Bilaga förvaltningar. Delårsrapport augusti Landstingsstyrelsen LD13/ Delårsrapport augusti 2013

Transkript

1 Landstingsstyrelsen LD13/02168 Bilaga förvaltningar Delårsrapport augusti 2013 Landstingsstyrelsen LD13/02168 Delårsrapport augusti 2013 Landstingets samlade prognos enligt balanskravet pekar mot ett resultat på plus 153 Mkr, vilket är något högre än budget. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 30 Mkr jämfört med budget. Investeringsnivån prognostiseras bli cirka 50 Mkr lägre än budget. Prognosen pekar på att verksamheternas nettokostnader blir 1,6 procent mer än planerat.

2 Innehållsförteckning Hälso- och sjukvården...3 Måluppfyllelse hälso- och sjukvården...7 Central förvaltning...16 Finansförvaltningen...18 Landstingsfastigheter...20 Landstingsservice...22 Kultur- och bildningsförvaltningen...26 Tandvårdsförvaltningen...29 Beställarenhet för tandvård...34 Patientnämnden...35 Kostsamverkan Mora...37 Revisorerna och tjänstemannabiträde

3 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Inledande sammanfattning Ledningsorganisation Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper: Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårds förvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens inre organisation karaktäriseras av en platt ledningsstruktur d.v.s. inga delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans, med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Åtgärdsplan III bygger på olika typer av personalåtgärder, med ett innehåll som preciserats och bearbetats under Den enskilt största och viktigaste åtgärden är pågående förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller, inklusive preciserade tolkningar och överläggningar med berörda fackliga organisationer. Ekonomiutveckling Under årets inledning, d.v.s. vintern våren 2013, har kostnadsnivån varit något högre än budgeterad nivå, medan kostnadsutvecklingen har minskat något under sommaren. De främsta orsakerna är: Stora och ökande sjukvårdsbehov, som i sin tur sammanhänger med befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. Införande av nytt journalsystem och patientadministrativt system inom såväl specialiserad sjukvård som primärvård. Höga kostnader för övertid och mertid, i sin tur bl.a. sammanhängande med vakansproblematik inom vissa yrkesgrupper. Särskilda insatser sammanhängande med handlingsplan vårdgaranti Särskilda satsningar i samband med löneöversyn. Vissa verksamhetsspecifika beslut om personalförstärkningar. Handlingsplan vårdgaranti Nuvarande vårdgarantiprinciper inom specialiserad sjukvård har funnits sedan Under åren förbättrades väntesituationen successivt. Den positiva utvecklingen var ett resultat av åtgärder i ett brett spektrum, från resursförstärkning i ordinarie verksamhet till externa vårdköp. Under vintern-våren 2012 förbyttes den positiva utvecklingen till en påtaglig försämring, bl.a. sammanhängande med åtgärdsplaner för ekonomi i balans och införande av nytt gemensamt journalsystem. Landstingets politiska ledning gav i augusti 2012 ett uppdrag till hälso- och sjukvårdens förvaltningschef att utarbeta en handlingsplan för att uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil vårdgarantiuppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård, samt beräkna erforderlig finansieringskomplettering. En preciserad handlingsplan redovisades till landstingsstyrelsen november 2012, innehållande ett mångfasetterat och situationsspecifikt spektrum av åtgärder, bl.a. temporära resursförstärkningar inom ordinarie verksamhet, temporära kvälls- och helgaktiviteter med egen personal, extraordinära temporära bemanningskompletteringar av stafettkaraktär, vårdköp från andra landsting, vårdköp från privata vårdgivare. Inom budget 2013 tillfördes en kompletterande finansiering av 50 Mkr, vilket tillsammans med tidigare budgetnivå innebär sammanlagt 82 Mkr svarande mot vårdgarantiaktiviteter. De förstärkta vårdgarantiaktiviteterna har i många fall inletts under hösten-vintern 2012, samt fortsatt och utvidgats under vintern-våren Under sommaren 2013 genomfördes en systematisk uppföljning av genomförda och planerade aktiviteter, motsvarande kostnader, samt väntesituationsutveckling. Några sammanfattande noteringar: Flertalet aktiviteter har startas och genomförts som planerat, om än i några fall oönskad tidsförskjutning, samt i många fall fortsatta aktiviteter under hösten 2013 Inom några områden finns ny eller nygammal problematik, bl.a. sammanhängande med bemanningssvårigheter. Under januari-maj 2013 har nyttjats sammanlagt 48 Mkr för vårdgarantikostnader, vilket innebär att 34 Mkr återstår för fortsatta aktiviteter under resten av året, vilket förutses motsvara fortsatta planerade åtgärder. Väntesituationen har successivt förbättrats, till en vårdgarantiuppfyllelse för nybesök ca 90 % respektive operation ca 80 %. Den positiva utvecklingen har bromsats av ökat remissinflöde och ökad akutsjukvård i flera specialiteter. Några exempel på särskilt positiv utveckling är nybesök inom neurologi, nybesök inom kirurgi, samt höft- och knäoperationer inom ortopediverksamheten. Under vintern-våren 2013 har det förekommit registrerings- och IT-problematik, sammanhängande med nya IT-system och IT-rutiner för patientadministration, uppföljning och redovisning. Det mesta är nu kvalitetssäkrat, men viss förbättringspotential finns kring verksamhetsnära registreringar. 3

