Personalekonomisk redovisning med arbetsmiljöbilaga

Transkript

1 Personalekonomisk redovisning med arbetsmiljöbilaga Bilaga till årsredovisningen 2012 Dnr: LD12/03465 Landstingsfullmäktige

2 Personal Inledning Politikernas uppdrag till personalenheten är: Säkerställa kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Engagerad och delaktig personal. Chefs och ledarutveckling ge cheferna rätt förutsättningar för att kunna utöva ett gott ledarskap. Likabehandling. Attraktiv arbetsplats. Säkerställa en god arbetsmiljö, hög kvalitet i rekryteringsarbetet, en fortsatt god löneutveckling och heltid en rättighet. Under 2012 har Personalenheten fokuserat på ett fullföljande av besparingsplan III för ekonomi i balans. Vid slutet av året kunde sammanfattas ett arbete som under 2012 ger en förutsättning om att arbeta med resursomfördelning till ett värde av motsvarande 40 miljoner kronor. De delar som berörts enligt ovan under 2012 och som satts i som stödverktyg/regelverk kan sammanfattas enligt nedan: - reglering av innestående kompensationsledighet - reglering av avtal för läkare avseende övertidsersättning - regelverk för schema och bemanning, främst rörande individuell schemaplanering (ISP) - översyn av överlappningstider - förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll Ett stort fokus nu och framåt är verktyg för omsättning av resurser till produktionstid med utgångspunkt i tre viktiga delar: - att hantera hälso- och sjukvårdens aktuella och framtida utmaningar - att möta upp kompetensförsörjningsbehovet - att ha kontroll över kostnadsutvecklingen inom personalområdet Kompetensförsörjning En av personalenhetens stora utmaningar inför framtiden är att trygga landstingets kompetensförsörjning, en utmaning vi delar med landets övriga landsting. Landstinget Dalarna har en medelålder på 47 år, vilket innebär att fram till år 2025 kommer drygt 40 procent av dagens personalstyrka ha fyllt 65 år. För att möta denna utmaning har några förvaltningar och verksamheter påbörjat arbetet med kompetensanalyser som ett led i det strategiska rekryteringsarbetet. Ett gott samarbete med universitet, högskolor och institutioner som utbildar vårdpersonal och andra för oss viktiga yrkesgrupper kommer att ha en central roll i vår kompetensförsörjning. Lika viktigt är det att vi strukturerar och planerar för kunskapsöverföring från äldre till yngre medarbetare för att inte förlora värdefull kompetens. Delaktighet Att ha en hög grad av delaktighet och medinflytande är viktiga grundfundament för en positiv och utvecklande arbetsplats. Enligt arbetsmiljöredovisningen 2012: 98 procent av verksamheterna håller regelbundna arbetsplatsträffar 96 procent av verksamheterna har medarbetarsamtal med alla eller med minst 75 procent av sina medarbetare 92 procent av verksamheterna har haft avgångssamtal med medarbetare som slutar sin anställning. Chefs- och ledarutveckling En pilotutbildning i ledarskapsutveckling för nya chefer genomfördes 2011 i egen regi. Erfarenheterna från denna kurs tillsammans med tidigare utbildningar samt omvärldsbevakning ligger som grund för ett nytt koncept för Landstinget Dalarnas chefs- och ledarutveckling. Första utbildningen startades i november 2012 för 19 verksamhetschefer. Även lönebildningsseminarier som genomförts under 2011 har bidragit till att förstärka ledarskap. Likabehandling och jämställdhet Landstinget Dalarnas Likabehandlingspolicy antogs av landstingsfullmäktige i februari Implementeringsarbetet påbörjades senvåren Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen implementeras likabehandlingspolicyn under Enligt Arbetsmiljöredovisningen har fem procent av verksamheterna tagit fram en egen likabehandlingsplan. 41 procent av verksamheterna har diskuterat diskriminering på sina arbetsplatser. Jämställdhetsplanen inkluderas i landstingets likabehandlingspolicy men ca 40 procent av verksamheterna har fortvarande en egen eller använder sig av förvaltningens jämställdhetsplan. 60 procent använder sig av landstingets likabehandlingspolicy och dess jämställdhetsplan. Attraktiv arbetsplats Medarbetarnas engagemang och delaktighet, en god arbetsmiljö, chefs- och ledarutveckling och likabehandling bildar tillsammans den plattform som krävs för att Landstinget Dalarna ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. 2 Årsredovisning Bilaga personalekonomisk redovisning + arbetsmiljö

