SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Relevanta dokument
PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

1. Enhetens verksamhets idé

NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

ARBETSPLAN. Fritidshemmet Humlan

Plan för småbarnsfostran

SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA. Målsättning och värdegrund

DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Arbetsplan för Pjukala förskola

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

DAGHEMMET FYRKLÖVERN. Arbetsplan för förskolan

Arbetsplan för Lemlands grundskolas fritidshem

Plan för småbarnsfostran inom familjedagvården

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Planen för småbarnsfostran

Överby daghems. arbetsplan

Verksamhetsplan

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

ÖVERBY DAGHEM ARBETSPLAN

Villekulla daghems plan för småbarnsfostran

Läsår Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Arbetsplan för Pjukala förskola

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan. Södersunda Fritidshem

Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f

Arbetsplan för förskolegruppen Blåbär

DAGHEMMET STRANDBODENS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Orange Centrals Förskola

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN på daghemmet Lyan

INGÅ FÖRSAMLING. Morgon- och eftermiddagsverksamhet

2015 ARBETSPLAN & MÅL

MÅNEN Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018

Forsby daghems plan för småbarnsfostran

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

HOUTSKÄR FÖRSKOLAS ARBETSPLAN FÖRSKOLANS ARBETSTIDER MÅL OCH ARBETSSÄTT FÖR VERKSAMHETEN

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Förskolan har arbetsåret , 2 stycken elever och en förskolelärare. Förskolan arbetar i en integrerad grupp med 4-5 åringar på daghemmet.

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Landsängens Daghem Plan för småbarnsfostran Uppdaterad 2013

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Pjukala förskola Arbetsplan

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET SOCKENSTUGAN

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I SEDMIGRADSKY SMÅBARNSSKOLA I

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Överby daghems arbetsplan

Arbetsplan för förskolegruppen Blåbär

2014 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen. Tina Laiho Grönkullavägen 160, Box

2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

GFDH Björkens plan för småbarnsfostran

3. Ordnande och förverkligande av förskoleundervisningen

Daghem / förskola Kyrkbackens förskola

Måsens meddelande. Borgå naturskolas nyhetsbrev till personalen inom småbarnsfostran. vårterminen 2017 *****

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan Älvbackens förskola

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Examensarbete VT Börja på förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan har arbetsåret , 6 stycken elever och en förskollärare. I gruppen arbetar även en närvårdre som en extra vuxen.

Risgrynets Verksamhetsplan 2017/2018

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

NICKBY DAGHEMS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

IGELKOTTENS Arbetsplan

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1

DAGHEMMET SOLÅKER TUSENFOTINGARNA 2015 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1 Vår verksamhetsidé... sid 3 2 Beskrivning av inlärningsmiljön... sid 4 3 Fostringsgemenskapen... sid 5 4 Barnets individuella plan för småbarnsfostran... sid 6 5 Vård, fostran och undervisning... sid 7 6 Samarbete/nätverksbildning... sid 8 7 Utvärdering... sid 9 8 Uppföljning och dokumentering... sid 10 9 Förebyggandet av mobbning... sid 11 2

1 VÅR VERKSAMHETSIDÉ Vår viktigaste uppgift är att ge barnen en trygg vårdplats som de gärna kommer till. Genom att berömma och vid behov tillrättavisa barnen, strävar vi till att de ska trivas och känna sig trygga samt lära sej att ta hänsyn till andra. Vi är en liten enhet så vi har bra möjligheter att planera och göra upp vårt eget dagsprogram. Vi är inte så tidsbundna och försöker ha en lugn och hemlik miljö. Vi stöder barnens individualitet och ger dem möjlighet att vara sig själva. 3

