Verksamhetsberättelser och måluppfyllelser 2011

Transkript

1 Verksamhetsberättelser och måluppfyllelser 2011 Bilaga till årsredovisningen 2011 Dnr LDXX Landstingsfullmäktige 2012-xx-xx

2

3 Innehåll Verksamhetsberättelser: Hälso- och sjukvården...4 Måluppfyllelse Hälso- och sjukvården Central förvaltning...18 Finansförvaltningen...21 Fastighetsförvaltningen...22 Landstingsservice...26 Måluppfyllelse Landstingsservice Kostsamverkan Mora...35 Kultur- och bildningsförvaltningen...37 Måluppfyllelse Kultur- och bildningsförvaltningen Tandvårdsförvaltningen...46 Måluppfyllelse Tandvårdsförvaltningen Beställarenhet för tandvård...54 Patientnämnden...56 Revisorerna och tjänstemannabiträde...58

4 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Sammanfattning, viktiga händelser under året Ledningsorganisation Sedan 2010, i samband med att landstinget fick ny politisk ledning och ny tjänstemanna ledning har landstinget en ny ledningsorganisation, innefattande såväl hälso- och sjukvårdens inre organisation som hälso- och sjukvårdens administrativa stödfunktion. Den övergripande ledningsorganisationen bygger på några grundbultar : Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårds förvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälso- och sjukvården. Bärande motiv för en gemensam hälso- och sjukvårdsorganisation är att betona hälso- och sjukvårdens helhets uppgift, underlätta en samordnad ledning och styrning, samt ge goda förutsättningar för verksamhetssamarbete, med fokus på vårdkedjor och patientperspektiv. Hälso- och sjukvårdens inre organisation karaktäriseras av en platt ledningsstruktur, d.v.s. inga delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Under året har genomförts en varsam översyn av antalet basenheter och verksamhetschefsområden, innebärande en mindre heterogen ledningsstruktur och en minskning av antalet verksamhetschefer från ca 80 till ca 60. Under vintern planerades och genomfördes en ny och samlad administrativ stödfunktion. Den nya administrativa stödorganisationen innehåller verksamheter som indelas i sex större enheter; administrativ enhet, ekonomienhet, personalenhet, hälso- och sjukvårds enhet, medicinsk enhet och MIT-enhet. Den nya organisationen har som en huvuduppgift att utgöra administrativ stödfunktion gentemot hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans , med fokus på hälso- och sjukvården, har under året utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Åtgärdsplanernas utmärkande karaktäristika och effekter kommenteras vidare i några punkter: Sammantaget mest omfattande och genomgripande åtgärdspaket i modern tid, med mångfasetterat innehåll, bl.a. innefattande osthyvelreduktion av personalkostnader, förändringar av sjukvårdsutbud, förstärkta patientavgifter, samt riktlinjer och regelverk inom personalområdet. Tung och turbulent planerings- och genomförandeprocess, men sammantaget mycket framgångsrikt genomförande och resultat, om än delvis tidsförskjutning och delvis partiell effekt. Välfungerande samspel mellan politisk ledning, förvaltningsledning, verksamhetschefer, första linjens chefer och enskilda medarbetare. Mycket låg kostnadsutveckling (knappt 1 %), såväl i nationell jämförelse som jämförelse över tid. Bibehållen, och i vissa fall högre, produktion, inom såväl akut som planerad verksamhet. Vårdgaranti och väntesituation Hälso- och sjukvården har under 2011 fortsatt fokuserat på den utvidgade nationella vårdgarantin och aktiviteter för att uppnå och behålla en god väntesituation. Primärvård Karin Stikå-Mjöberg förvaltningschef Hälso- och sjukvård Primärvårdens vårdgarantidelar har en mycket hög uppfyllelse, såväl avseende telefon tillgänglighet (kontakt dag 0) som avseende läkarbesök inom en vecka. Första besök inom specialiserad sjukvård Under året förbättrades vårdgarantiuppfyllelsen påtagligt, från 76 % till 86 %. Denna positiva utveckling innebär på motsvarande sätt att kömiljardnivån förbättrats, från 58 % till 70 %. Vid årets slut har 11 av 13 specialiteter en mycket hög (mer än 90 %) vårdgarantiuppfyllelse. Den främsta orsaken till den positiva utvecklingen är systematiska och långsiktiga vårdgaranti åtgärder, med bl.a. internt processarbete för att förbättra vårdflöden och produktivitet, viss förstärkning inom ramen för ordinarie verksamhet, kvälls- och helg verksamhet med egen personal, samt externa vårdköp. 4 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

5 Operation/behandling inom specialiserad sjukvård Situationen för operation/behandling är i stora drag parallell med situationen för nybesök, med ett liknande tidsförlopp och liknande vårdgarantiaktiviteter. Under året har vårdgarantiuppfyllelsen förbättrats, från 70 % till 77 %. Denna positiva utveckling innebär på motsvarande sätt att kömiljardnivån förbättrats, från 48 % till 60 %. Verksamhetsplan Inför 2011 utarbetades en verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdförvaltningen, med sammanfattningsvis följande innehåll: Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet Landstingsdirektörens ledord. Ett antal citat från Landstingsplan , sammanställda under rubriken Vårt uppdrag från politiken Ett styrkort, med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fyra perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare och Ekonomi. En systematisk uppföljning har genomförts avseende styrkortets mått, med bl.a. följande noteringar: Patientenkätresultat vid eller över riksgenomsnitt avseende olika valörer av patientnöjdhet, bl.a. bemötande, information och delaktighet. Patientenkätresultat avseende frågor och råd om levnadsvanor visar signifikant förbättring. Förbättrad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Klart minskad antibiotikaförskrivning. Klart ökat antal mammografiundersökningar, vilket påtagligt påverkar screeningandel inom berörda åldersgrupper. Framtiden Under det kommande året 2012 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt genomförande av en samlad och välfungerande hälso- och sjukvård i ett helhets perspektiv, med samordnad ledning och styrning, samt utvecklat och friktionsfritt verksamhetssamarbete. Planering och genomförande av åtgärdsplaner för ekonom i balans, med fokus på genomförande av åtgärdsplan III, samt planering och genomförande av en kompletterande åtgärdsplan IV. Under kommer att införas ett nytt och gemensamt vårdinformationssystem, vilket innebär en betydande värdepotential ur verksamhetsperspektiv, om än temporärt ekonomiskt och personellt påtagligt resurskrävande. Under 2011 inleddes och med fortsättning under 2012 utarbetande av en långsiktig framtidsplan, med tidsperspektiv 2015 och 2025, som ett viktigt grundarbete inför planering av sjukvårdens framtida innehåll och utbud. Måluppfyllelse Nedan framgår en sammanfattande uppföljning av Hälso- och sjukvårdens strategiska mål En samlad måluppföljning framgår enligt separat bilaga. Nöjd befolkning och Nöjda patienter Den nationella patientenkäten visar att Dalarnas resultat totalt sett ligger på riksgenomsnittet, vissa vårdcentraler och kliniker har omdömen som ligger över riksgenomsnittet. God och jämlik hälso- och sjukvård Via patientenkäten följer vi antalet patienter som anser sig fått råd, eller blivit tillfråga om levnadsvanor. Resultaten indikerar att vi är på väg i rätt riktning och förberedda på arbetet som följer av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Andelen personer som sökt vårdcentral och som fått frågan om rökning är 75%, av dessa röker 6% Andelen rökare som är under 30 år har de senaste tre åren varit ca 13-14%(mot ca 8% åren )Falun ligger 2011 på 16%(högst i länet) mot Västerbeslagen 12%(lägst i länet) Vidare analyser kommer att göras utifrån resultaten från primärvårdens kvalitetsbokslut Effektiv hälso- och sjukvård Säker vård Under 2011 har stora ansträngningar gjort för att minska antibiotikaförskrivning och för att uppnå STRAMA: s mål. Arbetet har gett gott resultat. Dalarnas var ett av tre landsting som på nationell nivå uppnådde måluppfyllelsen för Målvärdet för vårdrelaterade infektioner är max 5% och mycket viktigt att fortsätta sträva mot. Störst påverkan på resultatet har basala hygienrutiner och klädregler. Där finns fortfarande ett stort förbättringsområde. Nästa mätning sker under våren Rehabiliteringsgarantin Totalt har 1800 personer genomgått insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin i primärvården.505 av dessa är män och 1295 är kvinnor. Av de 1800 har 318 personer har genomgått multimodal rehabilitering och 1482 personer har genomgått behandling med KBT I specialistvården har 52 personer genomgått multimodal rehabilitering Antalet insatser har höjts med knappt 4% från 2012 Kunskapsbaserad vård Särskild analysgrupp har tillsatts för arbetet med vidare analys av landstingets resultat av öppna jämförelser. Förbättringsområden har identifierats och arbete med förbättringar av resultaten har påbörjats bl.a. inom Årsredovisning Bilaga förvaltningar 5

6 Diabetesvården. Sjukdomsförebyggande insatser Mammografin kallade under 2011 ca kvinnor till hälsoundersökning, jämför med föregående år då verksamheten digitaliserades och omorganiserades. Mammografin har under året jobbat för att komma ikapp För att lösa uppdraget måste ca kvinnor/ år (40-74 år) kallas till hälsokontroll. Ekonomi i balans Följsamhet till läkemedelsrekommendationer Ingen basenhet når upp till 80% följsamhet till samtliga mått (Se styrkortet) Take Care- införandet kan medföra förbättringar i följsamheten till rekommendationer. Införandet ger ett ypperligt tillfälle till korrigering då alla läkemedelslistor manuellt skall föras över till ny läkemedelslista. Övrigt Hälsovalskansliet har följt upp avtalet genom en webbenkät och diskussion med varje verksamhetschef. Uppföljningen har fungerat både som tummen i ögat och hjälp och stöd. Nästa steg är uppföljning av den medicinska kvaliteten som beräknas påbörjas Ekonomi - Uppföljning besparingsåtgärder Förutom riktade besparingsåtgärder har särskilda riktlinjer och åtgärder bibehållits, främst inom personalområdet, för att öka och stärka kostnadskontrollen. En detaljerad uppföljning och analys per besparingsåtgärd har dels genomförts övergripande men även som en naturlig del i uppföljningsarbetet per basenhet. Nedan framgår plan för besparingsåtgärder samt effekter 2011, belopp i Mkr. Hälso- och sjukvården Besparingsåtgärd Plan I+II Bokslut Bemanning Struktur Intäkter Avkastningskrav 4 6 Övrigt Summa Genomförande av personalkostnadsreduceringar har främst gjorts genom verkställande av 4 procent generellt sparbeting. En betydande del, ca 60 Mkr, av differensen mot sparbelopp består av omställningskostnader Sparmålet utgår från 9 månaders effekt medan flertalet av personalreduceringarna har genomförts först under 2:a halvåret Därutöver har det verkställts vissa ytterligare reduceringar genom riktade åtgärder. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter Kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Landstingsbidrag Överskott/ underskott Årets investering Sammantaget redovisas ett resultat motsvarande -163 Mkr. I detta ingår effekter av det betydande sparbeting som lagts på Hälso- o sjukvården. Förseningar i verkställigheten av personalkostnadsreduceringar påverkar resultatet. Medicinska och opererande specialiteter samt hälsoval står för merparten av budgetavvikelsen. Köp av högspecialiserad vård redovisar differensen -17 mkr jämfört med budget. Kostnader för övrig utomlänsvård, inkluderande vårdgarantivård och valfrihetsvård, överskrider budget med 19 mkr. Kostnadsutvecklingstakten 2011 för Hälso- och sjukvården (exkl hälsoval) är ca 1%. Hälsovals resultat 2011 är -36 mkr. De offentliga vårdcentralerna har tappat 65 Mkr i hälsovalsintäkter. Trots betydande personalreduceringar så ligger svårigheten i 6 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

7 att ställa om kostnaderna i samma takt som intäktsbortfallet, vilket är omedelbart vid omlistning. Listning och produktion hänger heller inte ihop. Antalet listade har minskat med ytterligare under Under samma tid har produktionen ökat med ca besök hos läkare och dsk. I december var listade på de privata vårdcentralerna vilket motsvarar ca 83 Mkr i minskade intäkter på helårsbasis. De offentliga vårdcentralerna har minskat antalet anställda med 89 under 2011 och personalkostnaderna har minskat med 4%. Kostnader för förmånsläkemedel har minskat från 222 Mkr till 207 Mkr, från 850 till knappt 800 kr per listad. Avstämningsmöten med samtliga verksamhetschefer har skett och åtgärdsplaner för att hantera kvarvarande obalans har tagits fram. Resultatet fördelas på verksamhetsområde/motsv enligt nedan (Mkr): Verksamhetsområde (mkr) Budget Resultat Avvikelse Medicinska Opererande Övrig somatik Psykiatri/Hab Medicinsk service Ledn/gemensamt/övrigt Läkemedel(central del) Utomlänsvård/högspec Övr utomlänsvård Övrig primärvård Hälsoval pv LD Hjälpmedel Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Fastigheter IT-utrustning Övriga investeringar Summa Den positiva budgetavvikelser beror på tidsmässig försening i an skaffningsprocessen samt att akutpotten inte nyttats fullt ut. Under 2011 har ett antal objekt från tidigare år genomförts men fortfarande finns ett stort antal beslutade objekt som ännu ej är aktiverade. En översyn av investeringsprocessen är initierade, bl a med mål att tidigarelägga prioriteringar och beslut samt påskynda anskaffnings- och upphandlingsprocessen. Under 2012 kommer prioritering av investeringsbudget att läggas mot beslutade objekt från tidigare år. Personal Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent: En helårsekvivalent är lika med 1700 arbetade timmar. Antal anställda 2009 Faktiska årsarbetare 5 742, , ,40 Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Arbetade timmar 2009 Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/ beredskap läkare* - varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid inhyrd personal * Preliminära värden för innevarande år Antalet anställda har minskat mellan åren 2010 och 2011 med 246 personer. Samtliga personalgrupper har minskat varav undersköterskor, sjuksköterskor och rehab/förebyggande uppvisar de antalsmässigt största minskningarna. Både antalet tills vidare anställda och de tidsbegränsat och tim anställda uppvisar minskningar mellan åren. Den arbetade tiden har minskat från 2010 med timmar vilket är en minskning med 0,47%. Minskningen i arbetad tid korrelerar inte med minskningen av antalet anställda. Övertid och mertid har minskat mellan åren liksom en minskning av arbetad tid för timvikarier. Arbetad tid under jour och beredskap för läkarna har däremot ökat. Här har ökat tryck på akuterna i länet och det sk snabbspåret i Falun påverkat ökningen. Den inhyrda personalen uppvisar en svag minskning av arbetad tid. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 94,5 94,1 Män 98,1 98,1 Totalt 95,2 94,9 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppvisar en svag ökning för kvinnorna. Ökningen ligger inom den statistiska felmarginalen. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 7

8 Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 20,7 Män 6,3 Totalt 18,03 Det är fortfarande en stor del kvinnor som arbetar deltid jämfört med männen. Antal personer som börjat och slutat under 2011 Antal slutat Antal börjat Minskningen av antalet anställda visar av att fler slutar än börjar inom Hälso- och sjukvården. Detta helt i enlighet med sparkraven i Ekonomi i balans. Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exkl. sociala avg Inhyrd personal Kostnader för inhyrd personal avser uteslutande läkare och avviker 34 Mkr högre jmf budget, men om hänsyn tas till vakant utrymme inom vanlig läkarbudget är den samlade avvikelsen 10 Mkr bättre än budget, som en effekt av fortsatta rekryteringssvårigheter inom främst allmänmedicin. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Medelålder Kvinnor Män Totalt Inga förändringar har skett i medelålder för kvinnor respektive män eller totalt mellan åren. Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension Särskild ålderspension 2 2 Sjukersättning 5 6 Totalt Antalet avgångar med ålderspension har ökat med 38 personer mellan 2010 och Antalet ålderspensionsavgångar kommer att öka under de närmaste åren. Det kommer att innebära ökade krav på nyanställningar av nyckelyrkesgrupper för att säkra utbildad och erfaren personal i verksamheten. Sjukfrånvaro 2009 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 5,0 4,9 5,0 Antal sjukdagar/anställd 15,8 15,6 16,0 Sjukfrånvaron visar en svag ökning mellan 2010 och Förändringar av sjukskrivningsreglerna påverkar så att fler är åter i arbete. Förändringen innebär ett större arbetsgivaransvar för de som tidigare varit långtidssjukskrivna. Könsfördelningen är i stort oförändrad mellan åren, kvinnorna utgör 80 procent av personalen. Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % 59,9 60,1 Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år Procentuella andelen personer över 60 år har ökat något medan motsvarande andel under 40 år har minskat något. Minskningen av yngre personal beror på att det är vikarier och timanställda med kort anställningstid som avvecklas först. Antalet frisknärvarande är i stort konstant mellan åren. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 3,24 3,87 Antal dagar i kompetensutveckling/fortbildning visar inte att utbildningsbudgeten har halverats. Detta beror troligen på att rapporteringen av kompetensutveckling och utbildning är bristfällig och att man väljer kortare utbildningar än tidigare. 8 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