4 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen hade bl.a. följande huvuddelar: Ett antal citat från Landstingsplan , sammanställda under rubriken Politikens inriktning och uppdrag. Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet Landstingsdirektörens ledord Ett styrkort med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fem perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare, Ekonomi, Lärande och förnyelse. En systematisk uppföljning har genomförts avseende styrkortets mått, vilket beskrivs under särskild rubrik Måluppfyllelse i detta dokument. Framtid Under återstående del av 2013 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt genomförande av åtgärdsplaner för ekonom i balans, med fokus på genomförande av åtgärdsplan III, innefattande åtgärder inom personalområdet, med fokus på genomförande av förändrade arbetstidsmodeller. Fortsatt genomförande av handlingsplan för vårdgarantiuppfyllelse. Förstärkt aktivitet avseende läkemedel, innefattande analys av befintligt nyttjande samt initiativ för relevant och kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Måluppfyllelse Nöjda patienter I delårsbokslut aug 2013 kan resultat av patientenkäten för Akutmottagningarna redovisas. De visar något sämre resultat 2012 än Fortfarande ligger dock länssnittet över rikssnittet, framförallt när det gäller Tillgänglighet men även Bemötande och Delaktighet. Män i Dalarna lämnar mer positiva omdömen på alla frågeområden än kvinnor. Skillnaderna är dock inte statistiskt signifikanta. Effektiv hälso- och sjukvård, Säker vård Andel vårdrelaterade infektioner ökar dessvärre och ligger vid senaste mätningen på 10,6 %. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har förbättrats sedan senaste mätningen men ligger fortfarande för lågt, 65 %. Antalet registrerade riskbedömningar i Senior Alert har minskat i landstingets verksamheter från föregående år ( ), dock riskbedömer 100 % av relevanta enheter samt vidtar åtgärder och gör uppföljning i Senior Alert. Vad gäller det palliativa registret är täckningsgrad = 71,2 %, varav landstingets registreringar är ca 30 % av totala antalet. Det innebär en länsövergripande förbättring = 4,1 %. För Landstingsdrivna verksamheter, dvs. sjukhus, palliativ vård och avancerad hemsjukvård har antal brytpunktssamtal, smärtskattningar och munhälsobedömningar ökat. Konsumtionen av medel mot ångest har dock minskat. Bättre liv för sjuka äldre En tydlig minskning av antalet undvikbara slutenvårdstillfällen kan noteras liksom en minskning av antalet återinläggningar inom 1-30 dagar. Olämpliga läkemedel,-läkemedel mot psykos= -Antiinflammatoriska läkemedel har minskat på ett önskvärt sätt. Kvalité på medicinska underlag Under 2013 har godkända intyg ökat med 1,6 % jmf med år 2012 till 53,6%. Följsamhet till rutiner för sjukskrivning, rehabiliteringsplaner och teamsamverkan Har inte varit möjligt att prioritera bland annat på grund av införande av vårdinformations systemet Take Care. Tillgänglighet -Behandling specialiserad vård Under 2013 har en kraftig ökning av antalet samtal till Väntetidskansliet noterats. Under årets första åtta månader besvarades samma antal samtal som under helår ett flertal tidigare år. De kliniker som svarat för flest samtal är Ortopeden 26%, Ögon 21% och Kirurgen 18%. 24 % av specialistmottagningarna hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % den 31 juli Ingen av specialiteterna hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för operationer/behadnlingar den 31 juli % av mottagningarna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 80 % för första besök den 31 juli Ingen specialitet klarade kömiljarduppfyllelse till minst 80 % för operation/-behandling den 31 juli 2013 Under inledningen av året är det ca 10 vårdcentraler som inte uppnår målet telefontillgänglighet. Det är ungefär samma situation som under första halvåret En försämrad telefontillgänglighet noteras under april till juni En orsak är införandet av nytt journalsystem. Det är färre vårdcentraler som nått målet inom 7 dagar vad gäller tillgänglighet till läkarbesök i primärvården, men det är också färre som deltagit i mätningen. En orsak är införandet av nytt journalsystem. 4

5 Uppföljning besparingsåtgärder Fortsatt gäller arbete enligt åtgärdsplan för ekonomi i balans. Effekter av åtgärdsplan för ekonomi i balans är försenade och beräknas inte ge full effekt under Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 1 039, , , ,9 Kostnader , , , ,3 varav personalkostnader Verksamhetens resultat , , , , , , , ,3 Landstingsbidrag 3 283, , , ,1 Över/ Underskott -6,0-110,0 0,0-195,2 Investeringar -39,1-140,0-140,0-57,8 Sammantaget beräknas en total prognos för hälso- och sjukvården motsvarande -110 Mkr. Kostnadsnivån är i likhet med senare delen av 2012 fortsatt för hög i förhållande till budget, samtidigt som effekter av åtgärdsplan inte får full effekt. För att prognosen skall infrias krävs effekter av åtgärdsplan för ekonomi i balans. I prognos för hälso- och sjukvården finns inräknat 45 mkr i överföring, utöver budget, av övrig landstingsintern intäkt från central förvaltning. Ökade kostnader finns särskilt för övertid och i viss mån för tim vikarier. Påverkansfaktorer här är införande av Take Care samt sjukfrånvaro för personal (influensa bl a). Särskild sommarersättning är ytterligare ett ökande kostnadsslag. Kommunaliseringen av hemsjukvården, vilken trädde i kraft 7 januari i år, innebär en resterande personalkostnad för årets första dagar på 2,5 mkr. Ytterligare förklaringar finns i: Kösatsning. Ökade kostnader för köp av högspecialiserad vård. Kostnader för nya vårdblocket kommer att belasta 2013 mer än beräknat. Personal Definitioner Bilaga förvaltningar LS , LD13/02168 Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare är antal månadsavlönade ggr anställningens överenskomna sysselsättningsgrad Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda* varav arbete under jour/ beredskap läkare* - varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid timmar, stafettläkare* * Preliminära värden för innevarande år Såväl utvecklingen av faktiska årsarbetare och antal anställda inom Hälso- och Sjukvården ökat något och är i nivå med Däremot har anställdas arbetade tid minskat med drygt timmar jämfört med Perioden 2013 innehåller dock en arbetsdag mindre jämfört med 2012 och en arbetsdag motsvarar timmar (exkl. hemsjukvården). Räknar man bort en arbetsdag så har den arbetade tiden egentligen minskat med timmar. Däremot har den arbetade tiden bland timanställda ökat med nästan timmar (ca 8 %). Mertid och övertid fortsätter att öka, med drygt (ca 12 %) timmar jämfört med 2012 och nästan (ca 33 %) timmar från Läkarnas arbete under jour/beredskap har ökat marginellt jämfört med 2012, med ca 1 %, drygt 800 timmar. Orsakerna till ökningarna är sannolikt flera. En generellt ökad sjukfrånvaro hos våra anställda, en omfattande influensa under våren, en på många håll ansträngd sommarsituation där brist eller på flera håll stor brist på flera yrkeskategorier lett fram till att framförallt ordinarie personal men även timanställda nyttjats mer frekvent. Därtill kommer den belastning som Take-care införandet inneburit för ordinarie personal. Måluppfyllelse ekonomiskt perspektiv: Mått: Följsamhet till budget, inkl genomförande av beslut enligt åtgärdsplan för ekonomi i balans. Resultatnivå ska vara att samtliga basenheter följer budget och uppnår balans. Målet beräknas ej uppfyllas. Investeringar (mkr) Prognos Budget Avvikelse Övriga investeringar Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter Inhyrd personal* *inhyrda läkare Prognosen för lönekostnader (exklusive sociala avgifter) är 52 Mkr eller 2,3 procent högre än budgeterat. Överkostnaden

