Verksamhetsberättelser och måluppfyllelser 2012

Transkript

1 Verksamhetsberättelser och måluppfyllelser 2012 Bilaga till årsredovisningen 2012 Dnr: LD12/03465 Landstingsfullmäktige 2013-xx-xx

2

3 Innehåll Verksamhetsberättelser: Hälso- och sjukvården...4 Måluppfyllelse Hälso- och sjukvården Central förvaltning...22 Finansförvaltningen...25 Fastighetsförvaltningen...26 Landstingsservice...30 Måluppfyllelse Landstingsservice Kostsamverkan Mora...38 Kultur- och bildningsförvaltningen...40 Måluppfyllelse Kultur- och bildningsförvaltningen Tandvårdsförvaltningen...48 Måluppfyllelse Tandvårdsförvaltningen Beställarenhet för tandvård...57 Patientnämnden...58 Revisorerna och tjänstemannabiträde...60

4 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Sammanfattning, viktiga händelser under året Ledningsorganisation Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper: Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårds förvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens inre organisation karaktäriseras av en platt ledningsstruktur d.v.s. inga delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Under har genomförts en varsam översyn av antalet basenheter och verksamhetschefs områden, innebärande en mera homogen ledningsstruktur och en minskning av antalet verksamhetschefer från ca 70 till ca 50. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans, med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Åtgärdsplanernas utmärkande karaktäristika och effekter kommenteras vidare i några punkter: Sammantaget mest omfattande och genomgripande åtgärdspaket i modern tid, med mångfasetterat innehåll, bl.a. innefattande osthyvelreduktion av personalkostnader, förändringar av sjukvårdsutbud, förstärkta patientavgifter, samt riktlinjer och regelverk inom personalområdet. Tung och turbulent planerings- och genomförandeprocess, men sammantaget mycket framgångsrikt resultat, om än delvis tidsförskjutning och delvis partiell effekt. Välfungerande samspel mellan politisk ledning, förvaltningsledning, verksamhetschefer, första linjens chefer och enskilda medarbetare. Mycket låg kostnadsutveckling under 2011 respektive måttlig kostnadsutveckling under 2012, såväl i nationell jämförelse som i jämförelse över tid. Ekonomiutveckling Under årets inledning förelåg en kostnadsnivå som i stort harmoniserade med planerad budget. Under senare delen av 2012, från sommaren och framåt har dock skett en återgång i form av något högre kostnadsnivå än budget, främst avseende lönekostnader. De främsta orsakerna är: Införande av nytt journalsystem inom specialiserad sjukvård. Sommarbemanning. Karin Stikå-Mjöberg förvaltningschef Hälso- och sjukvård Särskilda insatser sammanhängande med handlingsplan vårdgaranti Särskilda satsningar i samband med löneöversyn. Vissa verksamhetsspecifika beslut om personalförstärkningar. Handlingsplan vårdgaranti Nuvarande vårdgarantiprinciper inom specialiserad sjukvård har funnits sedan Under åren förbättrades väntesituationen successivt. Den positiva utvecklingen var ett resultat av åtgärder i ett brett spektrum, från resursförstärkning i ordinarie verksamhet till externa vårdköp. Under vintern-våren 2012 förbyttes den positiva utvecklingen till en påtaglig försämring, med främsta orsaker: Genomförande av åtgärdsplaner för ekonomi i balans, med en resursminskning i många berörda verksamheter, och med påverkan på främst planerad sjukvård. Förberedelser och införande av ett nytt gemensamt journalsystem, med i första hand införande inom den specialiserade sjukvården, samt som konsekvens temporärt påtagligt minskad produktionsvolym, främst påverkande planerad sjukvård. Landstingets politiska ledning, genom landstingsstyrelsens ordförande, gav augusti 2012 ett uppdrag till hälso- och sjukvårdens förvaltningschef att utarbeta en handlingsplan för att uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård, samt beräkna erforderlig finansieringskomplettering. Handlingsplanens genomförande ska leda till en mycket hög vårdgarantiuppfyllelse (90 % eller mer) och en hög kömiljarduppfyllelse (80 % eller mer), för såväl nybesök som operation/behandling, senast under våren En preciserad handlingsplan redovisades till landstingsstyrelsen november 2012, innehållande ett 4 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