9 Allmän löneutveckling Har under året varit 2.14 %. Löneutvecklingen i förvaltningen har under året varit återhållsam mot bakgrund av den ekonomiska situationen. I löneöversyn 2011 har sjuksköterskegrupperna fått ett större ökningsutrymme än övriga yrkesgrupper utifrån bedömt personalförsörjningsbehov. Arbetsmiljö Verksamheterna inom Hälso- och sjukvården arbetar aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ca 80 procent av verksamhetscheferna och 70 procent av första linjens chefer har arbetsmiljöutbildning. Likabehandling (fd mångfald/jämställdhet) Implementerings- och informationsarbete av Likabehandlingspolicyn kom inte i gång under 2011 pga av att Landstinget Dalarna blev specialgranskad av DO (Diskrimineringsombudsmannen) med 9 andra landsting. Likabehandlingspolicyn omarbetades efter DOs rekommendationer och har nu tydliga målområden och handlingsplan. DO godkände arbetet i december. Därför blir implementerings- och kommunikationsarbetet aktuellt först Verksamhetsstatistik Förändring % Somatik, ÖV Läkarbes ,5% övr bes ,9% Dagsjukv ,0% Somatik, SV Vårdplatser ,0% Vårdtillf ,1% Vårdagar ,1% Varav UK ,0% Medelvårdtid 5,21 5,11 2,0% Psykiatri, ÖV Läkarbesök ,4% Övr bes ,2% Dagsjukv ,8% Psykiatri, SV Vårdplatser ,5% Vårdtillfällen ,1% Vårddagar ,9% Medicinsk service AVA ,7% Akuten, bes Falun ,2% Akuten bes Mora ,6% IVA Nemspoäng Mo ,2% AVA ,3% Ambulans, körda mil ,9% Sjukbilar, körda mil ,9% Röntgen, antal u-sök ,4% Operation Antal Fa ,8% Operation Antal Mo ,5% Öron ,7% VTS-poäng ,2% Kemlab,analyser ,6% Transfusionsmed ,5% Mikrobiologen ,1% Patologen ,4% Förlossningar ,2% Hälsoval Läkarbesök ,3% SSK/DSK besök ,4% Barnmorska ,3% Sjukgymnast ,7% Arbetsterapeut ,1% Övrig Primärvård Hemsjukvård, läkare ,2% Hemsjukvård, SSK/DSK ,8% Hemsjukvård, usk ,8% Den samlade produktionen inom den somatiska vården visar generellt en ökning inom öppen vård. Inom somatisk slutenvård kan utläsas en marginell minskning av antalet vårddagar totalt, samtidigt som antalet vårddagar för utskrivningsklara patienter ökar. Antalet Årsredovisning Bilaga förvaltningar 9

10 vårdtillfällen minskar något och vi ser även en viss mindre ökning av medelvårdtiden. Inom psykiatrin redovisas en viss minskning av antalet vårddagar jämfört med Antalet vårdtillfällen har ökat. Miljöarbete Systematiskt miljöarbete bedrivs i hela hälso- och sjukvården. Det syftar till ständiga förbättringar inom miljöområdet och utgångspunkten för arbetet är LD miljöhandlingsplan samt LD miljöhandbok. För Hälso- och sjukvården leds miljöarbetet av en miljöstyrgrupp. Målet att nå ett certifieringsbart miljöarbete enligt ISO14001:2004 i all verksamhet till årsskiftet är uppfyllt. Vid alla enheter finns som stöd till verksamhetschefer och första linjens chefer i miljöarbetet utsedda miljöombud. Under året har genomförts miljöutbildningar för verksamhetschefer, första linjens chefer och miljöombud. Totalt inom förvaltningen har under verksamhetsåret 141 personer, genomgått denna utbildning. Vidare har det under verksamhetsåret genomförts miljöombudsträffar på samtliga lasaretts-/sjukhusorter. Som ett led i arbetet med att hela hälso- och sjukvården skall vara certifieringsbart har det arbetats fram en tidplan för internrevisioner. Arbetet med internrevisioner startade 2010 och har fortgått under Alla basenheter skall enligt tidplanen vara reviderade under 2013/1014. För att sprida information om förvaltningens miljöarbete och föra ut goda idéer till miljöombuden ges sedan ett antal år ut Nyhetsblad för miljöombud. Under 2011 har det kommit ut 2 st nummer av detta nyhetsblad. Andra prioriterade arbetsområden inom miljöarbetet har varit bl a att minska resandet till möten och att istället öka användandet av video- och telefonkonferenser. Detta har skett genom fortsatt utbyggnad video-webb anläggningar i länet, via reseportalen med bilbokningssystemet har samåkning och nyttjandet av Landstingets leasingbilar ökat. Även bussåkningen har ökat. Ett annat område är Kemikalieregistrering som fungerar bra och uppfyller kraven på oss från tillsynsmyndigheten. Karin Stikå-Mjöberg Förvaltningschef Hälso- och sjukvården Dalarna 10 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

11 Måluppfyllelse Hälso- och sjukvården Hälso och sjukvård Dalarna Uppföljning av verksamhet Reviderad /EF Perspektiv P A E N T T I OCH B E F O L K N I N G Strategiska mål God och jämlik hälsa Avgörande faktorer Nöjd befolkning Nöjda patienter Patientfokuserad hälso och sjukvård: Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Upplevd nytta Hälsofrämjande hälso och sjukvård Mått 2011 Resultatnivå 2011 Andel basenheter som uppnår minst godkänt i utvalda mått Utvalda mått: Bemötande (fråga E3), Delaktighet (fråga E2), Information (fråga E4), Tillgänglighet (fråga A6), Upplevd nytta (fråga E7) Antal patienter i patientenkäten som anser sig fått råd/blivit tillfrågad om levnadsvanor Andel av listade på vårdcentral som genomgått screening bedömning för bruk av alkohol och droger Andel av nybesök på klinikerna som genomgått screening/ bedömning för bruk av alkohol och droger Antal patienter som fått skriftlig ordination av fysisk aktivitet Gränsvärde godkänt Definition vad, var och när 100 % Är lika med riksgenomsnittet per fråga. Gränsen höjs när 2/3 av enheterna uppnår rikssnitt eller mer. Höjningen är rikssnitt + hälften av det som är kvar till 100. Gränsen bör dock aldrig sättas högre än 95. Baslinjemätning Antal patienter som erbjudits/genomgått tobaksavvänjningsstöd Baslinjemätning Fördubbling fr 2010 Baslinjemätning Fördubbling fr 2010 Andel patienter per basenhet Minst 30 % svar ja per fråga C15A C15D Baslinje Andel patienter som besökt vc och tillfrågats och registrerats om tobaksvanor 60% 2011 mätning inom primärvården hösten, barnsjukvård våren. Senaste och samtliga mätningarna Lista på vilka mottagningar som varit med. Vårdbarometern 2012 Andel som svarar ja på frågorna C15 A C15D Patientenkäten inom primärvård resp på sjukhusmottagningar Uppföljning av måttet i bokslut 2011, kommentar VC Sjukhus Psyk Akut Barn Tillgänglighet Delaktighet Bemötande Information Nytta Antal enheter (%) av patienter (alla åldrar) som anser sig fått råd/blivit tillfrågade om levnadsvanor VC Sjukhus Barn Psyk Mat Motion Tobak Alkohol BILD Medianvärdet 90 pat per vc Medelvärdet 128 pat per vc Andel registrerade tobaksanvändare som registrerats att de erbjudits/ genomgått tobaksavvänjning för hela LD ca 2,5% Och per vc. variation mellan 0,0 14, 5%. Mått och mätmetoder i behov av utveckling. Anpassning till nationella riktlinjer, sjukdomsförebyggande metoder. BILD AUDIT: Endast två vc registrerat >1% 21 vc ingen registrerad AUDIT. Fråga riskbruk: Endast 1 vc reg. >1%. 28 vc ingen registrering riskbruk. Mått och mätmetoder behov av utveckling. Anpassning till nationella riktlinjer, sjukdomsförebyggande metoder. Får vi ej ut nu Får vi ej ut nu 2000 BILD Totalt 874 registrerade i LD. (jmf 1041 år 2010) Fördubbling hos 7 vc som hade låga siffror året innan. Y= vid tillräckligt hög svarsfrekvens per fråga Årsredovisning Bilaga förvaltningar 11

12 Hälso och sjukvård Dalarna Uppföljning av verksamhet Perspektiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Säker vård Mått 2011 Resultatnivå 2011 Andel vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Antal behandlingskrävande vårdskador Andel medicinska underlag med sådan kvalitet att Försäkringskassan kan fatta beslut. (Mätning av FK nov 2011) Mått inom Läkemedel Utvecklingsmått inom området säker läkemedelsprocess/ rutiner för läkemedelshantering Max 5 % av inneliggande patienter 100% följsamhet Antal ersatta vårdskador Riksgenomsnitt Baslinjemätning? Gränsvärde godkänt Definition vad, var och när Max 5 % av inneliggande patienter Basala hygienrutiner 100% följsamhet Klädregler 90% 0 0 Mäts i synergi Journalgranskning? Minst 80% nov % januari % november % minskning av Antal uthämtade antibiotikarecept per 1000 inv (320/1000) Uppföljning av måttet i bokslut 2011, kommentar PPM studierna Resultat hösten 2011: 8% VRI Män: 7% (0,072) Kvinnor: 8% (0,080) PPM studierna Resultat hösten 2011: Korrekt följsamhet basala hygienrutiner och klädregler 53% Korrekt följsamhet basala hygienrutiner 57% Korrekt följsamhet klädregler 89% Mätning avseende 2011 ännu ej levererad från LÖF st patientrelaterade ärenden (risk, tillbud, negativ händelse) är inrapporterade under Antal behandlingskrävande vårdskador: 298 st (Män: 123 st, kvinnor: 175 st) Antal behandlingskrävande vårdskador i relation till det totala antalet inrapporterade patientrelaterade ärenden: 6,4% Män: 2,6% Kvinnor: 3,8% Mäts av FK centralt Målet 50% uppnåddes i januari 2011 Målet 80% i november redovisas senast april STRAMAs mått Consise Målet enligt SKL var att minska antal antibiotikarecept med 7 recept per 1000 invånare från 321 recept, motsvarande 10% av differensen från 321 till STRA MAs mål 250 recept per tusen invånare. Detta motsvarar 2,2% minskning av totalen. Dalarna minskade med 8 recept eller 2,5%. 10 av 15 kommuner klarade målet som inte kan mätas på lägre nivå. 12 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

13 Hälso och sjukvård Dalarna Uppföljning av verksamhet Perspektiv V E R K S A Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Tillgänglighet Mått 2011 Resultatnivå 2011 Andel basenheter som uppnår vård och behandlingsgarantin 0:an 100 % 7:an 100 % % Gränsvärde godkänt Definition vad, var och när 95% (ger ersättning i HV) Nationell mätning mars o oktober samt egna mätningar månadsvis 100% RIkssnitt 90% (idé 93%) Nationell mätning, mars o oktober 100% Nationell mätning, månadsvis Uppföljning av måttet i bokslut 2011, kommentar Andel (%) enheter över eller lika med 95% i andel besvarade samtal: Mars 2011 Okt Andel (%) enheter över eller lika med rikssnitt (som var 93% vid både vår som höstmätningen): Vår 2011 Höst % 34% Vårdgarantiuppfyllelsen för första besök var den 31 dec %. Flera aktiviteter har genomförts under 2011 för att förbättra och stabilisera vårdgarantiuppfyllelsen. M H E T % 100% Nationell mätning, månadsvis Den 31 dec 2011 hade 32% av mottagningarna har en vårdgaranti uppfyllelse på 100%. Landstinget Dalarna har klarat kömiljardens mål för första besök, dvs minst 70 % av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare, fyra månader under 2011, mars, april, nov och dec. De specialiteter som har problem att klara första besök är framför allt kirurgi och neurologi. Vårdgarantiuppfyllelsen för operationer/behandlingar uppgick den 31 dec 2011 till 77 %. Ingen specialitet klarar 100 % vårdgarantiuppfyllelse 31 dec 2011 när det gäller operationer/behandling. Kvinnosjukvården ligger bäst till med 97% vårdgarantiuppfyllelse. Kömiljardens mål för operation/behandling har inte klarats en enda månad under De specialiteter som vid årsskiftet hade svårast att nå kömiljardens villkor var ögon, kirurgi och öron näsa hals Antal personer som fått insatser enligt Rehabiliteringsgarantin Antalet motsvarar minst antalet ersättningsmöjliga insatser Höjning med 10 % från 2010 Bibehålla 2011 års nivå 2012 Redovisa KBT och MMR va för sig BILD Totalt har 1800 personer genomgått insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin i primärvården 505 av dessa är män och 1295 är kvinnor. Av de 1800 har 318 personer har genomgått multimodal rehabilitering och 1482 personer har genomgått behandling med KBT I specialistvården har 52 personer genomgått multimodal rehabilitering Antalet insatser har höjts med knappt 4% från 2012 Årsredovisning Bilaga förvaltningar 13

14 Hälso och sjukvård Dalarna Uppföljning av verksamhet E Perspek tiv V R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Kunskapsbaserad Mått 2011 Resultatnivå 2011 Valda mått i Öppna jämförelser Andel patienter med diabetes i primärvård med systoliskt blodtryck < 140 mm Hg. Indikator 58, ÖJ 2010 Andel kostbehandlade patienter med diabetes i primärvård med blodsockervärde (HbA1c) 52 mmol/mol. Indikator 57, ÖJ 2010 Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet. Indikator 77, ÖJ 2010 Andel patienter i målgruppen som fått trombolys vid stroke Indikator 78, ÖJ 2010 Andel strokepatienter som var ADL beroende 3 mån efter akutfasen Indikator 81, ÖJ 2010 Andel patienter med synskärpa under 0,5 på bästa ögat vid kataraktoperation Indikator 115, ÖJ 2010 Antal artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada Indikator 49, ÖJ 2010 Andel ljumskbråcksoperationer utförda i dagkirurgi Indikator 107, ÖJ 2010 Minst lika bra som riksgenomsnittet för samtliga indikatorer Kvinnor > 61 % Män > 60 % Kvinnor > 91 % Män > 88 % Kvinnor >86 % Män > 88 % > 8,3 %, ingen könsskillnad Kvinnor < 80 % Män < 80 % Kvinnor < 21 % Män < 19 % Kvinnor < 150 Män < 220 Gränsvärde godkänt Definition vad, var och när RIkssnitt Material ur Öppna Jämförelser kommer under november. Rikssnitt 45,6 % Rikssnitt 16,1 % Rikssnitt 88,3 % Rikssnitt 9,0 % Rikssnitt 80,9 % Rikssnitt 19,7 % Rikssnitt 232 > 89 % Rikssnitt 77,4 Bör kompletteras med egna uttag ur NDR Bör kompletteras med egna uttag ur NDR Bör kompletteras med egna uttag ur Riks Stroke Bör kompletteras med egna uttag ur Riks Stroke Bör kompletteras med egna uttag ur Riks Stroke Bör kompletteras med egna uttag ur Nationella kataraktregistret Uppföljning av måttet i bokslut 2011, kommentar Se uppföljning nedan Totalt 18,8 %. Täckningsgrad 87 %. Ej uppdelat män och kvinnor Totalt 47,1 %. Yngre än 80 år Täckningsgrad 87 %. Ej uppdelat på män och kvinnor 86,7 %. Ej uppdelat på män och kvinnor 7,7 %. Målvärde saknas. Högst värde är 15,5 %. Totalt 81,1 %. Ej uppdelat män och kvinnor Totalt 22,7 %. Ej uppdelat på män och kvinnor Totalt 233. Ej uppdelat på män och kvinnor. Målvärde saknas men anses sakna patientnytta. Totalt 74,5 %. Målvärde saknas men hög andel eftersträvas. 14 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

15 Hälso och sjukvård Dalarna Uppföljning av verksamhet Perspektiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Kunskapsbaserad Följsamhet nationella riktlinjer 85% 1900 av 2250 har screenats. Sjukdomsförebyggande insatser Mått 2011 Resultatnivå 2011 Antal personer med undvikbar a slutenvårdstillfällen per invånare Indkator 7, ÖJ 2010 Andel mammografiscreening kvinnor i år Andel livmoderhalsscreening av kvinnor målgruppen år Andel screening bukaortaaneurysm i målgruppen män 65 år Andel säsongsinfluensavaccinerade av 65 åringar och äldre Kvinnor < Män < Internrevision läggs in i handlingsplan Bibehålla nivån Bibehålla nivån Bibehålla nivån Gränsvärde godkänt Definition vad, var och när Rikssnitt Kvinnor 1948 Män 1306Rikssnitt Uppföljning av måttet i bokslut 2011, kommentar Kvinnor 1234 Män 1472 Mammografin kallade under 2011 ca kvinnor till hälsoundersökning, jämför med föregående år var ett tufft år då digitalisering och omorganisation förverkligades. Det högsta antalet kallade genom åren är kvinnor (2009). Mammografin har jobbat med en bulk för att komma ikapp med hälsokontroller. För att lösa uppdraget måste ca kvinnor/ år (40 74 år) kallas till hälsokontroll. Preliminär utvärdering pekar på att nivån bibehålls Knappt 2% med bråck(33st) uppföljning om 5 år (42 st) 70 % 40,2 % (riksgenomsnitt 56 %) Årsredovisning Bilaga förvaltningar 15

