagligen ha gemensamma stunder när vi sjunger, läser sagor, leker roliga lekar eller diskuterar olika händelser. Vårt mål är att ha gymnastik en gång per vecka. Det inkluderar även skidning och skrinning. Vi har möjlighet att använda Nickby daghems sal för innegymnastik. Sandplanen som ligger intill daghemmet använder vi för bl.a. ledda lekar året om. En dag i veckan har vi pysseldag och då skapar vi saker enligt teman och årstiderna. I vår klubbverksamhet sysslar vi med olika åldersenliga uppgifter. Sibbo kommuns småbarnsverksamhet har varje år bindande mål för småbarnsfostran. Årets bindande mål gäller stödandet av den språkliga verksamheten och mera lek-och rörelse. Våra bindande mål 2014 1. En sång om dagen 2. Matbordsdiskussioner - varje barn deltar och får uppmärksamhet 3. Minst en saga per dag 4. Utelekarna till heders! En vuxenledd lek om dagen På hösten och våren har vi Skogsmulle-verksamhet en dag i veckan under en 6-8 veckors period. Vi går till skogen och talar om naturen och djuren. Vi ger även barnen tid att leka fritt. Barnen har med sig egna ryggsäckar med ett sittunderlag och något smått att äta och dricka. En gång i veckan går halva gruppen till biblioteket på en sagostund. Den andra gruppen har smågruppsverksamhet. En personal från bibliotekets sida läser böcker för barnen och efter varje gång får barnen ett klistermärke i sitt sagopass. Sagostunden är väldigt omtyckt av barnen. Samtidigt lånar vi böcker som vi läser på dagis. Vi bekantar oss också med olika kulturer och har samarbete med församlingen. Vi deltar i traditionella kyrkliga tillställningar, t.ex. påsk- och julkyrkan. 7
6 SAMARBETE/NÄTVERKSBILDNING Våra samarbetspartners är bl.a talterapeuter, ergoterapeuter, Folkhälsan, familjearbetare, församlingen, biblioteket och barngruppen i övrevåningen. Vi samarbetar även med andra daghem. Med rådgivningen har vi samarbete då barnet går till 5-års granskning. Vi fyller i en blankett som även rådgivningspersonalen sen fyller i. Föräldrarna returnerar den till daghemmet och med föräldrarnas tillstånd kan vi vid behov kontakta rådgivningen på nytt. Sibbo kommun har en ambulerande specialbarnträdgårdslärare som besöker oss och stöder och hjälper vid behov. På vårterminen har vi samarbete med förskolorna, gällande barnen som börjar där inkommande höst. Om våra barn har syskon på andra daghem kan vi ibland hälsa på i andra grupper, t.ex. Trollebo eller Lillbonden. 8
7 UTVÄRDERING Vi vuxna har varje vecka ett teampalaver där vi sitter tillsammans och diskuterar barnen, utvärderar och planerar verksamheten. Vår förman håller ett gemensamt palaver för alla våra enheter då och då, med någon pedagogisk fråga som grund, som vi diskuterar. Informations palaver har vi varannan torsdag med aktuell information. En gång per år har personalen utvecklingssamtal med sin förman. Vi utvärderar verksamheten och personliga mål, åtgärder och vårdarens egen personliga utveckling och eventuella skolningsbehov eller önskemål. En gång/ år har vi en utvecklings- och planeringdag. Vi utvärderar vår verksamhet och planerar inför kommande termin. Kommunen gör varannan vår en TAK-förfrågan, där föräldrarna får utvärdera dagvården. 9
8 UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTERING Barnens konstverk skickas hem med jämna mellanrum. Uppgifterna samlas på daghemmet och barnen får hem dem på våren. I slutet av varje månad skickar vi hem ett månadsbrev där vi skriver om vad som skall hända den inkommande månaden. På anslagstavlan i tamburen har vi vårt veckoprogram, en matsedel samt andra viktiga uppgifter till påseende. På ytterdörren finns även annan aktuell information för föräldrarna. 10
9 FÖREBYGGANDET AV MOBBNING Med barn i daghemsålder, är det inte alltid direkt frågan om mobbning. Men ser vi tecken på negativt beteénde mot någon, har vi möjligheter att ingripa i ett tidigt skede. Det är inte alltid planerat att man lämnar någon utanför leken, eller stör på någon på annat sätt. Men vi uppmuntrar barnen att ta hänsyn till varandra. Barnen tränar sin sociala förmåga på många olika sätt. Den vuxna finns till för att stöda rätta sätt att lösa problem, som alltid kan uppstå och förhindra sådant beteénde, som inte är acceptabelt. Vi följer med barnens lekar och växelverkan med de andra barnen. En vuxen reder ut orsaken om något barn ofta lämnas utanför leken. Då går en vuxen med i leken och med sitt exempel visar lösningar hur man kan gå vidare. I daghemmet är det 0-tolerans för våld. Då ingriper en vuxen och pratar med barnen. Ledsen och arg får man vara men aldrig skada den andra. Genomgående skapar vi också tolerans för olikheter. Diskuterar olikheter med barnen. Ett bra hjälpmedel är böcker, som handlar om olikheter av olika slag. Just nu är en bra bok Snick och Snack... Barn som tenderar att reagera aggressivt, gillar böcker som har samma tema. De ger neutrala exempel på hur svåra situationer kan lösas. 11