5 mångfasetterat och situationsspecifikt spektrum av åtgärder, bl.a: Temporära resursförstärkningar inom ordinarie verksamhet. Temporära kvälls- och helgaktiviteter med egen personal. Extraordinära temporära bemanningskompletteringar av stafettkaraktär. Vårdköp från andra landsting. Vårdköp från privata vårdgivare. Inom budget 2013 tillfördes en kompletterande finansiering av 50 Mkr, vilket tillsammans med tidigare budgetnivå innebär sammanlagt ca 80 Mkr svarande mot vårdgarantiaktiviteter. De förstärkta vårdgarantiaktiviteterna har i många fall inletts under hösten-vintern 2012, samt fortsätter och utvidgas under vintern-våren 2013 Verksamhetsplan Inför 2011 utarbetades en verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdförvaltningen, med sammanfattningsvis följande innehåll: Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet Landstingsdirektörens ledord. Ett antal citat från Landstingsplan , sammanställda under rubriken Vårt uppdrag från politiken Ett styrkort, med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fyra perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare och Ekonomi. En systematisk uppföljning har genomförts avseende styrkortets mått, med bl.a. följande noteringar Se Måluppfyllelse Framtiden Under 2013 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt genomförande av åtgärdsplaner för ekonom i balans, med fokus på genomförande av åtgärdsplan III, innefattande åtgärder inom personalområdet, bl.a. riktlinjer och regelverk, åtgärder för frigörande av produktionstid, analys av bemanningsnivåer, översyn av arbetstidsavtal. Fortsatt införande, nu med fokus på primärvården, av ett nytt och gemensamt vårdinformationssystem, Fortsatt genomförande av handlingsplan för vårdgarantiuppfyllelse. Förstärkt aktivitet avseende läkemedel, innefattande analys av befintligt nyttjande, samt initiativ för relevant och kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning. Måluppfyllelse Nedan framgår en sammanfattande uppföljning av Hälso- och sjukvårdens strategiska mål En samlad måluppföljning framgår enligt separat bilaga. Nöjd befolkning och Nöjda patienter Den nationella patientenkäten visar att Dalarnas resultat totalt sett ligger på riksgenomsnittet, vissa vårdcentraler och kliniker har omdömen som ligger över riksgenomsnittet. 4 respektive 3 sjukhus kliniker färre uppnår riksgenomsnitt 2012 i jämförelse med 2010 när det gäller delaktighet och information. Resultaten i Vårdbarometern behöver analysera närmare avseende sammansättningen av de i undersökningen tillfrågade personerna som har förändrats under åren. God och jämlik hälso- och sjukvård Via patientenkäten följer vi antalet patienter som anser sig fått råd, eller blivit tillfråga om levnadsvanor. Resultaten indikerar att vi är på väg i rätt riktning och förberedda på arbetet som följer av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Sjukhusens värden avseende andel patienter som ansetts sig fått diskutera levnadsvanor är lika med rikets. Vårdcentralerna ligger något över rikets vad gäller tobak, motion och alkohol. Screening avseende alkoholvanor har ökat inom primärvården Vidare analyser kommer att göras utifrån resultaten från primärvårdens kvalitetsbokslut 2012 Effektiv hälso- och sjukvård Säker vård Under 2011 gjordes ansträngningar för att minska antibiotikaförskrivning och för att uppnå STRAMA: s mål. Arbetet har gett gott resultat. Dalarnas var ett av tre landsting som på nationell nivå uppnådde måluppfyllelsen för Dalarna lyckades dock ej nå målet för 2012 men ligger fortfarande på tredje bästa plats i landet vad gäller öppenvårdsförskrivningar av antibiotika Målvärdet för vårdrelaterade infektioner är max 5 % och mycket viktigt att fortsätta sträva mot. Störst påverkan på resultatet har basala hygienrutiner och klädregler. Där finns fortfarande ett stort förbättringsområde. Landstinget Dalarna ligger fortfarande under resultatet för riket (9 %) Personer 65 år och äldre 94 % av relevanta enheter registrerar i Senior Alert. (riskanalys) 76 % av dödsfallen är registrerade i palliativa registret. Målvärdet har uppnåtts med råge. Undvikbar slutenvård har ökat något liksom återinläggningar Analysarbetet har visat på tre förbättringsområden. Åtgärder och aktiviteter pågår tillsammans med länets kommuner. Olämpliga läkemedel har minskat med 6%. Målet var 10 %. Det pågår en rad aktiviteter för att förbättra resultaten Kunskapsbaserad vård Särskild analysgrupp tillsattes 2011 för arbetet med vidare analys av landstingets resultat av öppna jämförelser. Arbetet har utvecklas under Förbättringsområden har identifierats och arbete med förbättringar av resultaten har påbörjats bl.a. inom Diabetesvården och Strokevården. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 5

6 Några definierade mått och resultat ur öppna jämförelser följs upp på ledningsnivå. Nedan följer några kommentarer Vad gäller antalet artroskopier i knäled vid artros är differensen män kvinnor i Dalarna något större samt att det artroskoperas något mer frekvent jämfört med rikssnittet. Skillnaderna i frekvens är negligerbar, men genusskillnaderna bör ses över. Andelen diabetespatienter med systoliskt blodtryck lägre än 140mm Hg - resultatet är svår att värdera då värdet registreras en gång och förbättring under året inte noteras. Finns rekommendationer på inrapportering två ggr/år som nu föreslås Ca 10 % fler ljumskbråck kan opereras i dagkirurgi. Andel patienter med synskärpa under 0,5 på bästa ögat vid kataraktoperation är något bättre än 2011, men fortfarande en liten bit till målvärdena. Sjukdomsförebyggande insatser Antalet kvinnor kallade till mammografi har ökat med 5 % jämfört med 2011, och uppgår nu till ca ,5% av dessa har genomfört screening Verksamheten är nu i fas med intervallen 18 respektive 24 månader för mammografiscreening. Andelen livmoderhalsscreening av kvinnor i målgruppen år pekar på att nivån 85 % bibehålls Andel säsogsinfluenasvaccinerade av 65 år och äldre ligger på 43 % (gäller )och är således lågt i förhållande till önskade 70%. Andelen screenade för bukaortaaneurysm i målgruppen uppgår till hög nivå, 87%.Det innebär 1919 av 2207 möjliga Ekonomi i balans De opererande klinikerna, förutom Ögon, har haft produktionsredovisning månadsvis under året. Införande inom Psykiatrin har skjutits fram, då processledare saknats. Ett fåtal basenheter har ett positivt resultat, majoriteten visar underskott. Totalt är underskottet för Hälso- och sjukvården -195 mkr. Medicinsk vård; Dalarna har lägre kostnad per invånare än Gävleborg och Västmanland. Kirurgisk vård; Gävleborg har något lägre kostnad per invånare än Dalarna medan Västmanland har högre. Psykiatri; Gävleborg har lägre kostnad per invånare än Dalarna medan Västmanland har högre. Sammanlagt har Dalarna lägre kostnad per invånare än Gävleborg och Västmanland Dalarna kr per invånare Gävleborg kr per invånare (+2,1 %) Västmanland kr per invånare (+3,2 %) Kostnaderna för nya/dyra läkemedel beräknas till ca 17 mkr. Kostnaderna fördelas på receptläkemedel 3,5 mkr och rekvisitionsläkemedel 13,5 mkr. Följsamhet till läkemedelsrekommendationer Ingen basenhet når upp till 80 % följsamhet till samtliga mått Läkemedel Andel rek av totaandel >80% omeprazol 87% 93% NPH-insulin 75% 29% metformin 69% 13% lamotrigin 61% 13% gabapentin 72% 44% morfin 53% 21% sumatriptan 74% 37% ACE-hämmare Rekommendationerna har losartan ändrats på grund av simvastatin patentutgångar under 2012 Take Care- införandet kan medföra förbättringar i följsamheten till rekommendationer. Införandet ger ett ypperligt tillfälle till korrigering då alla läkemedelslistor manuellt skall föras över till ny läkemedelslista. Det fokus som finns på äldre och läkemedel kan också förbättra resultaten. Vårdgaranti och väntesituation Hälso- och sjukvården har under 2012 fortsatt fokuserat på den utvidgade nationella vårdgarantin och aktiviteter för att uppnå och behålla en god väntesituation. Primärvård Primärvårdens vårdgarantidelar har en hög uppfyllelse, avseende telefon tillgänglighet (kontakt dag 0). Avseende läkarbesök inom en vecka finns fortfarande förbättringspotential avseende mätmetod och resultat. Under 2013 kommer anpassning till månadsvis automatisk rapportering av besök inom en vecka att ske, vilket möjliggör en kvalitetssäkring av inrapporterad data. Specialiserad vård Vårdgarantiuppfyllelsen för första besök var den 31 dec %. Den 31 dec 2012 hade 23 % av mottagningarna en vårdgarantiuppfyllelse på 100% när det gäller första besök. Landstinget Dalarna har klarat kömiljardens mål för första besök, dvs minst 70 % av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare, två månader under 2012, februari och mars. De specialiteter som har problem att klara första besök är framför allt kirurgi och neurologi. De specialiteter som ligger bäst till när det gäller kömiljarden är reumatologi och kvinnosjukvård. Vårdgarantiuppfyllelsen för operationer/behandlingar uppgick den 31 dec 2012 till 72 %. Ingen specialitet klarar 100 % vårdgarantiuppfyllelse 31 dec 2012 när det gäller operationer/behandling. Kömiljardens mål för operation/behandling har inte klarats någon av årets månader under De specialiteter som har svårast att nå kömiljardens villkor är ögon och kirurgi. Den specialitet som ligger bäst till när det gäller kömiljarden är hörcentralen med utprovning av hörapparater. Vad gäller vård, behandling, rehabilitering och sjukskrivning i rimlig tid till både kvinnor och män har 942 personer fått KBT-behandling mot ångest eller depression. 151 personer har fått multimodal rehabilitering. 806 av dessa är kvinnor och 288 är män. Sänkning av antalet från 2011 beror främst på högre krav från statsmakterna. 6 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