16 Hälso och sjukvård Dalarna Uppföljning av verksamhet E Perspek tiv M D A R B E T A R E Strategiska mål Attraktiva /mönsterarbetsplatser Avgörande faktorer Nöjda medarbetare Goda arbetsförhållanden Hög arbetstillfredsställelse och bra arbetsinnehåll Mått 2011 Resultatnivå 2011 Totalindex Medarbetarenkäten 2011 bättre än 2009 Friska medarbetare 2011 bättre än 2009 Nöjd med tjänstgöringsgraden Medarbetarenkäten 2011 bättre än 2009 Engagerat ledarskap Medarbetarenkäten 2011 bättre än 2009 Samverkan och arbetsklimat Medarbetarenkäten 2011 bättre än 2009 Hälsa och arbetsmiljö Medarbetarenkäten 2011 bättre än 2009 Allas delaktighet Medarbetarenkäten 2011 bättre än 2009 Motivation och engagemang Medarbetarenkäten 2011 bättre än 2009 Kompetensutveckling Medarbetarenkäten 2011 bättre än 2009 Gränsvärde godkänt Definition vad, var och när 65 Kommer medarbetarenkäten att genomföras? 2009: 61,8 % 2010: 60,1 % Andel medarbetare med max 5,0 sjukdagar per kalenderår. Rapport i Heroma. 79 Kommer medarbetarenkäten att genomföras? 70 Kommer medarbetarenkäten att genomföras? 66 Kommer medarbetarenkäten att genomföras? 50 Kommer medarbetarenkäten att genomföras? 73 Kommer medarbetarenkäten att genomföras? 77 Kommer medarbetarenkäten att genomföras? 75 Kommer medarbetarenkäten att genomföras? Uppföljning av måttet i bokslut 2011, kommentar Medarbetarenkät ej genomförd 2011, måttet kan därför inte utvärderas. Resultatet 2011 är 59,9%, det vill säga något sämre än Medarbetarenkät ej genomförd 2011, måttet kan därför inte utvärderas. Medarbetarenkät ej genomförd 2011, måttet kan därför inte utvärderas. Medarbetarenkät ej genomförd 2011, måttet kan därför inte utvärderas. Medarbetarenkät ej genomförd 2011, måttet kan därför inte utvärderas. Medarbetarenkät ej genomförd 2011, måttet kan därför inte utvärderas. Medarbetarenkät ej genomförd 2011, måttet kan därför inte utvärderas. Medarbetarenkät ej genomförd 2011, måttet kan därför inte utvärderas. 16 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

17 Hälso och sjukvård Dalarna Uppföljning av verksamhet E Perspektiv K O N O M I Strategiska mål Ekonomi i balans Avgörande faktorer Noggrann och långsiktig ekonomisk planering Kostnadseffektiva verksamhetslösningar Mått 2011 Resultatnivå 2011 Följsamhet till produktionsbudget Följsamhet till budget Följsamhet till budget Samtliga basenheter följer budget och uppnår balans Utvalda mått i SKLjämförelse och NYSAM Följsamhet till läkemedelsrekommendationer inom läkemedelskommitténs prioriterade område Bättre eller minst lika bra som jämförbara landsting Samtliga enheter följer rekommendationer till 100%, dvs 80% av ordinerade läkemedel följer rekommendationerna Minskning av läkemedelskostnaderna med minst 20 Mkr Syfte Gränsvärde godkänt Att se om patientflöden ser ut som förväntat. Visa om alla basenheter har ett ekonomiskt resultat som är lika med budget eller bättre. Ge en referens till hur Dalarna ligger i kostnadsnivå jämfört med andra landsting. Se ur väl läkemedel ekonomiska mål följs Se hur väl Landstingets läkemedelskostnader utvecklas mot målet. >0 / basenhet, kan följas med andel basenheter >0, gränsvärde 100% Bättre eller lika bra som utvalda landsting. 80% för samtliga mått, andel BE som uppnår 80% Minskning 20 Mkr Definition vad, var och när Alla basenheter har genomfört sin produktionsbudget. Källa Excelfil för budget, Utfall från Elvis, J3, verksamhetssystem Alla basenheter har ett ekonomiskt resultat som är lika med budget eller bättre. Ange antal basenheter totalt, varav antal som inte klarar balans. Källa Raindance, motpart 1 4 Gävleborg, Värmland. Använd NYSAM siffror för 2010 i jämförelsen. Kostnad i kr per specialitet och invånare; Medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk specialitet. Se NYSAM 2009, Hälso o sjukvård Dalarna sid Enhetlig rekommendation existerar inte. Ett antal mål för läkemedel utvärderas i stället. Recept konto 5611 samt Rekvisition konto i Raindance. Totalt utfall 2010 jämförs med prognos 2011 resp bokslut 2011; Värdet 2011 ska vara 20 mkr lägre än Uppföljning av måttet i bokslut 2011, kommentar Arbete med att ta fram produktionsplaner pågår, ännu inte slutfört. Ett fåtal basenheter har ett positivt resultat, majoriteten visar underskott. Totalt är underskottet för Hälso och sjukvården 163,5 mkr. Dalarnas kostnad per invånare för medicinska, kirurgiska och psykiatriska specialiteter ligger på samma nivå som Värmland, medan Dalarna är ca 30 kronor billigare per invånare om man jämför med Gävleborg. Måttet är uppfyllt. Ingen av Basenheterna uppnår 80 % följsamhet till alla mått. Omeprazol 86% i LD, 52/55 BE över 80% NPH insulin 62%, 8/44 BE över 80% Metformin 66%, 6/45 BE över 80% ACE hämmare 58%, 0/45 över 80% Losartan 43%, 1/45 över 80% Simvastatin 66%, 11/44 över 80% Lamotrigin 51%, 2/43 över 80% Gabapentin 59%, 11/46 över 80% Morfin 48%, 7/50 över 80% Sumatriptan 72%, 22/55 över 80% Kostnaderna för Förmånsläkemedel har minskat med 4,2 Mkr medan kostnaderna för Rekvisitionsläkemedel har ökat med 18,7 Mkr. Totalt har läkemedelskostnaderna under 2011 ökat med 14,5 Mkr jämfört med Största ökningarna finns inom cytostatika och immunsuppresiva medel samt inom ögonläkemedel (Lucentis). Årsredovisning Bilaga förvaltningar 17

18 Landstingsstyrelsen Central förvaltning Viktiga händelser under året Ledningsorganisation Sedan 2010, i samband med att landstinget fick ny politisk ledning och ny tjänstemanna ledning har landstinget en ny ledningsorganisation, innefattande såväl hälso- och sjukvårdens inre organisation som hälso- och sjukvårdens administrativa stödfunktion. Under vintern planerades och genomfördes en ny och samlad administrativ stödfunktion, som utgör huvuddelen i landstingets centrala förvaltning. Den administrativa stödorganisationen innehåller verksamheter som indelas i sex större enheter: Administrativ enhet Ekonomienhet Personalenhet Hälso- och sjukvårdsenhet Medicinsk enhet MIT-enhet I den centrala förvaltningen ingår även en ledningsenhet, med innehåll motsvarande landstingsdirektör/ förvaltningschef, biträdande landstingsdirektör/ förvaltningschef, samt vissa verksamheter respektive några medarbetare organiserade direkt under landstingledningen och som är en del av den administrativa stödorganisationen. Under 2011 har den nya organisationen successivt funnit välfungerande former, med roller, arbetsinnehåll och arbetsfördelning, i samarbete med bl.a. politisk ledning, tjänstemanna ledning och hälso- och sjukvårdens verksamhetschefer. Den nya administrativa stödorganisationen är tillika kostnadseffektiv, med en genomförd kostnadsreduktion i nivån 20 Mkr. Fr.o.m ändras den organisatoriska tillhörigheten för landstingets hjälpmedels verksamhet, som kommer att ingå i central förvaltning som en sjunde större enhet parallellt med de sex befintliga enheterna. Uppföljning besparingsåtgärder Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans , med fokus på hälso- och sjukvården, har under året utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Framtiden Under det kommande året 2012 förutses att den centrala förvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt genomförande av en samlad och välfungerande administrativ stödorganisation, med precisering av roller och arbetsinnehåll. Fortsatt ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med verkställande av åtgärdsplaner för ekonomi i balans. Administrativt stöd vid införande av ett nytt och gemensamt vårdinformationssystem inom hälso- och sjukvården. Administrativt stöd i samband med utarbetande av en långsiktig framtidsplan, med tidsperspektiv 2015 och 2025, som ett viktigt grundarbete inför planering av sjukvårdens framtida innehåll och utbud. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avv Intäkter Kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Lanstingsbidrag Över-/underskott Investering (mkr) Budget Resultat Årets investering Verksamhetsområde (mkr) 2011 Avv 6 Resultat Budget Resultat Avvikelse Ledningsadm Hälsoval (beställare) Trafik och bidragsgivning Karin Stikå Mjöberg förvaltningschef huvudkontoret Sa Central förvaltning Årsredovisning Bilaga förvaltningar

19 Resultatet för centralförvaltningen uppgår till +104 mkr. Den största avvikelsen mot budget är inom trafikområdet och avser en återbetalning från Tåg i Bergslagen med 61 mkr av tidigare års för höga avgifter/bidrag. Bakgrunden är att SJ betalat skadestånd till Tåg i Bergslagen efter att SJ dragit sig ur tågtrafiken i Bergslagen. I samband med sammanslagningen av hälso- och sjukvårdens ledningsadministration och landstingsledningen beslutades att kostnaderna för administrationen skulle minska med 20 mkr. Kostnadsminskning har genomförts och ingår i resultatet som ett överskott. Som ett led i åtgärder för ekonomi i balans ålades MITenheten ett avkastningskrav på 4 mkr. Detta uppnåddes under året genom vakanser, återhållsamhet med kompetensutveckling samt senareläggning av olika projekt. MIT-enhetens resultat blev +8 mkr. Beställarkansliet för Hälsoval Dalarna redovisar ett resultat på +15 mkr. Detta förklaras bl a av att patientintäkterna blev högre på grund av höjda avgifter fr o m juni samt att kostnader för försäkringsanslutna vårdgivare lägre än budgetrat. Personal Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent: En helårsekvivalent är lika med 1700 arbetade timmar. Antal anställda 2009 Faktiska årsarbetare 347,50 340,51 333,48 Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Ökningen av antalet anställda har skett inom MiT-, Hälso- och sjukvårds-, Administrativa och Medicinska enheten. Administrativa enhetens personalökning beror på personalomflyttningar pga att säkerhet och miljö har fått sin placering inom denna enhet. Medicinsk enhet har byggt upp en läkemedelsavdelning. Detta beroende på av regleringen av apoteken (10 nyanställda). Inom MiT har ökning främst berott på förändrade/utökat uppdrag. Arbetade timmar 2009 Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/ beredskap läkare* - varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid inhyrd personal * Preliminära värden för innevarande år. Arbetad tid har ökat med drygt timmar, motsvarande ca 10 faktiska årsarbetare. Övertiden fortsätter vara konstant och beror på säsongsvariationer i arbetsupp gifter. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 94,7 98,6 Män 97,6 96,4 Totalt 98,5 96,6 Sysselsättningsgraden har sjunkit något för kvinnorna främst beroende på föräldraledigheter och att arbetstagare väljer att arbeta mindre efter fyllda 63 år. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 11,6 Män 4,6 Totalt 8,84 Antal deltidsarbetande kvinnor är fler än dubbelt så många som män. Det kan till stor del förklaras med att kvinnorna är nästan dubbelt så många än män i central förvaltning. Antal personer som börjat och slutat under 2011 Antal slutat Antal börjat Att de som slutar är många fler (16) under 2011 än året innan har kan till stor del förklaras med att antalet pensioneringar ökar nu år för år. Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exkl. sociala avg Inhyrd personal Lönekostnaderna är högre än året innan pga att medarbetarna är flera. Central förvaltning visar dock överskott på 20 Mkr jämfört med budgeten gällande lönekostnader. En del av förklaringen är att de medarbetare som gått i pension har i regel högre löner än nyanställda och att det finns vakanta tjänster. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 19

20 Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Både inom läkemedelsavdelning och MiT har det anställts relativt fler kvinnor. Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år Medelålder Kvinnor Män Totalt Genom de nyrekryteringar som skett så har medelåldern sjunkit något både för män och kvinnor. Det finns trots detta en tydligt förskjutning i gruppen år. Detta bör aktivt beaktas vid nyrekryterringar. Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension 5 6 Särskild ålderspension Sjukersättning 2 Totalt 7 6 Sjukfrånvaro 2009 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 4,1 3,5 3,7 Antal sjukdagar/anställd 13,7 11,4 12,4 En svag ökning av sjukfrånvaron kan skönjas. Större inom vissa enheter än inom andra. Svåra sjukdomar med långa sjukskrivningar påverkar detta. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 1,64 1,86 För de flesta enheterna gäller att kompetensutveckling under året har varit ett minimum. Detta beroende på det ekonomiska läget. Osäkerhet finns även kring registrering av denna typ av frånvaro. Allmän löneutveckling Har under året varit 2,02, detta innebär att den kostnadsram som funnits för 2012, har hållits. Arbetsmiljö Arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud har fortsatt fokus på vikten av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i det dagliga arbetet och vid omorganisationer. Enligt arbetsmiljöredovisningen arbetar alla enheter aktivt med SAM. Likabehandling (fd mångfald/jämställdhet) Implementerings- och informationsarbete av Likabehandlingspolicyn kom inte i gång under 2011 pga av att Landstinget Dalarna blev specialgranskad av DO (Diskrimineringsombudsmannen) med 9 andra landsting. Likabehandlingspolicyn omarbetades efter DOs rekommendationer och har nu tydliga målområden och handlingsplan. DO godkände arbetet i december. Därför blir implementerings- och kommunikationsarbetet aktuellt först Karin Stikå-Mjöberg Landstingsdirektör Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % 68,1 65,5 Detta till trots så har frisknärvaron ökat. Fler anställda är alltså mer friska. 20 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

21 Landstingsstyrelsen Finansförvaltningen Verksamhet I finansförvaltningens driftbudget ingår kostnader för pensioner, löneskatt på pensioner, premie för patientförsäkringen samt interna ränteintäkter. Statsbidrag för ökad tillgänglighet inom somatik och BUP, för rehabiliteringsåtgärder, för ökad patientsäkerhet samt statsbidrag från den s k sjukskrivningsmiljarden ingår i budgeten. Likaså verksamhetskostnader för att uppnå kraven för att få del av statsbidragen från kömiljard (somatik), rehabiliteringsgarantin samt från sjukskrivningsmiljarden. Vidare ingår en budgeterad besparing inom administration och inköp. I tabellen nedan specificeras statsbidragen som budgeteras och redovisas inom finansförvaltningen; Statsbidrag, mkr Bokslut Budget Bokslut 2011 Ökad tillgänglighet (kömiljard) Utökad vårdgaranti, BUP Rehabiliteringsgaranti Ökad patientsäkerhet Sjukskrivningsmiljard Statsbidrag för ökad tillgänglighet inom somatisk vård, från den s k kömiljarden, uppgår till 3 mkr. Villkoren för att få statsbidraget var svåra att uppnå 2010 och har stramats upp ytterligare för Besökskraven har uppnåtts respektive månad mars, april och november i år. För ökad tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin uppgår statsbidraget till 4,8 mkr. Landstinget Dalarna är ett av tre landsting som klarat samtliga fyra prestationskrav inom patientsäkerhetsarbetet och därmed erhållit 41 mkr i statsbidrag. Statsbidrag avseende rehabiliteringsgarantin uppgår till 32 mkr. Statsbidraget överstiger budget med 4 mkr och avser utökat bidrag för insatser Statsbidraget från den s k sjukskrivnings miljarden beräknas uppgå till 12 mkr. Besparingar inom administration samt kostnadsminskningar till följd av effektivare inköpsrutiner och avtalstrohet är budgeterade inom finansförvaltningen med sammanlagt 42 mkr. Inom centralförvaltningens administration har besparingar gjorts med 20 mkr och som redovisas i centralförvaltningens bokslut. Effektivare inköpsrutiner uppskattas ge lägre kostnader med ca 5 mkr och ingår i respektive förvaltnings bokslut. Pensionskostnader, utbetalningar och förändring av avsatta pensioner, inkl löneskatt överstiger budget med ca 17 mkr. Redovisningen är enligt KPAs uppgifter i december Premierna för avtalsförsäkringar har, i likhet med 2009 och 2010, sänkts även för Sänkningen motsvarar ca 15 mkr. Ekonomi Finansförvaltning / verksamhetskostnader Resultaträkning 2011 (mkr) Budget Resultat Avvikelse Intäkter Kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Lanstingsbidrag Över-/underskott Finansförvaltning / finansiering Resultaträkning 2011 (mkr) Budget Resultat Avvikelse Intäkter Kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Lanstingsbidrag Över-/underskott Skatteintäkter och utjämningsbidrag är 92 mkr högre än budget, varav 113 mkr avser slutavräkningar 2010 och Prognoserna på slutavräkningarna är enligt Sveriges Kommuners och. Landstings (SKL) prognos i december. I utjämningsbidraget ingår bl a 2,8 mkr för HPV-vaccin. Medlen har, i enlighet med SKLs rekommendation, överförts till 2012 eftersom upphandlingen av vaccinet överklagats och vaccineringen mot livmoderhalscancer inte kunnat genomföras I juni godkände SKLs styrelse en överenskommelse om statens ersättning till landstingen för läkemedelskostnader Det totala statsbidraget blev lägre än tidigare år. För Landstinget Dalarna uppgår statsbidraget till 704 mkr och det innebär 13 mkr lägre än budgeterat. Ränta på avsatta pensioner uppgår till 51 mkr enligt KPA.s redovisning i december. Enligt de riktlinjer som tillämpas för beräkning av pensionsskuld, RIPS07, ska nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar beräknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna och i världsekonomin har lett till att den långa marknadsräntan är den lägsta om uppmätts i Sverige. I september var den 1,69 procent. Diskonteringsräntan för pensionsskulden sänks med 0,75 procentenheter. Det innebär för Landstinget Dalarna att pensionsskulden ökar med 164 mkr. Skuldökningen redovisas som en jämförelsestörande kostnad i resultatet. Kostnaden belastar inte balanskravsresultatet i enlighet med SKLs rekommendation. Peter Hansson / Ekonomidirektör Årsredovisning Bilaga förvaltningar 21