2 BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ Vårt daghem är ett tvåvåningshus och vi har i år båda våningarna till vårt förfogande. Utrymmen består av ett sovrum/lekrum och en matsal/pysselrum samt ett kök. Vid behov finns det även möjlighet för några barn att leka i vår tambur där de får vara lite skilt från de andra barnen. I övre våningen har vi därtill två extra rum, som vi kan utnyttja för verksamheten. Barnen kan lämna sin lek eller sitt byggprojekt och fortsätta följande dag. Huset har ett eget kök och där tillverkas morgonmålet och delvis mellanmålet. Lunchen och råvaror till mellanmålet kommer från Lukkaris skolas storkök. Vi har en stor egen gård till vårt förfogande. I vår grupp arbetar en t.f. barnträdgårdslärare och två barnskötare. Dessutom har vi en lokalvårdare- och bespisningsarbetare. Gruppen på daghemmet är en 3-5-års grupp. Verksamheten planeras enligt barnens behov och ålder. Barnen får vid behov stöd och hjälp. Vi som fostrare strävar till att alla barn skall få känna sig omtyckta och jämlika. Dessutom strävar vi till att föräldrarna får känna sig trygga och veta att barnet har det bra på dagen. Huset har en säkerhetsplan, som vi uppdaterar varje år. 4

3 FOSTRINGSGEMENSKAPEN När ett barn börjar hos oss har det ofta redan erfarenhet av dagislivet. Om hemmet anser barnet vara i behov av en mjuklandning går det bra att ordna ett besök hit innan den egentliga dagistiden börjar. Önskvärt är att föräldrarna ger sig tid att diskutera och bekanta sej med personalen och daghemmet då barnet börjar. Det är bra om föräldrarna berättar om barnets eventuella speciella behov och vanor redan innan barnet börjar på dagis. Vid samma tillfälle har personalen möjlighet att berätta om vår verksamhet och rutiner. Vi håller ett föräldramöte varje höst och vid behov även på våren. Då berättar vi mera ingående om vår verksamhet, föräldrarna får svar på sina frågor och kan berätta om sina önskemål och alla har en möjlighet att lära känna varandra. Vi håller både jul- och vårfest dit föräldrar och syskon är välkomna. Barnen uppträder med ett litet program. Vi uppmärksammar även morsdagen och farsdagen, och då får barnen bjuda in sina föräldrar på ett gemensamt morgonmål. På hösten ordnar vi på Solåker öppet hus en hel dag. Då kan barnen bjuda in far- och morföräldrar, gudföräldrar, mostrar, fastrar, farbröder, kusiner etc. Det här är en bra möjlighet för barnets andra viktiga vuxna att få bekanta sig med daghemmet, på julfesten har vi inte möjlighet att bjuda in andra än barnens föräldrar och syskon. 5

4 BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Alla barn har sin egen individuella plan som vi tillsammans med föräldrarna uppdaterar under varje utvecklingssamtal. Familjen för samtalet med barnets egenvårdare. Under diskussionen kommer vi överens om våra gemensamma mål och åtgärder, allting antecknas i barnets individuella plan. 6

5 VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING I vår verksamhet har vi dagligen ha gemensamma stunder när vi sjunger, läser sagor, leker roliga lekar eller diskuterar olika händelser. Vårt mål är att ha gymnastik en gång per vecka. Det inkluderar även skidning och skrinning. Vi har möjlighet att använda Nickby daghems sal för innegymnastik. Sandplanen som ligger intill daghemmet använder vi för bl.a. ledda lekar året om. En dag i veckan har vi pysseldag och då skapar vi saker enligt teman och årstiderna. I vår klubbverksamhet sysslar vi med olika åldersenliga uppgifter. Sibbo kommuns småbarnsverksamhet har varje år bindande mål för småbarnsfostran. Årets bindande mål gäller stödandet av den språkliga verksamheten och mera lek-och rörelse. Våra bindande mål 2014 1. En sång om dagen 2. Matbordsdiskussioner - varje barn deltar och får uppmärksamhet 3. Minst en saga per dag 4. Utelekarna till heders! En vuxenledd lek om dagen På hösten och våren har vi Skogsmulle-verksamhet en dag i veckan under en 6-8 veckors period. Vi går till skogen och talar om naturen och djuren. Vi ger även barnen tid att leka fritt. Barnen har med sig egna ryggsäckar med ett sittunderlag och något smått att äta och dricka. En gång i veckan går halva gruppen till biblioteket på en sagostund. Den andra gruppen har smågruppsverksamhet. En personal från bibliotekets sida läser böcker för barnen och efter varje gång får barnen ett klistermärke i sitt sagopass. Sagostunden är väldigt omtyckt av barnen. Samtidigt lånar vi böcker som vi läser på dagis. Vi bekantar oss också med olika kulturer och har samarbete med församlingen. Vi deltar i traditionella kyrkliga tillställningar, t.ex. påsk- och julkyrkan. 7