6 kan hänvisas till ökad övertid, sommarlösningar och att planerade besparingar inte har nått full ekonomisk effekt. Den arbetade tiden för inhyrd personal (främst stafettläkare) har ökat med nästan 30 procent under de sju första månaderna, och kostnaderna för hela 2013 beräknas bli ca 20 procent högre budgeterat. Största ökningarna har skett inom psykiatri och hälsoval. Sjukfrånvaro Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag 1-14) uttryckt i % av ordinarie arbetstid 5,7 5,2 4,9 2,1 2,0 1,8 Ökningen av sjukfrånvaro i procent av arbetad tid fortsätter öka något. Korttidsfrånvaron står för en del av ökningen och den följs upp kontinuerligt av PersonalRehab. Verksamhetsstatistik t o m aug Ack Ack Förändr Nyckeltal % Ack Ack Förändr % Medicinsk service AVA ,8% Akuten, bes Falun ,4% Akuten bes Mora ,0% AVA ,6% IVA Nemspoäng Mo ,4% Ambulans, körda mil ,5% Sjukbilar, körda mil ,5% Röntgen, antal u-sök ,3% Operation Antal Fa ,7% Operation Antal Mo ,4% Öron ,1% VTS-poäng ,4% Kemlab,analyser ,3% Transfusionsmed ,2% Mikrobiologen ,3% HoS tot öv-bes enl nedan, inkl somatik, psykiatri, primärv Läkarbes ,5% övr bes ,1% Somatik, SV Vårdplatser ,2% Vårdtillfällen ,7% Vårdagar ,1% Psykiatri, SV Vårdplatser ,6% Vårdtillfällen ,9% Vårddagar ,0% Patologen ,6% Förlossningar ,8% Kardiologen PCI ,3% Inom somatisk slutenvård kan utläsas en ökning av antalet vårddagar totalt. Även antalet vårdtillfällen ökar. Psykiatrin redovisar en ökning av antalet vårddagar jämfört med Vårdtillfällena ökar även inom psykiatrin. Generellt sett kan statistikredovisningen ha påverkats av Take-Care införandet. Gäller även särskilt redovisning av öppenvård. Verksamhetsstatistiken presenteras såsom systemet visar, tillförlitligheten osäker och ett kvalitetssäkringsarbete har startats. Karin Stikå-Mjöberg Förvaltningschef Hälso och sjukvården Dalarna 6

7 Måluppfyllelse hälso- och sjukvården I E Perspek tiv P A T N T Strategiska mål Avgörande faktorer Mått 2013 Resultatnivå 2013 Nöjd befolkning Nöjda patienter Patientfokuserad hälso och sjukvård: Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Upplevd nytta Andel basenheter som uppnår minst godkänt i utvalda mått Utvalda mått: Bemötande, Delaktighet, Information, Tillgänglighet, Upplevd nytta Syfte Gränsvärde godkänt Kön Delår/ 100 % Följa patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso och sjukvården till grund för utveckling. Är lika med riksgenomsnittet per fråga. Gränsen höjs när 2/3 av enheterna uppnår rikssnitt eller mer. Höjningen är rikssnitt + hälften av det som är kvar till 100. Gränsen bör dock aldrig sättas högre än 95. X Delår OCH B E F O L K N I N G Utvalda frågor ur vårdbarometern: Fråga 3. Har tillgång till den sjukvård jag behöver Fråga 5. Avstått från att söka vård Fråga 11. Förtroende för VC Fråga 13. Förtroende för sjukhus Fråga 15. Vård på lika villkor På frågorna 3, 11, 13 och 15 ska andelen som svarar ja vara större än föregående år. På fråga 5 ska andelen vara lägre. Följa befolkningens attityder till och förväntningar på hälso och sjukvården. Är lika med rikssnitt per fråga. X Resultat delår 2013 Kommentar måluppfyllelse Något sämre resultat 2012 än 2010 när länets mottagningar jämförs med riket. Fortfarande ligger dock länssnittet över rikssnittet. Framförallt när det gäller Tillgänglighet men även Bemötande och Delaktighet. Män i Dalarna lämnar mer positiva omdömen på alla frågeområden än kvinnor. Skillnaderna är dock inte statistiskt signifikanta. 7

8 Perspek tiv P A T I E N T OCH B E F O L K N I N G Strategiska mål God och jämlik hälsa Avgörande faktorer Hälsofrämjande hälsooch sjukvård Jämlik vård Mått 2013 Resultatnivå 2013 Syfte Gränsvärde godkänt Kön Delår/ Andel patienter i patientenkäten som anser sig fått råd/blivit tillfrågad om levnadsvanor Andel patienter som tillfrågats om tobaksbruk de senaste 18 månaderna, i åldrarna år Andel patienter som bedömts med avseende på riskbruk av alkohol och droger, de senaste 18 månaderna, i åldrarna år Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet, antal avlidna per invånare 30 % Ge indikation på kvaliteten i arbetet med levnadsvanor 33 % Ge indikation på kvaliteten i det sjukdomsförebyggande arbetet Baslinjemätning Baslinjemätning Uttag av receptförskrivna läkemedel Ingen åtgärdbar skillnad mellan olika befolkningsgrupper Ge indikation på kvaliteten i det sjukdomsförebyggande arbetet Ge indikation på dödlighet som kan påverkas med hälsopolitiska åtgärder Ge indikation på kvaliteten i patientfokuserat förhållningssätt Andel patienter per basenhet Minst 30 % svar ja per fråga C15A C15D inom primärvård och C12A C12D inom sjukhusvård X 33 % x Inget gränsvärde satt x Bättre än rikssnittet x Ingen åtgärdbar skillnad mellan olika befolkningsgrupper x Resultat delår 2013 Kommentar måluppfyllelse 8