7 Ekonomi - Uppföljning besparingsåtgärder Förutom riktade besparingsåtgärder har särskilda riktlinjer och åtgärder bibehållits, främst inom personalområdet, för att öka och stärka kostnadskontrollen. En detaljerad uppföljning och analys per besparingsåtgärd har dels genomförts övergripande men även som en naturlig del i uppföljningsarbetet per basenhet. Uppföljning av Åtgärdsplan för ekonomi i balans ger följande resultat: Hälso- och sjukvården Besparingsåtgärd Plan I+II+III Bokslut Bemanning 121,0-1,0 Struktur 81,1 74,5 Intäkter 27,4 21,4 Avkastningskrav 1,0 2,0 Övrigt 50,0 50,0 Summa 280,5 146,9 Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter 1 577, ,9 11, Kostnader , ,3-207, varav personalkostnader Verksamhetens resultat , ,7-70, , ,3-195, Landstingsbidrag 4 731, ,1 0, Överskott/ underskott 0,0-195,2-195,2-163 Årets investering -103,0-57,8 45,2-78 Sammantaget redovisas för Hälso-och sjukvården ett resultat motsvarande -195 Mkr. Åtgärdsplan steg III har inte resulterat i några effekter. Jämfört resultatläge i bokslut 2011, dvs -163 mkr och med hänsyn till förväntade effekter av steg I och II 90 mkr, ytterligare sparkrav 105 mkr och budgetjustering 85 mkr, finns ökade större differenser enligt: Ny kösatsning -10 mkr. Nytt journalsystem -20 mkr. Extra personalkostnader pga sommarledigheter -15 mkr. Lönekostnadsdifferens jmf budget -70 mkr förklaras dessutom av att faktisk löneökningstakt överstiger budgeterad nivå för löneökning, ökningar kan även konstateras för övertidskostnader och tim vik kostnader. Förutom detta tillkommer särskild lönesatsning för pv-läkare. Som redan nämnts finns inga effekter av steg III, dessa förväntade effekter är beaktade i personalbudget. Inhyrd personal har ett kostnadsutfall på -30 mkr jmf budget. Andra större faktorer som påverkat resultatet negativt är sjukresor/pat transporter -4 mkr, rekv läkemedel -4 mkr och kundförluster -8 mkr. Hälso- och sjukvårdens ram reducerades dessutom med 10 mkr pga landstingsservice, vilket har inneburit resultatpåverkan -10 mkr. Kostnadsutveckling 2012 (jmf 2011)för Hälso- och sjukvården (exkl hälsoval): Total kostnad 3,7%. Lönekostnader 3,9%. Inhyrd personal 31,8%. Utomlänsintäkter 1,7%. Läkemedel förmåns -5,1%. Läkemedel rekvisition 4,6%. Högspecialiserad vård -1,2%. Hälsovals resultat 2012 är -4,4 mkr. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 7

8 2012 var ett svårbedömt år ekonomiskt genom att en privat vårcentral stängdes med kort varsel och tre nya öppnades. Trots betydande personalreduceringar så ligger svårigheten i att ställa om kostnaderna i samma takt som intäktsbortfallet, vilket är omedelbart när en ny privat vårdcentral etableras vilket skedde i Avesta och Ludvika. Det omvända gäller i Hedemora där den privata vårdcentralen upphörde med mycket kort varsel och de flesta listade återvände till Hedemora VC. Ca nya listade mitt under semesterperioden gjorde att trycket på vårdcentralen blev enormt. Stora svårigheter att rekrytera gjorde att personalkostnaderna inte ökade i samma takt som listningen vilket var positivt för ekonomin men inte för verksamheten. Övriga vårdcentraler i länet har haft en stabil listning och därmed större möjligheter att anpassa kostnaderna. Den totala personalkostnaden per listad ligger på samma nivå som Läkemedelskostnaderna har minskat från 753 kr till 660 kr per listad. Avstämningsmöten med samtliga verksamhetschefer har skett och åtgärdsplaner för att hantera kvarvarande obalans har tagits fram. Investeringar (mkr) Budget Resultat Avvikelse Fastigheter IT-utrustning Övriga investeringar -103,0-57,8 45,2 Summa -103,0-57,8 45,2 Personal Under 2012 har stort fokus legat på ett fullföljande av besparingsplan III för ekonomi i balans. Vid slutet året kunde sammanfattas ett arbete som under 2012 ger en förutsättning om att arbeta med resursomfördelning till ett värde av motsvarande 40 miljoner kronor. De delar som berörts enligt ovan under 2012 och som satts i stödverktyg/regelverk sammanfattas enligt nedan: - reglering av innestående kompensationsledighet - reglering av avtal för läkare avseende övertidsersättning - regelverk för schema och bemanning, främst rörande individuell schemaplanering ( ISP ) - översyn av överlappningstider - förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent: En helårsekvivalent är lika med 1700 arbetade timmar. Antal anställda Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Efter prövning av 4% besparingar 2011 och beslut i förvaltningsledningen har ca 30 tjänster, främst sjuksköterskor, skapats. Bl.a. för att möta arbetsmiljöproblem inom några verksamheter. Arbetade timmar Arbetad tid timmar, alla varav timanställda* varav arbete under jour/ beredskap läkare* varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid inhyrd personal * Preliminära värden för innevarande år. Den relativt stora minskningen av arbetad tid (drygt timmar eller 82 helårsarbetare) beror på att 2012 har 3 färre arbetsdagar än Minskningen avser samtliga yrkesgrupper utom Sjuksköterskor och teknik inom Hälsooch sjukvården. 8 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

