Bilaga 20 A:1-2 Projektgrupp Agneta Melander, projektledare Björn Wanjura, sakkunnig, statistik, landstingets personaladministrativa

Transkript

1 Utdrag PU-protokoll A 20 A Rapport långtidssjukskrivningar Dnr 00/ B Prioriterade områden (PU 24/00) Långtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt under de senaste åren. Med anledning av detta har Personalutskottet beslutat att åtgärder måste vidtas för att vända trenden. Personaldirektör Kent Parling gav i april 2000 Agneta Melander i uppdrag att återuppta ett tidigare initierat arbete att kartlägga långtidssjukskrivningarna inom Landstinget Dalarna. Syftet med uppdraget är att visa på orsak och samband samt hur sjukskrivningsmönstret ser ut för att möjliggöra en positiv förändring. lämna förslag till åtgärder. parallellt med detta på olika sätt arbeta med arbetsmiljöfrågor eftersom detta är ett mycket viktigt verktyg när det gäller förebyggande insatser på kort och lång sikt Bilaga 20 A:1-2 Projektgrupp Agneta Melander, projektledare Björn Wanjura, sakkunnig, statistik, landstingets personaladministrativa system. Dr Lars Englund har genom sin profession ansvarat för att en hög sekretess bibehållits när materialet hanterats. Han har också medverkat vid utformning av diagnoskriterier samt analyserat det medicinska materialet. Englund har i sin sammanfattning kommit med synpunkter på förbättringar i delar av den av referensgruppen föreslagna metoden. Initialt deltog också företagsläkare Alf Nilsson. Genomförandet av undersökningen hade inte varit möjligt utan Försäkringskassans och förvaltningarnas rehabiliteringshandläggare. Referensgrupp har utökats med Arbetsmiljöinspektion och Försäkringskassan i den grupp som från början utgjorde den prioriterade arbetsgruppen Arbetsmiljö/Rehabilitering. Personaldirektören och personalcheferna i landstinget har tillsammans tagit fram sex områden som man betraktar som prioriterade. Personalutskottet beslutade att ställa sig

2 bakom förslaget. En arbetsgrupp har sedan utsetts för respektive prioriterat område. Vid dagens sammanträde redovisar arbetsgrupperna sitt arbete och lämnar en lägesrapport. Område Föredragande Dokumentation Personalförsörjning Christina Persson Bilaga 20 B: 1 Ledarutveckling Anders Fläckman Bilaga 20 B:2 Löner och förmåner Peter Alfredsson Bilaga 20 B:3 Omställning/Aweckling " " Arbetsmiljö/Rehabilitering Agneta Melander Bilaga 20 B:4 Delaktighet Robert Carlsson Bilaga 20 B:5 Personalutskottet beslutar avseende 20 A-B a t t redovisade rapporter ska utgöra underlag för fortsatt precisering av "det goda arbetet", a t t för att komplettera rapporterna uppdra till landstingsdirektören att kartlägga och samordna det arbete som sker inom de olika förvaltningarna, samt a t t med ovan nämnda underlag uppdra till landstingsdirektören att genomföra seminarier med styrelser, förvaltningar och fackliga organisationer i syfte att belysa och utveckla framtida hälso- och sjukvårdsarbete. Se bilaga