3 Personalresurser Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Under 2012 har antalet anställda och årsarbetare ökat. De största ökningarna står sjuksköterskorna och administration/ ledning för. Inom administrationen (+45) är en betydlig del projektanställningar inom Central förvaltning. De största minskningarna har skett inom undersköterske- och läkarsekreterarkåren. Sysselsättningsgraden har ökat från 94,9 procent 2011 till 95,4 procent Löneutvecklingen varit återhållsam 2,81procent, år 2011 var löneutvecklingen 2,2 procent. Jämfört med andra landsting så har ingen nämnvärd avvikelse skett. Antal anställda faktiska årsarbetare, heltid och deltid Antal faktiska årsarbetare Antal anställda varav heltid - varav deltid Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Antalet deltider har minskat ca en procent per år från Detta syns i en ökad sysselsättningsgrad. Det finns en förvaltning som inte har några deltider, det är Landstingsfastigheter, där arbetar alla heltid Årsarbeten och faktiska årsarbetare Antal årsarbeten har ökat med en procent (84 årsarbeten) jämfört med Motsvarande siffror vid en jämförelse med 2010 var en minskning två procent (258 årsarbeten). Faktiska årsarbeten har ökat med 0,9 procent (68 faktiska årsarbetare) jämfört med Motsvarande siffror vid en jämförelse med 2010 är en minskning med 2,4 procent (179 faktiska årsarbetare) Diagrammet Antal årsarbetare/faktiska årsarbetare visar att åtgärderna i ekonomi i balans som vidtogs 2011 för att minska antalet anställda har haft effekt tom augusti, därefter ser vi en mindre ökning jämfört med Förändringen av antal årsarbeten fördelar sig mellan förvaltningarna enligt nedanstående tabell. Antal faktiska årsarbetare (antal månadsavlönade sysselsättningsgrad) Förvaltning Förändring (antal) Finansförvaltningen 0 0,50 0,50 Tandvårdens Beställarenhet 2,13 2,50 0,37 Förtroenderevisorer 1,00 1,00 Central förvaltning 485,41 517,20 31,79 Hälso- och sjukvården 5 605, ,45 20,58 Kultur- och bildn förv 128,15 135,82 7,67 Landstingsfastigheter 22,25 22,80 0,55 Landstingsservice 351,06 355,13 4,07 Kostsamverkan Mora 25,85 25,91 0,06 Patientnämnden 3,00 4,00 1,00 Tandvården 414,76 415,19 0,43 Totalt 7 039, ,50 67,02 Nästan samtliga förvaltningar har ökat antalet faktiska årsabetare. Största ökningen står Central förvaltning för och inom MiT-, Hälso- och sjukvårds-, och Medicinska enheten. Medicinsk enhet har byggt upp en läkemedelsavdelning som har förstärkts med nya kompetenser. Inom MiT har ökning främst berott på förändrade/utökat uppdrag. Hälsooch sjukvårdsenhetens personalökning kan härledas till omflyttning av arbetsplatser samt externt finansierade projektanställningar. Ökning in Hälso- och sjukvårdsförvaltning kan härledas bl a till förstärkning av sjuksköterskor (ca 30 tjänster) för att bemöta ökad arbetsbelastning inom några verksamheter. Arbetad tid Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/beredsk. läkare* varav mertid/övertid samtlig personal* *Preliminära värden för innevarande år. Den ackumulerade arbetade tiden för 2012 har minskat med ca timmar (ca 100 årsarbetare) jämfört med Minskningen finns inom de flesta yrkesgrupper utom sjuksköterskor, administration och teknik, vilket kan förklaras med Take Care -projektets behov av personalresurser. Hos Folktandvården har den arbetade tiden minskat förhållandevis krafttigt beroende på att förvaltningen har Årsredovisning Bilaga personalekonomisk redovisning + arbetsmiljö 3