9 Perspe ktiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Säker vård Mått 2013 Resultatnivå 2013 Syfte Gränsvärde godkänt Kön Delår/ Andel vårdrelaterade infektioner Max 5 % av inneliggande patienter Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Antal behandlingskrävande vårdskador i förhållande till totala antalet inrapporterade patientrelaterade ärenden Riskbedömning och åtgärder med registrering i Senior Alert (65 år) Minska förekomsten av VRI Max 5 % av inneliggande patienter Minst 70 % Öka följsamheten till BHK Minst 80 % följsamhet Minskning med 1 % från föregående års siffra Genomförs av 100 % av relevanta enheter Minska andel allvarliga vårdskador (2011=6,2 %, 2012=7,5 %) Stöd för ökad kvalitet i det patientnära förebyggande arbetet för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen. X Delår/ Delår/ 100 % Delår/ Dödsfall registrerade i Palliativa registret (65 år) Minst 70 % Ett stöd för god kvalitet vid vård i livets slutskede Minst 70 % Delår/ Brytpunktssamtal, smärtskattning, munhälsa och medel mot ångest vid palliativ vård (65 år) Förbättring med 5 10 % Ett stöd för fokuserat förbättringsarbete mot viktiga kvalitetsindikatorer vid vård i livets slutskede. Minst 5 % förbättring inom som lägst två utpekade områden. X Delår/ Resultat delår 2013 Kommentar måluppfyllelse 10,6 % 65 % 100 % av relevanta enheter riskbedömer, vidtar åtgärder och gör uppföljning i Senior Alert Antalet registrerade risk bedömningar i Senior Alert har minskat i landstingets verksamheter från föregående år. OBS! Länsövergripande mått inkl. kommun och landsting. Täckningsgrad = 71,2 % varav landstinget registreringar är ca 30 % av totala antalet OBS! Länsövergripande mått inkl. kommun och landsting Länsövergripande förbättring = 4,1 % För Landstingsdrivna verksamheter dvs sjukhus, palliativ vård och avancerad hemsjukvård: Brytpunktssamtal=Ökat (mål med 5% förbättring nått) Smärtskattning = Ökat Munhälsobedömning = Ökat Medel mot Ångest = Minskat 9

10 Perspe ktiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Säker vård Mått 2013 Resultatnivå 2013 Syfte Gränsvärde godkänt Undvikbar slutenvård (65 år) Minskning Ett stöd för att arbeta för en mer sammanhållen Vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån den sjuka äldres behov. Återinläggning inom 1 30 dagar (65 år) Minskning Ett stöd för att arbeta för en mer sammanhållen Vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån den sjuka äldres behov. Olämpliga läkemedel (75 år) Läkemedel mot psykos (65 år) Antiinflammatoriska medel (75 år) Minskning Fokuserat riktat arbete för att förbättra äldres läkemedelsbehandling. Statistiskt säkerställd förbättring. Statistiskt säkerställd förbättring. Statistiskt säkerställd förbättring inom något av definierade fokusområden. Demensutredning inkl registrering och uppföljning i SveDem i primärvård Baslinjemätning Öka möjligheten till tidig upptäckt, utredning och diagnos vid demenssjukdom för att öka patientens möjlighet till förbättrad livskvalitet och bibehållen självständighet. Kvalitet i läkarintyget vid sjukskrivning 80 % godkända Kunna förbättra och effektivisera sjukskrivningsprocessen Arbetsförmåga och sjukskrivning efter multimodal rehabilitering Ökning respektive minskning Få mer kunskap om multimodal rehabilitering har effekt på dessa parametrar Påbörjat arbete med utredning, diagnos och efter ett år uppföljning i SveDem i primärvård. Ökning av andel godkända läkarintyg jämfört med 2012 års mätning Antal personer som har samma eller mer arbetsförmåga samt samma eller minskad sjukskrivningsgrad efter MMR. Kön Delår/ Resultat 2013 Kommentar måluppfyllelse X Delår/ En tydlig minskning av antalet undvikbara slutenvårdstillfällen är synlig X Delår/ En minskning av antalet återinläggningar inom 1 30 dagar är synlig X Delår/ Grundkrav för samverkan (CeHis) 0(NOD) är under genomförande och redovisas senast X Delår/ Olämpliga läkemedel= Tydlig minskning, mål uppnått Läkemedel mot psykos= En minskning är synlig Antiinflammatoriska= Tydlig minskning, mål uppnått 28 registreringar i SveDem av 7 st vård centraler har genomförts totalt med diagnos i PV från tom uppföljningar har genomförts x Delår 53,6 % godkända intyg (ökning med 1,6 % jmf med år 2012) x 10

11 Perspe ktiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Tillgänglighet Mått 2013 Resultatnivå 2013 Syfte Gränsvärde godkänt Kön Delår/ Andel basenheter som uppnår vård och behandlingsgarantin för första kontakt per telefon (samma dag) 100 % Följa upp vårdgaranti 95 % av inkommande samtal besvaras X Delår/ Andel vårdcentraler som uppnår vårdgarantin för läkarbesök (7 dagar) 100 % Följa upp vårdgaranti Andel besök inom 7 dagar minst lika med riket X Delår/ Andel mottagningar som uppnår vårdgarantin för första besök (90 dagar) Andel specialiteter som uppnår vårdgarantin för operation/behandling Andelen mottagningar som uppnår kömiljarduppfyllelse (60 dagar) för första besök till minst 80 % Andelen specialiteter som uppnår kömiljarduppfyllelse (60 dagar) för operation/behandling till minst 80 %. 100 % Följa upp vårdgaranti 100 % X Delår/ 100 % Följa upp vårdgaranti 100 % X Delår/ 100 % Följa upp kömiljarden 100 % X Delår/ 100 % Följa upp kömiljarden 100 % X Delår/ Resultat delår 2013 Kommentar måluppfyllelse Under inledningen av året är det ca 10 VC som inte uppnår målet. Det är ungefär samma situation som under första halvåret Försämrad telefontillgänglighet under april till juni En orsak är införandet av nytt journalsystem. Det är färre VC som nått målet 2013 än tidigare men det är också färre som deltagit i mätningen. En orsak är införandet av nytt journalsystem. 24 % av mottagningarna hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % den 31 juli Ingen av specialiteterna hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % den 31 juli % av mottagningarna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 80 % för första besök den 31 juli Ingen specialitet klarade kömiljarduppfyllelse till minst 80 % för operation/behandling den 31 juli