3 BILAGA 20 A:1 PU Bilaga 20 A 1 till PU protkoll A RAPPORT Långtidssjukskrivningar Lts Bakgrund Sjukfrånvaron inom Landstinget Dalarna har under de senaste åren ökat dramatiskt och med en mycket stark överrepresentation för kvinnor och åldrarna 45 år och uppåt. Detta rapporterades till PU i februari år 2000 som gav den centrala personaienheten i uppdrag att i samarbete med företagshälsovården analysera orsakerna och komma med konkreta förslag till åtgärder. Utvecklingen inom vårt landsting överensstämmer i stort sett helt med vad som gäller för hela landet. Den absolut största ökningen var för vår del då ifrånvarointervallet dagar men efter sommaren 2000 har även frånvaron i intervallet över detta ökat markant. Landstinget Dalarna har vid varje månadsskifte haft ca anställda som då varit helt eller partiellt sjukskrivna minst 29 dagar. För att analysera vilka åtgärder som bör vidtas - och framför allt för att få reda på vilka förebyggande åtgärder vi kan vidta och bygga in i en ny organisation - måste vi ha en bild av om orsakerna till sjukskrivningarna är arbets- och/eller individrelaterade och om även andra faktorer spelar in som t ex familjesituation, behandlade läkares arbetssituation, rutiner mm. Yrkesinspektionen har under åren särskilt studerat primärvården. De har upptäckt problem som i många fall slutade eller befaras sluta med långtidssjukskrivningar ofta med diagnosen "utbränd". En brist har varit att inga fasta rutiner för uppföljning, återkoppling och rapportering har funnits. Om rutinerna med intern kontroll (numera systematiskt arbetsmiljöarbete) av arbetsmiljön hade fungerat skulle man på ett tidigare stadium ha kunnat observera detta lokalt och centralt ha fått varningssignaler. Genom att använda de verktyg som redan finns såsom rehabiliteringspianer och systematiskt arbetsmiljöarbete kan vi nå långt. Ett antal utredningar bl.a. tillsatta av regeringen har studerat problemet och kommit med förslag till lagändringar i syfte att skapa ett friskare arbetsliv och få ner sjuktalen. Det finns inga entydiga förklaringar till ökningstakten av långtidssjukskrivningar. Det troliga är att ett antal faktorer har samverkat i negativ riktning. Vi försöker i denna rapport ge en mer nyanserad bild som möjliggör ett effektivt angreppssätt

4 BILAGA 20 A:1 PU Den allmänna tendensen i vårt material gällande sjukskrivningar är att vissa diagnoser ökar, vissa yrkesgrupper är mer utsatta än andra. Det största sambandet - kön och ålder - såg vi redan i början av arbetet. Vi konstaterar att det inte bara är arbetsmiljön som påverkar sjukfrånvaron. Vår konstitution och det liv vi lever i övrigt har stor betydelse för hälsan. Sjukfrånvaron följer även konjunkturernas uppeller nedgång liksom ändringar i socialförsäkringen. Bakgrundsfaktorerna till sjukfrånvaron är komplexa. Det finns inte en förklaring till att situationen uppstått. Här följer några exempel på faktorer: Behov och krav ökar på offentlig sektors tjänster Omorganisationer, nedskärningar och slimmade organisationer till följd av dålig ekonomi har inneburit påfrestningar för personalen och chefernas möjlighet att utöva ett gott ledarskap. Kvinnors större ansvar för hem och sociala kontakter har enligt en del undersökningar inneburit att neddragningarna i offentlig sektor slår dubbelt mot kvinnor och kvinnors hälsa jämfört med männens. Fungerar det förebyggande arbetet? Viktiga förslagsområden att granska och analysera för att finna orsaker till arbetsrelaterad sjukfrånvaro: Sjukstatistik, åldersstruktur, ledarskapsfrågor, arbetstidernas förläggning, organisationens struktur och arbetsmiljö- och rehabiliteringsprocesserna. Enligt uppdraget är syftet med denna rapport att visa på orsak och samband samt hur sjukskrivningsmönstret ser ut för att möjliggöra en positiv förändring. lämna förslag till åtgärder. parallellt med detta, på olika sätt arbeta med arbetsmiljöarbetet och dess organisation, eftersom detta är det viktigaste verktyg vi har när det gäller förebyggande insatser på lång och kort och lång sikt Det är först när man går ner på en mer detaljerad nivå som bilden av sjukskrivningsmönstren blir så pass nyanserade att det är möjligt att gripa sig an problemet på ett bra sätt. För att göra detta har vi gjort en studie av orsakerna till sjukfrånvaron vilken beskrivs i Lars Englunds rapport. Om vi i nuläget skulle kunna rehabilitera eller förebygga 30% skulle vi inte ha någon sjuksköterskebrist.??? - 2 -

