Verksamhetsberättelser 2013

Transkript

1 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Verksamhetsberättelser 2013 Bilaga till årsredovisningen 2013

2

3 Innehåll Verksamhetsberättelser: Hälso- och sjukvården...4 Tandvårdsförvaltningen...12 Beställarenhet för tandvård...16 Kultur- och bildningsförvaltningen...18 Fastighetsförvaltningen...23 Landstingsservice...27 Kostsamverkan Mora...32 Central förvaltning...35 Patientnämnden...38 Revisorerna och tjänstemannabiträde...40

4 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Inledande sammanfattning Ledningsorganisation Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper: Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårds förvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens inre organisation har hittills haft en platt ledningsstruktur, utan delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Under vintern-våren 2014 kommer att genomföras en organisationsförändring, i form av tillskapande av fyra divisioner och fyra divisionschefer, svarande mot psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter, primärvård. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans, med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Åtgärdsplan III bygger på olika typer av personalåtgärder, med ett innehåll som bearbetats och beslutats under Den enskilt största och viktigast åtgärden är förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Ekonomiutveckling Under 2013 har kostnadsutvecklingen och kostnadsnivån varit något högre än budgeterad nivå. De främsta orsakerna till detta är: Stora och ökande sjukvårdsbehov, som i sin tur sammanhänger med befolknings utveckling och medicinsk utveckling. Införande av nytt journalsystem och patientadministrativt system inom såväl specialiserad sjukvård som primärvård. Särskilda insatser sammanhängande med handlingsplan vårdgaranti Särskilda satsningar i samband med löneöversyn. Höga kostnader för övertid och mertid, i sin tur bl.a. sammanhängande med vakansproblematik inom vissa yrkesgrupper, främst sjuksköterskor. Karin Stikå-Mjöberg förvaltningschef Hälso- och sjukvård Bemanningsproblem sommartid, sammanhängande med svårigheter att rekrytera semestervikarier, samt därmed åtföljande dyra bemanningslösningar. Vissa verksamhetsspecifika beslut om personalförstärkningar. Handlingsplan vårdgaranti Nuvarande vårdgarantiprinciper inom specialiserad sjukvård har funnits sedan Under åren förbättrades väntesituationen successivt. Den positiva utvecklingen var ett resultat av åtgärder i ett brett spektrum, från resursförstärkning i ordinarie verksamhet till externa vårdköp. Under 2012 förbyttes den positiva utvecklingen till en påtaglig försämring, bl.a. samman hängande med åtgärdsplaner för ekonomi i balans och införande av nytt gemensamt journalsystem. Hösten 2012 utarbetades en handlingsplan för att uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil vårdgarantioch kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård. Handlingsplanen innehåller ett mångfasetterat och situationsspecifikt spektrum av åtgärder, bl.a. temporära resursförstärkningar inom ordinarie verksamhet, kvälls- och helgaktiviteter med egen personal., bemanningskompletteringar av stafettkaraktär, vårdköp från andra landsting, vårdköp från privata vårdgivare. De förstärkta vårdgarantiaktiviteterna har, i huvudsak, genomförts enligt plan under 2013, samt fortsätter i flera fall under Inom budget 2013 tillfördes en kompletterande finansiering av 50 Mkr, vilket tillsammans med tidigare budgetnivå innebär sammanlagt ca 80 Mkr svarande mot vårdgarantiaktiviteter. Kostnadsutfallet motsvarar i stort sett budgeterad nivå. Väntesituationen har under året successivt förbättrats, vårdgarantiuppfyllelse nybesök har ökat från ca 80% till ca 90%, vårdgarantiuppfyllelse operation har ökat från ca 75% till ca 85%, detta innebär en nivå som är nära nationellt snitt. Viktiga händelser Förutom de aktiviteter som separat beskrivits har även under året initierats och/eller genomförts ett antal aktiviteter och verksamhetsförändringar, med direkt eller indirekt påtaglig betydelse för hälso- och sjukvårdens kärnverksamheter. Några representativa exempel: Överföring av ansvaret för hemsjukvård från landstinget till kommunerna. 4 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

5 Deltagande i flera nationella projekt, t.ex. gällande patientsäkerhet, med i många fall mycket goda resultat. Systematiska förbättringsarbeten inom stora vårdprocesser, främst diabetes och stroke. Fortsatt planering och genomförande av aktiviteter för en förbättrad läkarbemanning inom primärvården. Riktade lönesatsningar, till främst sjuksköterskor respektive distriktsläkare. Genomförande av chefsutbildningar i nytt och genomarbetat koncept. Invigning och inflytt i ny vårdbyggnad vid Falu lasarett, samt start av ett nytt patienthotell. Genomförande av förstärkt neuropsykiatrisk verksamhet för barn och unga. Beslut om forskningsvårdcentral. Beslut om förstärkt missbruksvård, i samspel mellan vuxenpsykiatri, primärvård och kommunernas verksamheter. Beslut om vårdplatser för specialiserad palliativ vård. Beslut om ambulanshelikopter. Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen hade följande huvuddelar: Ett antal citat från Landstingsplan , sammanställda under rubriken Politikens inriktning och uppdrag. Ett avsnitt med rubrik Ramar, beskrivande grundläggande förutsättningar, såsom lagar och förordningar, nationellt prioriterade områden, befolkningsutveckling. Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet Landstingsdirektörens ledord En kort övergripande beskrivning av hälso- och sjukvårdens ansvarsområde och uppgift. Ett styrkort med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fem perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare, Ekonomi, Lärande och förnyelse. En systematisk uppföljning har genomförts avseende styrkortets mått, vilket beskrivs under särskild rubrik Måluppfyllelse i detta dokument. Framtid Under 2014 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt arbete för en långsiktigt stabil ekonomi i balans. Fortsatt arbete för en långsiktigt hållbar hög vårdgarantiuppfyllelse. Fortsatta rekryterings- och bemanningsaktiviteter, särskilt avseende yrkesgrupper och verksamheter med betydande vakansproblematik. Fortsatt strävan att möta de ökade sjukvårdsbehov som följer av befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2013 Hälso- och sjukvården ska vara: Måluppfyllelse Patientfokuserad p Kunskapsbaserad och ändamålsenlig p Säker p Effektiv p Jämlik p Jämställd p Tillgänglig inom rimlig tid p Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan skall utvecklas. p Vårdens resultat skall öppet redovisas. Arbetet med e-hälsa är en viktig del i arbetet med förbättrad tillgänglighet. Samverkan med andra offentliga aktörer är ett krav för att utveckla välfärden i Dalarna. För att klara av prioriterade patientgrupper ska primärvårdens uppdrag vara brett. Prioriterade grupper är: Multisjuka Kroniskt sjuka p Psykiskt sjuka Barn och ungdomar Vårdgarantin ska uppfyllas. p Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformandet av hälso- och sjukvården i länet. p Hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande. p Hälso- och sjukvårdens produktion ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv, bland annat i form av könsuppdelad statistik. Med uppdraget till hälso- och sjukvården som utgångspunkt, formulerar hälso- och sjukvårdens ledning strategiska mål, identifierar avgörande faktorer för måluppfyllelse samt anger relevanta mått för uppföljning. Samtliga mål, avgörande faktorer, mått och resultatnivå redovisas i bilagd uppföljningsmall för hälso- och sjukvården som utöver patient/befolknings och verksamhetsperspektiven inkluderar ekonomi, medarbetare, lärande och förnyelse perspektiven. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 5

