KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS



Relevanta dokument
UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.


Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

24 Integraler av masstyp

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

9. Bestämda integraler

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

14. MINSTAKVADRATMETODEN

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med r

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

går genom AX + B = C,

============================================================ ============================================================

Steg och impuls. ρ(x) dx. m =

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

1.1 Sfäriska koordinater

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning innebär approximation. Kurvanpassning jfr lab

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

13 Generaliserade dubbelintegraler

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

2. Optimering Linjär programmering

Föreläsning 7: Trigonometri

=============================================== Plan: Låt vara planet genom punkten )

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

definitioner och begrepp

SF1625 Envariabelanalys

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Exponentiella förändringar

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Finaltävling den 20 november 2010

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

SF1625 Envariabelanalys

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Facit - Tänk och Räkna 4a

10. Tillämpningar av integraler

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?

Sfärisk trigonometri

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Introduktion till Laplacetransformen

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Mekanik. Fysik 4, Rörelselagarna. En kropps rörelse. Grafer. Likformig rörelse. Herman Norrgrann Sir Isaac Newton, Likformig rörelse

Matris invers, invers linjär transformation.

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Omtentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Fredag 12/

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Antal uppgifter: Datum:

V Ä G E N T I L L V A T T E N w w w. a v a n t i s y s t e m. s e

Programmeringsguide ipfg 1.6

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Grundläggande matematisk statistik

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Transkript:

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR KOORDINATVEKTORER ASYTESMATRIS yemri Koordiner för en vekor i en given Om (vv vv vv nn ) är en för vekorrumme ( eller underrumme) V då gäller följnde: Vrje vekor i rumme V kn kriv på ek e ä om en linjär kominion v vv vv vv nn vv vv nn vv nn Vi kn ockå äg hel vekorrumme V pänn upp v vekorern om vi kriver V (vv vv vv nn ) Tl nn kll : koordiner i en och kll koordinvekor i en n Vi kriver [ n Egenkper för koordinvekorer: Följnde egenkper följer direk från definiionen v en koordinvekor: [ u v [ u [ v [ λ v λ[ v [ λ v λ v λ v λn[ n n n [ v Eempel Lå V vr rumme R med ndrden S ( i j k ) eäm koordiner för vekorn där ) i j 5k ) i c) j c) k Svr: ) [ S ) [ S c) [ S d) [ S 5 Anmärkning: När vi hr koordiner i ndrden rukr vi idenifier vekor och vi kriver på enkel ä e och illhörnde koordinvekor [ S Sid v

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR yemri 5 men om vi hr vå ( eller fler) er i mm uppgif måe vi nge (eeckn) vilken illhör en given koordinvekor Eempel Lå Vpn( ) och i) Vi ( ) är en ill underrumme V ii) Vi vekorn ligger i underrumme V och eäm koordinvekorn för i den ny en Löning: i) Vekorern v och v är linjär oeroende eferom ekvionen y hr end den rivil löningen Därmed ildr v och v en ill pnne Vpn( v v ) ii) Vekorn ligger i pnne Vpn( v v ) om och end om är en linjär kominion v v och v dv om följnde ekvionen v v hr (min) en löning Från hr vi om gör och Eempel Lå 4 vr en vekor i rumme R given i ndrden S ) ( j i Vi inför en ny ) ( v v med v och v Sid v

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR yemri ) eäm koordinvekorn för i den ny en ( v v ) ) eäm koordinvekorn för v i den ny en c) eäm koordinvekorn för v i den ny en Anmärkning: Eferom vi hr vå er uppgifen ndrd en S och en ny kunde vi kriv koordinvekorern på e mer preci ä 4 [ S [ v S [ v S men om g när de hndlr om ndrd en rukr vi undvik eeckn en Löning: ) Vi löer ekvionen dv 4 v v 4 y() Meod Vi kn lö yem med e Gumeoden vi får koordiner och Därmed hr vi koordinvekorn i en [ ) Vekorn v hr koordiner och i en ( v v ) eferom v v v llå [ v c) Vekorn v hr koordiner och i en ( v v ) eferom v v v llå [ v Vi vir en meod ill (meod ) för eämning v den ny koordinvekorn De känn onödig komplicer å enkel prolem men meoden nvänd i mång olik vårre prolem med ye Meod Vi kn kriv yeme (y) på mriformen och nvänd invermri för eämm den ny koordinvekorn Från (y ) Sid v

4 Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR yemri 4 (*) Vi eecknr yeme koefficien mri med P Från 4 (*) hr vi ( med hjälp v invermrien) [ [ P 4 Allå [ Svr ) [ ) [ v [ v Mrien P i ovnående eempel kll ASYTESMATRIS Lägg märke ill kolonner i yemrien är koordinvekorer (i ndrden ) för de ny vekorer kolonn är och kolonn är I ovnående eempel hr vi 4 P eller [ [ S P Med ndr ord vi muliplicerr koordinvekorn i den ny en och får koordinvekorn i den gml en S Därför kll S ASYTESMATRISEN från ill S och eeckn (i mång öcker men ine i ll) P S P ASYTESMATRIS Lå ) ( n vr en i e vekorrum ( eller underrum) V Lå ) ( n vr en nnn i mm rum Sid 4 v