5 BILAGA 20 A:1 PU Med utgångspunkt från vår analys av hur det ser ut i Landstinget Dalarna och andra rapporter lämnar vi nedan följande förslag: Att glappet mellan mål och resurser elimineras. Att personalrekrytering - rehabilitering är lika viktiga komponenter i presonalförsörjningsarbetet. Att man gör en ekonomisk bedömning nyrekrytering kontra rehabilitering Att naturliga förutsättningar för rehabilitering finns på arbetsplatsen/kliniken. Att med ledning av Dr. L. Englunds statistik tillsätta mindre arbetsgrupper som studerar de olika i statistiken framträdande yrkesgruppernas arbetssituationer. Att förebyggande åtgärder mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa prioriteras Att Landstinget Dalarnas styr-och policydokument efterlevs och att uppföljningar genomförs. Att se över konsekvenserna av arbetsutvidgningen Att snabbt få igång processerna gällande delaktighet utifrån den betydelse den har i det förebyggande arbetet Att jämställdhetsfrågorna aktualiseras Att Arbetsmiljöarbetet strukturers och organiseras Att Landstinget centralt tar ansvar för samordning av arbetsmiljöfrågor. Att Samverkansgrupperna tillika är Skyddskommitteer måste klargöras. Agneta Melander Projektledare -3-

6 Landstinget DALARNA Central Förvaltning, HRIArbetsmiljö V \ laga.au 12bJ)tZ Landstinget Dalarnas 3 dagar' s Grundutbildning Arbetsmiljöutbildningar hösten 2012 PROGRAM med preliminära tider DAG Kaffe Kursstart,' Regelverk Arbetsmiljö. Arbetsmiljtipolicy, arbetsgivaransvar/ samverkan och Arbetsmiljtiverk LUNCH Psykosocial arbetsmiljö; grunder med fokus på förändring och stress/ stresshantering Kaffe Forts. stress DAG Kaffe Några av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS); Belastningsergonomi; fokus bl a på Bildskärmsarbete. Policydokument Landstinget Dalarna,' bl a Våld och Hot, Krisstod, Missbruk och Rehabilitering LUNCH Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM); identifiera risker, riskbedöma, åtgärda och utvärdera. Arbetsmiljörutiner. (Mallar mm) Majligheter att inom ramen for SAM arbeta med halsofrämjande insatser. SAM i forändringsarbete (organisationsforändring och om- till eller nybyggnad) "Från konsekvensanalys till Riskbedainning" Kaffe Genomgång Arbetsmiljöhandboken på navet med koppling till olika områden vi arbetat med. Genomgång av mellanliggande arbete som skall redovisas dag 3. DAG Kaffe Redovisning och diskussion utifrån de riskbedömningar och åtgärdsplaner som gjorts i det mellanliggande arbetet. LUNCH Kränkande särbehandling Kaffe Synergi vårt avvikelsehanteringssystem, övriga policies; bl a Våld och Hot, Krishantering m Kursen genomfares av Landstinget Dalarna i samarbete med GävleDala Faretagshalsa (GDFH Landstinget Dalarna: Arbetsmiljösekr. Agneta Melander och Personalchef Jannica Hell (GDFH) Ergonomi : Elisabet Haritz. Stress: Företagsläkare; Per Sjölundl