6 Patientfokus är en avgörande faktor för att nå det strategiska målet nöjd befolkning. Via nationella patientenkäter följer vi måtten bemötande delaktighet information tillgänglighet och upplev nytta. Under 2013 har enkät genomförts inom barnsjukvården, primärvården och akutmottagningarna. Barnsjukvårdens resultat är de som publicerats Övriga kommer att publiceras under våren Patientenkäten inom barnsjukvården redovisar små förändringar på länsnivå för alla indikatorer utom möjligen för tillgänglighet som försämrats. En anledning till försämringen är att enkätundersökningen genomfördes under en period då öppenvården var tvungen att hjälpa till med sjuksköterskebemanningen på avdelning 34 i Falun. I fråga om Tillgänglighet och Upplevd nytta är det flera mottagningar som ligger under riksgenomsnittet. Det är små skillnader mellan könen. I fråga om tillgänglighet är pojkar mindre nöjda än flickor. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård krävs att den är kunskapsbaserad, ändamålsenlig och säker. Vi har under 2013 fokuserat på kunskapsbaserade förbättringar inom diabetes och stroke vården. Tidigast i 2013 års öppna jämförelser kan resultat avläsas. Efter riktade förbättringsinsatser inom strokevården kan vi dock redan nu se förbättrat resultat avseende andel strokepatienter som vårdas på strokeenhet. Dalarna ligger nu över riksgenomsnittet. (Dalarna 92,6 % - riket 89,8 %) I överenskommelser som slutits mellan socialdepartementet och SKL finns säker vård som ett tema. Vi följer upp de resultatbaserade målen i överenskommelserna. Nedan följer några resultat Andel vårdrelaterade infektioner i somatisk vård har minskat sedan 2010 Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler varierar och har inte hittat en stabil låg nivå 100 % av relevanta enheter registrerar i Senior Alert Undvikbar slutenvård har minskat Andelen återinskrivningar inom 1-30 dagar har minskat. Olämpliga läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel har en statistiskt säkerställd minskning. Läkemedel mot psykos enligt kriterier för måttet har inte en påvisad statistiskt säkerställd minskning. Forskning 81 publikationer i vetenskapliga tidskrifter har inrapporterade av forskare i landstinget. 23 enheter deltar i forskningsstudier där forskare rapporterar produktion till CKF. Jämlik och jämställd vård är svår att mäta. För 2013 har vi valt att följa jämlik vård genom Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet, antal avlidna per invånare 34/ (kvinnor länet) 45/ (män länet) 32,2/ (kvinnor riket) 48,6/ (män riket) De aktuella dödsorsakerna relaterar till befolkningens användning av alkohol och tobak vilket från 2014 ska följas upp på särskilt sätt och detta mått utgår i Hälso- och sjukvårdens verksamhetsplan från och med Uttag av receptförskrivna läkemedel 5,4 % av kvinnorna och 5,6 % av männen i länet har avstått att ta ut receptförskrivna läkemedel under perioden Vidare analys om eventuella skillnader mellan befolkningsgrupper skall göras. I all uppföljning av hälso- och sjukvården, då det bedöms som relevant, är statistik könsuppdelad. Tillgänglighet och vårdgarantiuppfyllelse 0 och 7 Under inledningen av året är det ca 10 vårdcentraler som inte uppnår målet om telefonkontakt dag ett. Det är ungefär samma situation som under första halvåret Försämrad telefontillgänglighet kan noteras under april till juni En trolig orsak är införandet av nytt journalsystem. Förbättring kan ses under andra halvan av 2013 men inte i nivå med slutet av 2012 då andelen vårdcentraler som når målet var ca 80 %. Införandet av nytt journalsystem under våren 2013 innebar sämre tillgänglighet till läkare inom 7 dagar vid flera vårdcentraler. Under hösten 2013 har tillgängligheten nått upp till samma nivå som under En tredjedel av vårdcentralerna når upp till samma tillgänglighet som riksgenomsnittet, dvs. minst 90 % av patienterna får läkarbesök inom 7 dagar. 90 och 90 Vårdgarantiuppfyllelsen för första besök var den 31 december % (31 dec %). Den 31 december 2013 hade 31% av mottagningarna en vårdgarantiuppfyllelse på 100% när det gäller första besök. Däremot hade 74 % av mottagningarna en vårdgarantiuppfyllelse på 90 % eller mer den 31 dec Förutom reumatologin är det flera mottagningar inom vuxenpsykiatrin och barn- o ungdomspsykiatrin som har en vårdgarantiuppfyllelse på 100 %. Vårdgarantiuppfyllelsen för operationer/behandlingar uppgick den 31 december 2013 till 85 % (31 dec %). Ingen specialitet klarar 100 % vårdgarantiuppfyllelse 31 dec 2013 när det gäller operationer/behandling. Däremot hade 40 % av specialiteterna en vårdgarantiuppfyllelse på 90 % eller mer den 31 dec Den specialitet som ligger högst i vårdgarantiuppfyllelse är gynekologin med 98 %. Inför 2013 förändrades kömiljardens utformning. Grundkravet är att 70 % av patienterna som väntar den sista i månaden ska ha väntat 60 dagar eller kortare (tidigare års kömiljard), och som ett andra steg ska 70 % av patienter som fått besök resp operation/behandling under månaden ha väntat 60 dagar eller kortare. Båda delarna måste vara uppfyllda samma månad för att landstinget ska få medel från kömiljarden. 6 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