9 Läkarnas arbete under jour/beredskap visar på en fortsatt ökning med ca 5% från Timanställdas ökning (8%) av arbetad tid från 2011 ger en nivå som ändå är lägre än motsvarande tid för Ökningen kan sannolikt förklaras till viss del av samma orsaker som den stora ökningen av mertid/övertid dvs extra turer pga högre sjukfrånvaro, extra sommarersättning, kösatsningsåtgärder samt införande av Take-Care. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 94,5 95,0 Män 98,1 97,8 Totalt 95,2 95,5 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppvisar en svag ökning för kvinnorna och lika svag minskning för männen. Ökningen/minskningen ligger inom den statistiska felmarginalen. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 19,1 Män 6,9 Totalt 16,9 Det är fortfarande en stor andel kvinnor som arbetar deltid jämfört med männen. Kvinnorna utgör fortfarande en stor majoritet inom Hälso- och sjukvården. En analys av deltidsarbetande är initierad i slutet av 2012 och kommer att vara klar i början av Antal personer som börjat och slutat under Antal slutat Antal börjat Minskningen av antalet anställda visar av att fler slutar än börjar inom Hälso- och sjukvården. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Könsfördelningen är i stort oförändrad mellan åren, kvinnorna utgör nästan 82 procent av Hälso- och sjukvårdens personal. Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år Procentuella andelen personer under 40 har ökat mest, 110 personer (6%), vilket är en motsatt utveckling jämfört med året innan. Då minskade antalet yngre pga att vikarier och timanställda med kort anställningstid som avvecklades först i och med år 2011:s sparåtgärder. Medelålder Kvinnor Män Totalt Inga förändringar har skett i medelålder för kvinnor respektive män eller totalt mellan åren 2011 och Pensionsavgångar (antal personer) Ålderspension Särskild ålderspension 2 0 Sjukersättning 5 8 Totalt Antalet avgångar med ålderspension har minskat jämfört med året innan (mellan åren var antalet 38, mellan åren personer.) Under de närmaste åren kommer dock antalet att öka. Detta kommer att innebära ökade krav på nyanställningar av nyckelyrkesgrupper för att säkra utbildad och erfaren personal i verksamheten. Valda personal kostnader (mkr) Resultat Budget Resultat Löner exklusive sociala avgifter Inhyrd personal Kostnader för inhyrd personal avser uteslutande läkare och avviker 30 Mkr högre jmf budget och 20 Mkr högre än föregående år. Om hänsyn tas till vakant utrymme inom vanlig läkarbudget är den samlade avvikelsen bättre än budget, och som en effekt av fortsatta rekryteringssvårigheter inom främst allmänmedicin. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 4,9 5,0 5,3 Antal sjukdagar/anställd 15,7 15,9 16,4 Sjukfrånvaron fortsatte att öka något under Utvecklingen av korttidssjukfrånvaron står för den största delen av ökningen. PersonalRehabs uppdrag har därför styrts mot riktade insatser för att begränsa den ökningen. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 9

10 Frisknärvaro Andel personer som har max 5 sjukdagar under ett år, uttryckt i % 59,9 57,2 Antalet frisknärvarande har minskat något och kan till stor del förklaras av att sjukfrånvaron har ökat. Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd 3,24 3,28 Antal dagar i kompetensutveckling/fortbildning visar en obetydlig ökning och är svår att statistiskt säkerställa pga att rapporteringen av kompetensutveckling och utbildning är bristfällig. Allmän löneutveckling Löneutvecklingen under 2012 var 2,71 %, något högre än år 2011 (2,14%). Som en del av detta finns bl.a. påverkan av satsning på sjuksköterskor från 2011 som trädde i kraft under 2012 samt satsning på läkare. Arbetsmiljö Verksamheterna inom Hälso- och sjukvården arbetar aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet (91 procent enligt Arbetsmiljöenkäten 2012). Ca 86 procent av verksamhetscheferna och drygt 77 procent av första linjens chefer har arbetsmiljöutbildning. Mer information finns i Arbetsmiljöbilagan. Likabehandling Implementerings- och informationsarbete av Likabehandlingspolicyn har inte kommit igång inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Arbetet har under 2012 koncentrerats på andra förvaltningar. Planen är att Likabehandlingspolicyn ska implementeras inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen under Årsredovisning Bilaga förvaltningar Verksamhetsstatistik Förändring Nyckeltal % ÖV Läkarbes ,0% övr bes ,2% Dagsjukv ,0% SV Vårdplatser ,6% Vårdtillf ,7% Vårdagar ,4% Varav UK ,5% Medelvårdtid 5,28 5,21 1,4% Psykiatri, ÖV Läkarbesök ,3% Övr bes ,1% Dagsjukv ,3% Psykiatri, SV Vårdplatser ,1% Vårdtillfällen ,5% Vårddagar ,3% Medicinsk service AVA ,5% Akuten, bes Falun ,9% Akuten bes Mora ,1% IVA Nemspoäng Mo ,5% Ambulans, körda mil ,1% Sjukbilar, körda mil ,8% Röntgen, antal u-sök ,6% Operation Antal Fa ,9% Operation Antal Mo ,2% Öron ,1% VTS-poäng ,6% Kemlab,analyser ,5% Transfusionsmed ,4% Mikrobiologen ,9% Patologen ,9% Förlossningar ,1% Hälsoval Läkarbesök ,4% SSK/DSK besök ,7% Barnmorska ,3% Sjukgymnast ,0% Arbetsterapeut ,2% Övrig Primärvård Hemsjukvård, läkare ,9% Hemsjukvård, SSK/DSK ,0% Hemsjukvård, usk ,3%