7 Arbetsmiljöredovisning 2011 Bilaga till Personalekonomiska redovisningen: Arbetsmiljöredovisningen är ett verktyg bl a - för att kontrollera att Landstinget Dalarna lever upp till ställda lag krav - för att följa upp arbetsmiljöpolicyn fastställda mål och genomförande. - används som underlag för planering av arbetsmiljöutbildningar och för ev åtgärder. I år sker en återkoppling till förvaltningarna som en grund för fortsatt arbetsmiljöarbete. När det gäller Hälso- och Sjuk-vården görs återkopplingen till respektive funktionsområden. Landstinget Dalarna har sedan många år betonat vikten av att erbjuda en god arbetsmiljö till medarbetarna. Vi gör detta bl a genom att: erbjuda 3- dagars grundutbildningar arbetsmiljö för chefer, skyddsombud, HR-specialister och politiker. Några fokusområden i utbildningarna: Kunskap om regelverk och ansvar inom arbetsmiljöområdet Tyngdpunkt läggs vid att linjens chefer ska ha mycket god kännedom om Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) - samt självständigt kunna genomföra SAM i det dagliga arbetet, vid omorganisationer och om- ny och tillbyggnationer. Kunskap så att tydliga rutiner för arbetsmiljöarbetet finns på chefsansvarsområdet. Kunskap om att arbetsmiljöarbetet sker i samverkan. Antal utbildningstillfällen 'b"ilj\ga AU S 1~bD6 Svarsfrekvens och insamlingsmetod 2009 introducerades ett nytt webbaserat enkätverktyg, vars användning vi ständigt utvecklar. Svarsfrekvensen har i år påverkats av att det är endast är förvaltningsoch verksamhetschefer som svarar. Svarsfrekvens Antal anställda Svar från chefer % 85 % 92% 98 % Resultatet redovil'os påför 20/ J p li verk.wlmlletsch efmivti. Arbetsmiljöutbildning Chefer som har utbildning % 69 % 69% 78% Skyddsombud som har utbildning % * 58 % 80 % Siffran osäker då en del ej besvarade [rågan Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Svarande enheter som har genomfurt systematiskt arbetsmiljöarbete Svarande enheter som har rutiner för arbetsmiljöarbete * 97 % 94 % 89 % 88% 86% 91% 3-dagars - Grundutb. Arbetsmiljö. In fonnation/introduktion; Våld och hot och krisstöds polieies Y, dagar Tema Våld och hot Y, dagar Hälsofrämjande inom ramen tör SAM SAM timmar Kostnader aktiviteter SAM Mkr 2,0 2,8 1,7 Frän konsekvensanalys till riskbedömning. T id igare Närsjukv. ** " Från konsekvens-analys till riskbedömning." heldagar fur Närsj v. Tema " Från konsekvens-analys till risk-bedömning." 20 Il fur hela Landstinget Dalarna. Under 2011 genomfördes den 64:e 3-dagars Grundutbildning i Arbetsmiljö. Utbildningarna sker i samarbete med GävleDala Företagshälsa (GDFH) Del i 6 6a ärende gällande Närsjv. Utbildningen "Från konsekvensanalys till riskbedömning" genomfördes i samverkan med Kommunals Huvudskyddsombud. "Från konsekvensanalys till riskbedömning" för hela Landstinget Dalarna startade upp Kursen genom förs i samverkan av Centrala Arbetsmiljökommitten (CAMK) ledamöter Central forvah-n ing/persollalenheten! Arbetsl11 i Ijö Friskvårdspengen " FriskvArdspengen" Mkr 2,2 2,9 3,5 I tidigare har arllaletmedarbetare som nyttjat del avji"iskvårdspellgell redovisats. Returnering av arbetsmiljöärenden Antal returnerade ärenden Retllrnerillg arbetsmiljöärende sker tifl närmast hägre chef - Dill malldat elfer ek. saknas for all kll1ll/o vidta åtgärd. Samverkansgrupp tillika skyddskommitte