7 Kömiljarden har under 2013 uppnåtts en månad för första besök (december 2013) och ingen månad för operation/ behandling. Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom den specialiserade vården påbörjades under hösten 2012 och har fortsatt under hela Flertalet aktiviteter har startat och genomförts som planerat, t ex kvällsmottagningar inom neurologin, kvälls- och helgmottagningar inom ortopedin Falun, vårdköp inom handfot- och axelkirurgi samt omfattande externt vårdköp av gråstarroperationer. E-hälsa Mina vårdkontakter (MVK) Vid årsskiftet finns 156 driftsatta mottagningar i Mvk varav två innehåller integrationerna som möjliggör för invånare att lista om sig samt att via webbtidbok av- omboka tid till mammografiscreening. Antalet ärenden i Mvk har ökat med 27% - från (2012) till (2013). Fördelning per ärendetyp är i stort oförändrad jämfört med tidigare år. Ca 40% är receptförnyelser och ca 30 % handlar att beställa, aveller omboka tid. Andelen invånarkonton har ökat från 13,7% i januari till 17,1% i december. Hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande Landstinget, Falu kommun och Dalatrafik har 2013 inlett ett samarbete för att anpassa kollektivtrafikens tider vid Falu lasarett till både vårdens besökstider och till personalens resbehov till och från arbetsplatsen. Detta ska ses i ett längre perspektiv, både för att öka andelen kollektivtrafikresor och för att antalet parkeringsplatser ska räcka till både besökare och personal. Även miljöfrågan är viktig. Uppföljning besparingsåtgärder Fortsatt gäller arbete enligt åtgärdsplan för ekonomi i balans. Detta innefattar bland annat nytt arbetstidsavtal för att minska kostnader för dyra bemanningslösningar. Effekter av åtgärdsplan för ekonomi i balans har försenats och har inte resulterat i effekter under Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 1 515, ,0 74, ,9 Kostnader , ,3-200, ,3 varav personalkostnader Verksamhetens resultat , ,3-111, , , ,3-126, ,3 Landstingsbidrag 4 925, , ,1 Överskott/ underskott 0,0-126,6-126,6-195,2 Årets investering -140,0-87,8 52,2-57,8 Sammantaget redovisas för Hälso-och sjukvården ett resultat motsvarande -127 Mkr. Kostnadsnivån är, i likhet med senare delen av 2012, fortsatt för hög i förhållande till budget. Detta i kombination med uteblivna effekter av åtgärdsplan för ekonomi i balans. Underskottet beror till stor del på att bemanningen blev dyrare än beräknat. Fler årsarbetare och att ökade kostnader finns för bl.a. övertid och timvikarier. Påverkansfaktorer här är införande av TakeCare och sjukfrånvaro för personal. Kostnaden för sommarbemanningen blev högre än beräknat. Inom några verksamheter har det varit svårt att bemanna. Det kan konstateras ett ökat stafettbehov till högre kostnad. Ökade kostnader finns även för bl.a. sjukresor, medicinskt material och IT-kostnader. Kostnader för nya vårdblocket belastar 2013 i högre utsträckning än kalkylerat. Hälsovals resultat 2013 är -19,9 mkr. Anslaget för ST-läkare i allmänmedicin har ett överskott på +11 mkr. Bristen på ST-läkare i allmänmedicin påverkar kostnaden för inhyrd personal i hälsoval. Kostnaden för hyrläkare har ökat med 16 mkr mot Vissa vårdcentraler, till exempel Ludvika och Avesta, är enbart bemannade av hyrläkare och kan heller inte rekrytera ST-läkare på grund av brist på handledning. Trots betydande personalreduceringar så ligger svårigheten i att ställa om kostnaderna i samma takt som intäktsbortfallet när listningen ändras. Under 2013 har de offentliga vårdcentralerna tappat ytterligare listade vilket motsvarar ca 26 mkr i minskade intäkter på helårsbasis. Införandet av Take Care och bristande kvalitet på utdata har inneburit att ersättningsmodellen satts ur spel och vårdcentralerna fått schablonersättning. Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Övriga investeringar -140,0-87,8 52,2 Summa -140,0-87,8 52,2 Årsredovisning Bilaga förvaltningar 7

8 Personal Under 2013 har stort fokus legat på ett fullföljande av besparingsplan III för ekonomi i balans. De delar som berörts under 2013 och som satts i stödverktyg/regelverk kan sammanfattas enligt nedan: - Reglering av innestående kompensationsledighet -reglering av avtal för läkare avseende övertidsersättning - Regelverk för schema och bemanning, främst rörande individuell schemaplanering (ISP) - Översyn av överlappningstider - Förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll - En operativ grupp med HR och verksamhetsföreträdare bildades för att stötta verksamheterna inför införande av nytt arbetstidsavtal och nya scheman. - Uppstart av implementering av Helseplans bemanningstalsutredning har startats med HR-specialister och ekonomer. Kompetensförsörjning Förutom de permanenta kompetensförsörjningsinsatser som HR årligen gör så har en del nya och utökade satsningar gjorts under 2013: - Riktade insatser och marknadsföring för att rekrytera fler läkare till allmänmedicin genom bl.a. deltagande i olika mässor och arrangemang. - Ett fördjupat samarbete med RekryteringsLots, Samarkand, Eures och Region Dalarna har startat, såväl internationellt, nationellt och lokalt. - En särskild kompetensförsörjningsgrupp riktad mot rekrytering av t.ex. sjuksköterskor och medicinska sekreterare har skapats. Två Mingelkvällar i Mora och Falun genomfördes och har planerats även för Nya, alternativa rekryteringsvägar har identifierats och ett förnyat koncept skall tas fram i dialog med utbildningschef och Kommunikationsenheten. - Prao verksamhet har startats för elever på grundskolenivå. - Ett praktikantsamarbete med AF (Arbetsförmedlingen) och Swedbank har inletts för arbetslösa ungdomar mellan år. - Personalchef ingår numera i ledningsgrupp för den medicinska sekreterarutbildningen - Utvecklad organisation kring uppdraget bemanningsföretag samt deltagande i ett pilotprojekt via SKL Arbetsmiljö/Rehab/Likabehandling - PersonalRehab har genomfört utbildningar och seminarier för chefer inom samtliga förvaltningar samt fackligt förtroendevalda inom områdena rehabilitering och missbruk. - Verksamheterna inom Hälso- och sjukvården arbetar aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet (90 procent enligt Arbetsmiljöenkäten 2013). Ca 79 procent av verksamhetscheferna och drygt 81 procent av första linjens chefer har arbetsmiljöutbildning. - Mer information finns i Arbetsmiljöbilagan. - Implementerings- och informationsarbete av Likabehandlingspolicyn har genomförts på chefsnivå inom Hälso- och sjukvården. Likabehandling är också en av ämnena i chefs- och ledarskapsprogrammet. Alla verksamhetschefer får i början av 2014 en handbok om Aktiva åtgärder i arbetslivet samt film- och diskussionsmaterial Scener ur ett arbetsliv gällande likabehandling. Arbetet att införa likabehandling i det systematiska arbetsmiljöarbetet har påbörjats Chefs- och ledarutveckling Ett nytt koncept av chefs- och ledarskapsutvecklingsprogram för verksamhetschefer och första linjens chefer i samarbete med övriga förvaltningar har tagits fram. Den första landstingsövergripande utbildningen startades i november Under 2013 har programmet utvecklats och innehåller numera tre block: Introduktion, Förbättringskunskap och Det personliga ledarskapet. En bidragande del till ett sammanhållet program är att innehållet formas i gemensamma arbetsprocesser mellan de olika stödfunktionerna t ex HR, ekonomi, ledningssystem samt juridik. Under 2013 har 17 verksamhetschefer fullföljt programmet. 97 första linjens chefer genomgått block ett och två. JTI (personlighetsinventorium) kommer att göras på samtliga som går chefs- och ledarutvecklingsprogrammet med individuell återkoppling samt en teambedömning i grupp. Rätt till heltid Ett införandeprogram för rätt till heltid för landstingets anställda har arbetats fram. Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Antal anställda 2011 Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Efter prövning av och beslut i förvaltningsledningen har ett antal tjänster, främst sjuksköterskor, skapats, på några av Hälso- och sjukvårdens större kliniker, bl.a. för att möta arbetsmiljöproblem. 8 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