11 Generellt sett kan statistikredovisningen ha påverkats av Take-Care införandet. Den samlade produktionen inom den somatiska vården visar en minskning inom öppen vård. Inom somatisk slutenvård kan utläsas en minskning av antalet vårddagar totalt. Antalet vårdtillfällen minskar och vi ser även en viss mindre ökning av medelvårdtiden. Inom psykiatrin redovisas en marginell ökning av antalet vårddagar jämfört med Antalet vårdtillfällen har minskat. Produktionen inom psykiatrisk öppenvård har minskat. Produktionsminskning påvisas även inom hälsoval och övr primärvård. Det saknas uppgifter för två månader för två vårdcentraler pga TC-införande. Miljöarbete Systematiskt miljöarbete bedrivs i hela hälso- och sjukvården. Det syftar till ständiga förbättringar inom miljöområdet och utgångspunkten för arbetet är LD miljöhandlingsplan samt LD miljöhandbok. För Hälso- och sjukvården leds miljöarbetet av en miljöstyrgrupp. Målet att nå ett certifieringsbart miljöarbete enligt ISO14001:2004 i all verksamhet till årsskiftet är uppfyllt. Vid alla enheter finns som stöd till verksamhetschefer och första linjens chefer i miljöarbetet utsedda miljöombud. Under året har genomförts miljöutbildningar för verksamhetschefer, första linjens chefer och miljöombud. Totalt inom förvaltningen har under verksamhetsåret 141 personer, genomgått denna utbildning. Vidare har det under verksamhetsåret genomförts miljöombudsträffar på samtliga lasaretts-/sjukhusorter. Som ett led i arbetet med att hela hälso- och sjukvården skall vara certifieringsbart har det arbetats fram en tidplan för internrevisioner. Arbetet med internrevisioner startade 2010 och har fortgått under Alla basenheter skall enligt tidplanen vara reviderade under 2013/1014. För att sprida information om förvaltningens miljöarbete och föra ut goda idéer till miljöombuden ges sedan ett antal år ut Nyhetsblad för miljöombud. Under 2011 har det kommit ut 2 st nummer av detta nyhetsblad. Andra prioriterade arbetsområden inom miljöarbetet har varit bl a att minska resandet till möten och att istället öka användandet av video- och telefonkonferenser. Detta har skett genom fortsatt utbyggnad video-webb anläggningar i länet, via reseportalen med bilbokningssystemet har samåkning och nyttjandet av Landstingets leasingbilar ökat. Även bussåkningen har ökat. Ett annat område är Kemikalieregistrering som fungerar bra och uppfyller kraven på oss från tillsynsmyndigheten. Karin Stikå-Mjöberg Förvaltningschef Hälso- och sjukvården Dalarna Årsredovisning Bilaga förvaltningar 11

12 Måluppfyllelse Hälso- och sjukvården Perspektiv Strategiska mål Avgörande faktorer Mått 2012 Resultatnivå 2012 Gränsvärde godkänt Resultat 2012 P A T I E N T OCH B E F O L K N I N G Nöjd befolkning Nöjda patienter Patientfokuserad hälsooch sjukvård: Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Upplevd nytta Andel basenheter som uppnår minst godkänt i utvalda mått Utvalda mått: Bemötande, Delaktighet, Information, Tillgänglighet, Upplevd nytta Utvalda frågor ur vårdbarometern: Har tillgång till den sjukvård jag behöver Avstått från att söka vård Förtroende för VC Förtroende för sjukhus Vård på lika villkor 100 % Är lika med riksgenomsnittet per fråga. Gränsen höjs när 2/3 av enheterna uppnår rikssnitt eller mer. Höjningen är rikssnitt + hälften av det som är kvar till 100. Gränsen bör dock aldrig sättas högre än 95. Andel (%) kliniker respektive vårdcentraler med PUK värde större eller lika med rikssnitt: Sjukhus Vårdcentraler Tillgänglighet Delaktighet Bemötande Information Nytta Antal klin/vc respektive 3 sjukhuskliniker färre uppnår riksgenomsnittet 2012 i jämförelse med 2010 när det gäller delaktighet respektive information. Vad ut Vårdbarometern är särskilt viktigt att lyfta fram? Föränd Vårdbarometern Riket 2012 Tillgång till vård ringarna Avstått vård Förtroende för vc mellan åren Förtroende för sjukh måste Vård på lika villkor analyseras närmare avseende sammansättningen av de i undersökningen tillfrågade personerna. Andelen unga är lägre Likaså andelen med bra upplevt hälsotillstånd. 12 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

13 Perspektiv P A T I E N T OCH B E F O L K N I N G Strategiska mål Avgörande faktorer God och jämlik hälsa Hälsofrämjande hälsooch sjukvård Mått 2012 Resultatnivå 2012 Antal patienter i patientenkäten som anser sig fått råd/blivit tillfrågad om levnadsvanor Baslinjemätning Antal patienter inom den specialiserade vården som de senaste 18 månaderna tillfrågats om tobaksbruk Andel patienter som genomgått screening bedömning för bruk av alkohol och droger de senaste 18 mån i åldrarna år Andel patienter med blodtrycksdiagnos och skriftlig ordination på fysisk aktivitet i åldrarna år Baslinjemätning Fördubbling från 2011 Fördubbling från 2011 Gränsvärde godkänt Andel patienter per basenhet Minst 30 % svar ja per fråga C15A C15D Andel 10% per vårdcentral Resultat 2012 Andel (%) patienter som anser sig fått diskutera levnadsvanor Sjukhus 2012 Vårdcentral 2011 Dalarna Riket Dalarna Riket Mat Motion Tobak Alkohol Värden för sjukhus respektive vårdcentraler inte jämförbara pga att frågorna inte är formulerade på samma sätt. Sjukhusens värden är lika med rikets. Vårdcentralerna ligger något över riket när det gäller motion, tobak och alkohol. Svårigheter att få fram data som är tillförlitliga. AUDIT/DUDIT har ökat inom primärvården. Måluppfyllelsen är svår att uttala sig om då det inte är möjligt att följa resultatet. 5 av 31 vårdcentraler har klarat målet. Inga uppgifter finns från specialistsjukvården. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 13

14 Perspektiv P A T I E N T OCH B E F O L K N I N G Strategiska mål Avgörande faktorer Nöjd befolkning Nöjda patienter Patientfokuserad hälsooch sjukvård: Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Upplevd nytta Mått 2012 Resultatnivå 2012 Gränsvärde godkänt Resultat 2012 Andel basenheter som uppnår minst godkänt i utvalda mått Utvalda mått: Bemötande, Delaktighet, Information, Tillgänglighet, Upplevd nytta 100 % Är lika med riksgenomsnittet per fråga. Gränsen höjs när 2/3 av enheterna uppnår rikssnitt eller mer. Höjningen är rikssnitt + hälften av det som är kvar till 100. Gränsen bör dock aldrig sättas högre än 95. Andel (%) kliniker respektive vårdcentraler med PUK värde större eller lika med rikssnitt: Sjukhus Vårdcentraler Tillgänglighet Delaktighet Bemötande Information Nytta Antal klin/vc respektive 3 sjukhuskliniker färre uppnår riksgenomsnittet 2012 i jämförelse med 2010 när det gäller delaktighet respektive information. Utvalda frågor ur vårdbarometern: Har tillgång till den sjukvård jag behöver Avstått från att söka vård Förtroende för VC Förtroende för sjukhus Vård på lika villkor Vad ut Vårdbarometern är särskilt viktigt att lyfta fram? Föränd Vårdbarometern Riket 2012 Tillgång till vård ringarna Avstått vård Förtroende för vc mellan åren Förtroende för sjukh måste Vård på lika villkor analyseras närmare avseende sammansättningen av de i undersökningen tillfrågade personerna. Andelen unga är lägre Likaså andelen med bra upplevt hälsotillstånd. 14 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