8 Samverkansgrupp/skyddskommitte. 95 % 92 % 98 % Kränkande särbehandlig Skador/Tillbud Sexuella trakasserier * Antal Arbetsskador/olyckor ** Antal Tillbud Antal Våld och Hot * års siffror är osäkra eftersom ärendena inte syns i statistiken förrän ärendena är fardigbehand lade. Statistiken frän Synergi - redovisar arbetskador/olyckor gemensamt. All varliga olyckor och tillbud redovisas även som 2 ärenden. *** Ökningarn a Våld och Hot kan bero på att man anmäler i Synergi - orsaken kommer att närmare ana lyseras. Synergi arbetsmiljö har varit i bruk ett antal år men fortfarande tillkommer ny användare. Man har blivit duktigare på att rapportera. Arbetsplatsträffar Andel arbetsplat ser som genomför arbetsplatsträffar % 97% 99 % 97 % Medarbetarsamtal/Avgångssamtal Handlingsplaner (HP) Andel enheter som har handlingsplaner för %: * Jämställdhet *. Våld och hot *** Krisstöd Likabehand ling Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 94 % 88 % 88 % 15 % egen - J 7 % fo/wdtnillgsävergripande - och 68 % u % 79% 40% 10 % % 63% 83 % 72% 71 % 73 % Lands/inget Dalar/ws Jämställdlle/spatiey. Alla som haj' en hars/åel/de riskför Våld och Hot (överstigande risk l) efter SA M skall ha en handlinsplan Våld och HoI **. A lla ve,.ksa lllhelsch ef~områ deu skall Ira en lralldlillgl]j!rm [iir Krisstöd. Frågall som ställdes i år visar art 40 % hal' behövt sin halld/ingsplan Landstinget Dalarna's Rökpolicy Andel arbetsplatser som genomför medarbetarsamtal % 94 % 93 % 94 % Andel arbetsplatser som genomför avgängssamtal % 87 % 84 % 85 % Genomföralldel av medarbetarsamtal har länge haft bra siffror - 1/11 Iltvecklas rutinen a ff genomföra avgångssamtal. Medarbetare som fätt stöd vid rökavvänjning % 4 % 18 Andel basenheter som har rökande medarbetare 60% 48 Rökpolic)'n, som / ulil/ils i {re år. Andelen basenheter SOIll har rökande medarbetare har ökat med 12 % jämfört med 20 I O Kompetensutvecklingsplaner Andel arbetsplatser som anger att indi viduella kolllpetcnslilvcckli ngsplaner finn s % % % % Individuella utvecklingsplaner är ny fråga pga alt kompetens utveckling- och försörjning är prioriterade områden i Landstinget Dalama. Rehab Behandling tör alkohol och drogmissbruk Antal behand lingar Individuella planer mot k ränkande särbehandling och sexuella trakasserier Antal planer Cen tra I fön'alm i nglpersonalenheten/ Arbetsm i Ij ö Arbetsmiljöhandbok Grunden för en gemensam arbetsmiljöhandbok Landstinget Dalarna arbetades tilisa mmans med GD FH fram under våren Två förvaltningar har eg na arbets-miljöhandböker - men är länkad tili den gemensamma. Arbetsm iljöhandboken är ett viktigt verktyg - i det dag liga arbetsmiljöarbetet i linjen. Utbildningar Under har Landstinget Dalarna genomfört fyra 3- dagars arbetsmiljöutbildningar. Tidigare i Närsjukvården genomförda arbets/bildningsdagar "Från konsekvensanalys tiii riskbedömning" med anled ning av ärende hos Arbetsmiljöverket. Fortsatt utbildning för hela Landstinget Dalarna planerades och påbörjades av Centrala Arbetsmiljökommittens arbetsg rupp för utbildning under Utbildningen vänder sig till chefer, skyddsombud och samverkansledamöter. Utbildnin gen genomförs i samverkan av CAMK-Iedamöter. Utbildningen fortsätter under