4 satsat mycket tid på utbildning och inskolning av nya, utländska tandläkare. En del av minskningen av den arbetade tiden i hela landstinget beror också på att år 2012 hade 3 arbetsdagar färre än Den arbetade tiden för timanställda har ökat med drygt timmar (ca 18 årsarbetare). Landstingsservice visar en relativ kraftig ökning (6 188 timmar; nästan 4 årsarbetare). Ökning av timanställningar kan förklaras av kraftig influensaperiod såväl i början som i slutet av året, behov under semesterperioderna samt en obalans med kvarstående vakanser och extra behov till följd av hög vårdtyngd. Övertidsarbete ingår i måttet Arbetad tid. Antalet övertidstimmar har ökat med nästan timmar (ca 21 årsarbetare). Det finns här framförallt koppling till en högre sjukfrånvaro under året samt i övrigt redovisade orsaker i anslutning till timanställningar. Läkarnas arbetade tid under jour och beredskap visar en fortsatt ökning på timmar. Arbetad tid förändring Yrkesgrupp Tím Procent Sjuksköterskor m.fl 332 0,01 Undersköterskor m.fl ,2 Läkare ,5 Tandläkare ,4 Tandsköterskor m.fl ,9 Adm/Ledn ,2 Läkarsekreterare ,2 Rehab/Förebyggande ,1 Sjukhustekn/Lab pers ,4 Utb/Kultur ,4 Teknik ,2 Service ,8 Övrig personal ,0 Summa Arbetad tid ,4 Arbetstid har minskat inom alla yrkesgrupper utom bland sjuksköterskor, administration/ledning och tekniker. Den största minskningen står tandläkare för samt personal inom Kultur- och utbildningsförvaltning. Gruppen Övrig personal där minskningen är störst består av arvoderade personer samt feriearbetare. Arbetad tid läkare anställda via bolag Förändring Den arbetade tiden för anställda läkare via bolag har ökat med drygt timmar jämfört med Det är främst primärvården (ca 60%), psykiatrin och medicinska specialiteter som nyttjat inhyrda läkare. Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 2012 är 95,4 procent, en ökning jämfört med 2011 (94,9%) Var femte (19%) av landstingets kvinnliga medarbetare arbetar deltid. Bland männen är motsvarande siffra ca 8 procent. Köns- och åldersfördelning Åldersgruppen 60 år och äldre utgör 16 procent av totalantalet medarbetare, motsvarande ca 1370 personer. Medelåldern i landstinget är 47 år - 47 för kvinnor och 46 för män. De största pensionsavgångarna finns i yrkesgrupperna tandsköterskor (54%), undersköterskor (52%), administratörer / ledningspersonal (51%) och Sjukhustekniker / laboratoriepersonal (51%). Andelen kvinnliga medarbetare är 79 procent. Ingen förändring har skett jämfört med de två föregående åren. 4,6 procent av våra kvinnliga anställda är chefer. 6,3 procent av våra manliga anställda är chefer. Personalomsättning Definition: Antal personer som slutat sin anställning i landstinget / antal anställda. Mäts1/1 och 31/12 och endast för tillsvidareanställd personal. Personalomsättning per kategori 2012 (Tillsvidareanställd personal) Kategori 2011 % 2012 % Sjuksköterskor m.fl 5,6 5,6 Undersköterskor m.fl 6,8 6,8 Läkare 7,3 8,1 Tandläkare 12,8 15,7 Tandsköterskor m.fl 6,7 5,6 Adm/Ledn 7,8 7,0 Läkarsekreterare 3,7 9,0 Rehab/Förebyggande 6,6 6,5 Sjukhustekn/Lab pers 3,8 6,2 Utb/Kultur 6,8 12,3 Teknik 17,4 2,3 Service 5,2 8,0 Totalt 6,4 6,8 Personalomsättningen totalt i landstinget var under 4 Årsredovisning Bilaga personalekonomisk redovisning + arbetsmiljö