22 Fastighetsnämnden Fastighetsförvaltningen Måluppfyllelse Politikens inriktning och uppdrag till fastighetsförvaltningen framgår av landstingets verksamhetsplan för åren Uppdraget finns sammanfattat under punkterna 1-3 nedan. Mål 2011 Utfall 2011 Utfall Tillhandahålla lokaler som uppfyller hyresgästers behov och förväntan på funktion, arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Under året har vi arbetat med identifierade förbättringsområden baserade på senast genomförda hyresgästenkät (2010). Mätning genomförs ungefär vartannat år, dvs. nästa Totalindex Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt. Total kostnadseffektivitet = lokalernas andel av landstingets totala kostnadsmassa = 5,55 % 5,56 % < 5,56 % Kostnadseffektivitet = resultat på Fastighetsförvaltningen minst enligt budget/plan = 100 % Energiförbrukning = kwh/kvm = 174 Vakanser = total area för outhyrda lokaler i procent av uthyrningsbar area = 172,7 kwh/kvm, se kommentar nedan 124 % 124 % 176,8 kwh/kvm 5,2 % 5,1 % < 5 % 3. Genomföra investeringar i fastigheter byggherrerollen utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Fastighetsinvesteringar 422 mkr % sjunka under 2011 till en nivå på 173 kwh per kvm, som är under delmålet 174 kwh. Sänkningen ska ses utifrån att Landstinget Dalarna 2010 hade den näst lägsta energiförbrukningen bland Sveriges landsting. Viktiga händelser under året Landstingsfastigheters ansvar är dels lokalförsörjning för landstingets olika verksamheter, dels fastighetsförvaltning av i första hand Landstinget Dalarnas egna fastighetsbestånd. För att tillgodose lokalförsörjningen under innevarande planperiod ( ) har Landstingsfastigheter att hantera mkr i fastighetsinvesteringar. Det enskilt största projektet under planperioden är ny vårdbyggnad på Falu lasarett (NVB). Projektet inkl delprojekt är upptagna till totalt 606 mkr (prisläge februari 2011) och beräknas vara avslutade med början 2013 fram till och med Vid årsskiftet 2010/2011förvärvades fastigheten Valhalla 2, Falun. En fastighetsreglering har genomförts och Valhalla 2 ingår nu i fastigheten Daljunkaren 23 (Landstingshuset). Under våren så växlades By VC i Avesta kommun över till kommunen. Vid årsskiftet 2011/2012 övertog Älvdalens kommun förvaltarskapet av Älvdalens Naturbruksgymnasium. Vid utgången av året förvaltades totalt kvm BRA, varav var landstingsägda och inhyrda. Dessutom hanterades kvm externt inhyrda lokaler. Uppföljning besparingsåtgärder I Åtgärdsplan för ekonomi i balans 2011 ökas avkastningskravet för Landstingsfastigheter från 20,4 mkr till 25,5 mkr Vi uppnådde avkastningskravet och utfallet för 2011 blev 25,3. Framtiden Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka 80 procent äldre än 30 år. Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att ge verksamheten goda lokalmässiga förutsättningar. Ett exempel på detta är projektet Ny vårdbyggnad, NVB, på Falu lasarett som pågår för fullt och kommer att nå sin största omfattning vad gäller antal sysselsatta byggarbetare under Förutom betydande investeringar så kommer även för en lång period framåt stora planerade underhållsinsatser att behövas. Kommentar: Den av Fastighetsnämnden fastställda energiplanen tar sikte på en energiförbrukning (värme och el) på 150 kwh per kvm vid utgången av år Energiförbrukningen har glädjande nog fortsatt att 22 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

23 Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 464,6 470,9 6,3 453,5 Kostnader -444,2-445,6-1,4-428,4 Verksamhetens resultat -19,9-16,3 3,6-16,6 20,4 25,3 4,9 25,1 Landstingsbidrag Överskott/ underskott 20,4 25,3 4,9 25,1 Årets investering 422,2 407,3-14,9 239,5 Specificerat på intäkts- och olika kostnadsslag kan resultatet sammanfattas enligt följande: varav personalkostnader Verksamhetsområde (mkr) Utfall Budget Avvikelse Fastighetsintäkter 468,1 461,9 +6,2 Fastighetsdrift -111,8-116,5 +4,7 Planerat underhåll -47,2-50,0 +2,8 Inhyrda lokaler -118,6-114,9-3,7 Försäkringar, skatt -3,9-2,8-1,1 Avskrivningar -94,4-91,6-2,8 Verksamhetsservice netto 0,4 0,2 +0,2 Förvaltningskostnader -11,1-13,6 +2,5 Jämförelsestörande poster -5,1 - -5,1 Finansiella poster -51,1-52,3 +1,2 Resultat 25,3 20,4 +4,9 Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Fastigheter totalt Falu las, ny vårdbyggnad (NVB) Säters sjukhus, nya vårdplatser Falu las, ombyggnad för dialysplatser o njurmottagn Mora las, nytt produktionskök Ludvika las, BUM, HAB, BUP o öppen rehab Borlänge sjukhus, barnmott mm Sedan budget fastslogs så har det tillkommit projekt i externa fastigheter som har övergått i intern finansiering; Säters sjukhus 15 mkr och Särna ambulansgarage 11 mkr. I samband med besparingspaketen så sänktes därefter investeringsvolymen till 380 mkr. Efter det har ytterligare ett externt projekt övergått till intern finansiering; Borlänge sjukhus med 14 mkr. Differenser i övrigt består i huvudsak av förskjutningar i tid av projekt. Förvaltningen av Naturbruksgymnasiet i Älvdalen övergick från Landstingsfastigheter till Älvdalens kommun vid årsskiftet 2011/2012. I budget var det planerat till det förra årsskiftet 2010/2011, därför avvikelserna på hyresintäkter och inhyrda lokaler. Kostnaderna för förbrukningsmedia (el, värme och vatten) har varit 3,2 mkr under budget. Det beror dels på att det varit ett varmare år (ca 14 %) än ett så kallat normalår och dels att vi har sänkt framförallt el-förbrukningen. Värmeförbrukningen var ungefär lika (normalårskorrigerat) per kvadratmeter och elförbrukningen sjönk med ca 5 %. Planerat underhåll är i Åtgärdsplan för ekonomi i Balans 2011 utpekat att sänkas med 5 mkr under 2011, från 50 till 45 mkr. Den successiva minskningen (från en nivå på 65 mkr för några år sedan) kommer givetvis på lång sikt om den permanentas att påverka fastighetsbeståndet negativt, med dåliga miljöer för patienter och personal samt kapitalförstöring som resultat. Utfallet blev 47,2 mkr. Jämförelsestörande poster i prognos avser utrangering av delar av ambulansgaraget på Falu lasarett som rivits för att ge plats åt ny vårdbyggnad. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 23

24 Personal Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent: En helårsekvivalent är lika med 1700 arbetade timmar. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor 11 8 Män Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år 5 7 Antal anställda 2009 Antal årsarbetare Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Arbetade timmar 2009 Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid inhyrd personal * Preliminära värden för innevarande år Medelålder Kvinnor 49,1 52,3 Män 53,2 55,4 Totalt 51,2 54,0 Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension 3 1 Särskild ålderspension Sjukersättning Totalt 3 1 Genomsnittlig sysselsättningsgrad % Kvinnor 96,9 97,7 Män 98,8 96,7 Totalt 98,1 97,2 Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 9 Män 8 Totalt 9 Antal personer inom yrkesgrupper som börjat och slutat under 2011 Yrkesgrupp Antal slutat Antal börjat Ingenjörer 5 4 Ekonomiassistent 0 1 Sekreterare 1 0 Totalt 6 5 Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exkl. sociala avg. 13,0 11,0 11,0 Inhyrd personal 0 0,2 0 Sjukfrånvaro 2009 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 1,8 1,2 0,7 Antal sjukdagar/anställd 5,7 3,2 2,2 Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 4,0 3,5 Allmän löneutveckling Lönerna 2011 har för hela personalgruppen justerats med 1,4 %, fördelat med 1,9 % på kvinnor och 1,3 % på män. Arbetsmiljö Den enskilt största arbetsmiljörisk som identifierats (riskanalys) är bilåkning. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt detta samt säker mobiltelefoni i samband med bilkörning Likabehandling (fd mångfald/jämställdhet) Personalgruppen har numera jämn könsfördelning, dvs. lika många kvinnor som män. Vad gäller löneutvecklingen kan konstateras att kvinnor har haft en något bättre utfall än män. 24 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

25 Verksamhetsstatistik Nyckeltal 2011 Mål Förvaltad yta (BTA) Förvaltad yta (BRA) Inhyrd yta Investeringar i fastigheter mkr Vakanser (LOA) kvm Vakansgrad (%) 5,2 Max 5 5,1 Energianvändning; värme och el kwh/bra Mål ; , ,8 Miljöarbete Arbetet för att minska energianvändningen i landstingsägda fastigheter fortsätter. Landstinget Dalarna vill behålla positionen som ett av Sveriges energieffektivaste landsting. Fastighetsnämnden har under året fastställt en ny Energiplan med mål för 2020 och Energianvändningen har minskat med 2,3 %, från 177 till 173 kwh per kvm, under Verksamheterna har möjlighet att teckna miljökontrakt som medför 2 % reducerad hyra. Kontraktet innebär att hyresgästen strävar efter minskad miljöpåverkan genom källsortering och minskad energiförbrukning. Under 2011 ökade andelen kontrakt och vid årets slut fanns tecknade miljökontrakt för 57 % av den uthyrningsarea som är möjlig att teckna kontrakt för. Jan Sjöberg Förvaltningschef Fastighetsförvaltningen Årsredovisning Bilaga förvaltningar 25

26 Servicenämnden Landstingsservice Måluppfyllelse Kund Målsättningen är att nöjdkundindex(nki) ska uppgå till 90 % och att kunderna ska få god kännedom om Landstingsservice utbud och tjänster. Under 2011 genomfördes en kundenkät. Utfallet blev 89 % nöjda kunder vilket inte riktigt överensstämmer med målet. Personal Målsättningen är att nöjdmedarbetarindex (NMI) ska uppgå till 75 % och att antalet närvarodagar uppgår till 95 %. Timtiden ska ha minskat med 30 % jämfört med utfallet Målet är att samtliga chefer och medarbetare ska vara kartlagda enligt VPL-modellen (vilja, prestation, ledarförmåga). Nöjdmedarbetarindex för Landstingsservice uppgick 2011 till 76 % vilket är en förbättring jämfört med 2008 års resultat på 64 %. Antalet närvarodagar för året uppgick till 95 %. Detta innebär att utfallet överensstämmer med målet för Nöjdmedarbetarindex och för antalet närvarodagar. Utfallet för timtiden är en minskning med 26,8 % vilket gör att målet ännu inte är uppfyllt. Under året har också samtliga chefer och medarbetare i förvaltningen kartlagts enligt VPL-modellen (vilja, prestation, ledarförmåga) vilket gör att målet är uppfyllt. Ekonomi Målsättningen är att resultatindex (RI) ska uppgå till minst 1,0, vilket innebär att kostnader och intäkter ska vara minst i balans. Under 2011 fick Landstingsservice ett avkastningskrav på 1,0 Mkr till följd av Landstinget Dalarnas svåra ekonomiska situation. Utöver detta beslöts att förvaltningen skulle bära kostnaderna för Servicenämnden inom omslutningen. Anders Roos förvaltningschef landstingsservice Viktiga händelser under året De viktigaste händelserna anges nedan i punktform: En förändrad distribution av försörjningsmateriel har skett där Landstingsservice åtagit sig ett större ansvar gällande distributionen i länet. Omcertifiering av hela förvaltningen enligt ISO 9001 och Under året har ny geografisk organisation införts i förvaltningen. Huvudsyftet har varit att öka synergieffekterna mellan verksamheterna och hitta flexiblare produktionslösningar. För att stödja förvaltningens chefer har ett internt chefsutvecklingsprogram startats med fokus på ledarskap och utvecklingsfrågor. Ämnen som behandlats är bl.a. likabehandlingsfrågor, upphandling, ekonomi, lönebildning och arbetsrätt. Leveranslösning av kost för Avesta lasarett har skett i samarbete med Avesta kommun. Förberedelser för outsourcing av Café och butik i Mora. I början av året stals två lastmaskiner från vår verksamhet i Falun, dessa har ännu inte återfunnits. Servicenätverket Best service har utökats med två nya medlemmar till totalt 18 landsting. För första gången har dessa landsting ingått i ett gemensamt benchmarkingarbete. Resultatet för Landstingsservice uppgår 2011 till +4,1 Mkr. Resultatindex för 2011 blev 1,015. Det innebär att samtliga ekonomiska mål och åtaganden uppfyllts under året. Utveckling Förvaltningen är sedan tidigare kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 och miljöcertifierad enligt ISO Under 2011 förnyades certifikaten efter revision för kommande verksamhetsår och gäller nu till och med Processkartläggning är påbörjad för de viktigaste processerna inom förvaltningen. 26 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

27 Uppföljning besparingsåtgärder I början av året tog landstinget beslutet att genomföra besparingar för att komma till rätta med det försämrade ekonomiska läget. Landstingsservice fick i uppdrag under 2011 i samarbete med Hälso- och sjukvården att genomföra besparingar för koncernen motsvarande 3,5 Mkr, därutöver hade Landstingsservice ett avkastningskrav på 1,0 Mkr. Åtgärder som genomförts med ett lyckat resultat, för att nå besparingsmål och avkastningskrav, var bl.a. att se över städstandarden, minska antalet telefoner och abonnemang, granska leasingen av fordon och bli kostnadseffektivare genom att finna synergier mellan olika verksamhetsområden. Café- och butiksverksamheten i Mora har under en längre tid haft underskott i verksamheten. Landstingsstyrelsen beslutade att verksamheten skulle outsourcas, detta är nu klart och fr.o.m. 1 feb 2012 tar extern intressent över verksamheten. Besparings åtgärder, kostnadskontroll och nya verksamheter har följts upp och stämts av fortlöpande under året. Framtiden Förberedelser har påbörjats för att kunna erbjuda en bra och bred service till den nya vårdbyggnaden i Falun. Arbete har inletts för att erbjuda ett brett servicekoncept inom området sjukvårdsnära tjänster till hela hälso- och sjukvården. Syftet är att avlasta sjukvården och öka koncernnyttan. Genom den nya organisationslösningen ges möjlighet till flexiblare servicekoncept och organisationen skall utvärderas och eventuellt korrigeras under år För att möta den pågående generationsväxlingen och samtidigt skapa utvecklingsmöjligheter för förvaltningens medarbetare har samtliga medarbetare och chefer kartlagts enligt VPL-modellen (vilja, prestation och ledarförmåga). VPL-kartläggningen av medarbetare och chefer innebär att Landstingsservices talangpool bestående av 10 stycken medarbetare har startat upp. Benchmarkingen inom servicenätverket Best service kommer att utökas med ytterligare en process. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 274,4 278,5 4,1 292,9 Kostnader -274,4-274,3 0,1-290,9 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -163,3-158,6 4,7-166,3 0 4,1 4,1 2,0 Landstingsbidrag Överskott/ underskott 0 4,1 4,1 0 Årets investering -8,0-2,6 5,4 En ökad efterfrågan på förvaltningens beställningsuppdrag förklarar en stor del av ökningen på intäktssidan. En annan bidragande orsak till resultatet är att förvaltningen hållit nere personalkostnaderna genom att inte återbesätta pensionsavgångar och vakanta tjänster. Verksamhetsområde (mkr) Resultat 2011 Resultat 2010 Resultat 2009 Fastighetsteknik 1,6 0,3 0,6 Transportservice -0,9 0,6-0,2 Kostservice 0,6 0,2-1,0 Städservice 2,0 0,5 0,8 Fredriksbergstvätten 1,5 1,4-0,6 Omstrukturering -0,5-0,7-0,6 Övrig verksamhet 0,3-0,4 1,2 Servicenämnden -0, Summa 4,1 2,0-0,1 Förvaltningen har arbetat aktivt på alla nivåer i organisationen med förbättringar, effektiviseringar och en strävan efter ökad kostnadsmedvetenhet och bättre kontroll, detta har givit resultat. Omstruktureringskostnaderna består uteslutande av personalavveckling i samband med omorganiseringen. Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse IT-utrustning -0,3-0,1 0,2 Bilar och transp. -1,9-2,0-0,1 Övriga investeringar -5,8-0,5 5,3 Summa -8,0-2,6 5,4 Återinvestering i stulna maskiner uppgår till 1,9 Mkr. Investeringen i en pelletsanläggning vid Fredriksbergstvätten genomfördes inte med egna medel utan gjordes istället av hyresvärden, därav budgetavvikelsen för övriga investeringar. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 27

28 Personal Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent: En helårsekvivalent är lika med 1700 arbetade timmar. Antal anställda 2009 Faktiska årsarbetare 386,4 410,0 413,5 Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Av antalet anställda vid förvaltningen är 62 % kvinnor och 38 % män. Medelåldern uppgår till 46 år både för kvinnor och män. Arbetade timmar 2009 Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav mertid/övertid samtlig personal* En stor förklaring till den minskade personalstyrkan vid förvaltningen är att en personalövergång genomfördes från Landstingsservice till Nämnden för kostsamverkan. Året har till stor del präglats av förvaltningens omorganisation, vilken inneburit att chefer vid Landstingsservice har fått söka nya tjänster och genomgå en rekryteringsprocess. Under slutet av år 2011 var samtliga nya chefstjänster tillsatta. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 91,3 % 89,4 % Män 97,8 % 97,4 % Totalt 93,8 % 92,4 % Rätten till heltid har gjort att sysselsättningsgraden ökat under året. Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exkl. sociala avg. -110,1-108,5-112,9 Inhyrd personal Återhållsamhet vid tillsättande av vakanta tjänster har tillsammans med anställningsstoppet bidragit till sänkta personalkostnader. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 30,6 Män 6,3 Totalt 21,3 Förvaltningen arbetar långsiktigt med att minska antalet deltidsanställningar. Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år Av förvaltningens medarbetare är 13 % över 60 år vilket gör att vi har en utmaning i att möta generationsväxlingen. Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension 10 8 Särskild ålderspension 0 3 Sjukersättning 2 0 Totalt Sjukfrånvaro 2009 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 5,4 5,8 6,0 Antal sjukdagar/anställd 17,9 19,9 21,1 För att ytterligare minska korttidsfrånvaron har förvaltningen påbörjat ett arbete med att ta fram ett internt handlingsprogram med ett tydligt fokus på tidiga och rätt insatser från HR-funktionen och närmaste chef. Arbetsmiljö För att än mer tydligt belysa vikten av en god arbetsmiljö har förvaltningen under år 2011 startat upp en SAM-grupp som arbetar med att förankra det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Landstingsservice. Ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete leder till att sjukfrånvaron minskas. Vid Landstingsservice har sjukfrånvaro minskat till 5,4 % från 5,8 % år Under år 2011 har Landstingsservice genomfört fyra stycken arbetsmiljöutredningar avseende den psykosociala arbetsmiljön. Mot bakgrund av ett eftersatt systematiskt arbetsmiljöarbete har 2011-års arbetsmiljöutredningar resulterat i flera omplaceringar av chefer och medarbetare. 28 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

