Verksamhetsberättelse 2014 Hälso-och sjukvård. 1. Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvården fastställs.

Transkript

1 I ~ Landstinget Il DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet ~!LAGA ~6 tig A BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Sida 1 (1) Dnr LD15/00611 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Verksamhetsberättelse 2014 Hälso-och sjukvård Ordförandens förslag 1. Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvården fastställs. Sammanfattning I verksamhetsberättelsen finns en beskrivning av ledningsorganisationen, arbetet med åtgärdsplaner för ekonomi i balans samt en utblick mot Ekonomiskt och personalekonomiskt bokslut redovisas. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verksamhetsberättelse 2014 för Hälso- och sjukvård Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Ur verksamhetsberättelsen kan noteras att resultatet för Hälso- och sjukvården visar ett underskott på -287 mkr, varav för division medicin -45 mkr, division kirurgi -92 mkr, division psykiatri -49 mkr, division primärvård - 36 mkr och övrigt -65 mkr. Kostnadsnivån är, i likhet med senare delen av 2013, fortsatt för hög i förhållande till budget. Dessutom uteblev tillräcklig effekt av bemanningsrelaterade åtgärder. Det besvärande bemanningsläget har medfört dyra lösningar, bl a löneincitament och inhyrd personal. I verksamhetsberättelsen 2014 konstateras att antalet anställda är 6 813, att jämföra med 2013 då antalet uppgick till 6 760, d v s en ökning med 53 anställda. Det kan hänföras till några av Hälso- och sjukvårdens större kliniker, bland annat för att möta arbetsmiljöproblem. Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA äger rum Uppföljning Verksamhetsberättelsen är en uppföljning av planerna för verksamhet och ekonomi enligt budget I Postadress Box Falun \' Besöksadress Vasagatan 27 Falun Kontakt Org.nr: : U-,~::nK::;:1: I Handläggare Golles Åse Avdelningschef ase.golles@ltdalarna.se

2 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Verksamhetsberättelse 2014 Inledande sammanfattning Ledningsorganisation Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper: Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårdsförvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens inre organisation har hittills haft en "platt" ledningsstruktw', utan delo1måden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Under vintern-våren 2014 genomfördes en organisationsförändring, i form av tillskapande av fyra divisioner och fyra divisionschefer, svarande mot psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter, primärvård. Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Åtgärdsplaner för ekonomi i balans, med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011och2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och Il, samt utarbetande av åtgärdsplan III. Åtgärdsplan III byggde på olika typer av personalåtgärder, med ett innehåll som bearbetats och beslutats under Den enskilt största och viktigast åtgärden har varit förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Ett förändringsarbete som fortsatt även under Svårigheter i förändringsarbetet har uppstått bl.a. till följd av den nationella sjuksköterskebristen vilket medfört bemanningsproblem bland flera kliniker. Ekonom i utveckling Under 2014 har kostnadsutvecklingen och kostnadsnivån varit högre än budgeterad nivå. De främsta orsakerna till detta är: Ökande sjukvårdsbehov, som i sin tur sammanhänger med befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. Särskilda insatser sammanhängande med handlingsplan vård garanti. Särskilda satsningar i samband med löneöversyn och för att lösa bemanningsproblem. Höga kostnader för övertid och mertid, i sin tur bl.a. sammanhängande med vakansproblematik inom vissa yrkesgrupper, främst sjuksköterskor. Bemanningsproblem sommartid, sammanhängande med svårigheter att rekrytera semestervikarier, samt därmed åtföljande dyra bemanningslösningar. Dl