Verksamhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvården

Transkript

1 Landstingsstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvården Sammanfattning, viktiga händelser under året Ledningsorganisation Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper: Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårdsförvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens inre organisation karaktäriseras av en platt ledningsstruktur d.v.s. inga delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Under har genomförts en varsam översyn av antalet basenheter och verksamhetschefsområden, innebärande en mera homogen ledningsstruktur och en minskning av antalet verksamhetschefer från ca 70 till ca 50. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans, med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Åtgärdsplanernas utmärkande karaktäristika och effekter kommenteras vidare i några punkter: Sammantaget mest omfattande och genomgripande åtgärdspaket i modern tid, med mångfasetterat innehåll, bl.a. innefattande osthyvelreduktion av personalkostnader, förändringar av sjukvårdsutbud, förstärkta patientavgifter, samt riktlinjer och regelverk inom personalområdet. Tung och turbulent planerings- och genomförandeprocess, men sammantaget mycket framgångsrikt resultat, om än delvis tidsförskjutning och delvis partiell effekt. Välfungerande samspel mellan politisk ledning, förvaltningsledning, verksamhetschefer, första linjens chefer och enskilda medarbetare. Mycket låg kostnadsutveckling under 2011 respektive måttlig kostnadsutveckling under 2012, såväl i nationell jämförelse som i jämförelse över tid. Ekonomiutveckling Under årets inledning förelåg en kostnadsnivå som i stort harmoniserade med planerad budget. Under senare delen av 2012, från sommaren och framåt har dock skett en återgång i form av något högre kostnadsnivå än budget, främst avseende lönekostnader. De främsta orsakerna är: Införande av nytt journalsystem inom specialiserad sjukvård. Sommarbemanning. Särskilda insatser sammanhängande med handlingsplan vårdgaranti Särskilda satsningar i samband med löneöversyn. Vissa verksamhetsspecifika beslut om personalförstärkningar. Vårdgaranti och väntesituation Hälso- och sjukvården har under 2012 fortsatt fokuserat på den utvidgade nationella vårdgarantin och aktiviteter för att uppnå och behålla en god väntesituation. Primärvård Primärvårdens vårdgarantidelar har en hög uppfyllelse, avseende telefontillgänglighet (kontakt dag 0). Avseende läkarbesök inom en vecka finns fortfarande förbättringspotential avseende mätmetod och resultat. Under 2013 kommer anpassning till månadsvis automatisk rapportering av besök inom en vecka att ske, vilket möjliggör en kvalitetssäkring av inrapporterad data. Specialiserad vård Vårdgarantiuppfyllelsen för första besök var den 31 dec %. Den 31 dec 2012 hade 23 % av mottagningarna en vårdgarantiuppfyllelse på 100% när det gäller första besök. Landstinget Dalarna har klarat kömiljardens mål för första besök, dvs minst 70 % av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare, två månader under 2012, februari och mars. De specialiteter som har problem att klara första besök är framför allt kirurgi och neurologi. De specialiteter som ligger bäst till när det gäller kömiljarden är reumatologi och kvinnosjukvård. Vårdgarantiuppfyllelsen för operationer/behandlingar uppgick den 31 dec 2012 till 72 %. Ingen specialitet klarar 100 % vårdgarantiuppfyllelse 31 dec 2012 när det gäller operationer/behandling. Kömiljardens mål för operation/behandling har inte klarats någon av årets månader under De specialiteter som har svårast att nå kömiljardens villkor är ögon och kirurgi. Den specialitet som ligger bäst till när det gäller kömiljarden är hörcentralen med utprovning av hörapparater. Vad gäller vård, behandling, rehabilitering och sjukskrivning i rimlig tid till både kvinnor och män har 942 personer fått KBT-behandling mot ångest eller depression. 151 personer har fått multimodal rehabilitering. 806 av dessa är kvinnor och 288 är män. Sänkning av antalet från 2011 beror främst på högre krav från statsmakterna. Verksamhetsplan Inför 2011 utarbetades en verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdförvaltningen, med sammanfattningsvis följande innehåll: Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet Landstingsdirektörens ledord.