9 Arbetade timmar 2011 Arbetad tid timmar, alla varav timanställda* varav arbete under jour/ beredskap läkare* varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid inhyrd personal * Preliminära värden för innevarande år. En viss minskning av arbetad tid (ca eller ca 20 helårsarbetare) jämfört med föregående år. Ökningen av sjukfrånvaron kan sannolikt förklara den minskade arbetstiden timmar motsvarar den ökade sjukfrånvaron. Vikarier har sannolikt inte ersatt ordinarie personal fullt ut. Läkarnas arbete under jour/beredskap har minskad med knappt timmar. Timanställdas ökning (8%) av arbetad tid mellan 2011 och 2012 har minskat till ca 3% mellan 2012 och Ökningen kan sannolikt förklaras till viss del av samma orsaker som den stora ökningen av mertid/övertid d.v.s. extra turer på grund av högre sjukfrånvaro, extra sommarersättning, kösatsningsåtgärder samt fortsatt införande av TakeCare. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 95,3 95,0 Män 97,6 97,8 Totalt 95,7 95,5 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppvisar en svag ökning för kvinnorna och lika svag minskning för männen. Ökningen/minskningen ligger inom den statistiska felmarginalen. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 17,9 Män 7,5 Totalt 16,0 Det är fortfarande en stor andel kvinnor som arbetar deltid jämfört med männen. Kvinnorna utgör fortfarande en stor majoritet inom Hälso- och sjukvården. En analys av deltidsarbetande är gjord och en ledningsgrupp från samtliga förvaltningar har tagit fram en handlingsplan i frågan. Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exklusive sociala avgifter Inhyrd personal, övrig Kostnader för inhyrd personal är 48 Mkr högre jämfört med budget och 36 Mkr högre än föregående år. Bland inhyrd personal har sjuksköterskor blivit en växande grupp. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Könsfördelningen är i stort oförändrad mellan åren, kvinnorna utgör nästan 82 procent av Hälso- och sjukvårdens personal. Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år Procentuella andelen personer under 40 har fortsatt att öka mest i antal personer, 110 personer (6%) 2012 och 90 personer 2013, är en. Före 2012 minskade antalet yngre pga att vikarier och timanställda med kort anställningstid som avvecklades först i och med år 2011:s sparåtgärder. Procentuellt har ökningen över 60 år ökat mest (7%). Medelålder Kvinnor Män Totalt Inga markanta förändringar har skett i medelålder för kvinnor respektive män eller totalt mellan åren 2012 och Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension Särskild ålderspension 0 0 Sjukersättning 10 8 Totalt Antalet avgångar med ålderspension har minskat jämfört med året innan (mellan åren personer, mellan personer). Under de närmaste åren kommer dock antalet att öka. Detta kommer att innebära ökade krav på nyanställningar av nyckelyrkesgrupper för att säkra utbildad och erfaren personal i verksamheten. Inhyrd personal, läkare Årsredovisning Bilaga förvaltningar 9

10 Sjukfrånvaro 2011 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 5,8 5,3 5,0 Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) uttryckt i 2,1 2,1 1,9 % av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaron fortsatte att öka något under Utvecklingen av korttidssjukfrånvaron är på fjolårets nivå. PersonalRehabs uppdrag styrdes under 2013 mot riktade insatser för att begränsa den ökning vi såg mellan 2011 och Den längre sjukfrånvaron ökar, vilket ska tas i beaktning för fortsatta arbetsmiljöinsatser Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under 55,6 57,2 ett år, uttryckt i % Antalet frisknärvarande har minskat något och kan till stor del förklaras av att sjukfrånvaron har ökat. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 3,57 3,27 Antal dagar i kompetensutveckling/fortbildning visar en obetydlig ökning och är svår att statistiskt säkerställa pga att rapporteringen av kompetensutveckling och utbildning är bristfällig. Allmän löneutveckling Den allmänna löneutvecklingen, d v s den löneutveckling som omfattar samtliga förekommande löner vid mättidpunkterna , uppgick till 3,64%. Motsvarande genomsnitt för 2012 var 2,71%. Här föreligger ingen fullständig jämförbarhet mellan åren, då integrerade tvååriga lokala löneöverenskommelser med tillämpning från 1 oktober 2013 träffades med flera av de kollektivavtalsbärande förbunden, däribland Vårdförbundet och Läkarförbundet. Den genomsnittliga årstakten, beräknad på resultatet av såväl de ettåriga som tvååriga löneöverenskommelserna 2013, kan dock uppskattas till ca 0,5 procentenheter högre för Detta beror på de särskilda krontalssatsningarna inom Vårdförbundets avtalsområde och att ett löneutvecklingsincitament var kopplat till de tvååriga uppgörelserna. Verksamhetsstatistik Förändring Nyckeltal % ÖV Läkarbesök ,8% övr besök ,7% Dagsjukvård ej uppg fr TC SV Vårdplatser ,2% Vårdtillfällen ,7% Vårdagar ,0% Varav Utskrivningsklara ,7% Medelvårdtid 5,19 5,28-1,7% Psykiatri, ÖV Läkarbesök ,4% Övr besök ,5% Dagsjukvård ej uppg fr TC 3062 Psykiatri, SV Vårdplatser ,0% Vårdtillfällen ,9% Vårddagar ,7% Medicinsk service / övr Akuten, besök Falun ,2% Akuten besök Mora ,1% IVA Nemspoäng Mora ,0% Ambulans, körda mil ,8% Sjukbilar, körda mil ,9% Röntgen, antal u-sök ,6% Operation Antal Falun ,0% Operation Antal Mora ,5% Öron ,4% VTS-poäng ,4% LMD: Kemlab,analyser ,4% Transfusionsmed ,3% Mikrobiologen ,2% Patologen ,2% Kvinnokliniken: Förlossningar ,1% Kardiologen: PCI ,0% Ögon: Maculabehandling ,6% Kataraktoperationer ,1% 10 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

11 2013 Hälsoval Jan-April* Maj-Dec** 2012 *** Läkarbesök SSK/DSK besök Barnmorska Sjukgymnast Arbetrsterapeut * Källa BILD, Journal III ** Källa BILD, TakeCare ***Två månader saknas för två VC, Långsh o Avesta pga TakeCare Följande behöver beaktas: Generellt sett kan statistikredovisningen ha påverkats av TakeCare införandet. Gäller även särskilt redovisning av öppenvård. Med reservation för det ovannämnda kan noteras att den samlade produktionen inom den somatiska vården visar en ökning inom öppen vård. Inom somatisk slutenvård kan utläsas en viss minskning av antalet vårddagar totalt. Antalet vårdtillfällen ökar marginellt och vi ser även att medelvårdtiden minskar något. Inom psykiatrin redovisas en klar ökning av antalet vårddagar jämfört med Antalet vårdtillfällen har ökat. Även produktionen inom psykiatrisk öppenvård ökar. Karin Stikå-Mjöberg Förvaltningschef Hälso- och sjukvården Dalarna Årsredovisning Bilaga förvaltningar 11