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR 5 yemri An en vekor hr koordinvekorn [ hr koordinvekorn [ y i en yn Vilke mnd råder då melln [ och [? n i en och mm vekor Vi hr [ [ y y y n n (enlig egenkper för koordinvekorer) y [ y[ yn[ n (om kn kriv på mriform) y [[ [ [ n y n [[ [ [ n [ Allå [ P[ y eller P n y n där mrien P [[ [ [ n är e mnd melln koordiner för mm vekor i vå olik er och Mrien P [[ [ [ n kll yemrien från -koordiner ill - koordiner (eller korre yemrien från ill ) Mn kn vi en yemri är llid INVERTERAR Från ovnående följer vi eämmer en yemri från en ill en på följnde ä: För eämmer vi koordinvekorer för n och därefer kriver dem om kolonner i en mri P Mrien P är då yemri från ill Då gäller [ P[ (*) (P omvndlr -koordine ill -koordiner om vi kn korre eeckn P P ) P Från (* hr vi [ [ ( dv P - omvndlr -koordine ill -koordiner llå P P - ) Därför P ( P ) - Sid 5 v

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR 6 yemri Om vi e hr e redimenionell vekorrum/underrum V och med vå er ( ) och ( ) för eämm ye mri PP urycker vi i en ( ) Lå p p p q q q r r r (***) då är koordinvekorern p [ p p p och P p p [ q q q q q q r r r [ r r r Eempel 4 Lå ( ) och ( ) vr vå er i e -dimenionel vekorrum Lå vidre ) eäm yemri från ill ) eäm yemri från ill c) eäm [ om [ d) eäm [ v om [ v 5 Löning: Vekorn koordinvekorn ( i en) är m koordinvekorn för är Därmed är P yemri från ill ( om vi eecknr S ) Sid 6 v

7 Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR yemri Svr ) P ) P P - c) [ [ [ P d) [ [ P 4 5 Eempel 5 Lå V vr underrumme ill R om eår v ll vekorer ådn koordiner ifierr ekvionen ) Vi V pn( ) och ) ( där ildr en i V ) Vi ) ( där är ockå en i V c) eäm yemrien från ill Löning: ) Vi underöker vilk vekorer ifierr ekvionen Allå en lednde vrieln och vå fri Därmed och underrumme V eår v oändlig mång vekorer v följnde yp: där vrierr fri Med ndr ord Sid 7 v

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR 8 yemri Vpn( ) ( och därmed e underrum med dimenionen ) Eferom är oeroende ( konroller jälv) vekorer om pänner upp V ildr de en för V ) Vekorern och ligger ockå i V eferom der koordiner ifierr ekvionen Deuom är linjär oeroende ( konroller jälv) Vi hr oeroende vekorer i e - dim rum V; därför ildr vekorern en i V c) För eämm yemrien från ill eräknr vi koordin vekorer för ( i en ) För löer vi ekvionen y dv y och får och y Vi hr få koordinvekorn för [ ( de är kolonn i mrien P) På mm ä eämmer vi [ ( de är kolonn i mrien P) Därmed P Svr c) P Eempel 6 Sid 8 v

9 Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR yemri Lå ) ( och ) ( vr vå er i e -dim vekorrum V eäm yemriern ) P från ill och ) P från ill om vi hr följnde relioner melln vekorern (y ) Löning ) För eämm yemriern P från ill löer vi u vekorern ur yeme (y ) och får: Därmed P ) För eämm yemriern P från ill löer vi u vekorern ur yeme (y ) och får: Därmed P ( Alerniv kunde vi eräkn P (P ) - men mer eräkning kräv för ä) ye nvänd of för få en enklre ekvion för en kurv i y-plne eller en y i D-rumme peciell vid underökning v ndrgrdkurvor och yor Eempel 6 En kurv hr i y-plne (med ndrden) hr ekvionen 6 y y Sid 9 v

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR yemri ) eäm kurvn ekvion i de ny koordinyeme med en om ild v vekorern [ [ ) Ri kurvn Löning: yemrien från den ny en ( ) ill ndrden är P S P eeckn de ny koordiner med u och v Smnde melln gml och ny koordiner u u är P dv y v eller y v u v (*) y u v Vi uiuerr (*) i kurvn ekvion y y 6 och får ( u v) ( u v)( u v) ( u v) 6 ( förenkl) u v 6 om är en ellip i uv-koordinyeme Vi uiuerr v i ekvionen u v 6 och får kärningpunker med u-eln Elipen kär u-eln i punkern u ± ± 4 v och v-eln i punkern u v ± 6 ± 45 (uiuer u i u v 6 ) Noer längdenhe i de ny uv-yeme eäm v ny vekorern [ [ Grfen ill y y 6 i y-plne dv ill u v 6 i uv-plne: Eempel 7 En kurv hr i y-plne (med ndrden) hr ekvionen y y y ) eäm kurvn ekvion i de ny koordinyeme med en om ild v vekorern [ [ ) Ri kurvn Sid v

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR yemri Svr: u ) Suiuionen y v eller u v y u v (*) leder ill ekvionen 4u v eller v u ) Grfen ill y y y i y-plne dv ill v u i uv-plne: Sid v