5 2012 6,8 procent. Den kan jämföras med 6,4 procent De största personalomsättningarna finns bland läkarsekreterare (mer än fördubbling) samt inom Kultur- och utbildningsförvaltningen. Antal nyanställda resp avgångar (Tillsvidareanställd personal) Varav Förvaltning Börjat Slutat pension Tandvårdens Beställarenhet Förtroenderevisorer Central förvaltning Hälso- och sjukvården Kultur- och bildningsförv Landstingsservice Kostsamverkan Mora Patientnämnd Landstingsfastigheter Tandvården Totalt De flesta avgångar i antal har skett inom Hälso- och sjukvården och då främst inom undersköterskegruppen. Inom Landstingsservice och Kultur och bildningsförvaltning har dubbelt så många slutat som nya som börjat. Nästan hälften (45%) av de som har slutat sin anställning under 2012 har gått i pension. Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal (Mkr) Resultat Budget Resultat Löner exklusive sociala avgifter Inhyrd personal Lönerna för 2012 har kostat 63 Mkr mer än budgeterat (2%). Lönekostnaderna är 2,8% högre än Beträffande inhyrd personal (stafettläkare) överskrids budgeten med ca 31 Mkr. Största kostnadsökningarna jämfört med föregående år finns inom psykiatrin, medicinska specialiteter och primärvården. Den samlade kostnaden för inhyrd personal överskrider dock inte den budget som finns som grund för de egentliga men obesatta tjänster de täcker upp för i dagsläget. Kompskuld (innestående kompensation) (Timmar/ Tkr) Timmar Tkr Timmar Tkr Komp. personal övr Komp. läkare TOTAL Innestående kompensation för övertid, jour och beredskap, det s.k. kompberget, har reducerats med nästan timmar, med drygt 6,7 Mkr (2011: med ca timmar). Lönenivåutveckling Medellönen har ökat med 2,8 procent under Motsvarande siffra för 2011 var 2,2 procent och ,7 procent. I beräkningen ingår pensionsavgångar, nyanställningar och årets löneöversyn. Löneöversynen har genomförts under året och huvuddelen av nya de lönerna utbetalades före årsskiftet. Den individuella löneutvecklingen för år 2012 ligger på 4,3 procent och beräknas enbart på de personer, vilka var anställda såväl vid mätperiodens början 1/1 som dess slut 31/12. I löneöversynen 2012 har skärskilda satsningar gjorts för IT-sekreterare, tekniker, ingenjörer, allmänläkare samt medarbetare inom ekonomi och personal. Den överenskommelse som träffades med Vårdförbundet 2011 om en generell satsning på sjuksköterskor i patientnära vård trädde i kraft under april Under året har ett stort arbete skett bl.a. i samverkan med Landstinget Gävleborg för att lägga grunden för införandet av ett nytt arbetsvärderingssystem MIA. Därutöver har en omstart skett av löneöversynsarbetet inom Landstinget Dalarna för att förbättra och kvalitetssäkra alla ingående processer. Sjukfrånvaro 56,8 procent av våra anställda har ingen eller högst fem sjukdagar under året. Samma siffra 2011 var 59,9 procent. Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Antal sjukdagar per anställd Procent av ordinarie arbetstid ,8 4,9 5,1 15,8 16,4 16,7 Alla Män Kvinnor Totalt 5,1 3,5 5, år 3,8 2,5 4, år 4,9 2,8 5,5 50- år 5,6 4,4 5,6 Mer än 60 dagar 46,1 44,0 46,4 Under 2012 har landstinget nästan nått målet med 5 procents sjukfrånvaro, men antalet sjukdagar är något högre än målet (15 dagar) 16,7 dagar per anställd. Kvinnor är oftare sjuka än männen och sjukfrånvaron ökar med åldern. Arbetsmiljö I uppdraget att säkerställa en god arbetsmiljö utgör grundutbildning för chefer, skyddsombud, HR-specialister och politiker en viktig del. Våra chefers kunskaper inom arbetsmiljöområdet har bl a resulterat i att landstinget har kunnat minska kostnaderna för företagshälsovård - utan att ge avkall på medarbetarnas arbetsmiljö. Årsredovisning Bilaga personalekonomisk redovisning + arbetsmiljö 5

6 Under 2012 har fem arbetsmiljöutbildningar och tre kurser i Från konsekvensanalys till riskbedömning genomförts. Centrala Arbetsmiljökommittén har fått en ny ordförande, personaldirektören Lars-Olof Björkqvist. Kommittén har haft tre möten under Arbetsmiljömodulen i Synergi har varit i drift i drygt fyra år. Statistik från Synergi redovisas i Arbetsmiljöredovisning. Hälsofrämjande insatser Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) har Landstinget Dalarnas verksamheter möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser. Insatsen utgår från de risker som upptäcks på arbetsplatsen och är ett komplement till