29 Verksamhetsstatistik Nyckeltal 2009 Inre fastighetsskötsel, kr/ kvm (BRA) Falu lasarett Mora lasarett Avesta lasarett Ludvika lasarett Genomsnitt, total volym Antal måltider (frukost, lunch, middag) Därav patientmåltider Därav restaurang/cafémåltider Måltidspris patient (lunch, genomsnitt) Måltidspris restaurang (lunch) ,00 76, ,00 75, ,00 70,00 Bevakning Antal utryckningar Städning Underhållsstädning, volym kvm Underhållsstädning, volym timmar Miljöarbete Då alla verksamheter idag inte har miljöombud, finns arbete att göra med att höja miljöombudens status och göra fler intresserade av uppdraget. I Landstingsservices nya upplaga av verksamhetshandboken så kommer uppdragen som Miljöombud, Miljösamordnare samt Kemikalieregistrator att förtydligas. Exempel på miljöaktiviteter som genomförts under året är: Samtliga verksamheter har framtagna miljöhandlingsplaner. Miljöombuden träffas höst och vår för att utbyta erfarenheter kring förvaltningens miljöfrågor. Besök hos Kravproducent för att öka kunskapen om ekologiska livsmedel. Kontinuerliga mätningar av matsvinn vid Kostservice. Fortsatt utveckling inom området energioptimering på de byggnader som Landstingsservice ansvarar för. Samordningen av transporter inom länet har utvecklats under året, där bl.a. transporter av förbrukningsmateriel till Landstinget Dalarnas verksamheter har tillkommit och samordnats med våra befintliga interna transporter. Anders Roos Förvaltningschef Landstingsservice Extra uppdrag, volym timmar Underhållsstädning, snittavverkningsgrad timmar/kvm Underhållsstädning, kostnad per kvm Fredriksbergstvätten Kg tvätt/arbetstimma 24,47 24,77 - Leveranssäkerhet, procent 98,25 98,82 Vid årsskiftet övergick kostverksamheten i Mora från Landstingsservice till förvaltning 84, Nämnden för kostsamverkan. Verksamhetsövergången medför att måltidsstatistiken särredovisas för de två förvaltningarna. - Årsredovisning Bilaga förvaltningar 29

30 Måluppfyllelse Landstingsservice Kundperspektiv Mål Fortlöpande, samt årligen fördjupat, skall vi veta hur våra kunder upplever våra tjänster med målet att ha minst 90% Nöjd kundindex (NKI). Mått Nöjd kundindex (NKI): Mätningen genomfördes under slutet av 2011 och resultatet blev ett NKI på 89%. Mätmetod och gränsvärden för grön/gul/röd Källa Delårsrapport April Delårsrapport Augusti Årsredovisning Grönt = % måluppfyllelse Förvaltningens enkät. Gult = 75-95% måluppfyllelse Rött = 0-75% måluppfyllelse Kommentar Målet är inte riktigt uppfyllt men en förbättring har skett från 2008 års resultat på 86% till årets utfall på 89%. Mål Antal kundavvikelser i relation till antalet årsarbetare. Mål för perioden är ej fastställt. Mått Kundavvikelseindex (KAI): 0,11 Mätmetod och gränsvärden för grön/gul/röd Källa Delårsrapport April Delårsrapport augusti Årsredovisning Grönt = % måluppfyllelse Femfot Gult = 75-95% måluppfyllelse Rött = 0-75% måluppfyllelse Kommentar Målsättningen under 2011 var att genomföra mätningar, mål för perioden är ej fastställt. Under 2011 var KAI 0,11, vilket är en förbättring mot 2010 års utfall på 0,03. Mål Antal förbättringsförslag i relation till antal årsarbetare. Första mätning 2010, mål för perioden är ej fastställt. Mått Förbättringsförslagsindex (FFI): 0,99 Mätmetod och gränsvärden Källa Delårsrapport April Delårsrapport Augusti Årsredovisning Grönt = % måluppfyllelse Femfot Gult = 75-95% måluppfyllelse Rött = 0-75% måluppfyllelse Kommentar Målsättningen under 2011 var att genomföra mätningar, mål för perioden är ej fastställt. Under 2011 var KAI 0,99, vilket är en klar förbättring från 2010 års utfall på 0, Årsredovisning Bilaga förvaltningar

31 Personal Mål Fortlöpande, samt årligen fördjupat, skall vi veta hur våra medarbetare upplever arbetsmiljö och delaktighet. Senast vid utgången av 2011 skall Nöjdmedarbetarindex ha ökat från 64% till minst 75%. Mått Nöjd medarbetarindex (NMI): Mätningen genomfördes under slutet av 2011 och resultatet blev ett NMI på 76%. Mätmetod och gränsvärden för grön/gul/röd Källa Delårsrapport April Delårsrapport Augusti Årsredovisning Grönt = % måluppfyllelse Saknas Gult = 75-95% måluppfyllelse Rött = 0-75% måluppfyllelse Kommentar Delmålet för Landstingsservice är uppfyllt avseende Nöjdmedarbetarindex, en förbättring har skett från 2008 års mätresultat på 64% till 2011 års utfall på 76%. Mål Senast vid utgången av 2011 skall antalet närvarodagar ha ökat från dagens 94% till minst 95% eller vara max 15 sjukdagar per anställd och år. Mått Närvarodagar i procent och sjukdagar per anställd: 95% och 17,9 dagar. Mätmetod och gränsvärden för grön/gul/röd Källa Delårsrapport April Delårsrapport Augusti Årsredovisning Grönt = % måluppfyllelse Heroma Gult = 75-95% måluppfyllelse Rött = 0-75% måluppfyllelse Kommentar Trots en positiv utveckling under årets första två tertial infriades endast målet för närvarodagar och inte antalet sjukdagar per anställd och år. Mål Minimera antalet timmar för timanställda, övertid och fyllnadstid. Senast vid utgången av 2011 skall antalet timmar ha minskat från timmar, utfallet 2008, till högst timmar (-30%). Mått Minskning av antalet timmar (timanställda, övertid och fyllnadstid): timmar till timmar. Mätmetod och gränsvärden Källa Delårsrapport April Delårsrapport Augusti Årsredovisning Grönt = % måluppfyllelse Heroma Gult = 75-95% måluppfyllelse Rött = 0-75% måluppfyllelse Kommentar Totalt sett för förvaltningen är måluppfyllnadsgraden 86%. På funktionsområdesnivå varierar utfallet d v s det finns verksamheter som uppfyller målet och andra som avviker kraftigt. Under året har kostverksamheten i Mora övergått till en annan förvaltning, Nämnden för kostsamverkan. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 31

32 Mål VPL (vilja, prestation, ledarförmåga) skall vara införd som Landstingsservice övergripande HR-process och samtlig personal skall vara kartlagda Mått Andel medarbetare och chefer som är kartlagda enligt VPL. Mätmetod och gränsvärden Källa Delårsrapport April Delårsrapport Augusti Årsredovisning Grönt = % måluppfyllelse Personalchef Gult = 75-95% måluppfyllelse Rött = 0-75% måluppfyllelse Kommentar Under året har också samtliga chefer och medarbetare i förvaltningen kartlagts enligt VPL-modellen (vilja, prestation, ledarförmåga) vilket gör att målet är uppfyllt. 32 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

33 Ekonomi Mål Resultat minst i balans, Resultatindex: 100% Mått Resultatindex (RI): 1,015% Grönt = % måluppfyllelse Gult = 75-95% måluppfyllelse Källa Raindance Delårsrapport April Delårsrapport Augusti Årsredovisning Rött = 0-75% måluppfyllelse Kommentar Följande huvudverksamheter uppvisar ett resultat i balans: Kost, Fastighetsteknik, Tvätt, Städ och Boende uppvisar ett resultat i balans. Transportservice visar ett underskott i årets resultat. Mål Den sammanvägda måluppfyllelsen för LsD s produktivitetsmått skall vara minst 90% under Mått Produktivitetsindex (PI): 100% Mätmetod och gränsvärden Källa Delårsrapport April Delårsrapport Augusti Årsredovisning Grönt = % måluppfyllelse Gult = 75-95% måluppfyllelse Respektive verksamhetsansvarig Rött = 0-75% måluppfyllelse Kommentar De högst rankande produktivitetsmåtten (P1) uppvisar en måluppfyllelse på 100% medan de näst högst rankade produktivitetsmåtten (P2) har ett utfall på 101%. Samtliga huvudverksamheter har utarbetat och fastställt två produktivitetsmått vardera (totalt tio produktivitetsmått) att gälla fr.o.m. februari Årsredovisning Bilaga förvaltningar 33

34 Utveckling Mål Respektive verksamhet arbetar systematiskt med att minimera miljöpåverkan avseende de mest betydande miljöaspekterna. Mått Resultat av revisioner: Samtliga planerade revisioner har genomförts Generellt sett har Landstingsservice bra ordning och tydliga rutiner. Arbetet med avvikelsehantering och utveckling fungerar i stort sett bra. Arbetet med processkartläggning är inte slutfört men pågående. Mätmetod och gränsvärden för grön/gul/röd Källa Delårsrapport April Delårsrapport Augusti Årsredovisning Grönt = % måluppfyllelse Kvalitetssamordnaren Gult = 75-95% måluppfyllelse Rött = 0-75% måluppfyllelse Kommentar Då målet inte är mätbart har en sammanvägning av utfallet legat till grund för bedömning av måluppfyllnadsgraden. Mål Våra viktigaste processer skall vara beskrivna och dess resultat mätas. Mått Resultat av revisioner: Kartläggning av de viktigaste processerna har påbörjats under Mätmetod och gränsvärden för grön/gul/röd Källa Delårsrapport April Delårsrapport augusti Årsredovisning Grönt = % måluppfyllelse Kvalitetssamordnaren Gult = 75-95% måluppfyllelse Rött = 0-75% måluppfyllelse Kommentar Arbetet med att kartlägga de viktigaste processerna har påbörjats men inte avslutats under Årsredovisning Bilaga förvaltningar

35 Nämnden för kostsamverkan Mora Kostsamverkan Mora Måluppfyllelse Under 2011 genomfördes enkätundersökningar för Nöjdkundindex (NKI) och Nöjdmedarbetarindex (NMI). Resultatet för NKI uppgår till 89 % och för NMI är motsvarande siffra 59 %. Nämnden har inte fastställt mål för det första verksamhetsåret avseende NKI och NMI. Den ekonomiska målsättningen är att resultatindex (RI) i fastslagen budget för verksamhetsåret skall uppgå till 1,0. Det innebär att kostnader och intäkter minst skall balansera. Detta mål är inte uppfyllt under året. Underskottstäckning för Landstinget Dalarna och Mora kommun uppgick vardera till 0,3 Mkr. Utöver detta har Landstinget Dalarna stått för en sammanlagd underskottstäckning på 1,5 Mkr för Restaurang LaRätt, Strandens skola (temporärt kök under ombyggnationen) och fördyrad hyra till en följd av en ökad investeringskostnad. Totalt underskott för Nämnden för Kostsamverkan under verksamhetsåret 2011 uppgick till 2,2 Mkr. Viktiga händelser under året Produktionsköket Arom färdigställdes under vårvintern och invigdes den 5:e april Produktionen skedde under ombyggnationen på Strandens skola. Kommunens produktionskök inom äldreomsorgen har byggts om till mottagningskök. Iordningsställandet av mottagningsköken försenades men under oktober var samtliga i drift. Följande äldreboende är berörda: Saxnäs, Spanskgården, Noretgården och Våmhus. Upphandlingen av matvagnar för brickdukning vid Mora lasarett har försenats p.g.a. överklaganden i olika instanser. Produktionen vid Aromköket har förflutit på ett tillfredsställande sätt under året dock har leverans av matlådor till hemtjänsten försenats p.g.a. praktiska problem. Framtiden Under det första verksamhetsåret har det konstaterats att det finns praktiska svårigheter i tillämpningen av Samverkansavtalet. Det pågår därför en översyn och utvärdering av avtalet mellan Landstinget Dalarna och Mora Kommun. Kolonialvaruförsörjningen via distributionscentral i Mora har ännu inte startat då centralen fortfarande är i planerings-stadiet. Leveranserna sker därför med kylbil från produktionsköket i Falun. Nämnden har fastställt målet att till år 2015 skall 25 % av råvarorna vara ekologiska. Utifrån de faktiska volymerna under året kan det konstateras att de garanterade volymerna var för optimistiska för Landstinget Dalarna när avtalet skrevs Avvikelsen bedöms bli ännu större för 2012 som en effekt av minskade vårdplatser. Mora Kommuns faktiska volym bedöms överensstämma väl med de avtalade garantivolymerna. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 27,1 21,4-5,7 0,2 Kostnader -27,1-21,4 5,7-0,1 varav personalkostnader Verksamhetens resultat Överskott/ underskott 0,0-10,1 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets investering -6,2-0,6 5,6 Under året har Landstinget Dalarna haft svårigheter att uppnå de garanterade volymerna som är fastslagna i Samverkansavtalet. Mora Kommun har under året överstigit sina garanterade volymer. Avtalets prissättningsmodell har gjort det svårt att nå balanserat resultat för produktionsköket. Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Maskiner och inventarier -6,2-0,6 5,6 Summa -6,2-0,6 5,6 Investeringarna avser inventarier, vagnar och maskiner till det nya produktionsköket vid Mora lasarett. Matvagnar för leverans av brickor har ännu inte investerats p.g.a. överklaganden av upphandlingen. Personal Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent: En helårsekvivalent är lika med 1700 arbetade timmar. Antal anställda 2011 Faktiska årsarbetare 25,85 Antal anställda 29 Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Medelåldern för kvinnor är 46 år och för män 34 år vilket ger en total genomsnittlig ålder på 44 år. Samtliga medarbetare som arbetar deltid är kvinnor, andelen är 21,7%. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor 79 % -- Män 21 % -- En klar majoritet av förvaltningens medarbetare är kvinnor. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 35

36 Arbetade timmar 2011 Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav mertid/övertid samtlig personal* 610 * Preliminära värden för innevarande år. Under uppstartsarbetet och driftsättningen av produktionsköket har behovet av timanställda varit stort. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 93,7 % -- Män 100 % -- Totalt 95,0 % -- Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exkl. sociala avg. -8,1-7,0 - Produktionsköket togs inte i full drift förrän andra kvartalet och mottagningsköken har successivt färdigställts under året. Det är förklaringen till avvikelsen mellan resultat och budget. Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år 3 -- Sjukfrånvaro 2011 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 8,3 Antal sjukdagar/anställd 26,9 Huvuddelen av sjukfrånvaron består av långtidssjukskrivning. Verksamhetsstatistik Nyckeltal 2011 Antal måltider (frukost, lunch, middag) Därav patientmåltider Därav restaurang/cafémåltider Måltidspris patient (lunch, genomsnitt) Måltidspris restaurang (lunch) 44,00 76,00 Ander Roos Förvaltningschef Kostsamverkan Mora 36 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