2 Ett antal citat från Landstingsplan , sammanställda under rubriken Vårt uppdrag från politiken Ett styrkort, med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fyra perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare och Ekonomi. En systematisk uppföljning har genomförts avseende styrkortets mått, med bl.a. följande noteringar Se Måluppfyllelse Framtiden Under 2013 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt genomförande av åtgärdsplaner för ekonom i balans, med fokus på genomförande av åtgärdsplan III, innefattande åtgärder inom personalområdet, bl.a. riktlinjer och regelverk, åtgärder för frigörande av produktionstid, analys av bemanningsnivåer, översyn av arbetstidsavtal. Fortsatt införande, nu med fokus på primärvården, av ett nytt och gemensamt vårdinformationssystem, Fortsatt genomförande av handlingsplan för vårdgarantiuppfyllelse. Förstärkt aktivitet avseende läkemedel, innefattande analys av befintligt nyttjande, samt initiativ för relevant och kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning. Måluppfyllelse Nedan framgår en sammanfattande uppföljning av Hälsooch sjukvårdens strategiska mål En samlad måluppföljning framgår enligt separat bilaga. Nöjd befolkning och Nöjda patienter Den nationella patientenkäten visar att Dalarnas resultat totalt sett ligger på riksgenomsnittet, vissa vårdcentraler och kliniker har omdömen som ligger över riksgenomsnittet. 4 respektive 3 sjukhus kliniker färre uppnår riksgenomsnitt 2012 i jämförelse med 2010 när det gäller delaktighet och information. Resultaten i Vårdbarometern behöver analysera närmare avseende sammansättningen av de i undersökningen tillfrågade personerna som har förändrats under åren. God och jämlik hälso- och sjukvård Via patientenkäten följer vi antalet patienter som anser sig fått råd, eller blivit tillfråga om levnadsvanor. Resultaten indikerar att vi är på väg i rätt riktning och förberedda på arbetet som följer av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Sjukhusens värden avseende andel patienter som ansetts sig fått diskutera levnadsvanor är lika med rikets. Vårdcentralerna ligger något över rikets vad gäller tobak, motion och alkohol. Screening avseende alkoholvanor har ökat inom primärvården Vidare analyser kommer att göras utifrån resultaten från primärvårdens kvalitetsbokslut 2012 Effektiv hälso- och sjukvård Säker vård Under 2011 gjordes ansträngningar för att minska antibiotikaförskrivning och för att uppnå STRAMA: s mål. Arbetet har gett gott resultat. Dalarnas var ett av tre landsting som på nationell nivå uppnådde måluppfyllelsen för Dalarna lyckades dock ej nå målet för 2012 men ligger fortfarande på tredje bästa plats i landet vad gäller öppenvårdsförskrivningar av antibiotika Målvärdet för vårdrelaterade infektioner är max 5 % och mycket viktigt att fortsätta sträva mot. Störst påverkan på resultatet har basala hygienrutiner och klädregler. Där finns fortfarande ett stort förbättringsområde. Landstinget Dalarna ligger fortfarande under resultatet för riket (9 %) Personer 65 år och äldre 94 % av relevanta enheter registrerar i Senior Alert.(riskanalys) 76 % av dödsfallen är registrerade i palliativa registret. Målvärdet har uppnåtts med råge. Undvikbar slutenvård har ökat något liksom återinläggningar Analysarbetet har visat på tre förbättringsområden. Åtgärder och aktiviteter pågår tillsammans med länets kommuner. Olämpliga läkemedel har minskat med 6%. Målet var 10 %. Det pågår en rad aktiviteter för att förbättra resultaten Kunskapsbaserad vård Särskild analysgrupp tillsattes 2011 för arbetet med vidare analys av landstingets resultat av öppna jämförelser. Arbetet har utvecklas under Förbättringsområden har identifierats och arbete med förbättringar av resultaten har påbörjats bl.a. inom Diabetesvården och Strokevården. Några definierade mått och resultat ur öppna jämförelser följs upp på ledningsnivå. Nedan följer några kommentarer Vad gäller antalet artroskopier i knäled vid artros är differensen män kvinnor i Dalarna något större samt att det artroskoperas något mer frekvent jämfört med rikssnittet. Skillnaderna i frekvens är negligerbar, men genusskillnaderna bör ses över. Andelen diabetespatienter med systoliskt blodtryck lägre än 140mm Hg - resultatet är svår att