övriga arbetsmiljöinsatser SAM - timmar, antal SAM aktiviteter, Mkr 2,8 2,0 1,8 De registrerade SAM-timmarna har minskat med nästan timmar under 2012 jämfört med Förklaring till minskning kan vara den relativt höga sjukfrånvaron och införandet av Take Care. Kostnader för SAM-aktiviteter är också lägre, minskning med 0,2 Mkr jämfört med år Redovisade aktiviteter är bl.a. fysiska aktiviteter som t.ex. simning, styrketräning. Förebyggande insatser - Tkr Tjänster köpta GävleDala Företagshälsa (GDFH) Tjänster köpta övrigt Kostnaderna för företagshälsovård har minskat något under 2012 jämfört med Däremot har övrigt köpta tjänster ökat. Totalt sett är de förebyggande insatserna minskat marginellt, med ca kr. Ett nytt avtal med GDFH trädde i kraft under En revidering av förmånskatalogen har skett under 2012 vilket bl.a. innebär en mer likvärdig fördelnings- och nyttjandeprincip avseende friskvård. Fortbildningsdagar 2012* Befattningskategori Dagar Dagar/anställd Sjuksköterskor m.fl ,1 Undersköterskor m.fl ,6 Läkare ,2 Tandläkare 607 4,9 Tandsköterskor m.fl ,2 Adm/Ledn ,0 Läkarsekreterare 895 1,8 Rehab/Förebyggande ,5 Sjukhustekn/Lab pers 560 2,0 Utb/Kultur 216 1,1 Teknik 101 1,1 Service 646 1,2 Totalt ,0 *Rapportering av kompetensutveckling är bristfällig. Antalet fortbildningsdagar är i stort sett oförändrad jämfört med 2011 då utbildningsbudgeten halverades pga åtgärdspaket III i Ekonomi i balans. Folktandvården har dock satsat på utbildning och tom fördubblat sina utbildningsdagar på grund av inskolning av 15 portugisiska tandläkare. Chefsutbildningar inom Personalenhetens regi Genomförda kurser Antal Antal 2012 kurser deltagare Chefs- och ledarskaps utbildning 1 19 Arbetsmiljö* 5 93 Rehabilitering* Tema Från konsekvensanalys till riskbedömning 3 75 *Deltagarna i arbetsmiljöutbildningen är förutom chefer även skyddsombud m.fl. - Den nya chefs- och ledarskapsutbildningens startades i november 2012 och riktades för verksamhetschefer. På grund av en effektiv marknadsföringsinsats ökade intresset för ReHabutbildningar till den grad att alla intresserade fick inte plats, trots 12 utbildningstillfällen. Kompetensutveckling En viktig komponent för att klara den framtida kompetens försörjningen är att säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling för landstingets medarbetare. Enligt Arbetsmiljöredovisning 2012 har en tredjedel av våra verksamheter tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner för mist 75 procent avsina medarbetare. Inom förvaltningarna Landstingsfastigheter och Folktandvården, Landstingsservice och Patientnämnden har alla medarbetare en individuell kompetensutvecklingsplan. I tabellen nedan redovisas antalet registrerade fortbildnings dagar Årsredovisning Bilaga personalekonomisk redovisning + arbetsmiljö

7 Arbetsmiljöredovisning 2012 Bilaga till Personalekonomiska redovisningen: Arbetsmiljöredovisningen är ett verktyg bl a - för att kontrollera att Landstinget Dalarna lever upp till ställda lagkrav. - för att följa upp arbetsmiljöpolicyn fastställda mål och genomförande. - används som underlag för planering av arbetsmiljöutbildningar och för ev åtgärder. - för att identifiera landstingsövergripande generella risker och vid behov vidta övergripande åtgärder. I år sker en återkoppling till förvaltningarna som en grund för fortsatt arbetsmiljöarbete. När det gäller Hälso- och Sjuk-vården görs återkopplingen till respektive verksamhetsområden. Landstinget Dalarna har sedan många år betonat vikten av att erbjuda en god arbetsmiljö till anställda/ medarbetare. Vi gör detta bl a genom att: erbjuda 3-dagars grundutbildningar arbetsmiljö för chefer, skyddsombud, HR-specialister och politiker. Några fokusområden i utbildningarna: - Kunskap om regelverk och ansvar inom arbetsmiljöområdet - Tyngdpunkt läggs vid att linjens chefer ska ha mycket god kännedom om Systematiskt Arbetsmil jöarbete (SAM) - samt självständigt kunna genomföra SAM i det dagliga arbetet, vid omorganisationer och om- ny och tillbyggnationer. - Kunskap så att tydliga rutiner för arbetsmiljöarbetet finns på chefsansvarsområdet. - Arbetsmiljöansvar - Kunskap om att arbetsmiljöarbetet sker i samverkan. Antal utbildningstillfällen * 3-dagars Grundutbildning Arbetsmiljö. * ½ dag rehabiliteringsutbildning ** Tema; Från konsekvensanalys till riskbedömning för hela Landstinget Dalarna Tema Våld och hot ½ dagar Påbörjas - 6 * Under 2012 genomfördes den 69:e 3-dagars grundutbildningen i Arbetsmiljö. Utbildningarna sker i samarbete med GävleDala Företagshälsa (GDFH) ** Från konsekvensanalys till riskbedömning för hela Landstinget Dalarna startade upp Kursen genom förs i samverkan med Centrala Arbetsmiljökommittén (CAMK) ledamöter Svarsfrekvens och insamlingsmetod Vi använder oss av ett webbaserat enkätverktyg, vars användning vi ständigt utvecklar. Svarsfrekvensen har i år påverkats av att det är endast är förvaltnings- och verksamhetschefer som svarar. Svarsfrekvens Antal anställda Svar från chefer % 84 % 85 % 92 % Resultatet redovisas på för 2012 på verksamhetschefsnivå. Arbetsmiljöutbildning *Chefer som har utbildning % **Skyddsombud som har utbildning % *2010 o 2011 redovisades inte alla chefer **Siffran osäker då en del ej besvarade frågan Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Svarande enheter som har genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete % * Svarande enheter som har rutiner för arbetsmiljöarbete % * 88 % av verksamheterna har rutiner för arbetsmiljöarbete på minst tre fjärdedelar av sina arbetsplatser. Hälsofrämjande inom ramen för SAM SAM timmar Kostnader aktiviteter SAM Mkr 1,8 2,0 2,8 Friskvårdspengen Friskvårdspengen Mkr 2,4 2,2 2,9 I tidigare har antalet medarbetare som nyttjat del av friskvårdspengen redovisats. Returnering av arbetsmiljöärenden Antal returnerade ärenden 4 st 3 st 12 st Returnering arbetsmiljöärende sker till närmast högre chef om mandat eller ek. saknas för att kunna vidta åtgärd. Årsredovisning Bilaga personalekonomisk redovisning + arbetsmiljö 7

8 Samverkansgrupp tillika skyddskommitté Samverkansgrupp/skyddskommitté. 96 % 95 % 92 % Rehab 79 % av verksamheterna har genomfört rehabiliteringssamtal. Skador/Tillbud Antal; Arbetsskador/olyckor Antal; Tillbud Antal; Våld och Hot Statistiken från Synergi - redovisar arbetskador/olyckor gemensamt. Allvarliga olyckor och tillbud redovisas även som 2 ärenden. Synergi arbetsmiljö har varit i bruk ett antal år fortfarande tillkommer nya användare. Obs. Minskningen Våld och Hot. Flera verksamheter har i det systematiska arbetsmiljöarbetet vidtagit åtgärder bl a egna utbildningar Arbetsplatsträffar Andel arbetsplatser som genomför arbetsplatsträffar % 98 % 97 % 99 % Medarbetarsamtal/Avgångssamtal *Andel arbetsplatser som genomför medarbetarsamtal % 97 % 94 % 93 % Andel arbetsplatser som genomför avgångssamtal % 92 % 87 % 84 % Genomförandet av medarbetarsamtal har länge haft bra siffror nu utvecklas rutinen att genomföra avgångssamtal. * 97 % av verksamheterna har haft medarbetarsamtal med minst tre fjärdedelar av sina medarbetare Kompetensutvecklingsplaner *Andel arbetsplatser som anger att individuella kompetensutvecklingsplaner finns % 64 % 31 % 76 % * 64 % av verksamheterna har tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner för minst tre fjärdedelar av sina medarbetare Behandling för alkohol och drogmissbruk Antal behandlingar Individuella planer mot kränkande särbehandling och sexuella trakasserier Antal planer Kränkande särbehandlig Sexuella trakasserier Handlingsplaner (HP) Andel enheter som har handlingsplaner för %: Jämställdhet 100 % 100 % 61 % * Våld och hot 83 % 79 % 83 % ** Krisstöd 37 % 40 % 71 % *** Likabehandling 5 % 10 % -- Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 88 % 94 % 88 % * Alla