15 Perspek tiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Säker vård Mått 2012 Resultatnivå 2012 Gränsvärde godkänt Resultat 2012 Andel relevanta enheter som infört Senior Alert 100% För personer 65 år och äldre 94 % av relevanta enheter registrerar i Senior Alert. Mora Hemsjukvård och Ortoped avd 18 i Falun har inte registrerat under Dödsfall registrerade i Palliativa registret Undvikbar slutenvård Minskning med 10% Återinläggning inom 30 dagar Minskning med 10% Olämpliga läkemedel Olämpliga läkemedelskombinationer Läkemedel mot psykos Minst 70% För personer 65 år och äldre Minskning med 10% Antibiotikaförskrivning Minskning med 10% Andel medicinska underlag med sådan kvalitet att FK kan fatta beslut Följsamhet till rutiner för sjukskrivning, rehabiliteringsplaner och teamsamverkan För personer 65 år och äldre För personer 65 år och äldre För personer 65 år och äldre 76 % av dödsfallen är registrerade i Palliativa registret. Undvikbar slutenvård har ökat med 1,3%. Återinläggning inom 1 30 dagar har ökat med 2,3 %. Analysarbete landstingsövergripande och lokalt har genomförts och tre förbättringsområden identifierats inom områdena: Information och kommunikationsöverföring, Vårdplan och Läkemedel. Olämpliga läkemedel har minskat med 6%. Olämpliga läkemedelskombinationer är oförändrat. Läkemedel mot psykos på SÄBO har minskat med 6%. Total medelförändring knappt 4 %. ( 3,88 %). Information och spridning av kunskap och erfarenheter av äldre och läkemedel till patienter, anhöriga och mellan vårdprofessioner. Vi lyckades ej nå målet 307 recept/1000 invånare och år utan slutade på 313 recept. Fortsatt låg vi dock på tredje plats i landet vad gäller öppenvårdsförskrivning av antibiotika. Minst 80% Mätning gjordes i december 2011 och januari 2012 och gav 52% av intygen godkänd kvalitet. Internrevision Med olika journalsystem, sökord och olika mallar för rehabplaner har det varit för omfattande arbete för en relevant uppföljning. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 15

16 Perspek tiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Tillgänglighet Mått 2012 Resultatnivå 2012 Gränsvärde godkänt Andel basenheter som uppnår vårdoch behandlingsgarantin 0:an 100 % Telefonsamtal 7:an 100 % Läkarbesök VC Resultat 2012 Andel vårdcentraler i Dalarna med minst 95 % besvarade telefonsamtal Andel Antal VC Jan 73% 26 Feb 69% 26 Mars 56% 27 April 56% 27 Maj 63% 27 Juni 56% 27 Juli 59% 27 Aug 67% 27 Sept 85% 27 Okt 78% 27 Nov 79% 28 Dec 79% 28 Andel vårdcentraler i Dalarna med tillgänglighet minst lika med rikssnitt 93% inom 7 dagar Andel Antal VC Vår % 32 Höst % 29 Vår % 26 Höst % Årsredovisning Bilaga förvaltningar

17 Perspek tiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Tillgänglighet Mått 2012 Resultatnivå 2012 Gränsvärde godkänt Andel basenheter som uppnår vårdoch behandlingsgarantin, forts 90, 100 % Första besök 90, 100 % Operation/behandling Vård, behandling, rehabilitering och sjukskrivning ges i rimlig tid till både kvinnor och män Antalet insatser inom Rehabiliteringsgarantins ram motsvarar minst antalet ersättningsmöjliga Resultat 2012 Vårdgarantiuppfyllelsen för första besök var den 31 dec %. Den 31 dec 2012 hade 23% av mottagningarna en vårdgarantiuppfyllelse på 100% när det gäller första besök. Landstinget Dalarna har klarat kömiljardens mål för första besök, dvs minst 70 % av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare, två månader under 2012, februari och mars. De specialiteter som har problem att klara första besök är framför allt kirurgi och neurologi. De specialiteter som ligger bäst till när det gäller kömiljarden är reumatologi och kvinnosjukvård. Vårdgarantiuppfyllelsen för operationer/behandlingar uppgick den 31 dec 2012 till 72 %. Ingen specialitet klarar 100 % vårdgarantiuppfyllelse 31 dec 2012 när det gäller operationer/behandling. Kömiljardens mål för operation/ behandling har inte klarats någon av årets månader under De specialiteter som har svårast att nå kömiljardens villkor är ögon och kirurgi. Den specialitet som ligger bäst till när det gäller kömiljarden är hörcentralen med utprovning av hörapparater. 942 personer har fått KBT behandling mot ångest eller depression. 151 personer har fått multimodal rehabilitering. 806 av dessa är kvinnor och 288 är män. En sänkning av antalet från 2012 som främst beror på högre krav från statsmakterna. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 17