12 Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltningen Måluppfyllelse Thomas Ylvén ordförande tandvårdsnämnden Uppdrag från Landstingsplanen 2013 Högkvalitativ och tillgänglig tandvård. Utveckla den förebyggande tandvården. Måluppfyllelse Conny Konradsson förvaltningschef Folktandvården Pris i medelnivå ur ett nationellt perspektiv. Frisktandvården är viktig att utveckla för att på det viset hålla en god tandstatus och hålla kostnaderna nere för individen. Målen för Folktandvårdens verksamhet har till övervägande delen nåtts. Särskilt glädjande är att tandhälsomålen för såväl barn som vuxna nåtts samt att målen för de särskilda patientgrupperna, en verksamhet som Folktandvården varit kontrakterad för också nåtts. Viktiga händelser under året Beroendet av ett väl utvecklat it-stöd för att hantera nuvarande tandvårdsstöd är stort, något som kräver ständig utveckling. Införandet av det s k tredje steget i tandvårdsstödet har gått bra. Folktandvårdens ledningssystem fungerar bra och har fått stort nationellt intresse. Konkurrensfrågorna har utgjort ett dominerande inslag under året och detta har lett till att samtliga s k fria nyttigheter tagits bort, att momsfrågan lösts och ett utkast till en modell för särredovisning av kostnader tagits fram. Det företagsekonomiska tänkande och de marknadsmässiga villkor som skall gälla för tandvården har lett till diskussioner om en ökad frihetsgrad för Folktandvården i ett landstingsperspektiv under begreppet bolagsliknade former. Som ett resultat av detta kommer överskott och underskott få behållas fr o m 2013 års redovisade resultat. En omfattande utväxling av erfaren personal mot ny mindre erfaren har skett och vårdåtagandet har ökat p g a en större andel asyltandvård. En ny klinik har tagits i bruk i Avesta utifrån ett skiftgångskoncept och allt flera kliniker studerar denna modell. Uppföljning besparingsåtgärder För 2013 räknades landstingsersättningen upp med 2,3% och därefter fastställdes ett besparingskrav om 2,0 Mkr. I ett senare sked tillfördes ett avkastningskrav om 3,0 Mkr och därtill erhölls ingen extra ersättning, motsvarande 2,0 Mkr, för den s k Epi-Wux studien. För att möta detta sparkrav infördes vissa restriktioner på kostnadssidan i början av året samtidigt som utbildning gavs i tillämpning av tandvårdstaxan samt produktionsplanering. Detta medförde att intäkterna ökade kraftigt under året och gjorde det i en sådan omfattning att vi kunde balansera ökade personalkostnader och övriga kostnader i en sådan omfattning att vi också i slutet av året kunde lätta lite på våra restriktioner. Införandet av skiftgång på vissa kliniker har också lett till en mera kostnadseffektiv produktion samtidigt som effektiviteten ökat. Framtiden Rekryteringsfrågan kommer att vara dominerande under kommande år. Stora pensionsavgångar är att förvänta och generationsväxlingen kommer att medföra minskad produktivitet med minskade intäkter som följd. En stor utmaning utgörs av att kunna kompetensförsörja tandvården i Dalarna och starten av en tandsköterskeutbildning i Falun utgör en viktig sak i den framtida kompetensförsörjningen. Konkurrensfrågorna måste kunna hanteras och i denna del är det viktigt att Folktandvården får rätt förutsättningar för att kunna konkurrera på rådande tandvårdsmarknad. Begreppet bolagsliknade former måste utvecklas och tydliggöras innebörden av. Ledningssystemet kommer att ge oss den trygghet vi behöver för att göra rätt saker på rätt sätt. Utvecklandet av frisktandvårdskonceptet kommer också att stärka Folktandvårdens profil som en aktör med förebyggande profil och stort samhällsekonomiskt ansvar. 12 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

13 Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 207,0 214,2 7,2 190,2 Kostnader -376,2-378,7 2,5-357,3 Verksamhetens resultat -239,5-235,0 4,5-227,0-169,2-164,5 4,7-167,1 Landstingsbidrag 169,2 169, ,4 Överskott/ underskott 0 4,7 4,7 Årets investering 5,0 3,5 1,5 6,8 Sett till förutsättningarna måste årets resultat ses som mycket positivt. Genom en god kostnadskontroll och kraftigt ökade intäkter har vi, trots bemanningsproblematiken och den omfattande generationsväxlingen och dess konsekvenser åstadkommit ett såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt bra resultat. varav personalkostnader Verksamhetsområde (mkr) Budget Resultat Avvikelse Specialisattandvård 62,3 63,0-0,7 Sjukhustandvård 10,5 10,5 0 Allmäntandvård 262,2 252,2 10,0 Tandteknisk verksamhet 4,3 6,0-1,7 Övrig verksamhet 44,2 47,1-2,9 Trots den pågående generationsväxlingen av behandlare har behovet av protetik och därtill hörande tandtekniska underleverantörstjänster ökat. Detta medför ökade intäkter men också ökade kostnader. Vi har under året köpt tandtekniska tjänster och material för 17,5 Mkr vilket är en ökning jämfört med fjolåret motsvarande 1,7 Mkr. 46 % av volymen har utförts i egen regi. Specialisttandvårdens resultat kan i första hand relateras till den oralkirurgiska verksamheten där bl a införandet av ett nytt journalsystem påverkat ekonomin i avsevärd omfattning. En annan påverkande faktor utgörs av utbildningskostnader för tryggande av en långsiktig personalförsörjning inom specialisttandvården. Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Övriga investeringar 5,0 3,5 1,5 Årets investeringsutrymme har ej nyttjats i sin helhet Orsaken till detta är förseningar i vissa ombyggnationsprojekt. Planerade investeringar har dock huvudsakligen kunnat genomföras och samtliga klinikers standard är nu hög och de ombyggnationer som gjorts och pågår har bidragit till en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för att kunna ge en patientsäker och kvalitativt god vård. 0,3 Personal Antal anställda 2011 Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Arbetade timmar 2011 Arbetad tid timmar, alla varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år. Antalet anställda samt antalet årsarbetare ökar ganska kraftigt. Det beror främst på att vi har kunnat fylla våra vakanser. Glädjande nog ökar även den arbetade tiden vilket innebär att vi kan erbjuda mer tandvård till såväl barn och ungdomar som vuxna. Med fler tandläkare anställda och fyllda vakanser så minskar även övertidsuttaget bland den egna personalen vilket är väldigt positivt ur arbetsmiljösynpunkt. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 95,3 95,4 Män 93,4 92,7 Totalt 95,1 95,2 Sysselsättningsgraden ligger högt inom Folktandvården Dalarna, runt 95 %. Vi har i princip inga ofrivilliga deltider. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 14,5 Män 15,1 Totalt 14,5 Äldre tandläkare väljer att jobba kvar på deltid efter 67 år och de är företrädesvis män. Sysselsättningsgraden är därför lägre för män. Antal personer inom yrkesgrupper som börjat och slutat under 2013 Yrkesgrupp Antal slutat Antal börjat Distriktstandläkare 6 5 Tandhygienist 1 3 Tandsköterska 14 8 Totalt Flera medarbetare som redovisas som slutat enligt HEROMAs statistikfunktion har påbörjat tjänstgöring i ny kategori/befattning och därmed de facto inte slutat i förvaltningen. Det ger ett nollsummespel. Det förklarar varför det totala antalet anställda ökar trots att det i denna kolumn redovisas som att fler har slutat än som har börjat. Det sker också en kontinuerlig rationalisering av verksamheten och ersättningsrekryteringar sker inte automatiskt. Ett tillskott på distriktstandläkare har skett under Årsredovisning Bilaga förvaltningar 13