37 Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildningsförvaltningen Måluppfyllelse Måluppfyllelsen inom Kultur- och bildningsförvaltningen är god. Förvaltningen arbetar som helhet mot de uppdrag som getts till nämnden. Ytterligare information återfinns i dokument för måluppfyllelse samt nämndens fullständiga verksamhetsberättelse. Ann-Catrin Lofvars ordförande kulturnämnden Viktiga händelser under året From årsskiftet är de två tidigare Skol- respektive Kulturnämnderna sammanslagna till en gemensam Kulturoch bildningsnämnd (KBN). En ny förvaltningschef har rekryterats. Dans i Dalarna genomförde i maj den 24:e upplagan av Stora Daldansen och för andra året i rad i Falun, där bl a en internationell balettävling ingår. Residans är ett treårigt utvecklingsprojekt i scenisk folkdans, med stöd från Kulturrådet och i samarbete mellan Dalarna, Gävleborg och Uppsala. Dansare, musiker och koreograf skapar en föreställning per år, som går ut på turné i skolor och offentligt i de tre länen, som ansvarar för ett år vardera. Perfect är en dansföreställning som genomförs med en integrerad ensemble, där dans och funktionshinder förenas. Föreställning har distribuerats i länet genom Dansspridning Mellansverige. Film i Dalarna bjöds i maj in till Malaysia, i syfte att utveckla ett nätverk mellan unga filmare genom att använda den nya teknik för klippning på distans som finns på Film i Dalarna. Film i Dalarna har fått projektmedel för att vidareutveckla syntolkning på biograf, som genomförts vid flera tillfällen under året Fornby folkhögskola har,som en bland de första folkhögskolorna i Sverige, fått rätt att arrangera Svenska för invandrare. Sedan januari har man utökat sin verksamhet med SFI och anställt nya lärare för detta. Under hösten genomfördes en certifiering av klassmorfäder och mormödrar som from årsskiftet arbetar i Borlänge kommuns grundskolor. Konstarkivet, Film i Dalarna och Länskonst Dalarna arbetar gemensamt och länsövergripande med en satsning på konstfilm. Konstfilmsfestivalen 2011ägde rum i Magasinet och arbetet med att utveckla konstfilmstationer runt om i länet har fortsatt. Länsbibliotek Dalarna Läsfrestivalen i maj blev en succé och kommer att fortsätta arrangeras. Länsbibliotekets monter Dalalitteraturen på Bok & Bibliotek i Göteborg fick tusentals besök av medborgare från såväl Dalarna som resten av landet. 11 program med Dalaförfattare arrangerades där. Länskonst Dalarna Två konstnärer från Tucson i USA Malin Lagergren förvaltningschef kulturförvaltningen inbjöds att komma till Sverige som Artists in Residence för att mötas kring amerikansk och svensk konst och kulturliv och låta dem prova på olika trycktekniker på konstgrafiska verkstaden i Orsa. Under sommaren anordnades en workshop i Vikmanshyttans stentryckeri med professionella konstnärer tillsammans med yrkestryckare. Målet var att få igång processer och arbetsformer där konstnärliga resurser i Dalarna blir synligare i och utanför länet och landet samt att förvalta och förnya en viktig kunskapsbank för den grafiska konsten. Malungs folkhögskola har fått beviljad sin ansökan till Internationella Programkontoret om att bli en EUambassadörsskola. Distanskurs i fiol startade under hösten. Verksamheten IT för seniorer har utvecklats vidare och blivit en mycket populär verksamhet i lokalsamhället. Under hösten 5 grupper studerat. Mentalvårdsmuseet 2012 är det 100 år sedan Säters sjukhus öppnades. Förberedelser har pågått inför jubileumsåret. Mentalvårdsmuseet har haft besökare under året. Gruvhospitalet har under året setts av uppskattningsvis personer. Mora folkhögskola har genomfört en distansutbildning inom IT för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Anpassad IT i vardagen med stöd från FBR. Man deltar även i ett EU-projekt som syftar till att skapa en digital arena för livslångt lärande för personer med funktionsnedsättning och personer i deras närhet. Renoveringen av skolans elevhem, Masen och Kullan, har färdigställts. Musikkonservatoriet Skolan har beviljats platser och startat treårig spetsutbildning i musik på gymnasienivå hösten Samverkan sker med Örebro universitet.vid årets Vinterfest medverkade stråkkvartett, jazz och folkmusik med mycket uppskattade inslag. Under våren förbereddes och Årsredovisning Bilaga förvaltningar 37

38 genomfördes ett samarbete mellan Gävle symfoniorkester och skolans orkesterverksamhet som blev mycket lyckat. Scenkonst Dalarna Under året har Scenkonst Dalarna förmedlat föreställningar och arrangörsstöd till barn och unga i samtliga 15 kommuner. 169 föreställningar har spelats i länet och totalt barn och unga har sett dessa föreställningar. Länk 2012 är ett nationellt teaterprojekt som med nyskriven dramatik riktar sig till unga amatörteateraktiva och estetiska gymnasier. I Dalarna arrangeras under våren 2012 en festival där verken framförs. Älvdalens utbildningscentrum AB Vid halvårsskiftet övergick personal och drift för naturbruksgymnasiet i Älvdalen till bolaget Älvdalens utbildningscentrum AB. I samband med det kommer Landstinget Dalarna samt Älvdalens kommun att kvarstå som huvudman för årskurs 2 och 3 då dessa påbörjade sin utbildning i det gamla programmet. Uppföljning besparingsåtgärder Kultur- och bildningsförvaltningen har, innan omställningskostnader samt den konstnärliga utsmyckningens driftkostnader mycket väl uppfyllt de besparingar som ålagts i budget samt i besparingsprogram. Framtiden Nuvarande styrdokument Landstinget och kulturen Vision och mål ska ersättas av ett nytt dokument till Regeringen har beslutat införa en ny samverkansmodell som ska stärka dialogen mellan kommun, landsting/ region och stat och det fria kulturlivet. Kultur- och bildningsnämnden ansvarar för att ta fram en regional kulturplan för En parlamentarisk styrgrupp med representanter från landstinget, stiftelserna och Region Dalarna leder arbetet går Dalarna in i samverkansmodellen. Det tätare samarbetet med kommunerna och den lyhördhet som utvecklats i processen med planen innebär förhoppningsvis att kulturen stärks i Dalarna. Film i Dalarna fick i december stöd från Svenska filminstitutet för att bygga ett digitalt nätverk för kvinnliga filmare. Man har även fått stöd från Kulturrådet för att arbeta med Kultur för äldre i filmprojektet Vill du lyssna under två år, som främst handlar om ett eget skapande. Fornby folkhögskola Lärargruppen har genomfört ett ambitiöst arbete med Folkbildningens vägval och vilja, ett arbetsmaterial från FBR inför en ny folkbildningsproposition. Arbetet blir samtidigt en viktig del i utvecklingen av Fornbys framtidsstrategier. Ett offentligt seminarium om folkhögskolan och framtiden arrangerades den 5 oktober. Länsbibliotek Dalarna, Dalarnas bildningsförbund och biblioteken i Dalarna har antagit en regional strategi, Digidel 2013, för att öka den digitala delaktigheten med personer under tre år. Till Projektet KUB har man, tillsammans med tre andra län, fått 10 milj kronor i bidrag för en omfattande kompetensutveckling på biblioteken. Länskonst Dalarna Ett arbete pågår för att utveckla ett barnbildcenter runt om i länet. Viktig aktör som samtalspartner för detta är Avesta Art. Malungs folkhögskola Långkursen i folklig dans har fått läggas ned pga bristande elevunderlag. I stället försöker man hitta nya former att erbjuda folklig dans genom kortkurser, seminarier och workshops. En distanskurs i folklig dans planeras till våren Mora folkhögskola arrangerar i Skattungbyn en helårskurs om ett hållbart samhälle som fick Orsa kommuns miljöpris Över 60 studerande sökte till 24 platser inför Skolan gör under våren 2012 en kraftfull satsning på sk studiemotiverande kurser (SMF) för ungdomar år som är arbetslösa och saknar utbildningsplats. Mentalvårdsmuseet deltar i EU-projektet Outsider Art Past Forward, som är en karläggning av fältet konst och psykisk hälsa i Europa. Museet finns med i en internationell publikation som släpps i april Musikkonservatoriet har ansökt om och beviljats tvååriga utbildningar i KU Musik och KU Dans fr o m höstterminen Huvudman för utbildningarna är Musik i Dalarna. Scenkonst Dalarna har startat ett samverkansprojekt mellan Scenkonst Dalarna, LT och Riksteatern för att stärka barnkulturen i länet. Projektets fokusområden är samordning, utbildning, tillgänglighet och barns och ungas inflytande. Förvaltningen har många pensionsavgångar under de närmaste åren och planerar att ta fram en långsiktig strategi för detta under Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 113,4 116,7 3,3 131,7 Kostnader -241,6-244,6 3,0-255,6 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -84,3-85,0-0,7-100,8-128,3-128, ,9 Landstingsbidrag 128,3 128, ,1 Överskott/ underskott Årets investering (konstnärlig utsmyckn drift) -6,2 0 0,3 0,3 1,1-1,7 (0,5) Totalt resultat för Kultur- och bildningsförvaltningen blev 0,3 mkr. Detta efter att hänsyn tagits till omställningskostnader vid naturbruksgymnasiet i Älvdalen samt till driftkostnader för konstnärlig utsmyckning. Resultatet före dessa kostnader 38 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

39 uppgår till 1,4 mkr. Nedanstående tabell visar resultat per verksamhetsområde jämfört med senaste prognos Verksamhetsområde (mkr) Resultat 2011 Prognos 2011 Resultat 2010 Fornby fhsk 0,2 0,1 0,3 Mora fhsk 0,4 0,4 0 Malungs fhsk Naturbruksgymnasiet Älvdalen -1,7-1,6-1,3 Musikkonservatoriet 0,2-0,2 0,2 Folkrörelser och studieförbund Interkommunal ersättning fhsk 0,1 0 0,1-0,2 0 0,3 Film i Dalarna 0 0,1 0,1 Länsbibliotek Dalarna 0 0,1 0 Mentalvårdsmuseet 0,2 0,1 0,2 Stiftelser och bidrag Konsulenter 0,5 0,4 0,1 Kansli inkl konstarkiv oförutsett samt nämnden Resultat innan konstnärlig utsm -drift samt omställn. Konstnärlig utsmyckning drift 1,7 1,4 1,6 1,4 0,8 1,6-0,5-0,4-0,4 Omställning Nb Älvdalen -0,6-0,6 0 Inställd KU Dans 0-0,1 0 Resultat 0,3-0,3 1,1 Personal Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent: En helårsekvivalent är lika med 1700 arbetade timmar. I jämförelser nedan ingår inte naturbruksgymnasiet i Älvdalen då personalen övergick till Älvdalens utbildningscentrum AB från och med 1 juli Antal anställda 2009 Faktiska årsarbetare 128,15 130,82 129,12 Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Arbetade timmar 2009 Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/ beredskap läkare* - varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid inhyrd personal * Preliminära värden för innevarande år Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Konstinköp (Drift) 1,7 1,0 (0,5) Övriga investeringar 1,5 0,7 Summa 6,2 1,7 Det totala investeringsutrymmet har inte nyttjats under 2011 utan förvaltningen har hållit en låg investeringsnivå pg a det ekonomiska läget inom Landstinget Dalarna. I den budgeterade investeringsramen ingår investering vid naturbruksgymnasiet i Älvdalen. Den under 2011 gjorda investering om 3,2 mkr är överförd till det nya bolaget. Inköp av konst under året uppgick till ca 1 mkr medan inramning och arvodister uppgift till 0,5 mkr och ryms inom totalt investeringsutrymme om 1,7 mkr. 0 Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 88,5 93,0 Män 85,6 92,5 Totalt 87,4 90,1 Genomsnittlig sysselsättningsgrad flukturerar mellan åren bla i samband med variation i elevantalet men också beroende på åldersutvecklingen. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 30,1 Män 30,5 Totalt 30,25 Jämfört med landstinget totalt har Kultur- och bildningsförvaltningen en högre andel personer som arbetar deltid. Av de som arbetar deltid är antalet män också förhållandevis högt jämfört med landstinget totalt, 30,5 % jämfört med 7,5 % mycket beroende på att t ex lärare inte alltid har heltidstjänster. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 39

40 Antal personer inom yrkesgrupper som börjat och slutat under 2011 Yrkesgrupp Antal slutat Antal börjat Under året har, när naturbruksgymnasiet i Älvdalen är borträknat, nio personer slutat under året. Av dem gick sju personer i pension. Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exkl. sociala avg. 58,5 59,1 69,5 Inhyrd personal 0,1 0,1 0,1 Jämfört med 2010 är lönekostnaden lägre då Naturbruksgymnasiet i Älvdalen enbart har personalkostnader under vårterminen. Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension 7 0 Särskild ålderspension 0 Sjukersättning 0 Totalt 7 0 Fram till 2025 kommer 62% av Kultur- och bildningsförvaltningens anställda att ha nått pensionsålder om 65 år. Det innebär att mycket kunskap och kompetens kommer att försvinna och att mycket planering måste läggas på framtida kompetensplanering. Sjukfrånvaro 2009 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 2,4 2,4 2,4 Antal sjukdagar/anställd 7,1 7,8 7,9 Målet om högst tre procent sjukfrånvaro är uppfyllt. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Då naturbruksgymnasiet Älvdalen hade förhållandevis många män anställda förändrades könsfördelningen drastiskt när skolan lämnade landstinget. Förvaltningen arbetar aktivt i samband med rekrytering att eftersträva en jämn fördelning av kvinnor och män. I ovanstående statistisk ingår därför inte Naturbruksgymnasiet Älvdalen. Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år Tabellen visar att 81% av antal anställda är 40 eller äldre. 31% av dem är 60 år eller över och kommer troligen att gå i pension inom de närmaste 5-7 åren. Medelålder Kvinnor Män Totalt Medelåldern inom Kultur- och bildningsförvaltningen med 49 år är något högre än medelåldern inom landstinget totalt som har 47 år. Jämfört med föregående år har medelåldern dock sjunkit då de som rekryterats under året är yngre än de som slutat.. Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % 73,0 69,0 Frisknärvaron, d vs antal personer som har max 5 sjukdagar under ett år, har ökat jämfört med föregående år. Endast landstingsfastigheter Dalarna har en högre frisknärvaro i landstinget Dalarna. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 1,65 1,57 Antalet dagar/anställd tas fram ur Heroma. Även om antalet dagar har ökat är troligen inte inrapporteringen helt korrekt. Lärare t ex får ofta kompetensutveckling i samband med att Master classes genomförs men dessa dagar registreras inte i Heroma. Allmän löneutveckling Har under året varit 1,41 % vilket är lägst inom landstinget. Löneutveckling är inte bara löneöversyn. Det innehåller även differensen mellan alla som slutat (kanske med en högre lön) och alla som börjat (med kanske en lägre lön). Arbetsmiljö Förvaltningen arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. Forum som används är t ex arbetsplatsträffar samt fysiska och psykosociala skyddsronder. GävleDala företagshälsovård är en samarbetspartner i arbetet. Målet att varje medarbetar ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan är ännu inte uppfyllt till mer än 50% Under året har bl a konsekvensanalys och riskbedömning gjorts rörande framtida flytt och omorganisation på kansliet. 40 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

41 Likabehandling (fd mångfald/jämställdhet) Vissa enheter har sedan tidigare egna jämställdhetsplaner medan det saknas en övergripande likabehandlings- och jämställdhetsplan för förvaltningen. Landstingets Dalarnas likabehandlings- och jämställdhetsplan gäller. Förvaltningen arbetar för en jämställd förvaltning där alla former av diskriminering motarbetas. I enheternas uppdrag ingår också att verka för att uppmärksamma barnkonventionen eller att tillgängliggöra utbudet av kultur och bildning för alla via t ex syntolkning, handikappanpassade lokaler och scener eller att frågor rörande diskriminering uppmärksammas. Verksamhetsstatistik Nyckeltal 2009 Deltagarveckor Varav statsbidragsberättigat Elevveckor ,5 sökande per utbildningsplats Andel studerande som fullföljer sin utbildning uppgår till 85% Andel studerande i allmänna kurser minst 25% Film i Dalarna Målet uppfyllt Målet inte helt uppfyllt Målet uppfyllt Målet uppfyllt Målet är uppfyllt Tekniklån varav växthusstöd Produktionsstöd - dokumentär kortfilm växthus Länsbibliotek Dalarna Fjärrlån Antal depositioner Antal arrangemang totalt Antal deltagare vid arrangemang Konsulentbesök för dialog och rådgivning Mentalvårdsmuseet Besökare vid Mentalvårdsmuseet Scenkonst Dalarna Barn och ungdomsarr antal besökare antal scenkonstprogram antal produktioner Arrangörsfören/likn -antal besökare antal scenkonstprogram antal produktioner Antal B&U-arrangörer Inköpta konstverk Den stora skillnaden i genomförda elevveckor vid gymnasieskolan beror främst på att Naturbruksgymnasiet Älvdalen enbart redovisar åk 2 och 3 för höstterminen Vad avser ökat antal deltagare vid arrangemang så ingår Läsfrestivalen under Årsredovisning Bilaga förvaltningar 41

42 Gruvmuseet, där utställningen Gruvhospitalet är inrymt, redovisar ett besöksantal om för Merparten av dessa har sett utställningen Gruvhospitalet. En tendens inom Scenkonst är att publiken minskar. Dels märks att privatpersoner har mindre medel att lägga på scenkonst men det är också kostsamt att få hit större/dyrare produktioner som arrangörsföreningar inte har ekonomi att anordna. Vad gäller barn- och ungdomsarrangemang är det svårt att påverka då inte allt utbud går via Scenkonst Dalarna Miljöarbete Under 2011 har integreringen av miljöarbetet inom den nybildade Kultur- och bildningsförvaltningen påbörjats. Eftersom verksamheterna är av mycket skiftande art och omfattning, allt från musei- och biblioteksverksamhet till folkhögskolor med vaktmästeri och egna kök, kräver detta arbete genomgripande förändringar i tidigare miljöledningsdokument. Inom alla enheter i förvaltningen är medvetenheten om miljöfrågorna hög och mycket görs i det dagliga arbetet för att minimera verksamheternas miljöpåverkan. Förutom sammanslagningen av kulturenheterna och skolorna har ytterligare en förändring som påverkar miljöarbetet inom förvaltningen genomförts. Den första juli 2011 övergick Älvdalens Naturbruksgymnasium i ett bolag vars ambition är att skapa ett eget miljöledningssystem. Bolagiseringen har medfört en påtagligt förändrad miljöpåverkan inom förvaltningen vilket framgår av miljödata för 2011 jämfört med tidigare år. Malin Lagergren Förvaltningschef Kultur- och bildningsförvaltningen 42 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