6 SAMARBETE/NÄTVERKSBILDNING Våra samarbetspartners är bl.a talterapeuter, ergoterapeuter, Folkhälsan, familjearbetare, församlingen, biblioteket och barngruppen i övrevåningen. Vi samarbetar även med andra daghem. Med rådgivningen har vi samarbete då barnet går till 5-års granskning. Vi fyller i en blankett som även rådgivningspersonalen sen fyller i. Föräldrarna returnerar den till daghemmet och med föräldrarnas tillstånd kan vi vid behov kontakta rådgivningen på nytt. Sibbo kommun har en ambulerande specialbarnträdgårdslärare som besöker oss och stöder och hjälper vid behov. På vårterminen har vi samarbete med förskolorna, gällande barnen som börjar där inkommande höst. Om våra barn har syskon på andra daghem kan vi ibland hälsa på i andra grupper, t.ex. Trollebo eller Lillbonden. 8

7 UTVÄRDERING Vi vuxna har varje vecka ett teampalaver där vi sitter tillsammans och diskuterar barnen, utvärderar och planerar verksamheten. Vår förman håller ett gemensamt palaver för alla våra enheter då och då, med någon pedagogisk fråga som grund, som vi diskuterar. Informations palaver har vi varannan torsdag med aktuell information. En gång per år har personalen utvecklingssamtal med sin förman. Vi utvärderar verksamheten och personliga mål, åtgärder och vårdarens egen personliga utveckling och eventuella skolningsbehov eller önskemål. En gång/ år har vi en utvecklings- och planeringdag. Vi utvärderar vår verksamhet och planerar inför kommande termin. Kommunen gör varannan vår en TAK-förfrågan, där föräldrarna får utvärdera dagvården. 9

8 UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTERING Barnens konstverk skickas hem med jämna mellanrum. Uppgifterna samlas på daghemmet och barnen får hem dem på våren. I slutet av varje månad skickar vi hem ett månadsbrev där vi skriver om vad som skall hända den inkommande månaden. På anslagstavlan i tamburen har vi vårt veckoprogram, en matsedel samt andra viktiga uppgifter till påseende. På ytterdörren finns även annan aktuell information för föräldrarna. 10

9 FÖREBYGGANDET AV MOBBNING Med barn i daghemsålder, är det inte alltid direkt frågan om mobbning. Men ser vi tecken på negativt beteénde mot någon, har vi möjligheter att ingripa i ett tidigt skede. Det är inte alltid planerat att man lämnar någon utanför leken, eller stör på någon på annat sätt. Men vi uppmuntrar barnen att ta hänsyn till varandra. Barnen tränar sin sociala förmåga på många olika sätt. Den vuxna finns till för att stöda rätta sätt att lösa problem, som alltid kan uppstå och förhindra sådant beteénde, som inte är acceptabelt. Vi följer med barnens lekar och växelverkan med de andra barnen. En vuxen reder ut orsaken om något barn ofta lämnas utanför leken. Då går en vuxen med i leken och med sitt exempel visar lösningar hur man kan gå vidare. I daghemmet är det 0-tolerans för våld. Då ingriper en vuxen och pratar med barnen. Ledsen och arg får man vara men aldrig skada den andra. Genomgående skapar vi också tolerans för olikheter. Diskuterar olikheter med barnen. Ett bra hjälpmedel är böcker, som handlar om olikheter av olika slag. Just nu är en bra bok Snick och Snack... Barn som tenderar att reagera aggressivt, gillar böcker som har samma tema. De ger neutrala exempel på hur svåra situationer kan lösas. 11