12 Perspe ktiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Kunskapsbaserad Sjukdomsförebyggande insatser Mått 2013 Resultatnivå 2013 Syfte Gränsvärde godkänt Kön Delår/ Andel patienter med diabetes i primärvård som når mål för blodtryck (< 130/80 mmhg) Andel patienter med diabetes i primärvård som når mål för blodsockervärde (HbA1c < 52 mmol/mol). Andel strokepatienter som vårdas på strokeenhet. Andel patienter i målgruppen som får trombolys vid stroke. Andel strokepatienter som var ADLoberoende 3 mån efter akutfasen Andel mammografiscreening kvinnor i år Andel livmoderhalsscreening av kvinnor målgruppen år Andel screening bukaortaaneurysm i målgruppen män 65 år Andel säsongsinfluensavaccinerade av 65 åringar och äldre Kvinnor > 61 % Män > 60 % Kvinnor > 91 % Män > 88 % Kvinnor >86 % Män > 88 % > 8,3 %, ingen könsskillnad Kvinnor < 80 % Män < 80 % 100 % ska få individuellt stöd och behandling som syftar till att nå målet för blodtryck <130/80 mmhg 100 % ska få individuellt stöd och behandling som syftar till att nå målet för HbA1c Rikssnitt 23,1 % Rikssnitt 50,3 % 100 % ska vårdas på strokeenhet Rikssnitt 89,1 % Öka andelen trombolyslarm Rikssnitt 10,3 % Öka andelen strokedrabbade som får hemrehab Bibehålla nivån Bibehålla nivån och minska de socioekonomiska skillnaderna Bibehålla nivån Bibehålla nivån och minska de socioekonomiska skillnaderna Rikssnitt 80,9 % X X X X X Bibehålla nivån 85 % 70 % x Resultat delår 2013 Kommentar måluppfyllelse 12

13 Perspe ktiv M E D A R B E T A R E Strategiska mål Mönsterarbetsplatser Avgörande faktorer Nöjda medarbetare Goda arbetsförhållanden Arbetstillfredsställelse Arbetsinnehåll Chef och ledarskap Mått 2013 Resultatnivå 2013 Syfte Gränsvärde godkänt Kön Delår/ Totalindex medarbetarenkät 2013 Baslinjemätning Mindre sjukfrånvaro Förbättring x Friska medarbetare Max 5,0 sjukdagar per Förbättring x medarbetare Genomsnittlig sysselsättningsgrad Bibehållen/Höjd 95% x x Andel medarbetare som aktivt deltar i arbetsplatsens förbättringsarbete Andel medarbetare som upplever att de är motiverade och engagerade i sitt arbete Effektivitet, ständiga förbättringar Förbättning av baslinjemätningen Baslinjemätning Mindre sjukfrånvaro Förbättning av baslinjemätningen Antal tillbud och skador Baslinjemätning Medvetna arbetsplatser Förbättning av baslinjemätningen x x Antal registrerade utbildningar i Heroma Ökning Kompetensutveckling x Andel medarbetar som har individuell kompetensutvecklingsplan Andel avgångssamtal/antal avslutade anställningar Andel medarbetare som upplever att de har en engagerad ledare Andel medarbetare som upplever att de är delaktiga på arbetsplatsen Antal chefer som tillträtt 2012 med grundläggande chefsutbildning Andel chefer som genomgått grundläggande chefsutbildning Baslinjemätning Alla ska ha möjlighet till utveckling oavsett arbetsplats Baslinjemätning Komma till rätta med varför medarbetare slutar Förbättning av baslinjemätningen Förbättning av baslinjemätningen Baslinjemätning Mindre sjukfrånvaro Förbättning av baslinjemätningen Baslinjemätning Mindre sjukfrånvaro Förbättning av baslinjemätningen 100 % Chefer med rätt kompetens/att leda Baslinjemätning Chefer med rätt kompetens/att leda Förbättning av baslinjemätningen x x x x x x Resultat delår 2013 Kommentar måluppfyllelse 13

14 Perspe ktiv E K O N O M I Strategiska mål Ekonomi i balans Avgörande faktorer Noggrann och långsiktig ekonomisk planering Kostnadseffektiva verksamhetslösningar Ordnat införande av nya/dyra läkemedel Mått 2013 Resultatnivå 2013 Syfte Gränsvärde godkänt Kön Delår/ Följsamhet till produktionsbudget i specialiserad vård Följsamhet till budget, inkl genomförande av beslut enligt åtgärdsplan för ekonomi i balans Utvalda mått i SKL jämförelse, KPP och NYSAM Följsamhet till Nationella riktlinjer och läkemedelsrekommendationer i Landstinget Dalarna Bevakning av läkemedel som introduceras i Sverige (Horizon scanning). Följsamhet till budget och uppnår minst balans Samtliga basenheter följer budget och uppnår balans Bättre eller minst lika bra som jämförbara landsting inom områdena medicin, kirurgi, psykiatri Åldersstandardiserad läkemedelskostnad per invånare ska vara under eller i nivå med motsvarande kostnad i riket. Följsamhet till HTAgruppens rekommendationer. Att se om patientflöden ser ut som förväntat. Visa om alla basenheter har ett ekonomiskt resultat som är lika med budget eller bättre. Ge en referens till hur Dalarna ligger i kostnadsnivå jämfört med andra landsting. Att Dalarnas patienter ska få rätt läkemedelsbehandling till rätt kostnad. Kontroll på kostnader och samla erfarenheter av nya/dyra läkemedel. Produktionsbudget uppnådd Samtliga basenheter har ett ekonomiskt resultat lika med eller större än 0 Bättre eller lika bra som utvalda landsting. Kostnadsnivån för Dalarnas enheter ska ligga i nivå med motsvarande verksamheter i riket. N N N N N Resultat delår 2013 Kommentar måluppfyllelse 14