värdera då värdet registreras en gång och förbättring under året inte noteras. Finns rekommendationer på inrapportering två ggr/år som nu föreslås Ca 10 % fler ljumskbråck kan opereras i dagkirurgi. Andel patienter med synskärpa under 0,5 på bästa ögat vid kataraktoperation är något bättre än 2011, men fortfarande en liten bit till målvärdena. Sjukdomsförebyggande insatser Antalet kvinnor kallade till mammografi har ökat med 5 % jämfört med 2011, och uppgår nu till ca ,5% av dessa har genomfört screening Verksamheten är nu i fas med intervallen 18 respektive 24 månader för mammografiscreening. Andelen livmoderhalsscreening av kvinnor i målgruppen år pekar på att nivån 85 % bibehålls Andel säsogsinfluenasvaccinerade av 65 år och äldre ligger på 43 % (gäller )och är således lågt i förhållande till önskade 70%. Andelen screenade för bukaortaaneurysm i målgruppen uppgår till hög nivå, 87%.Det innebär 1919 av 2207 möjliga Ekonomi i balans De opererande klinikerna, förutom Ögon, har haft produktionsredovisning månadsvis under året. Införande inom Psykiatrin har skjutits fram, då processledare saknats.

3 Ett fåtal basenheter har ett positivt resultat, majoriteten visar underskott. Totalt är underskottet för Hälso- och sjukvården mkr. Medicinsk vård; Dalarna har lägre kostnad per invånare än Gävleborg och Västmanland. Kirurgisk vård; Gävleborg har något lägre kostnad per invånare än Dalarna medan Västmanland har högre. Psykiatri; Gävleborg har lägre kostnad per invånare än Dalarna medan Västmanland har högre. Struktur 81,1 74,5 Intäkter 27,4 21,4 Avkastningskrav 1,0 2,0 Övrigt 50,0 50,0 Summa 280,5 146,9 Sammanlagt har Dalarna lägre kostnad per invånare än Gävleborg och Västmanland Dalarna kr per invånare Gävleborg kr per invånare (+2,1 %) Västmanland kr per invånare (+3,2 %) Kostnaderna för nya/dyra läkemedel beräknas till ca 17 mkr. Kostnaderna fördelas på receptläkemedel 3,5 mkr och rekvisitionsläkemedel 13,5 mkr. Följsamhet till läkemedelsrekommendationer Ingen basenhet når upp till 80 % följsamhet till samtliga mått Läkemedel Andel rek av totaandel >80% omeprazol 87% 93% NPH-insulin 75% 29% metformin 69% 13% lamotrigin 61% 13% gabapentin 72% 44% morfin 53% 21% sumatriptan 74% 37% ACE-hämmare Rekommendationerna har losartan ändrats på grund av simvastatin patentutgångar under 2012 Take Care- införandet kan medföra förbättringar i följsamheten till rekommendationer. Införandet ger ett ypperligt tillfälle till korrigering då alla läkemedelslistor manuellt skall föras över till ny läkemedelslista. Det fokus som finns på äldre och läkemedel kan också förbättra resultaten. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 1 577, ,9 11, Kostnader , ,3-207, varav personalkostnader Verksamhetens resultat , ,7-70, , ,3-195, Landstingsbidrag 4 731, ,1 0, Överskott/ underskott 0,0-195,2-195,2-163 Årets investering -103,0-57,8 45,2-78 Ekonomi - Uppföljning besparingsåtgärder Förutom riktade besparingsåtgärder har särskilda riktlinjer och åtgärder bibehållits, främst inom personalområdet, för att öka och stärka kostnadskontrollen. En detaljerad uppföljning och analys per besparingsåtgärd har dels genomförts övergripande men även som en naturlig del i uppföljningsarbetet per basenhet. Uppföljning av Åtgärdsplan för ekonomi i balans ger följande resultat: Hälso- och sjukvården Besparingsåtgärd Plan I+II+III Bokslut Bemanning 121,0-1,0 Sammantaget redovisas för Hälso-och sjukvården ett resultat motsvarande -195 Mkr. Åtgärdsplan steg III har inte resulterat i några effekter. Jämfört resultatläge i bokslut 2011, dvs -163 mkr och med hänsyn till förväntade effekter av steg I och II 90 mkr, ytterligare sparkrav 105 mkr och budgetjustering 85 mkr, finns ökade större differenser enligt: Ny kösatsning -10 mkr. Nytt journalsystem -20 mkr. Extra personalkostnader pga sommarledigheter -15 mkr. Lönekostnadsdifferens jmf budget -70 mkr förklaras dessutom av att faktisk löneökningstakt överstiger budgeterad nivå för löneökning, ökningar kan även konstateras för övertidskostnader och tim vik kostnader. Förutom detta tillkommer särskild lönesatsning för pv-läkare. Som redan nämnts finns inga effekter av steg III, dessa förväntade effekter är beaktade i personalbudget. Inhyrd personal har ett kostnadsutfall på -30 mkr jmf budget.