43 Måluppfyllelse Kultur- och bildningsförvaltningen I följande dokument presenteras de uppdrag som är givna Kultur- och bildningsnämnden att arbeta med under Uppdragen och de styrande verksamhetsplanerna arbetades fram då det fortfarande fanns en Kulturnämnd respektive en Skolnämnd, därför finns i ursprungsdokumenten en uppdelning i Kultur och Skola. Följande dokument är ett försök till sammanställning på övergripande Kultur- och bildningsnivå. Alla mål som återfinns i de två verksamhetsplanerna är inte redovisade. De aktiviteter som redovisas i kommentarerna är urval ur verksamheternas inlämnade berättelser. För en mer fullständig dokumentation hänvisas till Kultur- och bildningsnämndens egna verksamhetsberättelse som kommer att fastställas i mars Uppdrag Tillgängligt kulturutbud i hela Dalarna Mål Landstingsfinansierade kulturverksamheter ska ha en regional spridning och nå ut till länets medborgare Kommentar De landstingsfinansierade kulturverksamheterna med regionalt uppdrag arbetar aktivt med att sprida kultur i länet. Alltifrån Scenkonst Dalarnas förmedlade Barn- och ungdomsarrangemang eller Riksteaterföreningarnas arrangemang, Musik i Dalarnas och Dalateaterns konserter och teaterproduktioner eller Länsbibliotekets arbete med kommunbiblioteken till Länskonstkonsulentens arbete med utvecklingsprojekt eller Danskonsulentens arbete med spridning av dans i länet. Måluppfyllelse Mål Landstingets kulturverksamheter ska samverka med andra regioner Kommentar Alla enheter samarbetar med andra regioner. Det kan gälla samarbetet som videogud, Residans, utbudsdagar för Scenkonst samt Dansspridning men också länsöverskridande fortbildningar som Att hitta rätt i maktens korridorer eller projektet KUB (4 län tillsammans) som beviljats kr från ESF för en omfattande kompetensutveckling på biblioteken. Måluppfyllelse Mål Förbättra kulturskaparnas villkor Kommentar Länskulturkonsulenterna arbetar oavbrutet för att skapa arenor för kulturskaparna i länet. Kultur- och bildningsförvaltningen medfinansierar för andra året EU-projekten Kulturella och Kreativa Näringar, KKN II, samt Magasinet. Förvaltningen medfinansierar också i tid och lokaler, tillsammans med Coompanion, Länsstyrelsen och KKN, projektet Socialt företagande för kultursektorn. Projektet påbörjades under 2011 och kommer att fullföljas under Måluppfyllelse Årsredovisning Bilaga förvaltningar 43

44 Mål Ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden Kommentar Under året har arbetet med den nya samverkansmodellen samt Dalarnas regionala kulturplan stärkt samarbetet med andra landsting, främst Gävleborg och Uppsala samt med Region Dalarna och Länsstyrelsen. Film i Dalarna, Länskonst Dalarna, konstarkivet samarbetar med grannlänen i videokonstprojektet VideoGUD. Film i Dalarna samarbetar med Högskolan Dalarna i EU-projektet Audiovisuella medier. Internationella kontakter har t ex Film i Dalarna haft men även folkhögskolorna. Uppdrag Fortsätt prioritera kulturaktivteter för barn och ungdomar Måluppfyllelse Mål Landstingsfinansierade kulturverksamheter ska skapa förutsättningar för barn och ungdom att ta del av och medverka i kulturaktiviteter Kommentar Under året genomfördes den första Läsfrestivalen, en barnboksfestival i två dagar med de bästa barnboksförfattarna, scenartister, delaktiga barn och kvalité rätt igenom. Utställningen Kan själv! lånades in från Västra Götaland och hade en strid ström av besökare, föräldrar och barn, hela veckan den var kvar. Film i Dalarna arrangerade den årliga Dalarnas filmfestival, en regional uttagning, där unga filmare visar och tävlar med egna filmer. I talangutvecklingsprogrammet Upcoming, fick unga filmare coachning under ett helt år för att komma vidare med sitt eget skapande. Folkmusikens Hus arrangerade Ethno, ett världsmusikläger och Hemslöjden erbjöd workshops inom olika slöjdformer för unga runt om i länet. Måluppfyllelse Uppdrag Stärka kulturens roll i folkhälsoarbetet och inom vården Mål Landstingets kulturverksamheter ska utveckla kulturens roll för folkhälsan Kommentar Deltagit i utvecklande av högskolans kurs Konstens betydelse för hälsan. Beslut om statligt bidrag för arbete med Kultur och äldre projekt Med stöd från Svenska filminstitutet har Film i Dalarna har köpt in teknik för syntolkning. Två syntolkade bioföreställningar samt flera syntolkade teaterföreställningar har genomförts. En två- dagars seminarie/workshop riktat till syntolkar i länet har hållits. Samarbete med landstingets handikappkonsulent samt De synskadades riksförbund har inletts för att skapa ett syntolkningsnätverk i länet. Länsbiblioteket är partner, tillsammans med studieförbunden i Dalarna, i det nationella projektet Digidel2013 som syftar till att öka den digitala delaktigheten hos människor i Dalarna. Vid Malungs folkhögskola återfinns verksamheten IT för seniorer där fem grupper studerade IT en gång/vecka. Måluppfyllelse Under året har Fornby och Malungs folkhögskolor i samarbete med Arbetsförmedlingen genomfört SMF (tidigare UGA) under Uppdrag Kulturverksamheterna ska stärkas 44 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

45 Mål Stärka samarbeten inom den landstingsfinansierade kulturen Stärka verksamheterna genom ökade internationella utbyten och samarbeten, särskilt med barn och ungdom Kommentar Dans i Dalarna och Musikkonservatoriet samarbetar t ex via Stora Daldansen, en internationell balettävling för ungdomar mellan år som årligen hålls i Falun. Mora folkhögskola deltar tillsammans med sju andra europeiska länder i ett projekt som syftar till att skapa en digital arena för livslångt lärande och kunskapsutbyte för personer med funktionsnedsättningar och personer i deras nära omgivning. Mentalvårdsmuseet deltar i ett EU-projekt, Outsider Art Past Forward som är en kartläggning av fältet konst och psykisk hälsa i Europa. Malungs folkhögskola är EU-ambassadörskola. Uppdrag Måluppfyllelse Folkhögskolorna och studieförbunden ska vara en aktiv kraft för demokrati, engagemang, utbildning och kultur Folkrörelsernas och de ideella krafternas betydelse ska stärkas Mål Den geografiska spridningen av bildningsverksamheten ska vara oförändrad Kommentar Fokus för folkbildningen i Dalarna ligger på eget skapande och aktiviteter. Inom studieförbunden är det viktigt att värna den regionala spridningen av förbundens verksamheter så att den är tillgänglig för medborgarna, oavsett var man är bosatt i länet. Bidragen till studieförbunden ges på distriktsnivå avseende verksamhet bedriven i Dalarna. Med stödet till folkrörelsernas och organisationernas distriktsorganisationer stödjer landstinget utvecklingen av ideologiska, demokratiska, sociala och opinionsbildande krafter i länet. Uppdrag Utbildningarna vid Musikkonservatoriet och Älvdalens utbildningscentrum ska utvecklas Måluppfyllelse Mål Systematisk uppföljning av de studerandes uppfattning om utbildningen Redovisningar som uppfyller de nationella kraven för respektive skolform Kommentar Vid höstterminen startade Musikkonservatoriet riksrekryterande estetisk spetsutbildning i musik. Skolorna arbetar aktivt med uppföljning och kvalitetsredovisningar. Under hösten sökte Musikkonservatoriet att få anordna 2-åriga KU-utbildningar i Musik och folkmusik samt Scenisk folkdans. Tillstånd att bedriva utbildningar med statsbidrag beviljades i januari Måluppfyllelse Årsredovisning Bilaga förvaltningar 45

46 Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltningen Måluppfyllelse Målen för Folktandvårdens verksamhet har till övervägande delen nåtts. Särskilt glädjande är att tandhälsomålen för såväl barn som vuxna nåtts samt att målen för de särskilda patientgrupperna, en verksamhet som Folktandvården varit kontrakterad för också nåtts. Åsa Frithiofson ordförande tandvårdsnämnden Viktiga händelser under året Beroendet av ett väl utvecklat it-stöd för att hantera nuvarande tandvårdsstöd är stort, något som kräver ständig utveckling. Det s k tredje steget i tandvårdsstödet har inte införts under 2011 utan förväntas införas under Folktandvårdens ledningssystem fungerar bra och har fått stort nationellt intresse. Konkurrensfrågorna har utgjort ett dominerande inslag under året och detta har lett till att samtliga s k fria nyttigheter tagits bort, att momsfrågan lösts och att modell för särredovisning av kostnader tagits fram. Denna modell skall tillämpas under Det företagsekonomiska tänkande och de marknadsmässiga villkor som skall gälla för tandvården har lett till diskussioner om en ökad frihetsgrad för Folktandvården i ett landstingsperspektiv under begreppet bolagsliknade former. Inget konkret resultat har ännu åstadkommits i denna del. Uppföljning besparingsåtgärder För 2011 räknades landstingsersättningen upp med 1,7% och därefter fastställdes ett avkastningskrav om 1,0 Mkr. Sparkravet har nåtts genom att en klinik avvecklats under året samt genom att vi fortlöpande minskar våra lokalytor och behandlingsrum samt infört skiftgång för att på flera sätt åstadkomma en mera kostnadseffektiv produktion. Antalet anställda har också minskat samtidigt som stor återhållsamhet har varit rådande på kostnadssidan Framtiden Rekryteringsfrågan kommer att vara dominerande under kommande år. Stora pensionsavgångar är att förvänta och generationsväxlingen kommer att medföra minskad produktivitet med minskade intäkter som följd. Konkurrensfrågorna måste kunna hanteras och i denna del är det viktigt att Folktandvården får rätt förutsättningar för att kunna konkurrera på rådande tandvårdsmarknad. Begreppet bolagsliknade former måste utvecklas och tydliggöras innebörden av. Ledningssystemet kommer att ge oss den trygghet vi behöver för att göra rätt saker på rätt sätt. Utvecklandet av frisktandvårdskonceptet kommer också att stärka Folktandvårdens profil som en aktör med förebyggande profil och stort samhällsekonomiskt ansvar. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 195,0 193,6 1,4 189,0 Kostnader -352,6-346,1 6,5-344,9 Verksamhetens resultat -223,5-218,7 4,8-219,4-157,6-152,5 5,2-155,9 Landstingsbidrag 157,6 157, ,7 Överskott/ underskott 0 5,1 5,1 0,8 Årets investering 7,6 8,6 1,0 6,6 Sett till förutsättningarna måste årets resultat ses som mycket positivt. Genom en god kostnadskontroll har vi, trots att kalkylerade intäkts mål via genomförd taxejustering inte nåtts, åstadkommit ett bra ekonomiskt resultat. varav personalkostnader Verksamhetsområde (mkr) Conny Konradsson förvaltningschef Folktandvården Budget Resultat Avvikelse Specialisattandvård 54,8 56,8-2,0 Sjukhustandvård 9,5 8,9 0,6 Allmäntandvård 226,0 223,4 2,6 Tandteknisk verksamhet 6,0 6,0 0,0 Övrig verksamhet 56,3 52,4 3,9 Samtliga verksamhetsområden har klarat sina ekonomiska mål. Specialisttandvården har under året påförts kostnader för specialistutbildning för vilka ekonomisk kompensation inte utgått. Detta är orsaken till det bokförda underskottet. 46 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

47 Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Fastigheter IT-utrustning Övriga investeringar 7,6 8,6 1,0 Summa 7,6 8,6 1,0 Årets investeringsutrymme har överskridits i dialog med centrala ekonomi enheten p g a förseningar i tänkta investeringar under 2010 och därmed ej fullt nyttjat investeringsutrymme under Personal Antal anställda 2009 Faktiska årsarbetare Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Arbetade timmar 2009 Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/ beredskap läkare* - varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid inhyrd personal * Preliminära värden för innevarande år. Antalet anställda samt antalet årsarbetare minskar, något som varit en trend under flera år. En viss minskning har skett av arbetad tid trots att arbetade tiden för timanställda ökat. Antal personer inom yrkesgrupper som börjat och slutat under 2011 Yrkesgrupp Antal slutat Antal börjat Distriktstandläkare 11 7 Tandhygienist 3 1 Tandsköterska 16 6 Totalt Stora pensionsavgångar medför att många slutar och inte fullt ut ersätts via nyrekryteringar. Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exkl. sociala avg. -149,5-177,3-146,7 Inhyrd personal Personalkostnaderna har ökat i mindre omfattning än budgeterat. Vakanser gällande övertandläkare och distriktstandläkare är den huvudsakliga orsaken till detta. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Antalet män minskar via pensionsavgångar bland manliga tandläkare medan nyrekrytering sker av i första hand kvinnor. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 94,4 93,6 Män 88,6 89,0 Totalt 93,7 93,0 Sysselsättningsgraden har ökat totalt och det är kvinnorna som står för ökningen. Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år Det är i första hand nyrekryterade unga tandläkare som gör att antalet medarbetare under 40 år ökar. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 16,2 Män 23,2 Totalt 17,0 Vi har idag ett tiotal äldre tandläkare som fortsätter arbeta efter 65 år men med lägre tjänstgöringsgrad. Förkortad arbetstid för äldre tandläkare gör att allt flera äldre tandläkare väljer att jobba kvar på deltid efter 67 år. Medelålder Kvinnor 49 Män 52 Totalt 49 Männens medelålder är något högre än kvinnors beroende på att männen huvudsakligen utgörs av äldre tandläkare. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 47

48 Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension Särskild ålderspension 0 0 Sjukersättning 0 0 Totalt Vi förväntar oss en fortsatt hög andel pensionsavgångar och intensifierar våra rekryteringsinsatser utifrån detta faktum. Likabehandling (fd mångfald/jämställdhet) Basen för Folktandvårdens verksamhet utgörs av landstingets policydokument. Befattningsutveckling för alla har varit och är en ledstjärna och vi vill att arbetsvillkor skapas som möjliggör för kvinnor att göra karriär inom tandvården. Samtidigt försöker vi skapa flexibla arbetstider som möjliggör en bra kombination mellan arbetsliv och familjeliv för alla. Sjukfrånvaro 2009 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 4,10 4,33 5,08 Antal sjukdagar/anställd 13,0 14,1 16,7 Sjukfrånvaron fortsätter glädjande nog att sjunka. Förebyggande insatser och fokus på de längre sjukfallen har bidragit till denna utveckling. Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % 57,9 55,2 Förebyggande insatser i form av massage och hälsoprofilundersökningar har bidragit till minskad korttidssjukfrånvaro. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 3,6 3,8 Den något minskade andelen dagar är en konsekvens av viss återhållsamhet i denna del för att åstadkomma ekonomisk balans men också ett resultat av renodling kring vad som är utbildning i relation till tjänsteuppdrag. Allmän löneutveckling Löneutvecklingen har under året varit 3,53%. I denna sifrra inkluderas även 2012 års löneutveckling för tandläkarna då vi tecknat ett tvåårsavtal med dem Löneutvecklingen är adekvat utifrån genomförd omvärldsbevakning och rådande konkurrenssituation inom tandvården för utbildad tandvårdspersonal. Verksamhetsstatistik Nyckeltal 2009 Beh. Patienter 3-19 år Totalt vuxna patienter Färdigbehandl. vuxna Akut avslutade vuxna Part behandlade vuxna Tot behandlade vuxna Tot erbjudna tim barn Tot erbjudna tim vuxna Antalet barn och ungdomar samt vuxna som söker Folktandvården för sin tandvård är fortsatt hög. Trots viss minskning av produktiviteten p g a generationsväxlingen har målen för årets verksamhet nåtts. Totalt har tandtekniska tjänster och material köpts för 18,3 Mkr., en minskning med 2,5 Mkr jämfört med fjolåret. Av dessa tjänster har 44,8% utförts i egen regi till ett värde av 8,1 Mkr. Miljöarbete Folktandvårdens miljöarbete har nått miljödiplomeringsnivå och en klinik är certifierad enligt ISO Fortlöpande revisioner görs av klinikerna miljöarbete som en del i revisionen av Folktandvårdens ledningssystem. På varje klinik finns ett miljöombud som genomgått utbildning inom miljöområdet. Verksamheten samordnas av en miljösamordnare som också är Folktandvårdens representant i miljörådet. Conny Konradsson Förvaltningschef Tandvårdsförvaltningen Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet har bedrivits under respektive chefs ledning. Som stöd för cheferna finns en tydlig rutin i Folktandvårdens ledningssystem och också en arbetsmiljöhandbok. Denna uppdateras kontinuerligt via köpt tjänst från Företagshälsovården. Ett antal arbetsmiljörelaterade kurser har genomförts och personalen har erbjudits massage på arbetstid. Samarbetet med Företagshälsan har varit bra utifrån fastställt behov. 48 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

49 Måluppfyllelse Tandvårdsförvaltningen Av 19-åringarna skall 75% ha högst 4 skadade och/eller fyllda tandytor (DFS<4) och 67% skall ha intakta approximalytor (DFSa=0) Allmäntandvården Aktiviteter: Vårdprogram för barn och ungdomar. Tidig identifiering av riskpatienter Resultat/bevis: DFS<4=77,49%,DFSa=68,5% Minst 70% av åldersgruppen år skall hamna i riskgrupp 1-2. (andra kriterier via R2 än tidigare modell varför jämförelse över tid inte är relevant i alla delar) Att gå vidare med: Revidera Rambarn Aktiviteter: Utvärdera frisktandvårdsprojektet ytterligare och se över nyckeltalets beräkningsgrund Resultat/bevis: 60,9% Bland övriga vuxna skall minst 35% hamna i riskgrupp 1-2.(R2 effekt. Se ovan) Att gå vidare med: Se över nuvarande riskgrupperingsmodell Aktiviteter: Utvärdera effekterna av frisktandvårdsprojektet och införandet av R2 Resultat/bevis: 22,5% Erbjuden tid barn /kariesrisk. Mål riskgrupp1<30 min, riskgrupp2<60 min, riskgrupp 3<90 min Att gå vidare med: Se över riskgrupperingsmodellen och dess konsekvenser för detta nyckeltal Aktiviteter: Utveckla team tandvården, öka förståelsen för rimlig tids förbrukning i relation till gällande tandhälsa och ekonomiska förutsättningar. Resultat/bevis: 44,14 min, 76,62 min, 129,24 min Andel vuxna patienter som betalar enl H/S:s avgiftssystem. Mål 6% Att gå vidare med: Informera och utbilda klinikchefer samt nyanställda tandläkare Aktiviteter: Utökat ekonomiskt stöd till kliniker med höga procenttal. RamWux. Resultat/bevis: 5,7% Erbjuden vårdtid inom barn- och ungdomstandvården i förhållande till antalet fullständigt behandlade barn- och ungdomar 3-19 år. Mål 1 timma/fullständigt behandlad Att gå vidare med: Analysera de stora skillnader som finns mellan olika kliniker och utveckla rutiner för vården av äldre och funktionshindrade. Diskutera detta nyckeltal inför införandet av det s k tredje steget. Aktiviteter: Information till tandsköterskor och tandhygienister om rimlig tids förbrukning för olika åtgärder Resultat/bevis: 1,14 tim Att gå vidare med: Analysera olika klinikers resultat i förhållande till aktuell tandhälsa Årsredovisning Bilaga förvaltningar 49