15 Perspe ktiv L Ä R A N D E O C H F Ö R N Y E L S E Strategiska mål Hälso och sjukvården Dalarna Ständigt lite bättre Avgörande faktorer Kunskapsproducent och kunskapsanvändare Mått 2013 Resultatnivå 2013 Syfte Gränsvärde godkänt Kön Delår/ Antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter Antal citeringar Lämpligt bibilometriskt index kommer att tas fram under hösten 2012 Antal möten med individens forskning på dagordningen, inom Landstinget Dalarna Antal enheter som deltar i forskningsstudier Uttagen tid per forskare i förhållande till tilldelad forskningstid 40 st. Säkra god vetenskaplig produktion 40 Nej Baslinjemätning Säkra god vetenskaplig produktion Nej Baslinjemätning Säkra kunskapsöverföring och stimulera till forskningsanvändning Nej Baslinjemätning Stimulera till forskningsanvändning Nej 100 % Forskningsanslagen används på ett adekvat sätt. 100 % Nej Andel verksamhetschefer och första linjens chefer med grundläggande kunskaper i förbättringsarbetets fyra delar; system, variation, förändringspsykologi och lärandestyrt förändringsarbete Andel verksamhetschefer och första linjens chefer med fördjupad kompetens i förbättringsarbetets fyra delar; system, variation, förändringspsykologi och lärandestyrt förändringsarbete 100 % Säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbete med ständiga förbättringar. Kunna dimensionera utbildningarna 100 % Säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbete med ständiga förbättringar. Kunna dimensionera utbildningarna 70 % X 50 % X Resultat delår 2013 Kommentar måluppfyllelse 15

16 Landstingsstyrelsen Central förvaltning Ledningsorganisation Sedan 2010, i samband med att landstinget fick ny politisk ledning och ny tjänstemanna ledning har initierats och genomförts en ny ledningsorganisation, innefattande såväl hälso- och sjukvårdens inre organisation som landstingets administrativa stödfunktion. Under vintern planerades och genomfördes en ny och samlad administrativ stödfunktion, som utgör huvuddelen i landstingets centrala förvaltning. Vid årsskiftet ändrades den organisatoriska tillhörigheten för landstingets hjälpmedels verksamhet, som nu ingår i den centrala förvaltningen. Den centrala förvaltningen innehåller nu verksamheter som indelas i sju större enheter: Administrativ enhet Ekonomienhet Personalenhet Hälso- och sjukvårdsenhet Medicinsk enhet MIT-enhet Hjälpmedelsenhet I den centrala förvaltningen ingår även en ledningsenhet, med innehåll motsvarande landstingsdirektör / förvaltningschef, biträdande landstingsdirektör / förvaltningschef, samt vissa verksamheter respektive några medarbetare organiserade direkt under landstingledningen. Under har den nya organisationen successivt funnit välfungerande former, med roller, arbetsinnehåll och arbetsfördelning, i samarbete med bl.a. politisk ledning, tjänstemannaledning, förvaltningschefer och enhets/ verksamhetschefer. Ledningsorganisation Åtgärdsplaner för ekonomi i balans med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III och IV. Under 2013förutses att den centrala förvaltningen, med dess chefer och medarbetare, stå inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt genomförande av en samlad och välfungerande administrativ stödorganisation, med precisering av roller och arbetsinnehåll. Fortsatt ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med verkställande av åtgärdsplaner för ekonomi i balans. Administrativt stöd vid införande av ett nytt och gemensamt vårdinformationssystem inom hälso- och sjukvården. Administrativt stöd i samband med utarbetande av en långsiktig framtidsplan, med tidsperspektiv 2015 och 2025, som ett viktigt grundarbete inför planering av sjukvårdens framtida innehåll och utbud. 16 Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack Utfall Intäkter 399 Kostnader varav personalkostnader -225 Verksamhetens Lanstingsbidrag Över-/underskott 46 Prognos Budget 2012 Resultat Verksamhetsområde Avvikelse mot budget Prognos 2013 Hjälpmedel +8,6 Hälsoval +3,9 Övr Central förvaltning +1,4 Investeringar (mkr) Prognos 2013 Budget 2013 Avvikelse ITinvesteringar Hjälpmedel För Beställarenheten hälsoval prognostiseras ett överskott på ca 4 mkr, bl a beroende på att ersättningar för besök och kvalitet inte uppgår till budgeterad nivå. Det prognostiserade överskottet inom LD Hjälpmedel uppgår till 8,6 mkr. Intäkterna, både externa och interna, visar på volymökning jämfört med föregående år. På kostnadssidan är det personalkostnader som är lägre än budget och beror i huvudsak på en kombination av ökad sjukfrånvaro och försenade rekryteringar p g a ett avvaktande förhållningssätt inför kommunaliseringen av hemsjukvårdens effekter. Överskottet inkluderar avkastningskravet på 3 mkr. Nytt avtal har tecknats för Microsoftlicenser och innebär en ökad kostnad med ca 10 mkr jämfört med tidigare. Kostnaden ingår i IT-enhetens prognos som totalt uppgår till ett underskott på ca 4 mkr. För övriga verksamheter inom centralförvaltningen prognostiseras ett överskott på tillsammans ca 5 mkr.

17 Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Bilaga förvaltningar LS , LD13/02168 Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter Lönekostnaderna är 6 miljoner kronor lägre än budgeterat. En del av det kan förklaras att både övertiden och timanställda har minskat. Antal anställda Antal faktiska årsarbetare 538,93 527,93 492,38 Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Faktiska årsarbetare har sedan 2011 ökat med 46,55. Jämfört med 2012 har ökningen varit 11 årsarbetare. Ökningen kan hänvisas till Medicinsk enhet och Hälso- och sjukvårdsenheten, merparten är projektanställningar. Sjukfrånvaro Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 3,9 4,0 4,0 Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) uttryckt i % av ordinarie arbetstid 1,7 1,7 1,5 Sjukfrånvaron totalt har minskat en aning jämfört med Korttidssjukfrånvaron är på fjolårets nivå. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör Arbetad tid Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år. Som en naturlig konsekvens av att antalet anställda, ökar även den arbetade tiden. Men både timtiden och övertiden har minskat med nästan 40 procent respektive drygt 25 procent jämfört med

18 Landstingsstyrelsen Finansförvaltningen Måluppfyllelse Finansiella mål 2013 fastställda av fullmäktige i nov ) Resultatet ska vara ett överskott på minst 233 mkr (i april 2013 beslutade fullmäktige om tilläggsbudget som innebar att resultatmålet sänktes till 139 mkr) 2) Soliditeten ska öka med mellan 1-3 procentenheter. 3) Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktig bestående upplåning inte behöver ske 4) Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod Prognos ) Prognostiserat resultat, +153 mkr, (inkl AFA 100 mkr och exkl RIPS 228 mkr) innebär att resultatmålet, +139 mkr, uppnås. 2) Soliditeten 2012 var -1 procent. Enligt upprättad prognos per augusti blir soliditeten %. Målet uppnås inte. 3) Upplåningen 2012 på 250 mkr ligger kvar. Enligt plan ska lånet amorteras 2013 och Målet uppfylls inte. 4) Målet att investeringarna till 100 procent ska vara självfinansierade uppfylls inte Självfinansieringsgraden uppgår till 32 procent. Verksamhetskostnader och intäkter Specialdestinerade statsbidrag budgeterades inte i den ursprungliga budgeten för 2013 eftersom villkoren för att få statsbidrag inte var kända i oktober/november Efter att villkoren blivit kända har en bedömning gjorts av både intäkter och kostnader för insatser kopplade till statsbidragen. Statsbidrag ingår med netto 25 mkr i den reviderade budgeten som fastställdes av LF i april. Utfallet beräknas bli 16 mkr bättre, varav 10 mkr avser sjukskrivningsmiljarden 2012 och 6 mkr sjukskrivningsmiljarden Pensionskostnader inkl löneskatt och ränta prognostiseras enligt KPA:s prognos från augusti Totalt ligger prognosen för pensionskostnader 15 mkr över budget, medan räntekostnaden för värdesäkring av pensionerna beräknas bli 12 mkr lägre. Premien för patientförsäkringen, 26 mkr, är 3 mkr högre än budgeterat. Totala resultatet för finansförvaltningens verksamhetskostnader, exkl återbetalning av AFA-premier och räntekostnader för pensionsskulden, -18 mkr. Den 1 juli 2008 reformerades sjukförsäkringssystemet. Antalet personer som har beviljats sjukersättning har därför minskat avsevärt. Detta har medfört att AFA Sjukförsäkring kan minska reserverna för framtida utbetalningar. AFA försäkringsstyrelse beslutade den 3 september att återbetala premierna för åren 2005 och Totalt uppskattas återbetalningen till ca 100 Mkr. Hela beloppet har redovisats i augusti. Finansiering Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag i landstingets delårsrapport bygger på SKL:s senaste prognos från augusti, ek.nytt nr 12/2013. Intäkterna är 10 mkr större än den reviderade budgeten i april. Det finns fortfarande ingen överenskommelse mellan staten och SKL om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget. Bidraget 2012 minskade med 40 mkr jämfört med Detta som en följd av lägre läkemedelskostnader. Läkemedelskostnaderna har fortsatt minska under 2013 och därmed även bidraget från staten. Prognosen för 2013 är att statsbidraget blir 10 mkr lägre än budget. Finansnettot visare ett överskott på 14 mkr och beror på lägre räntor än budgeterat, varav 12 mkr ränta på pensioner. Därutöver tillkommer en finansiell kostnad på 228 mkr som är en konsekvens av att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldberäkningen sänks med 0,75 procentenheter fr o m Effekten av sänkningen ska beaktas i redovisningen 2013 som en jämförelsestörande post. Den ingår inte i balanskravsresultatet Prognos för respektive statsbidrag 2013 framgår av tabellen nedan: Statsbidrag (mkr) Intäkter Kostnader Nettointäkt Ökad tillgänglighet (kömiljard) Psykisk ohälsa Rehabiliteringsgaranti Ökad patientsäkerhet Sjukskrivningsmiljard 26* -6 20* Sammanhållen vård för äldre Summa *) varav 10 mkr avser bidrag för insatser

19 Skatter, statsbidrag mm Prognos Budget Avv. Preliminärskatt Avräkning Avräkning Summa Inkomstutjämningsbidrag Regleringsavgift Kostnadsutjämningsbidrag Statsbidrag läkemedel Statsbidrag minskad sjukfrånvaro Summa Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Totalt AFA, återbet försäkringspremier Jämförelsestörande finansiell kostnad; ränta på pensioner (RIPS) Peter Hansson Ekonomidirektör 19

20 Fastighetsnämnd Landstingsfastigheter Måluppfyllelse Landstingsfastigheters ansvar är dels lokalförsörjning för landstingets olika verksamheter, dels fastighetsförvaltning av i första hand Landstinget Dalarnas egna fastighetsbestånd. Politikens inriktning och uppdrag till fastighetsförvaltningen framgår av landstingets verksamhetsplan för åren Uppdraget finns sammanfattat under punkterna 1-3 nedan. Kopplat till uppdragen finns även effektmål och utfallsmått angivna. 1. Tillhandahålla lokaler som uppfyller hyresgästers behov och förväntan på funktion, arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Mål 2013 Prognos 2013 Utfall 2012 Totalindex >57 Hyresgästenkät genomförs vartannat år Nästa mätning Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt. Totalindex 57 (2010; 57) Mål 2013 Prognos 2013 Utfall 2012 Total kostnadseffektivitet = lokalernas andel av landstingets totala kostnadsmassa = < 5,66 % Kostnadseffektivitet = resultat på fastighetsförvaltningen minst enligt budget/ plan = 100 % Energiförbrukning = kwh/kvm = 169 (165 innan försäljning av 8 sjukhem) Vakanser = total area för outhyrda lokaler i procent av uthyrningsbar area = 5,6 % 5,66 % 100 % (18,7 mkr) 169 se kommentar nedan 110 % (+50,5 mkr) 173 (168 innan försäljning av 8 sjukhem) 5,0 % 5,0 % < 5 % 3. Genomföra investeringar i fastigheter byggherrerollen utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Mål 2013 Prognos 2013 Utfall 2012 Fastighetsinvesteringar = 317 mkr 88% 278 mkr 98 % 312 mkr på 150 kwh per kvm vid utgången av år Nedbrutet per år är målet att energiförbrukningen ska minska med minst 1,7 procent årligen. Hittills i år är det rejäla minskningar på både el och värme. Januari till augusti har värmemässigt varit ca 95 % av ett sk normalår. Prognosen är fortfarande att förbrukningen kommer att minska enligt plan, dock med korrigerade siffror efter sjukhemsaffären som genomfördes 2012, och för 2013 landa på 169 kwh/m2 (168,2 kwh/m2 utfall 2012). Ökningen kompenseras när den nya vårdbyggnaden på Falu lasarett, NVB, tas i drift och räknas med för helåret Viktiga händelser under året Ny vårdbyggnad, Dahlska huset, står nu klart och inflyttning sker successivt enligt verksamhetens planer. En officiell invigning kommer att ske fredagen den 20 september i anslutning till landstingets 150 årsjubileum. Vad som återstår att färdigställa i nuläget är planerade markarbeten i anslutning till den nya huskroppen. Dessa markarbeten beräknas vara avslutade i oktober Investeringsverksamheten i övrigt kvarstår på en hög nivå, då nya projekt på Falu lasarett, som en följd av den nya vårdbyggnaden, tar vid. Det gäller t.ex. ombyggnad akutvårdsavdelning (AVA), ny ambulansstation, patienthotell samt dagkirurgi. Arbetet med fastighetsutvecklingsplaner (FUP) har påbörjats under året. Arbetet är koncentrerat till Falu och Avesta lasarett. Syftet med dessa planer är att de ska utgöra verktyg för planering av framtida behov samt med god framförhållning kunna bedöma framtida investeringsbehov och därmed landstingets samlade lokalkostnader. Målet är att skapa förutsättningar för ändamålsenliga, klimateffektiva och kostnadseffektiva lokaler. För att arbetet ska bli framgångsrikt krävs stor uppställning och stort engagemang från brukarsidan, dvs. de verksamheter som ska använda lokalerna. Vid utgången av augusti förvaltades totalt kvm BRA, varav var landstingsägda och inhyrda. Dessutom hanterades kvm externt inhyrda lokaler. Uppföljning besparingsåtgärder Prognosen för 2013 indikerar att vi kommer att uppnå avkastningskravet på 18,7 mkr. Den av Fastighetsnämnden i april 2011 fastställda energiplanen tar sikte på en energiförbrukning (värme och el) 20

21 Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 323,2 496,2 485,2 532,8 Kostnader -306,6-477,5-464,2-458,7 Verksamhetens resultat -10,3-18,4-19,4-15,8 16,6 18,7 21,0 74,1 Landstingsbidrag Över/ Underskott 16,6 18,7 21,0 74,1 Årets investering -200,8-278,0-317,0-312,0 Årets investering har i prognos minskat med 39 mkr i huvudsak beroende på projekt som förskjutits i tid. Förklaringen återfinns i projekt på Falu, Mora och Ludvika lasarett. Specificerat på intäkts- och olika kostnadsslag kan resultatet sammanfattas enligt följande: varav personalkostnader Verksamhetsområde (mkr) Prognos Budget Avvikelse Fastighetsintäkter 491,0 486,3 +4,7 Fastighetsdrift -106,1-106,6 +0,5 Planerat underhåll -47,0-47,0 - Inhyrda lokaler -139,5-127,1-12,4 Försäkringar, skatt -3,1-3,1 - Avskrivningar -109,6-110,0 +0,4 Förvaltningskostnader -12,6-14,5 +1,9 Finansiella poster -54,4-57,0 +2,6 Resultat 18,7 21,0 +2,3 Avyttringen av åtta sjukhemsfastigheter och därmed avvecklingen av Landstingsfastigheters förvaltaransvar för dessa, innebär förändringar i resultaträkning och balansräkning. Rörelseresultatet för Landstingsfastigheter beräknas sjunka med 2,3 mkr som en direkt konsekvens av detta. Det prognostiserade resultatet för 2013 blir då 18,7 mkr. Hyrorna för äldreboendena i de åtta sjukhemmen har fortsatt att debiteras via Landstingsfastigheter tills respektive kommun skriver hyreskontrakt direkt med den nya ägaren. Det har hittills skett i tre av fastigheterna. Därav ökade hyresintäkter och kostnad för inhyrda lokaler. Inhyrda lokaler ökar dessutom som en konsekvens av nya externa inhyrningar och nya ombyggnadstillägg i externa fastigheter. Tex Medicinsk teknik och IT:s nya lokaler på regementsområdet i Falun. Investeringar 2013 (mkr) Bilaga förvaltningar LS , LD13/02168 Prognos Budget Avvikelse Fastigheter totalt Varav de fem största investeringsprojekten är; Falu lasarett, NVB Mora lasarett, Sterilcentralen Mora lasarett, Kemlab Avesta lasarett, VC ombyggnad option Ludvika lasarett, ombyggnad NorraVårdcentralen Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda Antal faktiska årsarbetare 26,00 23,00 23,35 Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Arbetad tid timmar, anställda - varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år På personalsidan finns fortfarande några vakanser och arbete pågår med att återbesätta dessa. Vi är mitt uppe i en omfattande generationsväxling som vi har gemensam med hela fastighetsbranschen. Dessutom i en tid då vi ska genomföra investeringar i en omfattning som aldrig tidigare. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter 12,9 11,8 10,7 Sjukfrånvaro Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag 1-14) uttryckt i % av ordinarie arbetstid 0,9% 2,7% 2,5% 0,9% 0,7% 0,8% Jan Sjöberg Förvaltningschef Landstingsfastigheter 21