4 Andra större faktorer som påverkat resultatet negativt är sjukresor/pat transporter -4 mkr, rekv läkemedel -4 mkr och kundförluster -8 mkr. Hälso- och sjukvårdens ram reducerades dessutom med 10 mkr pga landstingsservice, vilket har inneburit resultatpåverkan -10 mkr. Kostnadsutveckling 2012 (jmf 2011)för Hälso- och sjukvården (exkl hälsoval): Total kostnad 3,7%. Lönekostnader 3,9%. Inhyrd personal 31,8%. Utomlänsintäkter 1,7%. Läkemedel förmåns -5,1%. Läkemedel rekvisition 4,6%. Högspecialiserad vård -1,2%. Hälsovals resultat 2012 är -4,4 mkr var ett svårbedömt år ekonomiskt genom att en privat vårcentral stängdes med kort varsel och tre nya öppnades. Trots betydande personalreduceringar så ligger svårigheten i att ställa om kostnaderna i samma takt som intäktsbortfallet, vilket är omedelbart när en ny privat vårdcentral etableras vilket skedde i Avesta och Ludvika. Det omvända gäller i Hedemora där den privata vårdcentralen upphörde med mycket kort varsel och de flesta listade återvände till Hedemora VC. Ca nya listade mitt under semesterperioden gjorde att trycket på vårdcentralen blev enormt. Stora svårigheter att rekrytera gjorde att personalkostnaderna inte ökade i samma takt som listningen vilket var positivt för ekonomin men inte för verksamheten. Övriga vårdcentraler i länet har haft en stabil listning och därmed större möjligheter att anpassa kostnaderna. Den totala personalkostnaden per listad ligger på samma nivå som Läkemedelskostnaderna har minskat från 753 kr till 660 kr per listad. Avstämningsmöten med samtliga verksamhetschefer har skett och åtgärdsplaner för att hantera kvarvarande obalans har tagits fram. sammanfattas ett arbete som under 2012 ger en förutsättning om att arbeta med resursomfördelning till ett värde av motsvarande 40 miljoner kronor. De delar som berörts enligt ovan under 2012 och som satts i stödverktyg/regelverk sammanfattas enligt nedan: - reglering av innestående kompensationsledighet - reglering av avtal för läkare avseende övertidsersättning - regelverk för schema och bemanning, främst rörande individuell schemaplanering ( ISP ) - översyn av överlappningstider - förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent: En helårsekvivalent är lika med 1700 arbetade timmar. Antal anställda Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Efter prövning av 4% besparingar 2011 och beslut i förvaltningsledningen har ca 30 tjänster, främst sjuksköterskor, skapats. Bl.a. för att möta arbetsmiljöproblem inom några verksamheter. Arbetade timmar Arbetad tid timmar, alla varav timanställda* Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Fastigheter IT-utrustning Övriga investeringar -103,0-57,8 45,2 Summa -103,0-57,8 45,2 Personal Under 2012 har stort fokus legat på ett fullföljande av besparingsplan III för ekonomi i balans. Vid slutet året kunde - varav arbete under jour/beredskap läkare* varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid inhyrd personal * Preliminära värden för innevarande år. Den relativt stora minskningen av arbetad tid (drygt timmar eller 82 helårsarbetare) beror på att 2012 har 3 färre arbetsdagar än Minskningen avser samtliga yrkesgrupper utom Sjuksköterskor och teknik inom Hälsooch sjukvården. Läkarnas arbete under jour/beredskap visar på en fortsatt ökning med ca 5% från Timanställdas ökning (8%) av arbetad tid från 2011 ger en nivå som ändå är lägre än motsvarande tid för 2010.