som har en kvarstående risk för Våld och Hot (övers-tigande risk 1) efter SAM skall ha en handlinsplan Våld och Hot ** Alla verksamhetschefsområden skall ha en handlingsplan för Krisstöd. Frågan som ställdes i år visar att 40 % har behövt sin handlingsplan *** 12 % egen 29 % förvaltningsövergripande och 56 % Landstinget Dalarnas Likabehandlingspolicy, 5 % har en egen likabehandlingsplan. Arbetsmiljöhandbok Grunden för en gemensam arbetsmiljöhandbok Landstinget Dalarna arbetades tillsammans med GDFH fram under våren Två förvaltningar har egna arbetsmiljöhandböcker men är länkad till den gemensamma. Planering ihopslagning av handböckerna har skett under Arbetsmiljöhandboken är ett viktigt verktyg - i det dagliga arbetsmiljöarbetet i linjen. 8 Årsredovisning Bilaga personalekonomisk redovisning + arbetsmiljö

9 Synergi Redovisningen gällande arbetsskador, tillbud och Våld och Hot redovisas nu direkt från Synergi. Förslag till åtgärder hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) där risk och åtgärder dokumenteras i Handslingsplanen för SAM. Problem uppstår när ärendehanteraren för arbetsmiljömodulen inte kan arbetsmiljö och vet hur man klassificerar mm. Fortfarande går nya verksamheter in och man blir bättre på att rapportera vilket ska beaktas när man ser arbets-skade- och tillbud samt våld och hot statistiken GävleDala Företagshälsa (GDFH) 2008 och års avtal med GDFH har givit kostnadsminskningar. Förklaringen ligger framför allt i skriftliga beställningar att det dagliga arbetsmiljöarbetet bedrivs i linjen samt vårt rehabiliteringsteam. Under 2010 genomförde landstingsrevisionen en granskning. Se rapporten Granskning av landstingets hantering av företagshälsovården Gruppering för att vårda och utveckla avtalet (företrädare för parterna (GDFH och LD) - fortsatte under 2011 att träffas. Inför 2012 års avtalsförslag fanns dessutom följande arbetsgrupper: Centrala Arbetsmiljökommittén och Personalavdelningschefsguppen (företrädde sina förvaltningar) Tjänster köpta GävleDala Företagshälsa Tkr Tjänster köpta övrigt Tkr Arbetsmiljöverket (AV) AV genomförde 8 inspektioner under 2012 dessutom tillkommer nationell tillsyn och 2- ärenden se nedan Nationell tillsyn Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) med kvinnor i fokus. Antal: 10 verksamheter - mestadels vårdcentraler. Åtgärder med anledning av Inspektionsmeddelanden: Redovisa sin handlingsplan SAM till AV. Ärendena avslutade. Utbildning: med anledning av gemensamma brister. Genomförd N. Dalarna. 2-ärenden Avser ärenden där Verksamheten direkt kontaktar AV och eventuellt tillkallar ambulans och polis pga allvarlig olycka eller tillbud. Är det mycket allvarligt gör AV en utredning så har inte skett i dessa ärenden utan AV har begärt in utredning eller gjort inspektion. 2-ärenden Ambulansen Barnkliniken FTV Landstingsservice VC Hab Psykiatrin Ärenden Landstinget Dalarna Alla ärenden 2010 påbörjades och avslutades under Alla ärenden 2011 påbörjades och avslutades under a-ärenden Ambulansen *Hemsjukvården (tidigare NSV) avslutat Medicinkliniken Falun Avd VC Domnarvet Om- och tillbyggnadsärende VC Tisken avslut Tekniska hjälpmedel i hemmet VC Älvdalen Landstingsservice Ärenden Landstinget Dalarna a-ärende (Kap 6 6 a Arbetsmiljölagen) Avser ärenden där Skyddsombud vänder sig till AV Hälso- och Sjukvården Kap 6 6 a Arbetsmiljölagen från Vårdförbundet gällande av 29 Medicinkliniken Falu Lasarett. AV godkände vidtagna åtgärder och därmed utföll inte vitet på 1,5 miljoner. Socialstyrelsen menar att vidtagna åtgärder även förbättrar patientsäkerheten så även de avslutar ärendet. Ambulansen Mora. Avslutat Landstingsservice. Avslutat Genom samverkan i ett tidigt skede blev 3 stycken 6 6a aldrig ärenden hos AV. Årsredovisning Bilaga personalekonomisk redovisning + arbetsmiljö 9

10 Landstinget Dalarna, Vasagatan 27, Box 712, Falun Telefon Fax Epost: