Verksamhetsberättelse 2013 Hälso och sjukvården. 1. Verksamhetsberättelse 2013 för Hälso- och sjukvården fastställs.

Transkript

1 I II ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet bi LA&A LS.~ 3E?A BESLUTSUNDER[AG Landstingsstyrelsen Datum Sida 1 (2) Dnr LD14/00580 Uppdnr LandstinQsstyrelsens arbetsutskott LandstinQsstyrelsen Verksamhetsberättelse 2013 Hälso och sjukvården Ordförandens förslag 1. Verksamhetsberättelse 2013 för Hälso- och sjukvården fastställs. Sammanfattning I verksamhetsberättelsen finns en beskrivning av ledningsorganisationen, arbetet med åtgärdsplaner för ekonomi i balans samt en utblick mot Vidare finns ekonomiskt och personalekonomiskt bokslut. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2013 för Hälso- och sjukvården Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Ur verksamhetsberättelsen kan noteras att resultatet för Hälso- och sjukvården visar ett underskott motsvarande -127 mkr, varav för verksamheter inom funktionsområde medicinska -28 mkr, opererande -38 mkr, övrig somatik -23 mkr, psykiatrilhab -26 mkr, hälsoval -20 mkr samt övrigt +8 mkr. Kostnadsnivån är, i likhet med senare delen av, fortsatt för hög i förhållande till budget. Detta i kombination med uteblivna effekter av åtgärdsplan för ekonomi i balans. Underskottet beror främst på att kostnaderna för bemanningen blev högre än beräknat. En ytterligare förklaring är att kostnader för nya vård blocket belastar 2013 i högre utsträckning än kalkylerat. Måluppföljning i förhållande till landstingsplanens uppdrag visar delvis måluppfyllelse för drygt hälften av de 20 uppdragen medan för de övriga är målet uppfyllt. Uppdrag handlingsplan vårdgaranti stannade ekonomiskt inom anvisad ram (80 mkr) och innebar i princip att vårdgarantin infrias from slutet av I verksamhetsberättelsen 2013 konstateras att antalet anställda är 6760, att jämföra med då antalet uppgick till 6 695, d.v.s. en ökning med 65 Postadress Box Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun Kontakt Org.nr: I Handläggare Sundberg Tommy Avdelningschef tommy.sundberg@ltdalarna.se

2 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr LD14/00580 Sida 2 (2) anställda. Det kan hänföras till några av hälso- och sjukvårdens större kliniker, bland annat för att möta arbetsmiljöproblem. Patientperspektiv, finansiering och ekonomiska konsekvenser, miljö, likabehandling, barn konsekvens, juridik, folkhälsa och konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Verksamhetsberättelsen har inga direkta konsekvenser för dessa perspektiv. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 äger rum Uppföljning Verksamhetsberättelsen är en uppföljning av planerna för verksamhet och ekonomi enligt budget 2013.

3 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Verksamhetsberättelse 2013 Inledande sammanfattning Ledningsorganisation Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper: Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sj ukvårdsförvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens inre organisation har hittills haft en "platt" ledningsstruktur, utan delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Under vintern-våren 2014 kommer att genomföras en organisationsförändring, i form av tillskapande av fyra divisioner och fyra divisionschefer, svarande mot psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter, primärvård. Atgärdsplaner för ekonomi i balans Atgärdsplaner för ekonomi i balans, med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan l och II, samt utarbetande av åtgärdsplan lii. Atgärdsplan III bygger på olika typer av personal åtgärder, med ett innehåll som bearbetats och beslutats under Den enskilt största och viktigast åtgärden är förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Ekonomiutveckling Under 2013 har kostnadsutvecklingen och kostnadsnivån varit något högre än budgeterad nivå. De främsta orsakerna till detta är: Stora och ökande sjukvårdsbehov, som i sin tur sammanhänger med befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. Införande av nytt journalsystem och patientadministrativt system inom såväl specialiserad sjukvård som primärvård. Särskilda insatser sammanhängande med handlingsplan vårdgaranti Särskilda satsningar i samband med löneöversyn. Höga kostnader för övertid och mertid, i sin tur bl.a. sammanhängande med vakansproblematik inom vissa yrkesgrupper, främst sjuksköterskor. Bemanningsproblem sommartid, sammanhängande med svårigheter att rekrytera semestervikarier, samt därmed åtföljande dyra bemanningslösningar., ~llaga LS ~ oz3 B Vissa verksamhetsspecifika beslut om personalförstärkningar. Handlingsplan vårdgaranti Nuvarande vårdgarantiprinciper inom specialiserad sjukvård har funnits sedan Under åren förbättrades väntesituationen successivt. Den positiva utvecklingen var ett resultat av åtgärder i ett brett spektrum, från resursförstärkning i "ordinarie verksamhet" till externa vårdköp. Under förbyttes den positiva utvecklingen ti II en påtaglig försämring, bl.a. sammanhängande med åtgärdsplaner för ekonomi i balans och införande av nytt gemensamt journalsystem. Hösten utarbetades en handlingsplan för att uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård. Handlingsplanen innehåller ett mångfasetterat och situationsspecifikt spektrum av åtgärder, bl.a. temporära resursförstärkningar inom "ordinarie verksamhet", kvällsoch helgaktiviteter med egen personal., bemanningskompletteringar av "stafettkaraktär", vårdköp från andra landsting, vårdköp från privata vårdgivare. De förstärkta vårdgarantiaktiviteterna har, i huvudsak, genomförts enligt plan under 2013, samt fortsätter i flera fall under Inom budget 2013 tillfördes en kompletterande finansiering av 50 Mkr, vilket tillsammans med tidigare budgetnivå innebär sammanlagt ca 80 Mkr svarande mot vårdgarantiaktiviteter. Kostnadsutfallet motsvarar i stort sett budgeterad nivå. Väntesituationen har under året successivt förbättrats, vårdgarantiuppfyllelse nybesök har ökat från ca 80% till ca 90%, vårdgarantiuppfyllelse operation har ökat från ca 75% till ca 85%, detta innebär en nivå som är nära nationellt snitt. Viktiga händelser Förutom de aktiviteter som separat beskrivits har även under året initierats och/eller genomförts ett antal aktiviteter och verksamhetsförändringar, med direkt eller indirekt påtaglig betydelse för hälso- och sjukvårdens kärnverksamheter. Några representativa exempel: Överföring av ansvaret för hemsjukvård från landstinget till kommunerna. Deltagande i flera nationella projekt, t.ex. gällande patientsäkerhet, med i många fall mycket goda resultat. Systematiska förbättringsarbeten inom stora vårdprocesser, främst diabetes och stroke. Fortsatt planering och genomförande av aktiviteter för en förbättrad läkarbemanning inom primärvården. Riktade lönesatsningar, till främst sjuksköterskor respektive distriktsläkare. Genomförande av chefsutbildningar i nytt och genomarbetat koncept. Invigning och inflytt i ny vårdbyggnad vid Falu lasarett, samt start av ett nytt patienthotell. Genomförande av förstärkt neuropsykiatrisk verksamhet för barn och unga. Beslut om forskningsvårdcentral.

4 Beslut om förstärkt missbruks vård, i samspel mellan vuxenpsykiatri, primärvård och kommunernas verksamheter. Beslut om vårdplatser för specialiserad palliativ vård. Beslut om ambulanshelikopter. Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen hade följande huvuddelar: Ett antal citat från Landstingsplan , sammanställda under rubriken "Politikens inriktning och uppdrag". Ett avsnitt med rubrik "Ramar", beskrivande grundläggande förutsättningar, såsom lagar och förordningar, nationellt prioriterade områden, befolkningsutveckling. Ett urvalledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet "Landstingsdirektörens ledord ". En kort övergripande beskrivning av hälso- och sjukvårdens ansvarsområde och uppgift. Ett "styrkort" med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fem perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare, Ekonomi, Lärande och förnyelse. En systematisk uppföljning har genomfölts avseende styrkortets mått, vilket beskrivs under särskild rubrik "Måluppfyllelse" i detta dokument. - Jämlik - Jämställd - Tillgänglig inom rimlig tid Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan skall utvecklas. V årdens resultat skall öppet redovisas. Arbetet med e-hälsa är en vik1ig del i arbetet med förbättrad tillgänglighet. Samverkan med andra offentliga aktörer är ett krav för att utveckla välfärden i Dalarna. För att klara av prioriterade patientgrupper ska primärvårdens uppdrag vara brett. Prioriterade grupper är: - Multisjuka - Kroniskt sjuka - Psykiskt sjuka - Barn och ungdomar V årdgarantin ska uppfyllas. Framtid Under 2014 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt arbete för en långsiktigt stabil ekonomi i balans. FOItsatt arbete för en långsiktigt hållbar hög vårdgarantiuppfyllelse. Fortsatta rekryterings- och bemanningsaktiviteter, särskilt avseende yrkesgrupper och verksamheter med betydande vakansproblematik. Fortsatt strävan att möta de ökade sjukvårdsbehov som följer av befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2013 Hälso- och sjukvården ska vara: - Patientfokuserad - Kunskapsbaserad och ändamålsenlig - Säker - Effektiv MåIuppfyllelse Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformandet av hälso- och sjukvården i länet. Hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande. Hälso- och sjukvårdens produktion ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv, bland annat i form av könsuppdelad stati stik. Med uppdraget till hälso- och sjukvården som utgångspunkt, fornmierar hälso- och sjukvårdens ledning strategiska mål, identifierar avgörande faktorer för måluppfyllelse samt anger relevanta mått för uppföljning. Samtliga mål, avgörande faktorer, mått och resultatnivå redovisas i bilagd uppföljningsmall för hälso- och sjukvården som utöver patientlbefolknings och verksamhetsperspektiven inkluderar ekonomi, medarbetare, lärande och förnyelse perspektiven. Patientfokus är en avgörande faktor för att nå det strategiska målet nöjd befolkning. Via nationella patientenkäter följer vi måtten bemötande delaktighet information tillgänglighet och upplev nytta. Under 2013 har enkät genomfölts inom barnsjukvården, primärvården och akutmottagningarna. Barnsjukvårdens resultat är de som publicerats Övriga kommer att publiceras under våren Patientenkäten inom barnsjukvården redovisar små förändringar på länsnivå för alla indikatorer utom möjligen för tillgänglighet som försämrats. En anledning till försämringen är att enkätundersökningen genomfördes under en period då öppenvården var tvungen att hjälpa till med sjuksköterskebemanningen på avdelning 34 i Falun. I fråga om Tillgänglighet och Upplevd nytta är det flera mottagningar som ligger under riksgenomsnittet. Det är små

5 skillnader mellan könen. I fråga om tillgänglighet är pojkar mindre nöjda än flickor. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård krävs att den är kunskapsbaserad, ändamålsenlig och säker. Vi har under 2013 fokuserat på kunskapsbaserade förbättringar inom diabetes och stroke vården. Tidigast i 2013 års öppna jämförelser kan resultat avläsas. Efter riktade förbättrings insatser inom strokevården kan vi dock redan nu se förbättrat resultat avseende andel strokepatienter som vårdas på strokeenhet. Dalarna ligger nu över riksgenomsnittet. (Dalarna 92,6 % - riket 89,8 %) I överenskommelser som slutits mellan socialdepartementet och SKL finns säker vård som ett tema. Vi följer upp de resultatbaserade målen i överenskommelserna. Nedan ililjer några resultat Andel vårdrelaterade infektioner i somatisk vård har minskat sedan 20 l O Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler varierar och har inte hittat en stabil låg nivå 100 % av relevanta enheter registrerar i Senior Alert Undvikbar slutenvård har minskat Andelen återinskrivningar inom 1-30 dagar har minskat. Olämpliga läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel har en statistiskt säkerställd minskning. Läkemedel mot psykos enligt kriterier för måttet har inte en påvisad statistiskt säkerställd minskning. Forskning 81 publikationer i vetenskapliga tidskrifter har inrapporterade av forskare i landstinget. 23 enheter deltar i forskningsstudier där forskare rapporterar produktion till CKF. Jämlik och jämställd vård är svår att mäta. För 2013 har vi valt att följa jämlik vård genom Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet, antal avlidna per invånare (kvinnor länet) (män länet) 32, (kvinnor riket) 48, (män riket) De aktuella dödsorsakerna relaterar till befolkningens användning av alkohol och tobak vilket från 2014 ska följas upp på särskilt sätt och detta mått utgår i Hälso- och sjukvårdens verksamhetsplan från och med Uttag av receptförskrivna läkemedel 5,4 % av kvinnorna och 5,6 % av männen i länet har avstått att ta ut receptförskrivna läkemedel under perioden Vidare analys om eventuella skillnader mellan befolkningsgrupper skall göras. I all uppföljning av hälso- och sjukvården, då det bedöms som relevant, är statistik könsuppdelad. Tillgänglighet och vårdgarantiuppfyllelse O och 7 Under inledningen av året är det ca 10 vårdcentraler som inte uppnår målet om telefonkontakt dag ett. Det är ungeflir samma situation som under första halvåret. Försämrad telefontillgänglighet kan noteras under april till juni En trolig orsak är införandet av nyttjoumalsystem. Förbättring kan ses under andra halvan av 2013 men inte i nivå med slutet av då andelen vårdcentraler som når målet var ca 80%. Införandet av nytt joumalsystem under våren 2013 innebar sämre tillgänglighet till läkare inom 7 dagar vid flera vårdcentraler. Under hösten 2013 har tillgängligheten nått upp till samma nivå som under. En tredjedel av vårdcentralerna når upp till samma tillgänglighet som riksgenomsnittet, dvs. minst 90 % av patienterna rar läkarbesök inom 7 dagar. 90 och 90 Vårdgarantiuppfyllelsen för första besök var den 31 december % (31 dec 79 %). Den 31 december 2013 hade 31 % av mottagningarna en vårdgarantiuppfyllelse på 100% när det gäller första besök. Däremot hade 74 % av mottagningarna en vårdgarantiuppfyllelse på 90 % eller mer den 31 dec Förutom reumatologin är det flera mottagningar inom vuxenpsykiatrin och barn- o ungdomspsykiatrin som har en vårdgarantiuppfyllelse på 100 %. Vårdgarantiuppfyllelsen för operationer/behandlingar uppgick den 31 december 2013 till 85 % (31 dec 72 %). Ingen specialitet klarar 100 % vårdgarantiuppfyllelse 31 dec 2013 när det gäller operationer/behandling. Däremot hade 40 % av specialiteterna en vårdgarantiuppfyllelse på 90 % eller mer den 31 dec Den specialitet som ligger högst i vårdgarantiuppfyllelse är gynekologin med 98 %. Inför 2013 förändrades kömiljardens utformning. Grundkravet är att 70 % av patienterna som väntar den sista i månaden ska ha väntat 60 dagar eller kortare (tidigare års kömiljard), och som ett andra steg ska 70 % av patienter som fått besök resp operation/behandling under månaden ha väntat 60 dagar eller kortare. Båda delarna måste vara uppfyllda samma månad ilir att landstinget ska få medel från kömiljarden. Kömiljarden har under 2013 uppnåtts en månad för första besök (december 2013) och ingen månad för operation/behandling. Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom den specialiserade vården påbörj ades under hösten och har fortsatt under hela Flertalet aktiviteter har startat och genomförts som planerat, t ex kvällsmottagningar inom neurologin, kvälls- och helgmottagningar inom ortopedin Falun, vårdköp inom handfot- och axelkirurgi samt omfattande externt vårdköp av gråstarroperationer. E-hälsa Mina vårdkontakter (MVK) Vid årsskiftet finns 156 driftsatta mottagningar i Mvk varav två innehåller integrationerna som möjliggör för invånare att lista om sig samt att via webbtidbok av- omboka tid till mammografiscreening. Antalet ärenden i Mvk har ökat med 27% - från () till (2013). Fördelning per ärendetyp är i stort oförändrad jämfört med tidigare år. Ca 40% är receptförnyelser och ca 30 % handlar att beställa, aveller omboka tid. Andelen invånarkonton har ökat från 13,7% i j anuari till 17, l % i december.

6 Hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande Landstinget, Falu kommun och Dalatrafik har 2013 inlett ett samarbete för att anpassa kollektivtrafikens tider vid Falu lasarett till både vårdens besökstider och till personalens resbehov till och från arbetsplatsen. Detta ska ses i ett längre perspektiv, både för att öka andelen kollektivtrafikresor och för att antalet parkeringsplatser ska räcka till både besökare och personal. Ä ven milj öfrågan är viktig. Uppföljning besparingsåtgärder Fortsatt gäller arbete enligt åtgärdsplan för ekonomi i balans. Detta innefattar bland annat nytt arbetstidsavtal för att minska kostnader för dyra bemanningslösningar. Effekter av åtgärdsplan för ekonomi i balans har försenats och har inte resulterat i effekter under mkr mot. Vissa vårdcentraler, till exempel Ludvika och Avesta, är enbart bemannade av hyrläkare och kan heller inte rekrytera ST-läkare på grund av brist på handledning. Trots betydande personalreduceringar så ligger svårigheten i att ställa om kostnaderna i samma takt som intäktsbortfallet när listningen ändras. Under 2013 har de offentliga vårdcentralerna tappat ytterligare listade vilket motsvarar ca 26 mkr i minskade intäkter på helårsbasis. Införandet av Take Care och bristande kvalitet på utdata har inneburit att ersättningsmodellen satts ur spel och vårdcentralerna fått schablonersättning. Resultatet fördelas på funktionsområde/motsv enligt nedan (mkr): Funktionsomrllde Resultat 2013 Medicinska -28,2 Ekonomi Resultaträkning 2013 (nikr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter l 515,6 1590,0 74,4 1588,9 Kostnader -6441,4-6642,3-200,9-6515,3 Opererande ~38,4 Övrigsomatik -23;4 PsykiatrilHab -25,8 Medicinsk service c16,2 Gemensamt/övrigt 11,6 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -3329;8-3441,3-111,5-3393,7-4925,8 ~5 052,3-126,5-4926,3 Läkemedel central del 11,2 Utomlänsvård/högspec central del 1,4 Landstingsbidrag 4925,8 4925, ,1 övr utomlänsvård 4,6 Överskott! Ililderskött 0,0-126,6-126,6-195,2 Övrig primärvård -3,5 Arets investering -140,0 "87,8 52,2-57,8 Hillsovalpv -19,9 Sammantaget redovisas för Hälso-och sjukvården ett resultat motsvarande -127 Mkr. Kostnadsnivån är, i likhet med senare delen av, fortsatt för hög i förhållande till budget. Detta i kombination med uteblivna effekter av åtgärdsplan för ekonomi i balans. Underskottet beror till stor del på att bemanningen blev dyrare än beräknat. Fler årsarbetare och att ökade kostnader finns för bl.a. övertid och timvikarier. Påverkansfaktorer här är införande av TakeCare och sjukfrånvaro för personal. Kostnaden för sommarbemanningen blev högre än beräknat. Inom några verksamheter har det varit svårt att bemanna. Det kan konstateras ett ökat stafettbehov till högre kostnad. Ökade kostnader finns även for bl.a. sjukresor, medicinskt material och IT -kostnader. Kostnader för nya vårdblocket belastar 2013 i högre utsträckning än kalkylerat. Hälsovals resultat 2013 är -19,9 mkr. Anslaget för ST-läkare i allmänmedicin har ett överskott på + Il mkr. Bristen på ST-läkare i allmänmedicin påverkar kostnaden för inhyrd personal i hälsoval. Kostnaden för hyrläkare har ökat med 16 Totalt -126,6 Investeringar (mkr) Budget. Ii~$tiitat Avvikelse Övriga investeringar -140,0-87,8. 52,2 Summa -140;0-87,8 52,2 Personal Under 2013 har stort fokus legat på ett fullföljande av besparingsplan III för ekonomi i balans. De delar som berörts under 2013 och som satts i stödverktyg/regelverk kan sammanfattas enligt nedan: Reglering av innestående kompensationsledighet - reglering av avtal för läkare avseende övertidsersättning Regelverk för schema och bemanning, främst rörande individuell schemaplanering (lsp) Översyn av överlappningstider

7 Förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll En "operativ grupp" med HR och verksamhetsföreträdare bildades för att stötta verksamheterna inför införande av nytt arbetstids avtal och nya scheman. Uppstart av implementering av Helseplans bemanningstalsutredning har startats med HR-specialister och ekonomer. Kompetensförsörjning Förutom de permanenta kompetensförsöijningsinsatser som HR årligen gör så har en del nya och utökade satsningar gjorts under 2013: Riktade insatser och marknadsföring för att rekrytera fler läkare till allmänmedicin genom bl.a. deltagande i olika mässor och arrangemang. Ett fördjupat samarbete med RekryteringsLots, Samarkand, Eures och Region Dalarna har startat, såväl internationellt, nationellt och lokalt. En särskild kompetensförsöijningsgrupp riktad mot rekrytering av t.ex. sjuksköterskor och medicinska sekreterare har skapats. Två "Mingelkvällar" i Mora och Falun genomfördes och har planerats även för Nya, alternativa rekryteringsvägar har identifierats och ett förnyat koncept skall tas fram i dialog med utbildningschef och Kommunikationsenheten. Prao verksamhet har startats för elever på grundskolenivå. Ett praktikantsamarbete med AF (Arbetsförmedlingen) och Swedbank har inletts för arbetslösa ungdomar mellan år. Personalchef ingår numera i lednings grupp för den medicinska sekreterarutbildningen Utvecklad organisation kring uppdraget bemanningsföretag samt deltagande i ett pilotprojekt via SKL Arbetsmiljö/Rehab/Likabehandling PersonalRehab har genomfört utbildningar och seminarier för chefer inom samtliga förvaltningar samt fackligt förtroendevalda inom områdena rehabilitering och missbruk. Verksamheterna inom Hälso- och sjukvården arbetar aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet (90 procent enligt Arbetsmiljöenkäten 2013). Ca 79 procent av verksamhetscheferna och drygt 81 procent av första linjens chefer har arbetsmiljöutbildning. Mer information finns i Arbetsmiljöbilagan. Implementerings- och informationsarbete av Likabehandlingspolicyn har genomförts på chefsnivå inom Hälso- och sjukvården. Likabehandling är också en av ämnena i chefs- och ledarskapsprogrammet. Alla verksamhetschefer rar i början av 2014 en handbok om "Aktiva åtgärder i arbetslivet" samt film- och diskussionsmaterial "Scener ur ett arbetsliv" gällande likabehandling. Arbetet att införa likabehandling i det systematiska arbetsmiljöarbetet har påböijats Chefs- och ledarutveckling Ett nytt koncept av chefs- och ledarskapsutvecklingsprogram för verksamhetschefer och forsta linjens chefer i samarbete med övriga förvaltningar har tagits fram. Den första landstingsövergripande utbildningen startades i november. Under 2013 har programmet utvecklats och innehåller numera tre block: Introduktion, Förbättringskunskap och Det personliga ledarskapet. En bidragande del till ett sammanhållet program är att innehållet formas i gemensamma arbetsprocesser mellan de olika stödfunktionerna t ex HR, ekonomi, ledningssystem samt juridik. Under 2013 har 17 verksamhetschefer fullföljt programmet. 97 första linjens chefer genomgått block ett och två. JTI (personlighetsinventorium) kommer att göras på samtliga som går chefs- och ledarutvecklingsprogrammet med individuell återkoppling samt en teambedömning i grupp. Rätt till heltid Ett införandeprogram för "rätt till heltid" för landstingets anställda har arbetats fram. Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsätlningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter ulan lön, sjukledigheter> 14 dagar och grundlvidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Antal anställda 20n Antal faktisk;a årsarbetare Antal anställda 6682 Antal årsarbetare och anstiliida mäts per 31/12 respektive år Efter prövning av och beslut i förvaltningsledningen har ett antal tjänster, främst sjuksköterskor, skapats, på några av Hälso- och sjukvårdens större kliniker, bl.a. för att möta arbetsmiljöproblem. Arbetadetimmar n Arbetad tid timmar, alla varav timanställda* varav arbete under jourlberedskap läkare* varav mertidlövertid samtligpersonal* 16161: Arbetad tid inhyrd personal Preliminära värden för innevarande år. En viss minskning avarbetad tid (ca eller ca 20 helårsarbetare ) jämfört med föregående år. Ökningen av sjukfrånvaron kan sannolikt förklara den minskade arbetstiden timmar motsvarar den ökade sjukfrånvaron. Vikarier har sannolikt inte ersatt ordinarie personal fullt ut. Läkarnas arbete under jourlberedskap har minskad med knappt timmar.

8 Timanställdas ökning (8%) avarbetad tid mellan 2011 och har minskat till ca 3% mellan och Ökningen kan sannolikt förklaras till viss del av samma orsaker som den stora ökningen av mertidlövertid d.v.s. extra turer på grund av högre sjukfrånvaro, extra sommarersättning, kösatsningsåtgärder samt fortsatt införande av TakeCare. Aldersfördelning (antal personer) Under 40 år år 'i\'''':' ":.' :~)\::'j':",.,'>" 2021 :', /:":,:~:i;'::~~:'" 3() Genomsnittlig sysselsättningsgrad 2013 Kvinnor 95,3 95,0 Män 97;6 97,8 Totalt 95,7, 95,5 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppvisar en svag ökning för kvinnorna och lika svag minskning för männen. Ökningen/minskningen ligger inom den statistiska felmarginalen. Över 60 år 1138, Procentuella andelen personer under 40 har fortsatt att öka mest i antal personer, 110 personer (6%) och 90 personer 2013, är en. Före minskade antalet yngre pga att vikarier och timanställda med kort anställningstid som avvecklades först i och med år 20 11:s sparåtgärder. Procentuellt har ökningen över 60 år ökat mest (7%). Medelålder '2oij. Kvinnor 46 47,>' ~.' Män Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 17,9 Totalt Inga markanta förändringar har skett i medelålder för kvinnor respektive män eller totalt mellan åren och Män 7,5 Totalt 16,0 Det är fortfarande en stor andel kvinnor som arbetar deltid jämfört med männen. Kvinnorna utgör fortfarande en stor majoritet inom Hälso- och sjukvården. En analys av deltidsarbetande är gjord och en ledningsgrupp från samtliga förvaltningar har tagit fram en handlingsplan i frågan. Pensionsavgångar (antal personer) Alderspension Särskild ålderspension Sjukersättning 20J.~ o JO 187 o 8 Valda personalkostnader 2013 (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exklusive sociala avgifter Totalt Antalet avgångar med ålderspension har minskat jämfört med året innan (mellan åren personer, mellan personer). Under de närmaste åren kommer dock antalet att öka. Detta kommer att innebära ökade krav på nyanställningar av nyckelyrkesgrupper för att säkra utbildad och erfaren personal i verksamheten. Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övrig Kostnader för inhyrd personal är 48 Mkr högre jämfört med budget och 36 Mkr högre än föregående år. Bland inhyrd personal har sjuksköterskor blivit en växande grupp. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Könsfördelningen är i stort oförändrad mellan åren, kvinnorna utgör nästan 82 procent av Hälso- och sjukvårdens personal. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dagl-14) uttryckt i % av ordinarie arbetstid 5, ,3 5,0 2,1 1,9 Sjukfrånvaron fortsatte att öka något under Utvecklingen av korttidssjukfrånvaron är på fjolårets nivå. PersonalRehabs uppdrag styrdes under 2013 mot riktade insatser för att begränsa den ökning vi såg mellan 2011 och. Den längre sjukfrånvaron ökar, vilket ska tas i beaktning för fortsatta arbetsmiljöinsatser Frisknärvaro 2013

9 Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % 55,6 57,2 Antalet fi'isknärvarande har minskat något och kan till stor del förklaras av att sjukfrånvaron har ökat. KompetensutvecklingI Fortbildning Antal dagar/anställd ,57 3,27 Antal dagar i kompetensutvecklingifortbildning visar en obetydlig ökning och är svår att statistiskt säkerställa pga att rapporteringen av kompetensutveckling och utbildning är bristfållig, Allmän löneutveckling Den allmänna löneutvecklingen, d v s den löneutveckling som omfattar samtliga förekommande löner vid mättidpunkterna , uppgick till 3,64%. Motsvarande genomsnitt för var 2,71 %. Här föreligger ingen fullständig jämförbarhet mellan åren, då integrerade tvååriga lokala löneöverenskommelser med tillämpning från I oktober 2013 träffades med flera av de kollektivavtalsbärande förbunden, däribland Vårdförbundet och Läkarförbundet. Den genomsnittliga årstakten, beräknad på resultatet av såväl de ettåriga som tvååriga löneöverenskommelserna 2013, kan dock uppskattas till ca 0,5 procentenheter högre för Detta beror på de särskilda krontalssatsningarna inom Vårdförbundets avtalsområde och att ett löneutvecklingsincitament var kopplat till de tvååriga uppgörelserna. Medicinsk service I övr Akuten, besök Falun ,2% Akuten besök Mora ,1% IVA Nemspoäng Mora ,0% Ambulans, körda mil ,8% Sjukbilar, körda mil ,9% Röntgen, antal u-sök ,6% Operation Antal Falun ,0% Operation Antal Mora ,5% Öron ,4% VTS-poäng ,4% LMD: Kemlab,analyser ,4% Transfusionsmed ,3% Mikrobiologen ,2% Patologen ,2% Kvinnokliniken: Förlossningar ,1% Kardiologen: PCI ,0% Ögon: Maculabehandling ,6% Kataraktoperationer ,1% 2013 Häls oval Jan-April* Maj-Dec** *** Läkarbesök SSKlDSK besök Barnmorska Sjukgymnast A rbetrsterapeut Verksam hetsstatisti k Förändring Nyckeltal 2013 % ÖV Läkarbesök ,8% övrbesök ,7% Dagsjukvård ej uppg frtc SV Vårdplatser ,2% Vårdtillfällen ,7% Vårdagar ,0% Varav Utskrivningsklara ,7% Medelvårdtid 5,19 5,28-1,7% Psykiatri, ÖV Läkarbesök ,4% Övr besök ,5% Dagsjukvård ej uppg frtc 3062 * Källa BILD, Journal III ** Källa BILD, TakeCare ***Två månader saknas för två ve, Långsh o Avesta pga TakeCare Följande behöver beaktas: Generellt sett kan statistikredovisningen ha påverkats av TakeCare införandet. Gäller även särskilt redovisning av öppenvård. Med reservation för det ovannänmda kan noteras att den saml ade produktionen inom den somatiska vården visar en ökning inom öppen vård. Inom somatisk slutenvård kan utläsas en viss minskning av antalet vårddagar totalt. Antalet vårdtillfållen ökar marginellt och vi ser även att medelvårdtiden minskar något. Inom psykiatrin redovisas en klar ökning av antalet vårddagar jämfört med. Antalet vårdtillfållen har ökat. Ä ven produktionen inom psykiatrisk öppenvård ökar. Karin Slikå-Mjöberg Förvaltningschef Hälso- och Sjukvården Dalarna Psykiatri, SV Vårdplatser ,0% Vårdtillfällen ,9% Vårddagar ,7%