5 Ökningen kan sannolikt förklaras till viss del av samma orsaker som den stora ökningen av mertid/övertid dvs extra turer pga högre sjukfrånvaro, extra sommarersättning, kösatsningsåtgärder samt införande av Take-Care. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 94,5 95,0 Män 98,1 97,8 Totalt 95,2 95,5 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppvisar en svag ökning för kvinnorna och lika svag minskning för männen. Ökningen/minskningen ligger inom den statistiska felmarginalen. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 19,1 Män 6,9 Totalt 16,9 Det är fortfarande en stor andel kvinnor som arbetar deltid jämfört med männen. Kvinnorna utgör fortfarande en stor majoritet inom Hälso- och sjukvården. En analys av deltidsarbetande är initierad i slutet av 2012 och kommer att vara klar i början av Antal personer som börjat och slutat under Antal slutat Antal börjat Minskningen av antalet anställda visar av att fler slutar än börjar inom Hälso- och sjukvården. Valda personalkostnader (mkr) Resultat Budget Resultat Löner exklusive sociala avgifter Inhyrd personal Kostnader för inhyrd personal avser uteslutande läkare och avviker 30 Mkr högre jmf budget och 20 Mkr högre än föregående år. Om hänsyn tas till vakant utrymme inom vanlig läkarbudget är den samlade avvikelsen bättre än budget, och som en effekt av fortsatta rekryteringssvårigheter inom främst allmänmedicin. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Könsfördelningen är i stort oförändrad mellan åren, kvinnorna utgör nästan 82 procent av Hälso- och sjukvårdens personal. Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år Procentuella andelen personer under 40 har ökat mest, 110 personer (6%), vilket är en motsatt utveckling jämfört med året innan. Då minskade antalet yngre pga att vikarier och timanställda med kort anställningstid som avvecklades först i och med år 2011:s sparåtgärder. Medelålder Kvinnor Män Totalt Inga förändringar har skett i medelålder för kvinnor respektive män eller totalt mellan åren 2011 och Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension Särskild ålderspension 2 0 Sjukersättning 5 8 Totalt Antalet avgångar med ålderspension har minskat jämfört med året innan (mellan åren var antalet 38, mellan åren personer.) Under de närmaste åren kommer dock antalet att öka. Detta kommer att innebära ökade krav på nyanställningar av nyckelyrkesgrupper för att säkra utbildad och erfaren personal i verksamheten. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 4,9 5,0 5,3 Antal sjukdagar/anställd 15,7 15,9 16,4 Sjukfrånvaron fortsatte att öka något under Utvecklingen av korttidssjukfrånvaron står för den största delen av ökningen. PersonalRehabs uppdrag har därför styrts mot riktade insatser för att begränsa den ökningen.