50 Ersättning för ortodonti i allmäntandvård i förhållande till tid som nyttjats. Mål 1000kr/timme Aktiviteter: Utbilda flera nischtandläkare i atdv, se över vilka kompetenser som bedriver ortodonti i atdv. Resultat/bevis: 1225 kr/timme Total personalkostnad i förhållande till total intäkt vuxentandvård. Mål 100% Att gå vidare med: Se över prissättningen. Få uppföljningen av detta nyckeltal att fungera i Aktiviteter: Extra stöd till de kliniker som har svårt nå detta mål. Fortsätta utveckla teamtandvården. Resultat/bevis: 97% Minst 98% av alla barn och ungdomar 3-19 år skall välja Folktandvården för sin tandvård. Att gå vidare med: Fortlöpande se prissättningen av våra tjänster i perspektivet av rätt kompetens. Utveckla IT-stöd för uppföljning Aktiviteter: Fortsätta marknadsföra Folktandvården som det bästa alternativet genom en hög kvalitet i patientomhändertagandet Resultat/bevis: 98% Av 19-åringarna på väg över till vuxentandvården skall 90% fortsätta vara kunder hos Folktandvården. Att gå vidare med: Analysera orsakerna till att någon enskild klinik tappar fler barn än genomsnitts kliniken. Aktiviteter: Förbättra informationen till 19-åringar på väg över till vuxentandvården Resultat/bevis: 92,6% Av länets åringar skall en marknadsandel o minst 75% eftersträvas. Att gå vidare med: Erbjuda frisktandvård, följa upp införandet av statligt tandvårdsbidrag Aktiviteter: Erbjuda abonnemangstandvård/ frisktandvård och informera om det nya tandvårdsstödet Resultat/bevis: 74,49% Av den vuxna befolkningen skall minst 50% vara patient/kunder hos Folktandvården. Att gå vidare med: Analysera utfallet utifrån hur många som ej söker tandvård av olika skäl Aktiviteter: Informera allmänheten om att vi nu kan ta emot flera patienter på vissa kliniker Resultat/bevis: 42,28% Att gå vidare med: Rekrytera personal till vakanta tjänster, marknadsföra frisktandvård 50 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

51 Antal dagar för utveckling skall vara 3 dagar per år och anställd. Aktiviteter: Fortsätta renodla vad som skall ingå i detta nyckeltal. Renodla vad som är utbildning resp utveckling Resultat/bevis: 3,1 dagar Sjukfrånvaron per anställd och år skall vara högst 14 dagar. Att gå vidare med: Stimulera till riktad kompetensutveckling via medarbetarsamtal och verksamhetens behov. Aktiviteter: Reducerad arbetstid, ergonomiutbildningar, samarbete med FHV Resultat/bevis: 14,04 dagar Antalet färdigbehandlade patienter inom specialisttandvården i förhållande till antalet inkomna remisser. Mål 1:1 Att gå vidare med: Förbättra psykosociala arbetsmiljön Specialisttandvården Aktiviteter: Otydlighet föreligger kring tolkningen av detta nyckeltal i nuläget Resultat/bevis: Klinikernas egen redogörelse och att vissa patienter sätts på kö. Bedömd vårdtyngd utifrån inkomna remisser. Grupp 1 (allmäntandvårdsfall) Grupp 2 (nischtandläkarfall) Grupp 3 (fall som kräver specialistkompetens) Mål Grupp 1=<20%, Grupp 2<30 %, Grupp 3>50% Erbjuden vårdtid för ovanstående gruppering. Målet för grupp 1 skall vara lägre än för grupp 2 som i sin tur skall vara lägre än grupp3. Att gå vidare med: Få in alla remisser elektroniskt Aktiviteter: Förbättrad utbildning till atdv. Resultat/bevis: Grupp1=4,2% Grupp 2=20,9% Grupp 3=74,9%) Att gå vidare med: Kompetensutveckling i allmäntandvården Aktiviteter: Kontinuerligt öka förståelsen för förbrukad resurstid i relation till gällande taxa. Resultat/bevis: Grupp 1=107 tim Grupp 2=1934 tim Grupp 3=7952 tim Högst 20% av den totala arbetstiden får användas till FOU arbete och egen utbildning Att gå vidare med: Fortsatt dialog med specialisterna Aktiviteter: Planera totala tiden bättre, arbete pågår Resultat/bevis: Inga säkerställda resultat men de som finns tyder på att målet ej nåtts. Drygt 5% av tandläkarnas arbetade tid har använts för FoU. Att gå vidare med: Tydliggöra specialisternas uppdrag och hur man skall redovisa sin arbetstid. Bemanna vakanta tjänster. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 51

52 Utbildning till andra, allmäntandvården, skall utgöra minst 5% av totala arbetstiden. Aktiviteter: Planera totala tiden bättre, arbete pågår Resultat/bevis: Ca 3% har använts. Antalet nöjda remittenter skall som lägst vara 95% Att gå vidare med: Tydliggöra specialisternas uppdrag och hur man skall redovisa sin arbetstid Aktiviteter: Genomförd remittent undersökning Resultat/bevis: 89% Totala intäkterna i förhållande till totala kostnaderna, kostnadstäckningsprocenten, skall vara 100% Att gå vidare med: Söka förklaringar till de skillnader som finns mellan olika specialiteter Aktiviteter: Ökad produktivitet, förbättrade rutiner. Nyckeltalet missvisande i år då kostnader för STutbildning påförts utan motsvarande kompensation i budget. Resultat/bevis: 97% Antalet sjukdagar per anställd och år skall vara högst 14 dagar Att gå vidare med: Se över prissättningen och ersättningen till de anslagsfinansierade specialiteterna. Få ordning på IT-stödet i det nya tandvårdsstödet Aktiviteter: Fungerande rehabrutiner Resultat/bevis: Nuläge ca 7,4 dagar anställd Antalet utbildningsdagar per anställd skall som mål vara 6 dagar per år Att gå vidare med: Tidiga insatser för att förebygga ohälsa Aktiviteter: E-learning modell för medarbetarsamtal Resultat/bevis: Nuläge ca 5,6 dagar/anställd Att gå vidare med: Fortsätta att betona värdet av egen utbildning i relation till verksamhetens behov. 52 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

53 Kostnadstäckningen skall vara 100% Tandteknisk verksamhet Aktiviteter: Bibehålla det goda förtroende som finns för verksamheten, marknadsföring mot nya tandläkare Resultat/bevis: 100% Kostnaderna för omgörning skall ej överstiga 1 % av den totala omsättningen Att gå vidare med: Behålla den goda anda som finns inom verksamheten, utveckla Kaizenmetoden ytterligare. Aktiviteter: Renodlat detta till att omfatta s k garanti omgörningar. Resultat/bevis: 0,56% Antalet sjukdagar per anställd och år skall vara högst 7 dagar Att gå vidare med: Nyttja Kaizenkonceptet Aktiviteter: Fungerande rehabrutiner och personalbefrämjande åtgärder. Resultat/bevis: Historiskt sett mycket låg sjukfrånvaro. Utfall 2,75 dagar/anställd Antalet utbildningsdagar per årsarbetare skall som mål vara 3 dagar per år Att gå vidare med: Bibehålla den positiva anda och den serviceanda som utvecklats under många år. Aktiviteter: Stimulera teknikerna till utbildning Resultat/bevis: 0,5 dag/anställd Att gå vidare med: Fortsätta att betona värdet av egen utbildning i relation till verksamhetens behov.det låga utfallet under året beror på att omfattande utbildning i ny teknik kommer att ges under Årsredovisning Bilaga förvaltningar 53

54 Tandvårdsnämnden Beställarenhet för tandvård Måluppfyllelse Alla som har tackat ja till årlig uppsökande munhälsobedömning har fått det. 42 % av länets vård- och omsorgspersonal i kommuner och privat verksamhet har deltagit i årlig munvårdsutbildning. Uppsatt mål är ett deltagande på 50 % per år. Målen avseende verksamhet, medarbetare och ekonomi har uppfyllts. Viktiga händelser under året Hösten 2011 beslutade riksdagen att inför det tredje steget i tandvårdsreformen. Den avser ett kompletterande tandvårdsstöd till långvarigt sjuka och kommer att införas Försäkringskassan och landstingen ska ansvara för varsin del av det nya stödet. Landstinget Dalarnas utökade tandvårdsstöd har funnits sedan Stödet har gällt för ungefär samma grupper av långtidssjuka som det tredje steget i tandvårdsreformen nu kommer att avse. Det utökade stödet måste vara avvecklat till och eftersom alla godkända ansökningar gäller en period på 12 månader, så var sista datum för ansökning den Framtiden Det tredje steget i tandvårdsreformen kommer att innebära ett större och till viss del förändrat ansvar för Beställarenheten och en utökning av personalen kan då komma att behövas. Under 2012 kommer tillämpningar och anvisningar att tas fram för landstingens del av det nya tandvårdsstödet. Landstinget kommer att få ett tillskott i det allmänna statsbidraget, för att täcka kostnaderna för det nya tandvårdsstödet. Landstingets resursfördelning av ersättning till tandvårdsnämnden för 2013, kommer att behöva höjas med motsvarande belopp. Beställarenhetens dataprogram för administration av tandvårdsstöd börjar bli föråldrat och under 2012 kommer marknaden av webbaserade dataprogram att undersökas i samarbete med landstingets IT-avdelning. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 0,3 0,3 0 % 0,3 Kostnader -25,5-24,9 2 % -24,3 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -1,6-1,5 7 % -1,5-25,3-24,6 3 % -24,0 Landstingsbidrag 25,1 25,1 0 % 24,7 Överskott/ underskott 0 0,5 0,8 Årets investering 0 0 0,0 Landstingen ansvarar för att organisera och bekosta uppsökande tandvård till personer med stort omvårdnadsbehov samt att, mot sjukvårdsavgift, erbjuda nödvändig tandvård till ovanstående grupp samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling till 14 preciserade grupper. Landstinget Dalarnas utökade tandvårdsstöd är ett frivilligt åtagande av Landstinget Dalarna, som funnits Det ekonomiska resultatet 2011 blev ett överskott i förhållande till budget på 549 tkr. Personal Anna-Kari Rynoson förvaltningschef Beställarenhet för tandvård Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exkl. sociala avg. 1,1 1,0 1,0 Inhyrd personal Personalen består av en förvaltningschef på 75 %, en assistent på heltid samt en assistent på 75 %. 54 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

55 Verksamhetsstatistik Nyckeltal 2009 Utförda munhälsobedömningar Utförda munvårdsutbildningar Behandlade i nödvändig tandvård Behandlade i tandvård som led i sjukdomsbehandling Behandlade i Landstinget Dalarnas utökade tandvårdsstöd Inga förändringar i tandvårdsstödets regler har skett sedan Verksamheten har fungerat lika bra 2011, som tidigare år. En liten ökning i antalet deltagare på munvårdsutbildningar för vård- och omsorgspersonal kunde ses 2011, jämfört med de två föregående åren. Anna-Kari Rynoson Förvaltningschef Beställarenhet för tandvård Årsredovisning Bilaga förvaltningar 55

56 Patientnämnden Dalarna Patientnämnden Måluppfyllelse Med stöd av Lagen om Patientnämndsverksamhet (1998:1656) försöker vi att utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda individer samt främja kontakten mellan patienter och vårdpersonal. Vårt mål är att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i vården på olika sätt. Vi har under året uppdaterat vår patientbroschyr och hemsida samt utformat en fullmakt och anmälningsblankett. Ett informationsblad som beskriver vår verksamhet har tagits fram för att skickas till nyanställda chefer. Vi informerar även chefer om vad som är viktigt att tänka på då de svarar på skriftliga ärenden från oss. Information till patienter/ närstående hur de kan ta tillvara sina intressen i sjukvården sker även liksom hjälp till kontakt med andra myndigheter. Ett studiebesök gjordes på LÖF för att öka kunskapen kring deras verksamhet. Ann-Gret Olsson ordförande patientnämnden Staffan Mild förvaltningschef patientnämnden Viktiga händelser under året Ett stort antal informationstillfällen, 36 (45) har skett under året. Vi har bl.a. träffat blivande sjuksköterskor, ATläkare, blivande sekreterare och mentalskötare, personal vid några vårdcentraler samt personal och politiker i några kommuner. I ett speciellt projekt har vi besökt alla enheter på Medicinkliniken Falun/Ludvika. Ett liknande projekt har påbörjats på Kirurgkliniken Falu lasarett och kommer att genomföras under Samtliga patientnämnder har ingått i ett läkemedelsprojekt under året. Projektet har följts upp av patientnämndernas chefsnätverk vilka har träffats några gånger under året. Från 2012 kommer nätverket att utökas till att vara ett nätverk med representanter från alla patientnämnder i Sverige. Vårt ärendehanterings- och diariesystem Vårdsynpunkter har fortsatt att uppgraderas och förbättras under året. Skåne och Dalarna har styrt den arbetsgrupp som arbetat med detta och sammanträdena har oftast skett via telefon. De flesta kontakter med Patientnämnden sker via telefon men e-postanvändandet ökar stadigt. Sedan slutet av året ingår Patientnämnden i Mina vårdkontakter vilket ger ännu en möjlighet att nå oss. Vid nya förordnanden av stödpersoner har handläggaren börjat att följa med vid första besöket hos patienten. Framtiden Vi har fått dispens från anställningsstoppet och kommer att rekrytera en ny medarbetare under 2012 vilket vi fick medel till redan En fortsatt hög nivå av antalet ärenden förväntas, om än inte en lika stor ökning som mellan åren Informationsinsatserna kommer förhoppningsvis att kunna utökas med en utökad bemanning liksom en förbättrad och tätare rapportering till verksamheterna. Vi ser fram emot att kunna åstadkomma ett bättre och mer formaliserat samarbete med Socialstyrelsen. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 0,3 0,3 0,3 Kostnader -4,3-3,7-3,7 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -3,8-3,3-3,2-3,5-3,4-3,4 Landstingsbidrag 4,0 4,0 3,3 Överskott/ underskott 0,0 +0,6-0,1 Årets överskott beror på att vi inte rekryterat den medarbetare som vi fick medel för redan I övrigt har ekonomin inte medfört några överraskningar. 56 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

57 Personal Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exkl. sociala avg. -2,5-2,1 2,0 Inhyrd personal Personalkostnaderna inkluderar även arvoden till politiker och stödpersoner. Verksamhetsstatistik Nyckeltal 2009 Bemötande- Kommunikation- Information Organisation-Regler- Resurser Vård-Behandling Totalt Bemötandeärendena ökar inte utan ligger ganska precis på 20% av antalet ärenden. Däremot ökar Vård- Behandlingsärenden som rör brister kring diagnos, behandling, medicinering, omvårdnad medan ärenden kring Organisation-Regler-Resurser minskar. En del av skillnaden kan förklaras med att vi försökt anpassa vår registrering av undergrupper till hur övriga patientnämnder registrerar. Staffan Mild Förvaltningschef Patientnämnden Dalarna Årsredovisning Bilaga förvaltningar 57

58 Revisorerna Revisorerna och tjänstemannabiträde Måluppfyllelse Revisorernas uppdrag är att granska om landstingets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. I granskningsarbetet stöds revisorerna av sakkunniga, dels i form av en anställd revisionschef, dels av inhyrda konsulter vilka utför huvuddelen av granskningsarbetet. Granskningsarbetet följer en årligen fastställd revisionsplan och planeras med utgångspunkt från anvisad budget. Viktiga händelser under året Under 2011 har revisionens ordförande Gun Drugge lämnat sitt uppdrag och ersatts av Carl-Erik Nyström. Därutöver kan särskilt uppmärksammas att revisorerna tillsammans med landstingsstyrelsen genomfört ett massmedialt uppmärksammat seminarium om bl a mutor och bestickning. Revisions granskningsverksamhet har i allt väsentligt följt upprättad revisionsplan. Framtiden Under 2011 har upphandling av sakkunnigstöd för perioden genomförts. Upphandlingen har bl a resulterat i byte av leverantör för redovisningsrevisionen fr o m år Under 2012 planeras också, utöver den löpande granskningsverksamheten, arbete påbörjas med revidering av revisorernas riskanalys. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 0,0 0,1 0,1 0,0 Kostnader -5,8-5,7 0,1-5,3 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -2,1-2,3-0,2-1,9-5,8-5,6 0,2-5,3 Landstingsbidrag 5,8 5,8 0,0 5,7 Överskott/ underskott 0,0 0,2 0,2 0,4 Årets investering 0,0 0,0 0,0 0,0 I personalkostnaderna ingår arvoden för de förtroendevalda revisorerna. Personal Kjell Johansson förvaltningschef revisorerna Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exkl. sociala avg. -1,5-1,6-1,4 Kjell Johansson Förvaltningschef Revision 58 Årsredovisning Bilaga förvaltningar