Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Transkript

1 MÖLNDALS STAD

2

3 Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

4 med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete.

5 MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare, Personalkontoret Monica Karlsson Lärarförbundet, vice ordförande i CeSam (Centrala Samverkansgruppen)

6

7 Det började under 90-talet med Gatukontorets arbetsmiljöbokslut.

8 TANKAR BAKOM MODELLEN Ge intressant information om arbetsmiljöarbetet i staden Flexibilitet innehållet ska variera år från år Redovisa den ständiga processen i det systematiska arbetsmiljöarbetet Fokusera ett område särskilt varje år Utgå från AML och AV:s föreskrifter Relatera till stadens arbetsmiljömål Vara enkelt att sammanställa för förvaltningarna

9 Tillvägagångssätt CeSam fastställer varje år en mall för de uppgifter förvaltningen ska lämna. Förslag tas fram av en partssammansatt arbetsgrupp. Förvaltningarnas uppgifter lämnas till personalkontoret före 1 februari. Mölndalshälsan AB lämnar uppgifter om köpt företagshälsovård, omfattning och innehåll Ett gott exempel tas fram genom CeSam Personalkontoret sammanställer svar + övriga uppgifter och överlämnar till CeSam. CeSam gör en avslutande kommentar och överlämnar rapporten till politikerna Pou KS KF i maj månad

10 Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet ÅRA

11 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Bedöm risken RUTINER FÖLJ UPP RUTINERNA Undersök Kontrollera Genomför

12 ÅRA En kommungemensam redogörelse för arbetsmiljöarbetet på alla nivåer Arbetsplatser Förvaltningar Staden

13 Ur Förvaltningsmallen : Vilken status har det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) på arbetsplatserna? Se Arbetsmiljöverkets folder SAM-status! Nivå 1. SAM saknas 2. SAM påbörjat 3. SAM fungerar 4. Sam fungerar och ger effekt Antal arbetsplatser på nivån Rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet 5 andra stycket AFS 2001:1 Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. 11 AFS 2001:1 Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra skall det förbättras. Uppföljningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Dokumenterade SAM-rutiner finns på. arbetsplatser. Uppföljning av SAM-rutinerna har under 2006 gjorts på. arbetsplatser. Bedömning av risker (8 ) 8 AFS 2001:1 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Skriftlig bedömning av riskerna görs på arbetsplatser

14 Ur Arbetsplatsformuläret

15 INNEHÅLL Systematiskt arbetsmiljöarbete Fokusområde Arbetsskadeanmälningar Arbetsmiljöutbildning Företagshälsovård Allvarliga risker

16 2003 Våld och hot 2004 Förutsättningarna för ledarskap Fokusområde 2005 Introduktion av nyanställda 2006 Samverkan ur medarbetarens perspektiv 2007 Rehabilitering av långtidssjukskrivna

17 Företagshälsovård Systematiskt arbetsmiljöarbete Fokusområde Allvarliga risker Arbetsskadeanmälningar Arbetsmiljöutbildning

18 SAM-nivåer 2004 och 2005 Procent Inte svarat SAM saknas SAM påbörjat SAM fungerar SAM ger effekt

19 Systematiskt ArbetsMiljöarbete genererat av ÅRAn SAM-startkurs Blankett för att förenkla riskbedömningen inför förändringar Blankett för att förenkla riskbedömningen i SAM Senast noterade svårighet: Utforma SAM-rutiner

20 RISKBEDÖMNING INOM DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET ARBETSMILJÖFAKTOR/RISKOMRÅDE RISKSITUATION VILKA ÄR RISKERNA? VAD KAN HÄNDA? (skada eller ohälsa) SANNOLIKHET för att detta inträffa SÄRSKILT UTSATTA medarbetare/grupper SAMMANTAGEN RISKBEDÖMNING På kort sikt På lång sikt Ingen risk föreligger Risken är försumbar/kan accepteras Viss risk finns, särskilt om. Risk finns och bör förebyggas Risken är allvarlig och måste hanteras omgående

21 SAMMANTAGEN RISKBEDÖMNING På kort sikt På lång sikt Ingen risk föreligger Risken är försumbar/kan accepteras Viss risk finns, särskilt om. Risk finns och bör förebyggas Risken är allvarlig och måste hanteras omgående FÖRSLAG TILL HANTERING Arbetet måste stoppas Instruktion måste utfärdas Åtgärder måste vidtas omgående Åtgärder bör vidtas snarast Åtgärder kan skrivas in i handlingsplanen Utbildning/information behövs Annat:. När? Vem är ansvarig?

22 FÖR- OCH NACKDELAR MED MODELLEN Sammanställningen tar tid på alla nivåer MEN: Vi ser vad som händer: SAM-aktiviteten ökar Fler arbetsskador Mindre förebyggande fhv-insatser mer efterhjälpande Fokusområdena ger mest Vi får ingen totaltbild över alla arbetsmiljöer i staden MEN: Vi får en viss bild av hur man handskas med arbetsmiljöfrågorna ute i linjen och En ögonblicksbild av ett område.

23 och vi tycker att modellen blev riktigt bra!

24