Subvention av avgift för preventivmedel

Transkript

1 Central förvaltning Datum Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår fullmäktige: 1. Den befintliga preventivmedelssubventionen utökas till - att innefatta alla hormonella preventivmedel i olika beredningsformer oavsett om dessa ingår i läkemedelsförmånen. - att gälla kvinnor under 26 år. - att kostnaden för ett års förbrukning maximalt är 200 kr, kostnaden är 200 kr även om medlet har längre verkan än ett år. Sammanfattning Preventivmedelssubventionen i Dalarna behöver stärkas och skälen till detta är att antalet aborter har stigit påtagligt i åldersgruppen mellan år. Ökad tillgång till preventivmedel kan bidra till att minska antalet oönskade graviditeter. att individuell preventivmedelsrådgivning kan leda till en ökad följsamhet till metoden och därmed färre oönskade graviditeter. Under 2013 förväntas Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, komma med riktlinjer som kan minska de skillnader som nu råder avseende preventivmedelssubventioner mellan landstingen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I Landstinget Dalarna har hormonella preventivmedel inom läkemedelsförmånen subventionerats till kvinnor under 20 år sedan utökades subventionen till att inte längre enbart innefatta p-piller utan alla sorters hormonella preventivmedel inom läkemedelsförmånen. Kvinnan betalar en egenavgift på 100 kr per år och den avgiften har inte indexreglerats sedan start. Subventionen inkluderar enbart den äldre sortens p-piller, p-stav och hormonspiral, eftersom det är dessa som ingår i läkemedelsförmånen. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Lindberg Gunilla Falun Falun Org.nr: Bitr.chef / chefsläkare gunilla.e.lindberg@ ltdalarna.se

2 2 (5) Följsamheten till den äldre sortens p-piller är bristande eftersom vissa av kvinnorna får biverkningar av dessa. Under senare år har flera nya preparat, främst kombinerade p-piller, kommit ut på marknaden och dessa ingår oftast inte i läkemedelsförmånen. De nyare preparaten ger färre biverkningar och därmed ökad följsamhet. Antalet aborter i Dalarna har ökat under 10-årsperioden Aborttalet beskriver antalet utförda aborter per 1000 kvinnor. Under 2011 låg det samlade aborttalet i Landstinget Dalarna på 22,1 (riket 20,9) jämfört med 19,1 under Den största ökningen har skett i åldersgruppen år, där aborttalet låg på 39,7 (riket 33,0) under 2011 jämfört med 29,4 under Den procentuella ökningen är 35. Motsvarande ökning av aborter bland tonåringar (yngre än 20 år) ses ej. Här har aborttalet sjunkit något till 20,0 (riket 19,8) under 2011 jämfört med 24,3 under Den utvecklingen kan med stor sannolikhet tillskrivas effekten av tonårssubventioneringen av p-piller. Tillgång till säkra och billiga preventivmedel kan bidra till att minska antalet oönskade graviditeter och aborter inte enbart bland tonåringar utan även hos kvinnor upp till 26 års ålder, där också det största antalet aborter ses. Redan 2009 föreslog regeringens utredare Anders Milton att alla hormonella preventivmedel skulle subventioneras för kvinnor under 25 år som ett sätt att undvika oönskade graviditeter. Vid eventuella biverkningar av de vanligaste p-pillren, eller vid dålig följsamhet på grund av andra medicinska och/eller psykologiska skäl, skulle ett ökat utbud av alternativa preventivmedel kunna ge ökad nöjdhet och följsamhet i preventivmedelsanvändningen än i dagsläget. Det råder stora skillnader vad gäller preventivmedelssubvention mellan landstingen. Inom Uppsala/Örebroregionen har tre landsting (Västmanland, Örebro och Sörmland) valt att subventionera preparat även utanför läkemedelsförmånen för kvinnor under år. Regionens övriga landsting (dit Dalarna hör) inkluderar enbart förmånsberättigade preparat och har en varierad åldersgräns på under år. Ett nationellt regelverk vore önskvärt. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har påbörjat ett arbete med att ta fram ett förslag om nationellt enhetligt subventionssystem. Sådant förslag väntas komma under 2013 och kommer sannolikt att gälla enbart de hormonella preventivmedel som ingår i

3 3 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets högkostnadsskydd och erbjudas kvinnor som ännu inte fyllt 26 år till en egenkostnad av 200 kr om året. I Landstinget Dalarna finns idag cirka kvinnor i åldern 15 till 25 år. Den aktuella kostnaden för nuvarande tonårssubvention är cirka 1 Mkr per år. Det är svårt att beräkna hur stora subventionskostnaderna blir med det nya förslaget, dels eftersom antalet användare kommer att öka (vilket är önskvärt), och dels för att förändringar i förskrivningsmönstret kan ske. Idag använder ca 45 procent i aktuell åldergrupp hormonella preventivmedel jämfört med 60 procent i Västmanland (där alla hormonella preventivmedel under 25 år subventioneras). Hur barnmorskornas förskrivningsmönster på ungdomsmottagningar/barnmorskemottagningar i länet kommer att bli efter en utvidgning av subventionen är svårt att förutse. Skriftliga riktlinjer och rekommendationer till barnmorskor med förskrivningsrätt utgår från länets mödrahälsovårdsöverläkare.dessa kommer även i fortsättningen att baseras på de traditionella, billigare preparaten som ingår i läkemedelsförmånen. Först vid eventuella biverkningar eller dålig följsamhet kan annat (oftast dyrare) preparat väljas. Beräknad kostnad är cirka 450 kr per kvinna och år vid egenavgift 200 kr. Om 50 procent av kvinnorna (9 300 st) får p-recept blir kostnaden 4,2 Mkr. Om 58 procent av kvinnorna ( st) får p-recept kostar det 4,9 Mkr. Detta motsvarar en kostnadsökning på mellan 3,2 och 3,9 Mkr jämfört med idag. Om förskrivningsmönstret blir detsamma som i Västmanland (där utvidgad subvention infördes 2008) skulle den totala kostnaden för subventionen bli cirka 4,9 Mkr per år om egenavgiften är 200 kr för en årsförbrukning. Antalet kvinnor under 26 år kommer att minska till cirka om fem år. Planeringen är att expedierande apotek ska bevaka förmånen för Landstingets räkning.

4 4 (5) Patientperspektiv Studier finns som visar att kvinnor tenderar att sluta med preventivmedel på grund av biverkningar och/eller ekonomiska svårigheter och därmed utsätter sig för risk för oplanerad graviditet. Andra studier visar en signifikant nedgång i abortförekomst vid subventionering till yngre kvinnor ( Forsøksprosjekt med gratis hormonell prevensjon til kvinner år Anita Øren, Projektledare, SINTEF, Norge). Med en utvidgad subvention skulle fler unga kvinnor kunna få tillgång till preventivmedel utan hög kostnad. De nyare preparaten på marknaden med varierat hormoninnehåll och olika administrationssätt erbjuder större möjlighet att hitta ett passande skydd baserat på metod eller biverkningsprofil. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Den totala subventionskostnaden är svår att beräkna i förväg men kan uppskattas bli 4-5 Mkr per år. En positiv konsekvens av en utvidgad subvention är, förutom minskat lidande hos individen, att kvinnosjukvården kommer att få lägre kostnader för abortvården. Minskningen är svårberäknad, men torde kunna uppskattas till cirka 0,5 Mkr. En minskning med 25 procent av aborttalet i åldern år kan förväntas vilket motsvarar cirka 120 färre aborter om året. Likabehandling Citat ur Folkhälsopolitisk rapport från Folkhälsoinstitutet 2010 sid 108 ang. Sexuell och reproduktiv hälsa: Jämlik subventionering av preventivmedel i hela landet Landstingen och regionerna bestämmer i dag över subventioneringen av preventivmedel och ett visst samband finns mellan kvinnors ekonomi och deras användande av moderna hormonella preventivmedel som i regel är dyrare än äldre preparat (Socialstyrelsen, 2006b). En arbetsgrupp utsedd av Socialdepartementet lämnade 2009 förslag till regeringen att subventioneringen av preventivmedel bör vara likvärdig i hela landet och nyare preventivmedel bör ingå i subventioneringen, i syfte minska antalet oönskade graviditeter (Milton, 2009). En nationell rekommendation bör arbetas fram för landsting och regioner i syfte att skapa jämlik subventionering i hela landet. De stora olikheterna mellan landstingen skapar stora administrativa svårigheter för apoteken runt om i landet och subventionen når därför inte alltid fram som den borde till de unga kvinnorna.

5 5 (5) Folkhälsa Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har avgörande betydelse för människors egenvärde, nära relationer och välbefinnande samt utgör ett målområde för folkhälsoarbete i Sverige. Miljö, barnkonsekvens, juridik, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 kommer att äga rum Uppföljning Den nya subventionen föreslås gälla från och med Årlig uppföljning och utvärdering avseende konsekvenserna av den nya subventionen ska göras. Länets mödrahälsovårdsöverläkare ges uppgiften att följa upp och rapportera aborttalen i berörda åldersgrupper samt i samarbete med läkemedelsavdelningen även följa upp och rapportera kostnaden för subventionen.