18 Perspek tiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Kunskapsbaserad Mått 2012 Resultatnivå 2012 Gränsvärde godkänt Valda mått i Öppna jämförelser (ÖJ) Andel patienter med diabetes i primärvård med systoliskt blodtryck < 140 mm Hg. Indikator 58, ÖJ 2010 Minst lika bra som riksgenomsnittet för samtliga indikatorer Kvinnor > 61 % Män > 60 % Rikssnitt Rikssnitt 23,1 % Andel patienter med diabetes i primärvård med blodsockervärde (HbA1c) 52 %. Indikator 57, ÖJ 2010 Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet. Indikator 77, ÖJ 2010 Kvinnor > 91 % Män > 88 % Kvinnor >86 % Män > 88 % Rikssnitt 50,3 % Rikssnitt 89,1 % Andel patienter i målgruppen som fått trombolys vid stroke Indikator 78, ÖJ 2010 Andel strokepatienter som var ADLberoende 3 mån efter akutfasen Indikator 81, ÖJ 2010 Andel patienter med synskärpa under 0,5 på bästa ögat vid kataraktoperation. Indikator 115, ÖJ 2010 > 8,3 %, ingen könsskillnad Kvinnor < 80 % Män < 80 % Kvinnor < 21 % Män < 19 % Rikssnitt 10,3 % Rikssnitt 80,9 % Rikssnitt 18,5 % Antal artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada Indikator 49, ÖJ 2010 Kvinnor < 150 Män < 220 Rikssnitt Andel ljumskbråcksoperationer utförda i dagkirurgi Indikator 107, ÖJ 2010 > 89 % Rikssnitt 78% Resultat 2012 Kvinnor 18,7 % Män 18,7 % Pågående processarbete inom diabetesområdet kommer att förbättra diabetesvården. Kvinnor 45,8 % Män 43,2 % Kvinnor 88,3 % Män 92,5 % En förbättring har skett jämfört med Med processarbetet inom strokevården kommer Dalarnatt ytterligare förbättra förutsättningarna för en god strokevård. Kvinnor 5,3 % Män 6,3 % Kvinnor 79,7 % Män 83,0 % Kvinnor 22,2 % Män 21,9 % Aningen bättre än 2011, men fortfarande en liten bit till målvärdena. Kösituationen förklarar skillnaden Kvinnor 155 Män 273 I Dalarna är differensen män kvinnor något större samt att det artroskoperas något mer frekvent jämfört med rikssnittet. Skillnaderna i frekvens är negligerbar, men genusskillnaderna bör ses över. 74,9% Lite fler ljumskbråck kan opereras i dagkirurgi. 18 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

19 Perspek tiv V E R K S A M H E T Strategiska mål Effektiv hälso och sjukvård Avgörande faktorer Resultat 2012 Mått 2012 Resultatnivå 2012 Gränsvärde godkänt Kunskapsbaserad Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare. Indikator 7, ÖJ 2010 Kvinnor < Män < Rikssnitt Kvinnor 1047 Män 1300 Dalarna har högre andel undvikbara slutenvårdstillfällen än rikssnittet. Kvinnor 1187 (+13% jämfört med rikssnitt) Män 1441 (+11% jämfört med rikssnitt) Följsamhet nationella riktlinjer Internrevision Andel mammografiscreening kvinnor Sjukdomsförebyggande insatser i år Bibehålla nivån Antalet kallade kvinnor har ökat med 5% jämfört med 2011, och uppgår nu till ca ,5% av dessa har genomfört screening Verksamheten har betat av en bulk av väntande och är nu i fas med intervallen 18 respektive 24 månader för mammografiscreening. Andel livmoderhalsscreening av kvinnor målgruppen år Bibehålla nivån Den preliminära utvärderingen pekar på att nivån på cirka 85% bibehålls Andel screening bukaortaaneurysm i målgruppen män 65 år Andel säsongsinfluensavaccinerade av 65 åringar och äldre Bibehålla nivån 85% 1919 av 2207, det vill säga 87%. 70 % 43% (gäller säsongen ) Årsredovisning Bilaga förvaltningar 19

20 Perspek tiv M E D A R B E T A R E Strategiska mål Attraktiva /mönsterarbetsplatser Avgörande faktorer Nöjda medarbetare Goda arbetsförhållanden Hög arbetstillfredsställelse och bra arbetsinnehåll Mått 2012 Resultatnivå 2012 Gränsvärde godkänt Resultat 2012 Totalindex 65 Kan ej tas fram pga att Medarbetarenkäten skjutits upp till Friska medarbetare Max 5,0 sjukdagar per medarbetare Genomsnittlig sysselsättningsgrad ,6% 5,3 sjukdagar per medarbetare Engagerat ledarskap Kan ej tas fram pga att Medarbetarenkäten skjutits upp till ,5% Samverkan och arbetsklimat Antal tillbud och skador 297 enligt Synergi. Kan ej tas fram pga att Medarbetarenkäten skjutits upp till Allas delaktighet 73 Samtliga verksamheter har regelbundna arbetsplatsträffar (APT). 98% av verksamheterna har haft medarbetarsamtal med minst 75% av sina medarbetare. Motivation och engagemang 77 Kan ej tas fram pga att Medarbetarenkäten skjutits upp till Alla verksamheter har jämställdhetsplan, antingen egen, förvaltningens eller landstingets övergripande. Kompetensutveckling 75 61% av verksamheterna har en individuell kompetensutvecklingsplan för minst 75% av sina medarbetare. 20 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

21 Perspek tiv E K O N O M I Strategiska mål Ekonomi i balans Avgörande faktorer Mått 2012 Resultatnivå 2012 Noggrann och långsiktig ekonomisk Följsamhet till produktionsbudget i specialiserad vård planering Följsamhet till budget, inkl genomförande av beslut enligt åtgärdsplan för ekonomi i balans Följsamhet till budget och uppnår minst balans Samtliga basenheter följer budget och uppnår balans Kostnadseffektiva verksamhetslösningar Utvalda mått i SKLjämförelse, KPP och NYSAM Bättre eller minst lika bra som jämförbara landsting inom områdena medicin, kirurgi, psykiatri Kostnadseffektiva verksamhetslösningar Följsamhet till läkemedelsrekommendationer inom läkemedelskommitténs prioriterade område Samtliga enheter följer baslistan till 80% Ordnat införande av nya/dyra metoder och läkemedel Följsamhet till särskild budget för nya/dyra Gränsvärde godkänt Produktionsbudget uppnådd Samtliga basenheter har ett ekonomiskt resultat lika med eller större än 0 Bättre eller lika bra som utvalda landsting. 80% för samtliga mått, andel basenheter som uppnår 80% Kostnader inom budgetram Resultat 2012 De opererande klinikerna, förutom Ögon, har haft produktionsredovisning månadsvis under året. Införande inom Psykiatrin har skjutits fram, då processledare saknats. Ett fåtal basenheter har ett positivt resultat, majoriteten visar underskott. Totalt är underskottet för Hälso och sjukvården 195 mkr. Medicinsk vård; Dalarna har lägre kostnad per invånare än Gävleborg och Västmanland. Kirurgisk vård; Gävleborg har något lägre kostnad per invånare än Dalarna medan Västmanland har högre. Psykiatri; Gävleborg har lägre kostnad per invånare än Dalarna medan Västmanland har högre. Sammanlagt har Dalarna lägre kostnad per invånare än Gävleborg och Västmanland Dalarna kr per invånare Gävleborg kr per invånare (+2,1%) Västmanland kr per invånare (+3,2%) Läkemedel Andel rek av totaandel >80% omeprazol 87% 93% NPH-insulin 75% 29% metformin 69% 13% 61% 13% lamotrigin gabapentin morfin sumatriptan 72% 44% 53% 21% 74% 37% ACE-hämmare losartan simvastatin Rekommendationerna har ändrats på grund av patentutgångar under 2012 Kostnaderna för nya/dyra läkemedel beräknas till ca 17 mkr. Kostnaderna fördelas på receptläkemedel 3,5 mkr och rekvisitionsläkemedel 13,5 mkr. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 21

22 Landstingsstyrelsen Central förvaltning Viktiga händelser under året Ledningsorganisation Under vintern planerades och genomfördes en ny och samlad administrativ stödfunktion, som utgör huvuddelen i landstingets centrala förvaltning. Vid årsskiftet ändrades den organisatoriska tillhörigheten för landstingets hjälpmedels verksamhet, som nu ingår i den centrala förvaltningen. Den centrala förvaltningen innehåller nu verksamheter som indelas i sju större enheter: Administrativ enhet Ekonomienhet Personalenhet Hälso- och sjukvårdsenhet Medicinsk enhet MIT-enhet Hjälpmedelsenhet I den centrala förvaltningen ingår även en ledningsenhet, med innehåll motsvarande landstingsdirektör/ förvaltningschef, biträdande landstingsdirektör/ förvaltningschef, samt vissa verksamheter respektive några medarbetare organiserade direkt under landstingledningen. Under har den nya organisationen successivt funnit välfungerande former, med roller, arbetsinnehåll och arbetsfördelning, i samarbete med bl.a. politisk ledning, tjänstemanna ledning, förvaltningschefer och verksamhetschefer. Uppföljning besparingsåtgärder Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Framtiden Under 2013 förutses att den centrala förvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med verkställande av åtgärdsplan III för ekonomi i balans. Ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med genomförande av handlingsplan för vårdgarantiuppfyllelse. Administrativt stöd vid fortsatt införande av ett nytt och gemensamt vårdinformationssystem inom hälso- och sjukvården. Administrativt stöd och beredningsansvar i samband med slutbearbetning av en långsiktig framtidsplan, med tidsperspektiv 2015 och Ekonomi (mkr) Budget Resultat Avv Resultat Intäkter Kostnader varav personalkostnader Karin Stikå-Mjöberg förvaltningschef Central förvaltning Resultaträkning Verksamhetens Lanstingsbidrag Över-/underskott Investering 2012 (mkr) Budget Resultat Budget Årets investering Verksamhetsområde (mkr) Budget Resultat Avvikelse Ledningsadm Hälsoval (beställare) Hjälpmedel Sa Central förvaltning Resultatet för centralförvaltningen uppgår till +16 mkr. Beställarkansliet för Hälsoval Dalarna redovisar ett resultat på +10 mkr. Överskottet förklaras till största delen av att kvalitetsersättningen inte betalats ut till vårdgivarna under året då kvalitetsmålen inte uppnåtts till 100 procent. Även ersättning för jour ger ett relativt stort överskott. Hjälpmedelsverksamheten redovisar ett positivt resultat med ca 8 mkr. Det beror framförallt på lägre personalkostnader än budgeterat då planerade rekryteringar har försenats samt att ett återhållsamt förhållningssätt har intagits inför osäkerhet hur kommunaliseringen av hemsjukvården kommer att påverka efterfrågan på hjälpmedelstjänster och produkter. Inom centralförvaltningen i övrigt visar kollektivtrafiken ett överskott mot budget på ca 4 mkr. Kostnader för införande av vårdsystemet Take Care har redovisats inom centralförvaltningen med ca 10 mkr utöver budget. Vakanta tjänster samt outnyttjade anslag för utbildningsförmåner och utlandsrekrytering ger överskott mot budget. Nettoresultatet för centralförvaltningen, exklusive hälsoval och hjälpmedel, är -2 mkr. 22 Årsredovisning Bilaga förvaltningar

23 Personal Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent: En helårsekvivalent är lika med 1700 arbetade timmar. Antal anställda Antal faktiska årsarbetare 483,9 485,4 517,2 Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per 31/12 respektive år Ökningen av antalet anställda har skett inom MiT-, Hälsooch sjukvårds-, och Medicinska enheten. Medicinsk enhet har byggt upp en läkemedelsavdelning som har förstärkts med nya kompetenser. Inom MiT har ökning främst berott på förändrade/utökat uppdrag. Hälso- och sjukvårdsenhetens personalökning kan härledas till omflyttning av arbetsplatser (från MiT) samt externt finansierade projektanställningar. En marginell personalminskning finns inom Ledningsenheten och Hjälpmedelsenheten Arbetade timmar Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/ beredskap läkare* - varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid inhyrd personal * Preliminära värden för innevarande år. Arbetad tid har ökat med drygt timmar, motsvarande ca 18 faktiska årsarbetare. Dels beror det naturligtvis på att antalet medarbetare är flera men också att 2012 har tre arbetsdagar fler än Övertiden har också ökat något och beror bl a på införande av Take-Care, både inom MiT- och Medicinska enheten. Andel deltider i % av totalt antal anställda Kvinnor 10,2 Män 4,3 Totalt 8,0 Andelen deltidsarbete är större hos kvinnor. Antal personer som börjat och slutat under året Antal slutat Antal börjat Antal slutat inkluderar pensionsavgångar (17 st). Valda personalkostnader (mkr) Resultat Budget Resultat Löner exklusive sociala avgifter Inhyrd personal Lönekostnaderna är högre än året innan pga att medarbetarna är flera. Central förvaltning visar en underskott på 5 Mkr jämfört med budgeten gällande lönekostnader. En stor del beror på större projekt som drivs inom förvaltningen och som fått personalförstärkning. En annan del är att löneöversynen resultera i större lönejusteringar inom vissa yrkesgrupper. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Trots ansträngningar att vid nyanställningar uppmuntra underrepresenterad kön att söka våra tjänster, kvarstår en ojämn könsfördelning. Åldersfördelning (antal personer) Under 40 år år Över 60 år Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 95,1 95,4 Män 98,0 98,1 Totalt 96,2 96,4 Sysselsättningsgraden har ökat marginellt för båda kvinnor och män. Medelålder Kvinnor Män Totalt LDH och MiT har yngre personal än övriga enheter. Genom de nyrekryteringar som skett har andelen 40 år och yngre ökat med 6%. Den största åldersgruppen år har ökat med 5% och åldersgruppen över 60 år har minskat med nästan 7%. Årsredovisning Bilaga förvaltningar 23