6 Verksamhetsstatistik Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % 59,9 57,2 Antalet frisknärvarande har minskat något och kan till stor del förklaras av att sjukfrånvaron har ökat. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 3,24 3,28 Antal dagar i kompetensutveckling/fortbildning visar en obetydlig ökning och är svår att statistiskt säkerställa pga att rapporteringen av kompetensutveckling och utbildning är bristfällig. Allmän löneutveckling Löneutvecklingen under 2012 var 2,71 %, något högre än år 2011 (2,14%). Som en del av detta finns bl.a. påverkan av satsning på sjuksköterskor från 2011 som trädde i kraft under 2012 samt satsning på läkare. Arbetsmiljö Verksamheterna inom Hälso- och sjukvården arbetar aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet (91 procent enligt Arbetsmiljöenkäten 2012). Ca 86 procent av verksamhetscheferna och drygt 77 procent av första linjens chefer har arbetsmiljöutbildning. Mer information finns i Arbetsmiljöbilagan. Likabehandling Implementerings- och informationsarbete av Likabehandlingspolicyn har inte kommit igång inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen. Arbetet har under 2012 koncentrerats på andra förvaltningar. Planen är att Likabehandlingspolicyn ska implementeras inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen under Förändring Nyckeltal % ÖV Läkarbes ,0% övr bes ,2% Dagsjukv ,0% SV Vårdplatser ,6% Vårdtillf ,7% Vårdagar ,4% Varav UK ,5% Medelvårdtid 5,28 5,21 1,4% Psykiatri, ÖV Läkarbesök ,3% Övr bes ,1% Dagsjukv ,3% Psykiatri, SV Vårdplatser ,1% Vårdtillfällen ,5% Vårddagar ,3% Medicinsk service AVA ,5% Akuten, bes Falun ,9% Akuten bes Mora ,1% IVA Nemspoäng Mo ,5% Ambulans, körda mil ,1% Sjukbilar, körda mil ,8% Röntgen, antal u-sök ,6% Operation Antal Fa ,9% Operation Antal Mo ,2% Öron ,1% VTS-poäng ,6% Kemlab,analyser ,5% Transfusionsmed ,4% Mikrobiologen ,9% Patologen ,9% Förlossningar ,1% Hälsoval Läkarbesök ,4% SSK/DSK besök ,7% Barnmorska ,3% Sjukgymnast ,0% Arbetsterapeut ,2% Övrig Primärvård Hemsjukvård, läkare ,9% Hemsjukvård, SSK/DSK ,0% Hemsjukvård, usk ,3% Generellt sett kan statistikredovisningen ha påverkats av Take-Care införandet.

7 Den samlade produktionen inom den somatiska vården visar en minskning inom öppen vård. Inom somatisk slutenvård kan utläsas en minskning av antalet vårddagar totalt. Antalet vårdtillfällen minskar och vi ser även en viss mindre ökning av medelvårdtiden. Inom psykiatrin redovisas en marginell ökning av antalet vårddagar jämfört med Antalet vårdtillfällen har minskat. Produktionen inom psykiatrisk öppenvård har minskat. Produktionsminskning påvisas även inom hälsoval och övr primärvård. Det saknas uppgifter för två månader för två vårdcentraler pga TC-införande. Miljöarbete Systematiskt miljöarbete bedrivs i hela hälso- och sjukvården. Det syftar till ständiga förbättringar inom miljöområdet och utgångspunkten för arbetet är LD miljöhandlingsplan samt LD miljöhandbok. För Hälso- och sjukvården leds miljöarbetet av en miljöstyrgrupp. Målet att nå ett certifieringsbart miljöarbete enligt ISO14001:2004 i all verksamhet till årsskiftet är uppfyllt. Vid alla enheter finns som stöd till verksamhetschefer och första linjens chefer i miljöarbetet utsedda miljöombud. Under året har genomförts miljöutbildningar för verksamhetschefer, första linjens chefer och miljöombud. Totalt inom förvaltningen har under verksamhetsåret 141 personer, genomgått denna utbildning. Vidare har det under verksamhetsåret genomförts miljöombudsträffar på samtliga lasaretts-/sjukhusorter. Som ett led i arbetet med att hela hälso- och sjukvården skall vara certifieringsbart har det arbetats fram en tidplan för internrevisioner. Arbetet med internrevisioner startade 2010 och har fortgått under Alla basenheter skall enligt tidplanen vara reviderade under 2013/1014. För att sprida information om förvaltningens miljöarbete och föra ut goda idéer till miljöombuden ges sedan ett antal år ut Nyhetsblad för miljöombud. Under 2011 har det kommit ut 2 st nummer av detta nyhetsblad. Andra prioriterade arbetsområden inom miljöarbetet har varit bl a att minska resandet till möten och att istället öka användandet av video- och telefonkonferenser. Detta har skett genom fortsatt utbyggnad video-webb anläggningar i länet, via reseportalen med bilbokningssystemet har samåkning och nyttjandet av Landstingets leasingbilar ökat. Även bussåkningen har ökat. Ett annat område är Kemikalieregistrering som fungerar bra och uppfyller kraven på oss från tillsynsmyndigheten. Karin Stikå-Mjöberg Förvaltningschef Hälso- och sjukvården Dalarna