14 Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exklusive sociala 161,0 160,3 153,7 avgifter Lönekostnaderna har ökat i något större omfattning än budgeterat p g a genomförd löneöversyn samt nyrekryteringar.. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Antalet män står stilla via pensionsavgångar bland manliga tandläkare medan nyrekrytering sker av i första hand kvinnor. Nyrekrytering av män sker främst i form av yngre tandläkare. Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år Det är i första hand nyrekryterade unga tandläkare som gör att antalet medarbetare under 40 år ökar men nyrekryteringar görs nu även bland fr.a. tandsköterskor. Medelålder Kvinnor Män Totalt Mäns medelålder är nu lägre än kvinnornas medelålder. Tidigare hade män en högre medelålder. Här sker ett stort generationsskifte bland männen som nästan uteslutande är tandläkare. Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension Särskild ålderspension 0 Sjukersättning 1 0 Totalt Vi förväntar oss en fortsatt hög andel pensionsavgångar och intensifierar våra rekryteringsinsatser utifrån detta faktum. Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under 49,8 54,4 ett år, uttryckt i % Förebyggande insatser i form av massage och hälsoprofilundersökningar har bidragit till att förebygga ohälsa. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 2,66 3,51 Vi har satsat offensivt på intern utbildning inte minst för tandsköterskor vilket gör att antalet dagar per anställd vad gäller fortbildning har ökat. Allmän löneutveckling Löneutvecklingen har under året varit 1,34%. I detta tal inkluderas även 2014 års löneutveckling för tandläkarna då vi tecknat ett tvåårsavtal med dem inklusive 2014 års nivå. Löneutvecklingen är adekvat utifrån genomförd omvärldsbevakning och rådande konkurrenssituation inom tandvården för utbildad tandvårdspersonal. Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet har bedrivits under respektive chefs ledning. Som stöd för cheferna finns en tydlig rutin i Folktandvårdens ledningssystem och också en arbetsmiljöhandbok. Ett antal arbetsmiljörelaterade kurser har genomförts och personalen har erbjudits massage på arbetstid. Samarbetet med Företagshälsan har varit bra utifrån fastställt behov. Likabehandling (fd mångfald/jämställdhet) Basen för Folktandvårdens verksamhet utgörs av landstingets policydokument. Vi har under 2013 tagit farm en handlingsplan för likabehandling för förvaltningen. Befattningsutveckling för alla har varit och är en ledstjärna och vi vill att arbetsvillkor skapas som möjliggör för kvinnor att göra karriär inom tandvården. Samtidigt försöker vi skapa flexibla arbetstider som möjliggör en bra kombination mellan arbetsliv och familjeliv för alla. Alla tjänster lyses i princip ut så att alla har möjlighet att söka nya tjänster på samma villkor. Sjukfrånvaro 2011 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 5,1 4,4 4,1 Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) uttryckt i 2,3 2,1 2,0 % av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaron har tyvärr vänt uppåt ganska kraftigt i år. Vi satsar på förebyggande insatser och fokus är på de längre sjukfallen när vi får en ny företagshälsa att jobba emot under Årsredovisning Bilaga förvaltningar

15 Verksamhetsstatistik Nyckeltal 2011 Beh. Patienter 3-19 år Totalt vuxna patienter Färdigbehandl. vuxna Akut avslutade vuxna Part behandlade vuxna Tot behandlade vuxna Tot erbjudna tim barn Tot erbjudna tim vuxna Antalet barn och ungdomar samt vuxna som söker Folktandvården för sin tandvård är fortsatt hög. Trots viss minskning av produktiviteten p g a generationsväxlingen har målen för årets verksamhet nåtts och allt flera patienter har erhållit tandvård. Miljöarbete Folktandvårdens miljöarbete har nått miljödiplomeringsnivå och en klinik är certifierad enligt ISO Fortlöpande revisioner görs av klinikerna miljöarbete som en del i revisionen av Folktandvårdens ledningssystem. På varje klinik finns ett miljöombud som genomgått utbildning inom miljöområdet. Verksamheten samordnas av en miljösamordnare som också är Folktandvårdens representant i miljörådet. Conny Konradsson Förvaltningschef Tandvårdsförvaltningen Årsredovisning Bilaga förvaltningar 15

16 Tandvårdsnämnden Beställarenhet för tandvård Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2013 Tandvårdsstödet ska erbjudas till alla berörda i Dalarna. Munhälsobedömningar ska genomföras i samverkan med länets kommuner. Måluppfyllelse p Viktiga händelser under året Det tredje steget i den statliga tandvårdsreformen infördes För Landstingets/Beställarenhetens del innebär det ansvar för ett nytt tandvårdsstöd till långvarigt sjuka och funktionshindrade, s.k. F-tandvård. Informationsmaterial och anvisningar om hela det särskilda tandvårdsstödet har tagits fram utifrån lagtexter och föreskrifter. Informationsmöten har hållits, främst för tandvården och för specialistsjukvården. Ett underlag för upphandling av support och underhåll av Beställarenhetens datastöd T99 har tagits fram i samarbete med Landstingets Upphandlings- och avtalsavdelning. Annonsering kommer att ske i början av Framtiden Informationsarbetet med det tredje steget i tandvårdsreformen, F-tandvården, måste fortsätta. Det kommer att dröja minst till årets slut, kanske ännu längre, innan den är känd bland allmänheten och inom sjukvården, fullt ut. Upphandlingen av support och underhåll av Beställarenhetens datastöd T99 kan komma att innebära ett avtal med en ny leverantör. Därmed följer nya kontakter och samarbetsrutiner. Ekonomi Resultaträkning (Tkr) Ack Utfall Intäkter 302 Kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Lanstingsbidrag Över-/underskott Prognos Budget Resultat Landstingen ansvarar för att organisera och bekosta uppsökande tandvård till personer med stort omvårdnadsbehov samt att, mot sjukvårdsavgift, erbjuda nödvändig tandvård (N-tandvård) till denna grupp, tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (S-tandvård) till 13 preciserade grupper samt tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (F-tandvård) till 11 preciserade grupper. Det ekonomiska resultatet 2013 blev ett överskott i förhållande till budget på tkr. Överskottet beror på den tid det tar för kunskapen om den nya F-tandvården att nå ut till allmänheten, sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal. Personal Anna-Kari Rynoson förvaltningschef Beställarenhet för tandvård Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exklusive sociala -1,2-1,1-1,1 avgifter Mellan och bestod personalen av en förvaltningschef på 75 %, en assistent på heltid och en assistent på 75 %. Från har båda assistenterna arbetat heltid. 16 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