9 konsekvensanalys inför för handling/beslut. (obs AML Kapitel 6 4) Riskbedömning enligt Systematiskt arbetsmiljö görs efter beslut och innan den nya organisationen satts i drift. Viktigt att se över förändringsprocessen i sig och att klargöra hur den skall hanteras i en handlingsplan. För att få framgång i förändringsarbetet - måste arbetsplatserna vara en arena för samverkan och delaktighet där grunden är information/d ialog. Synergi Arbetsmiljömodulen i avvikelsehanteringssystemet Synergi infördes Problem uppstår när att ärendehanteraren för arbetsmiljömodulen inte ar - då det är där ansvaret ligger. Redovisningen gallande arbetsskador, tillbud och Våld och Hot redovisas nu direkt från Synergi. Fortfarande går nya verksamheter in och man blir battre på att rapportera - vilket ska beaktas när man ser arbetsska de- och tillbud samt våld och hot statistiken Är det mycket allvarligt gör AVen utredning - så har inte skett i dessa ärenden - utan AV har begärt in utredning eller gjort inspektion. 2-ärenden Ambu lansen 2 Barnkliniken FTV 4 Landstingsservice VC 2 Hab Psykiatrin 3 Ärenden Landstinget Dalarna Alla ärenden 2010 påbörjades och avslulades under Alla ärenden 2011 påbörjades och avslutades under " GävleOala Företagshälsa (GDFH) 2008 och ärs avtal med GDFH har givit kostnadsminskningen - förklaringen ligger framför allt i skriftliga beställningar - och att det dagliga arbetsmiljöarbetet bedrivs i linjen, vilket gör att vi inte behöver köper basalt arbetsmiljöarbete. Under 2010 genomfördes en Granskning av landstingets hantering av företagshalsovärden genomfördes och rapport finns. Gruppering för att vårda och utveckla avtalet (företradare för parterna (GDFH och LD) - fortsatte under 2011 att träffas. Inför 2012 ärs avtalsförslag fanns dessutom följande arbetsgrupper: Centrala Arbetsmiljökommitten och Personalavdelningschefsguppen (företrädde sina förvaltningar) 6 6 a-ärenden ' Hemsjukvården (tidigare NSV) I O - avslutat Medicinkliniken Falun Avd 29 VC Domnarvet avslut Om- och tillbyggnadsärende VC Tisken I O I - avslut Tekniska hjälpmedel i hemmet VC Älvdalen Ärenden Landstinget Dalarna a-ärende (Kap 6 6 (l Arbetsmiljö/agen) Avser ärenden där Skyddsombud väl/der sig till il JI 5 Tjiinster köpta GävleOala Förctagsh~i1sa Tkr Tjiinster köpta övrigt Tkr Arbetsmiljöverket (AV) AV genomförde 7 inspektioner under av dessa ar 4 avslutade. (ett av dessa ärenden är en ej avslutad 6 6a Medicink/iniken, Falu Lasarett) Ett arende frän 2007 och tre aren den från 2009 avslutades. 2-ärenden Avser arenden där Verksamheten direkt kontaktar AV och eventuellt tillkallar ambulans och polis pga allvarlig olycka eller tillbud. Cen lra I förvaltn i ng/persona lenhelen/ A rbetslll i Ijö Hälso- och Sjukvården Kap 6 6 a Arbetsmiljöiagen från Vision ang ej vidtagna åtgarder Älvdalens Vårdcentral. Vårdcentralen hade vidtagit åtgarder - men man fick vanta mycket lange pä leverans av köstystem. Ärendet avslutat. Kap 6 6 a Arbetsmiljöiagen från Vårdförbundet ang avd 29. Yttrande enl Förvaltningslagens 12 är lamnat till AV. Ärendet ej avslutat. Nationell tillsyn överbeläggningar Under 2010 gavs övergripande information om att inspektioner gallande överbelaggning skulle göras pä Sveriges 60 Akutsjukhus. I december 2010 genomfördes inspektioner hos Medicinkliniken Mora Lasarett och Ortopedkliniken Falu Lasarett. Ingen av klinikerna ~~

10 hade överbeläggning vid inspektionstillfällena. Krav som ställdes för båda Klinikerna: Upprätta rutiner för riskbedömning för de tillfällen då arbetet bedöms kunna innebära risker psykisk eller fysisk överbelastning. T ex svårighet att ta ut rast, behandlingar, transporter, skrivarbete eller rutiner i övrigt och att det finns risk för att någon anställd kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. Rutinerna ska utformas i samråd med skyddsombud och arbetsgivare och vara skriftliga. Rutinerna ska minst omfatta: När riskbedömning skall utföras (antal patienter) Vem som skall utföra dem Vilka yrkeskategorier som skall omfattas. Ärendena är nu avslutade Utifrån klinikernas svar har nu fastställts vilket antal patienter som är överbeläggning på alla kliniker utom två. Centrala rutiner beaktar nu förutom patientsäkerheten även arbetsmiljön. Central förvaltn in gjpcrso najcnhetcnl Arbclslll i Ijö 4