17 Verksamhetsstatistik Nyckeltal 2011 Utförda munhälsobedömningar Utförda munvårdsutbildningar, årlig + grundutbildning Antal behandlade i nödvändig tandvård (N-tandvård) Antal behandlade i tandvård som led i sjukdomsbehandling (S-tandvård) Antal behandlade i Tandvård vid funktionsnedsättning (nytt 2013) (F-tandvård) Antal personer, 20 år och äldre, i länet enl. Region Dalarna Andel personer, 20 år och äldre, i länet som fått behandling med tandvårdsstöd % 3 % 3 % Resultatet avseende antalet utförda munvårdsutbildningar är mycket bra, jämfört med tidigare år. Den årliga utbildningen börjar närma sig det uppsatta målet på 50 % har 46 % av omvårdnadspersonalen fått årlig munvårdsutbildning, jämfört med 39 % Det lägre antalet behandlade i tandvård som led i sjukdomsbehandling 2013 beror på lagändringar vid årsskiftet: Två grupper togs bort den De som blivit muntorra pga Sjögrens syndrom och de som blivit muntorra efter strålbehandling. Dessa grupper var relativt stora (2012 fick 241 personer tandvårdsstöd av dessa två anledningar). En ny grupp tillkom den Bettrehabilitering pga frätskadad emalj (orsakad av ätstörningssjukdom eller refluxsjukdom), men där har endast 4 personer fått behandling under Miljö Miljöarbetet följer Landstinget Dalarnas miljöpolicy och övergripande miljömål. Anna-Kari Rynoson Förvaltningschef Beställarenhet för tandvård Årsredovisning Bilaga förvaltningar 17

18 Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildningsförvaltningen Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2013 Tillgängligt kulturutbud i hela Dalarna. Folkhögskolorna, gymnasieskolorna och studieförbunden ska vara en aktiv kraft för demokrati, engagemang, utbildning och kultur. Kulturaktiviteter för barn och ungdomar ska fortsätta prioriteras. Varje barn och ungdom i Dalarna ska erbju das ett kulturarrangemang per läsår Folkrörelsernas och de ideella krafternas betydelse ska stärkas. Kulturens roll inom folkhälsoarbetet ska utvecklas Utbildningarna vid Musikkonservatoriet och Älvdalens utbildningscentrum AB ska utvecklas Dalarnas regionala kulturplan ska gälla som visions och måldokument för kulturområ det och genomföras i samverkan med länets kommuner Måluppfyllelse p p Kultur- och bildningsförvaltningen, inklusive de verksamheter som ingår i samverkansmodellen eller på annat sätt erhåller stöd från Kultur- och bildningsnämnden, genomför mycket stor aktivitet sett över ett år. Det är svårt att i text eller i siffror beskriva det myller av händelser som sker under ett år eller hur det på ett mycket positivt sätt påverkar samhällsutvecklingen. Ibland saknas metoder att samla in data. Till viss del kommer den nationella Kulturdatabasen att hjälpa till i insamlandet från och med att genomförd verksamhet 2013 redovisas. Av de uppdrag som gavs i Landstingsplanen uppfylls fem medan två är gulmarkerade, pågående men inte helt utvecklade, och ett faktiskt inte uppfylls alls. Även om landstinget Dalarna via sina enheter samverkar med kommunerna för att se till att varje barn och ungdom i Dalarna erbjuds ett kulturarrangemang per läsår, är det kommunernas ansvar att så sker. Viktiga händelser under året Dalarnas regionala kulturplan trädde i kraft 2013 och kulturverksamheterna arbetar utifrån de mål och uppdrag som finns formulerade i planen. Dialogen med kommunerna har resulterat i överenskommelser med varje enskild kommun om samverkan inom kulturområdet. En strateg finns nu på kansliet som har i uppgift att arbeta med samverkan och utveckling av de mål och uppdrag som rör barn och unga tillsammans med kulturverksamheternas nätverk Ung Kultur, föreningsliv och skola. Vid Landstingets 150-årsjubileum i september bidrog kultur- och bildningsverksamheterna med sammanlagt 27 programpunkter, från konserter till föreläsningar, både för allmänhet och för personal. Bl a stod Musikkonservatoriets elever för en slagverksfanfar vid invigningen av Dahlska huset. I november beslutade fullmäktige om att Landstinget ska ta emot fristadsförfattare. En arbetsgrupp bestående av chefer inom förvaltningen och Dalateatern arbetar vidare med förberedelserna för ett mottagande under Kommunikationsstrategen har under hösten lett arbetet med att ta fram en gemensam presentation av Landstingets kulturverksamheter, att biläggas första numret av Inblick I juni genomfördes en miljöutbildningsdag för all personal i förvaltningen i Mora/Skattungbyn som hade ett fokus på unga och miljöfrågor. Enheten Scen Dans Konst Två stora projekt är igång: Barnbildcenter Anoda, SITE- KICK Dalarna (dans) med stöd från Kulturrådet samt Kultur Hjärta Skola, i samarbete med Riksteatern, som handlar om barn- och ungdomsinflytande över kulturen. Statens konstråd har, med Dalarna som första län, deponerat 240 grafiska verk att placeras ut på 25 skolor runt om i länet. Verken ska användas som en del i undervisningen och pedagogiskt material har producerats för ändamålet. En förstudie pågår inför ett planerat norrahalvklotetsamarbete mellan Dalarna, Grönland, Alaska och Sibirien med fokus på urbefolkningar. Konstarkivet har haft bråda dagar med att köpa in och hänga konst i Dahlska huset. Utsmyckningen finns presenterad i en särskild publikation Konst i det nya vårdblocket och akutkliniken vid Falu lasarett utgiven av Landstingsfastigheter och Kultur och bildning. Film i Dalarna Ann-Catrin Lofvars ordförande kulturnämnden Malin Lagergren förvaltningschef kulturförvaltningen Filmportalen.se har utvecklats till en självklar mötesplats för unga filmskapare i och utanför länet. Filmportalen ska fånga upp unga filmare i länet och göra möjligheten till filmskapande mer lättillgängligt för alla åldrar. Resultatet är en markant ökning av antalet filmansökningar, från ca 40/år till över 100/år. Man har dessutom stärkt möjligheten för barn och unga att visa sina filmer genom att skapa en egen filmfestival för unga upp till 16 år Dalarnas Lilla Filmfestival. Dalarnas filmfestival, som vänder sig till unga från 17 år finns fortfarande kvar. Intresset för dokumentärfilm i länet är stort och tillsammans med länets 18 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

19 kommuner har man under 2013 väckt liv i och utvecklat dokumentärfilmfestivalen Nitra (nitra.se). Satsningen på unga kvinnliga filmare har varit positiv och from 2013 finns en egen sektion av WIFT (Women In Film and Television), ett globalt nätverk, i Dalarna. En förstudie, med stöd från Region Dalarna, har gjorts för att kartlägga kommunernas beredskap och intresse för att kunna ta emot filminspelningar. Fornby folkhögskola En ny filial i Ludvika har startat med 15 studerande på allmän kurs samt en studiemotiverande 12-veckors folkhögskolekurs för arbetslösa (SMF). Filialen har möjliggjorts genom ett extra anslag från Landstinget. Filialen i Falun firade 20 år under hösten med medverkan från Högskolan Dalarna och tidigare studerande. Skolan har beviljats tre nya projekt. Ett vävnätverk för kvinnors företagande genom Region Dalarna och Tillväxtverket, ett utvecklingsprojekt för Sfi på folkhögskola genom Skolverket och ett lokalt projekt med Borlänge kommun för intensiv språkträning för invandrare inför språkpraktik och utbildning av handledare på praktikarbetsplatserna. I ett samarbete mellan Mora och Fornby tog man i oktober emot en grekisk-albansk journalist, som tvingats fly från Grekland efter hot från Gyllene Gryning. Länsbibliotek Dalarna Länsbibliotekschefen Lisa de Souza avgick med pension under våren. Hennes efterträdare Maria Törnfeldt var på plats från mitten av mars. Det ESFfinansierade kompetensutvecklingsprojektet KUB för biblioteksmedarbetare, som drivs i samarbete med Värmlands, Gävleborgs och Uppsala län, gick in i en intensiv genomförandefas. I november 2013 beslutade riksdagen om en ny bibliotekslag from Skrivningarna om länsbibliotek har förändrats och moderniserats och är tydligare vad gäller verksamhetens strategiska inriktning. I lagen sägs att varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet och att dess ändamål ska främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbibliotek som är verksamma i länet. Malungs folkhögskola Rektor Eva Avgerinou avslutade sitt arbete på skolan 1 april. Birgitta Berg rekryterades under våren och tillträdde i augusti. Ett utvecklingsarbete skedde under våren för att förnya en av profilerna på allmänna kursen. Den gamla profilen Människan i naturen ersattes inför läsåret 2013 med en ny profil: Längdskidor och löpning. Utvecklingsarbete pågår för att förnya folkmusikkurserna och fjäll- och vildmarkskurserna. Ett nödvändigt arbete för att hålla uppe sökandeantalet och för att upprätthålla kvalitet och kompetens. Seniorkurserna är fortsatt mycket populära och utvecklas i samarbete med de lokala pensionärsorganisationerna. Mentalvårdsmuseet Ett antal studenter, forskare och andra museer har under året vänt sig till museet, bl a Nobelmuseet inför en utställning om en nobelpristagare. Under sommaren var det ett stort tryck på Mentalvårdsmuseets visningar. Det blev flera gånger fullt hus och guiden måste begränsa antalet besökare per visning. Säters sjukhuskyrkogård 100 år uppmärksammades. I samband med Kulturarvsdagen den 14 september hölls en minnesstund med tal och mässingsorkester. Museets utställning med Elsa Grunewalds konst visades på Kulturhuset i Skövde. Ett nationellt nätverk för medicinhistoriska museer och föreningar har börjat ta form och mentalvårdsmuseet har under 2013 besökt de medicinhistoriska museerna i Göteborg och Uppsala, som även arbetar aktivt med psykiatrihistoria. Förberedelser har gjorts för att bättre ta hand om museets textilsamling. Ett nytt textilrum ställs i ordning i huset bredvid museet och dit ompackas och flyttas textilierna. Mora folkhögskola I april tillträdde Eva Avgerinou som ny rektor, då Örjan Fridner avgick med pension. Skolan har deltagit i ett EUprojekt om flexibelt lärande för funktionshindrade (I-learn) som avslutades med en välbesökt konferens. Personalen har deltagit i flera kompetensutvecklingssatsningar, bl a en personaldag om genus och jämställdhet. Folkhälsoarbetet genomsyrar skolans verksamhet. Under hösten deltog skolan i kommunens Hälsodag med öppet hus och aktiviteter. Modeakademien hade en uppmärksammad modevisning av elevernas arbeten. Musikkonservatoriet Under våren 2013 anställdes Gabriel Lindborg som ny rektor och Gunnar Crantz avgick med pension. En satsning på högstadieelever från länet som är intresserade av att fördjupa sitt musikintresse har initierats under våren Verksamheten påbörjades under hösten och 12 elever med god geografisk spridning har antagits. Eleverna går kvar i sina skolor men får undervisning på sitt instrument och i ensemblespel. Högstadiesatsningen förutses ge ökat samarbete med länets kulturskolor. Årskullarna är ännu små och ett arbete har påbörjats för att ytterligare stärka rekryteringsunderlaget. KU-utbildningen är mycket populär och skolan strävar efter att få fler KU-platser. Eleverna har framträtt vid regelbundna elevaftnar samt genomfört den årliga skolresan till Gotland och Gotlands tonsättarskola. Där deltog de i den nutida musikfestivalen Ljudvågor och framförde tonsättarskolans elevers verk. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 19

20 Uppföljning besparingsåtgärder Kultur- och bildningsförvaltningen har mycket väl uppfyllt de besparingar som ålagts i budget. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 101,6 101,8 0,2 98,4 Kostnader -234,7-233,5 1,2-225,5 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -76,7-75,8 0,9-72,6-133,0-131,6 1,4-127,1 Landstingsbidrag 133,0 133, ,7 Överskott/ underskott Årets investering 0 +1,4 +1,4 1,5-2,4-1,7 0,7-2,2 Totalt resultat för Kultur- och bildningsförvaltningen blev 1,4 mkr. Musikkonservtoriet visar ett underskott om närmare 1,7 mkr. Kultur- och bildningskansliet visar överskott om ca 1,1 mkr på grund av vakanser och långtidssjukdom men också för att medel för oförutsett ej förbrukats under året. Bidragsgivning visar också överskott då inga ytterligare beslut om utvecklingsstöd än för KKN och Magasinet samt Musikteater tagits under året. Kostnader för LD-turen har bokförts central under 2013 vilket gör att t ex Länsbiblioteket visar ett stort överskott då kostnader för LD-turen där uppgår till 195 tkr under ett år. Även enheten för Scen, dans, konst samt Mentalvårdsmuseet visar överskott medan Film i Dalarna justerat alla upplupna produktionskostnader mellan och därför visar ett mindre underskott. Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Konstinköp -1,4-1,2 0,2 Övriga investeringar -1,0-0,5 0,7 Summa -2,4-1,7 Det totala investeringsutrymmet har inte nyttjats under 2013 Personal Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent: En helårsekvivalent är lika med 1700 arbetade timmar. Antal anställda 2011 Antal faktiska årsarbetare 136,07 135,82 128,15 Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Arbetade timmar 2011 Arbetad tid timmar, alla varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid inhyrd personal * Preliminära värden för innevarande år. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 89,1 89,9 Män 85,5 84,8 Totalt 87,8 88,2 Genomsnittlig sysselsättningsgrad fluktuerar mellan åren bla i samband med variation i elevantalet men också beroende på åldersutvecklingen. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 26,5 Män 34,5 Totalt 29,2 Jämfört med landstinget totalt har Kultur- och bildningsförvaltningen en högre andel personer som arbetar deltid. Av de som arbetar deltid är antalet män också förhållandevis högt jämfört med landstinget totalt, 34,5 % jämfört med 8,1 % mycket beroende på att t ex lärare inte alltid har heltidstjänster. Antal personer som börjat och slutat under 2013 Antal slutat Antal börjat Under året har 9 tillsvidareanställda personer slutat under året. Av dem gick sju personer i pension. 20 Årsredovisning Bilaga förvaltningar