LAGA L5 ~ ljq b Mer inhyrd personal, bl.a. sjuksköterskor. Vissa verksamhetsspecifika beslut om personalförstärkningar. Höga kostnader för läkemedel bl.a för behandling av Hepatit. Handlingsplan vårdgaranti Nuvarande vårdgarantiprinciper inom specialiserad sjukvård har funnits sedan Under åren förbättrades väntesituationen successivt. Den positiva utvecklingen var ett resultat av åtgärder i ett brett spektrum, från resw'sförstärkning i "ordinarie verksamhet" till externa vårdköp. Under 2012 förbyttes den positiva utvecklingen till en påtaglig försämring, bl.a. sammanhängande med åtgärdsplaner för ekonomi i balans och införande av nytt gemensamt j oumalsystem. Hösten 2012 utarbetades en handlingsplan för att uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård. Handlingsplanen innehåller ett mångfasetterat och situationsspecifikt spektrum av åtgärder, bl.a. temporära resursförstärkningar inom "ordinarie verksamhet", kvällsoch helgaktiviteter med egen personal., bemanningskompletteringar av "stafettkaraktär", vårdköp från andra landsting, vårdköp från privata vårdgivare. De förstärkta vårdgarantiaktiviteterna har, i huvudsak, genomförts enligt plan under 2013, samt fortsatt under Inom budget 2013 tillfördes en kompletterande finansiering av 50 Mkr, vilket tillsammans med tidigare budgetnivå innebär sammanlagt ca 80 Mkr svarande mot vårdgarantiaktiviteter. Kostnadsutfallet motsvarar i st01t sett budgeterad nivå. Väntesituationen har under inledningen av 2014 fortsatt att successivt förbättrats, dock skedde en avmattning i utvecklingen till följd av bemanningsproblem under andra halvåret Viktiga händelser Förutom de aktiviteter som separat beskrivits har även under året initierats och/eller genomförts ett antal aktiviteter och verksamhetsförändringar, med direkt eller indirekt påtaglig betydelse för hälso- och sjukvårdens kärnverksamheter. Några representativa exempel: Deltagande i flera nationella projekt. Systematiska förbättringsarbeten inom stora vård processer. Fortsatt planering och genomförande av aktiviteter för en förbättrad läkarbemanning inom primärvården. Riktade lönesatsningar, till främst sjuksköterskegruppen och till rättspsykiah in. Fortsatt utveckling och genomförande av chefsutbildningar i nytt och genomarbetat koncept. Beslut om ytterligare en forskrlingsvårdcenh al. Upphandling och inköp av ambulanshelikopter. Anställning av divisionschefer och uppstait av fyra divisioner inom hälso- och sjukvården.

3 Nya samverkansregler mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin har antagits. Från och med 1 januari 2015 är det arbetsgivaren som betalar hela kostnaden för resor och logi när personal åker till industriattangerad fortbildning/ produktutbildning. Det är en utav flera förändringar i de nya samverkansreglerna mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Verksamhets plan Verksarnhetsplan 2014 för hälso- och sjukvårdsförvaltningen hade följande huvuddelar: Ett antal citat från Landstingsplan , sammanställda under rubriken "Politikens inriktning och uppdrag". Ett avsnitt med rubrik "Ramar", beskrivande grundläggande förutsättningar, såsom lagar och förordningar, nationellt prioriterade onu åden, befolkningsutveckling. Ett urval ledord, med särskild relevans för hälso- och sjukvården, ur dokumentet "Landstingsdirektörens ledord 2012". En kort övergripande beskrivning av hälso- och sjukvårdens ansvarsmmåde och uppgift. Ett "styrkort" med strategiska mål, avgörande faktorer och mått, inordnade under fem perspektiv; Patient och befolkning, Verksamhet, Medarbetare, Ekonomi, Lärande och förnyelse. En systematisk uppföljning har genomförts avseende styrkortets mått, vilket beskrivs under särskild rubrik "Måluppfyllelse" i detta dokument Framtid Under 2015 förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt arbete för en långsiktigt stabil ekonomi i balans och en högkvalitativ vård. Fo1isatt arbete för en långsiktigt hållbar hög vårdgarantiuppfyllelse. Fmisatta rekryterings- och bemanningsaktiviteter, särskilt avseende yrkesgrupper och verksamheter med betydande vakansproblematik. Fortsatt strävan att möta de ökade sjukvårdsbehov som följer av befolkningsutveckling och medicinsk utveckling. Genomförande av genomlysning av hälso-och sjukvården som lägger grunden för en struktur och förändringsplan. - Patientfokuserad - Kunskapsbaserad och ändamålsenlig - Säker -Effektiv - Jämlik och jämställd - Tillgänglig inom rimlig tid Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan ska utvecklas. Vårdens resultat ska öppet redovisas. Arbetet med e-hälsa är en viktig del i arbetet med förbättrad tillgänglighet. Samverkan med andra offentliga aktörer är ett krav för att utveckla välfärden i Dalarna. För att klara av prioriterade patientgrupper ska primärvårdens uppdrag vara brett. Prioriterade grupper är: -'- Multisjuka - Kroniskt sjuka - Psykiskt sjuka - Barn och ungdomar Vårdgarantin ska uppfyllas. Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformandet av hälso- och sjukvården i länet. Hälso- och sjukvården ska erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande. Hälso- och sjukvårdens produktion ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv, bland annat i form av könsuppdelad statistik. Hälso- och sjukvården i Dalarna ska aktivt delta i landstingets forsknings- och utvecklingsarbete. Landstinget ska ha en hälso- och sjukvård som är fri från fördomar och förutfattade meningar. Alla människor ska bemötas som just människor, inte utifrån sin etnicitet, könsidentitet eller sexuella läggning.. mål uppfyllt mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Å Med uppdraget till hälso - och sjukvården som utgångspunl1:, formulerar hälso - och sjukvårdens ledning strategiska mål, identifierar avgörande faktorer för måluppfyllelse samt anger relevanta mått för uppföljning. Nedan redovisas måluppfyllelse enligt hälso-och sjukvårdens styrkort för 2014 ur fyra perspektiv: PatienUbefolkningsperspektiv, Verksamhetsperspektiv, Ekonomi samt Lärande och förnyelse. Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Hälso- och sjukvården ska vara: Måluppfyllelse Patient och befolkning Patientfokus är en avgörande faktor för att nå det strategiska målet nöjd befolkning. Via nationella patientenkäter följer vi måtten bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet och upplev nytta. Under 2014 har en patientenkät genomförts i den specialiserade vården

4 Spedall~~d somatisk öppe!!._ vård Andel. (%) kliniker med värde!för pa tientupplevd kvalitet fstörre eller lika med rikssnitt:. ~ ~ vår2012 itår 2014 Til lgänglig Delaktighe Bemötande lnformatio~ Nytta Anta l enhe A _sp_e.c ia.li.~~~ so~.~ti~~~i:n ".'.~rd iv_!!!de (0-100) för patient- :.upp!evd kv~i~t in~~--- -.f9ecialiserad sjukhusvård per kön i Dalarna våren 2014 M Kv Tillgänglig Delaktighet Bemötande Information Nytta Andelen kliniker inom den specialiserade somatiska öppenvården som uppnår kvalitet som är över eller lika med rikssnitt är större 2014 än 2012 när det gäller delaktighet och information. Andelen för bemötande är oförändrad medan tillgänglighet och nytta visar försämringar Undersökningen från våren 2014 visar inga stora skillnader i patientupplevd kvalitet mellan män och kvinnor. God och jämlik hälsa Hälsofrämjande levnadsvanor är en viktig faktor för att upprätthålla en god hälsa. :specialiserad somatisk öv Andelen patienter i ;Andel(%) av patienter som patientenkäten som ansetts sig :am!r sig fått råd/bl!vit fått råd/blivit tillfrågad om tillfrågade om levnadsvanor levnadsvanor är störst när det vår 2012 vår 2014 gäller råd om motion. Mat Andelarna för råd om mat, Moti on motion och tobak har minskat Tobak mellan 2012 och 2014 (ifråga Alkohol om tobak så ligger minskningen inom felmarginalen). För att en god och jämlik hälsa ska uppnås behövs en hälsofrämjande hälso - och sjukvård. Alla vårdcentraler i länet har under våren 2014 utfo1mat handlingsplan för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Verksamhet För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård krävs att den är kunskapsbaserad, säker, tillgänglig och kostnadseffektiv samt att vården erbjuder sjukdomsförebyggande insatser. Säker vård Sex av sju krav i patientsäkerhetssatsningen är uppfyllda för Patientsäkerhetsberättelse upprättas för året. Den är färdigställd 1 mars och redovisas separat. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner i somatisk vård visade vid mätning våren 2014 en ökning på drygt 4% till 11 %. Det som kan noteras är att en avdelning ligger mycket högt och gör att det totala värdet påverkas. Det finns ingen indikation på att detta värde kommer att bestå utan får bet aktas som den ögonblicksbild PPM är. Ny mätning utförs under våren 2015 Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler varierar och har inte hittat en stabil låg nivå. Mätningen våren 2014 visande 62% följsamhet till korrekt basala hygienrutiner och klädregler. Det innebär en förbättring med 5 % i förhållande till tidigare mätning. Ny mätning utförs under våren 2015 Antalet antibiotikarecept per 1000 innevånare har minskat och ligger nu på 291 recept Il 000 invånare vilket innebär bättre resultat än kraven i patientsäkerhetssatsningen 99,9 % av relevanta enheter riskbedömning, åtgärdar och planerade uppföljning i Senior Ale1t Riskbedömning av munhälsa enligt ROAG har ökat i förhållande till föregående år. Ökningen i faktiskt tal ärll72 Dödsfall registrerade i Palliativa registret (65 år) uppvisar en täckningsgrad i nivå med måluppfyllelse Dokumenterade brytpunktssamtal regist erade i Palliativa registret har ökat med 2,4 %. Smärtskattningen har ökat med 2,7%, läkemedel mot ångest 2%, munhälsa med 0,8% Det kvarstår att förbättra resultaten upp till 5% ökning Demensutredning inklusive registrering och uppföljning i SveDem i primärvården har ökat markant. Undvikbar slutenvård (65 år och äldre) har ökat liksom andelen återinskrivningar inom 1-30 dagar Olämpliga läkemedel och antiinflammatoriska läkemedel uppvisar en minskning. Läkemedel mot psykos enligt kriterier för måttet har inte en påvisad statistiskt säkerställd minskning men i förhållande till nationell nivå ligger Dalarna på en låg och stabil nivå För personer som genomgått multimodal rehabilitering (självskattning) ses en minskning av heltidssjukskrivning och ökning av deltidssjukskrivning 50 % eller mindre. Ökning av icke sjukskrivna/ återgång i arbete har noterats Andelen upprättade vårdplaner för patienter som skrivs in enligt Jagen om tvångsvård är 83% Målnivån är 95% K unskapsbaserad vård Redovisas genom uppnådda resultat registrerade i kvalitetsregister för St oke och Diabetes i förhållande till nationellt upprättade målnivåer samt resultaten av satsningen på psykiat in, PRIO- satsningen. Stroke Dalarna redovisar låg andel trombolysbehandlingar (6,5%) vid st oke i förhållande till nationell målnivå (15% eller mer ) Dalarna har goda resultat av vård på strokeenhet vid akutskedet med 83 %. Tre sjukhus nu kan erbjuda

5 snabbspår till stroke-enhet från ambulans för nyinsj uknade strokepatienter. Dalarna ligger på första plats i Sverige gällande rökstopp efter stroke med 66 %. Diabetes Antalet rapporterade individer mellan år, med diabetesdiagnos, oavsett behandling, har ökat med 4000 på två år och är individer år siffra innebär att 4,9 % av befolkningen har registrerats att ha diagnos diabetes mellitus. Förväntat antal med läkemedelsbehandling är ca (5,1 % av befolkningen) Vad gäller effekten av behandlingen mätt i HbAlc värden visar resultat i nationella diabetesregistret inrapporterade värden av HbA 1 c en förbättring för typ2 diabetiker i primärvården, både för de med läkemedelsbehandling och de med livsstilsbehandling. För typ 1 diabetiker i den specialiserade vården har inrapporterade resultaten försämrats något. PRIO- satsningen Andelen patienter rapporterade i kvalitetsregistret PsykosR och Bipolär överstiger målnivån 70%. Bipolär visar 77% och PsykosR82% Sjukdomsförebyggande insatser De sjukdomsförebyggande insatserna följs upp genom täckningsgrad av tre screeningverksamhet och andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre Andelen mammografiscreenade kvinnor i åldern är 82,5 %. Målet för året har varit att bibehålla den goda täckningsnivån ingen förändring jämfört med 201 har skett. Det saknas dock metod för att redovisa med socioekonomiska uppdelning. Täckningsgraden för screening av livmoderhalsen saknas av datatekniska skäl. Januari-juni 2014 var det något fler som hörsammade kallelsen till screening (56 %) jämfört med under jan-dec 2013 (50 %). Eftersom resultatnivån för 2014 var att bibehålla nivån ses resultatet som godkänt. Det saknas även här metod för att redovisa med socioekonomisk uppdelning. Andel screenade för bukaortaaneurysm i målgruppen män 65 år är 85 % det betyder att 1900 av 2250 är screenade Andelen säsongsinfluensavaccinerad av 65 åringar och äldre för säsongen var 47 % (en ökning med 9 % från året innan) vilket var högre än riksgenomsnittet även om det är en bit till målet. För influensasäsongen pågår fortfarande vaccinationen så resultatet dröjer. Det ser ut som fler doser sålts än så en ökning är trolig. Tillgänglighet och vårdgarantiuppfyllelse Telefontillgänglighet i primärvården Bortsett från januari har andelen besvarade samtal under 2014 varit i nivå med andra halvåret Antalet vårdcentraler som inte nått målet (95 % besvarade samtal) varierar under året mellan 8 och 15 av de 28 vårdcentralerna. Länssnitt i Dalarna för andel besvarade samtal var 94 procent i mars Motsvarande siffra för landet var 91 %. Väntetid till läkarbesök i primärvården iandel Ve i Dalarna med till-! : g_~ -~iif~e~f~~!?~-~~~~---~--, :minst lika med rikssnitt 1 :(dvs att minst 90 % av pat får ;,tid in-;;;7 d~ga~- r i Andel Ve Antal Ve sept okt nov dec Under 2014 har mätmetoden automatiserats och mätningar görs numera månadsvis. Kvalitetssäkrade uppgifter finns från och med september. Under årets sista kvartal var det ca en tredjedel av vårdcentralerna som klarade av vårdgarantin för minst 90 % av patienterna. Vårdgarantiuppfyllelse specialiserad vård (90 och 90) 25 % (15% juli) av specialiteterna hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för första besök den 31 dec Ingen specialitet hade en vårdgarantiuppfyllelse på 100 % för operation/behandling den 31 december % (40% juli) av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för förstabesök den 31 dec % (9 % juli)av specialiteterna klarade kömiljarduppfyllelse till minst 70 % för operation/behandling den 31 dec 2014 Ekonomi Kostnadseffektivitet För att hitta kostnadseffektiva verksamhetslösningar och ge en referens till hur Dalarna ligger i kostnadsnivå jämfö1t med andra landsting används utvalda mått i SKL-j ämförelse, KPP och NYSAM. Målet är att vara bättre eller minst lika bra som jämförbara landsting inom områdena primärvård, specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård. Dalarnas totalkostnad per invånare 2013 är lägre än Gävleborgs, men ca 3,5 % högre än Västmanlands. Dalarna ligger på andra plats när det gäller Primärvård och Psykiatri, medan kosh1aden för somatisk vård är högre i Dalarna än i de båda andra landstingen. I den totala landstingsbudgeten finns ingen särredovisning av läkemedelskostnader. NYSAM har inte gjort någon ekonomisk rappo1t sedan 2012 och går därmed inte att använda som jämförelse. Ett mer relevant mått på följsamhet till reko1mnendationer är åldersstandardiserad förmånskosmad per invånare i Dalarnajämfört med riket. Den var 4919 kr/1000 inv o dag i Dalarna och 5072 kr/1000 inv o dag i riket under Det första pilotläkemedlet Lemtrada har inte använts i Dalarna. De nya läkemedlen mot Hepatit C är ett stort klinisk1: ti llskott, men behöver införas ordnat då de är dyra. Goda kontakter och samarbeten har etablerats, läkemedlens användning har startat tidigt i Dalarna (därför legat högt bland landstingen), men införande- och uppföljningsprotokoll följs.

6 Lärande Förnyelse Forskning inom landstinget utvecklas. För att säkra god vetenskaplig produktion, stimulera till forskning och främja kunskapsöverföring och ett evidensbaserat arbetssätt följs en rad indikatorer upp för att få en bild av att forskningsanslagen används på ett adekvat sätt. Resultat 2014 Antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter för året är 117 Det är långt över målvärdet Antal citeringar och i-index i Google scholar är (Baslinjemätning) Uttagen tid per forskare i förhållande till tilldelad forskningstid visar ett medelvärde på 97 %. 15 % har inte tagit ut 100 % tilldelad forsknings tid 79 möten med individens forskning på dagordningen har genomförts 9 39 enheter har forskande medarbetare (Baslin j emätning) 3 medarbetare har disputerat under enheter deltar i kliniska prövningar eller forskningsstudier (Baslinjemätning) För att säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbete med ständiga förbättringar, är verksamhetschefer och första linjens chefers med grundläggande kunskaper i förbättringsarbete mycket viktigt. Resultat verksamhetschefer och 20 första linjens chefer har fullföljt utbildning i grundläggande förbättringskunskap. Cheferna uppger att de har nytta av de nyvunna kunskaperna i sin vardag Uppföljning besparingsåtgärder Ekonomi Resultaträkning (mkr) Budget Resultat Avvikelse Resultat Intäkter I 510,2 I 578,5 68, ,0 Kostnader , ,6-332, ,3 varav personalkostna_der Verksamhetens resultat , ,0-11, ,3-5 l 66, ,l -264, ,3 Landstingsbidrag 5 143, ,7-0, ,7 Överskott/ underskott ~23,1-287,5-264, ,6 Arets investering -100,0-108,0-8,0-87,8 bemanningsrelaterade åtgärder motsvarande 39 mkr uteblivit. De totala personalkostnaderna avviker endast marginellt mot budget men det är beroende på de många sjuksköterskevakanserna. Dessa har till viss del ersatts av undersköterskor och inhyrd personal. Behovet av inhyrda sjuksköterskor har inneburit att kostnaden för dessa har ökat med 250% eller 12 l\1kr jfr föregående år och förutsågs inte i budget Läkarlönerna överskrider budget med 18 l\1kr och stafettläkare/konsulter har kostat 51 l\1kr mer än budgeterat. Det är främst inom psykiatri och primärvård som stafettlösningar använts.. Verksamhet i Dahlska huset fortsätter att belasta resultatet mer än budgeterat, bl a beroende på vissa lokalanpassningar som innebär högre kostnader för både lokaler och material. Kostnaderna för förmånsläkemedel är 48 l\1kr högre än budgeterat. Ett nytt läkemedel mot HepatitC har kostat 26 l\1kr Kostnaderna för sjukresor har ökat med 5% mot föregående år. Den generella kostnadsnivån i hälso och sjukvården var vid årets bö1jan 135 mkr högre än anvisad ram. Motsvarande kostnadssänkningar har inte realiserats och bidrar därför i hög grad till det stora underskottet. Fördelning av resultat 2014 per division Division Resultat mkt Medicin -45 Kirurgi -92 Psykiatri -49 Primärvård,36 varav Hälsoval -35 Övrigt -65 Totalt -288 Investeringar (mkr) _Budget Resultat Avvikelse Övriga investeringar -100,0-108,0-8,0 Summa -100, ,0-8,0 Personal Nytt kollektivavtal Nytt kollektivavtal avseende måltidsuppehåll har tagits fram. Rätt till heltid Ett införandeprogram för "rätt till heltid" har tagits fram. Sammantaget redovisas för Hälso-och sjukvården ett resultat på -288 l\1kr. Kompetensförsörjning Det besvärande bemanningsläget vad gäller sjuksköterskor har inneburit att de förväntade besparingarna på

7 Förutom de permanenta kompetensförsörjningsinsatser som HR årligen gör så har en del nya och utökade satsningar gjorts under Fortsatta rikta de insatser och marknadsföring för att rekrytera fler läkare till allmänmedicin genom bl a deltagande i olika mässor och arrangemang. Ett utökat samarbete med RekryteringsLots, Samarkand, Eures och Region Dalarna har utvecklats, såväl internationellt, nationellt och lokalt. T ex Uh echt, Uppsala och med 12 Dalakommuner. En särskild kompetensförsörjningsgrupp riktad mot rekrytering av tex sjuksköterskor och medicinska sekreterare har skapats. Två "Mingelkvällar" i Mora, Avesta och Falun har genomförts. Nya, alternativa rekryteringsvägar har identifierats och ett förnyat koncept tas fram i dialog med landstingets utbildningschef. Prao-verksamhet har staiiats för elever på grundskolenivå. Intresset för detta är stort och finns det resurser så finns det planer för en utökning. Samarbete kring praktikplatser för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 25 år med Arbetsförmedlingen och Swedbank har kommit i gång. Organisationen kring upphandling av bemanningsföretag har utvecklats pga att antalet hyrsjuksköterskor ökat starkt. Landstinget Dalarna deltar också i ett pilotprojekt kring upphandling av personal anordnat av SKL Arbetsmiljö/Rehab/Likabehandling PersonalRehab genomför kontinuerligt utbildningar och seminarier för chefer inom samtliga förvaltningar samt fackligt förtroendevalda inom områdena rehabilitering och missbruk. Implementerings- och informationsarbete av Likabehandlingspolicyn har slutförts och likabehandling inkluderas nu i chefs- och ledarskapsprogrammet. Arbetet att införa likabehandling i det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår. Chefs- och ledarutveckling Den första landstingsövergripande chefs- och ledarskapsutbildningen staiiades i november Under 2013 och 2014 har programmet utvecklats i samarbete med landstingets olika förvaltningar Under 2014 har 17 verksamhetschefer och 60 första linjens chefer påbörjat chefs- och ledarutvecklingen. Flertalet av kurserna pågår över årsskiften. JTI (personlighetsinventorium) har gj01is på samtliga chefsoch ledarutvecklingsprogrammets deltagare. Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vil ka innehar en månadsanställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsätt ningsgrad. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter> 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Antal årsarbetare och anställda mäts per respektive år Antalet anställda har ökat medan antalet faktiska årsarbetare har varit stabilt de senaste tre åren. Ökningen av anställda härför till att ett antal tjänster, främst sjuksköterskor, har skapats, på några av Hälso- och sjukvårdens större kliniker, bl.a. för att möta arbetsmiljöproblem. Arbetade timmar Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav mertid/övertid samtlig personal varav arbete under j our/beredskap läkare Arbetad tid inhyrda läkare Arbetad tid inhyrda sjuksköterskor Det finns en ökning av arbetad tid med nästan timmar eller med ca 80 helårsarbetare jämfört med föregående år I verkligheten är ökningen större för år 2014 hade en dag färre arbetsdagar än år En förklaring till ökningen av arbetade tid kan hänföras till att sysselsättningsgraden har ökat något, dvs andelen deltider har minskat med drygt 2 procent. Ävenjour/beredskapstiden visar en liten ökning på timmar. Däremot har såväl timanställdas arbetade tid och mertid/övertid minskat från Den arbetade tiden för inhyrd personal har ökat med nästan timmar, varav ca timmar står hyrsjuksköterskorna för. (Den arbetade tiden för sjuksköterskor började registreras from Tidigare år var antalet hyrsjukskötersketimmar marginellt) Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 95,7 95,3 Män 97,8 97,6 Totalt 96,1 95,7 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppvisar en svag öknina b för både kvinnorna och män. Ökningen/minskningen ligger inom den statistiska felmarginalen. Andel deltider i % av totalt antal anställda Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Redovisas med en månads fördröjning. Kvinnor Män 17,9 7,5 Antal anställda T~tt l~ Andelen deltider har minskat med 2 procent (från 18, 1 %. Bland kvinnor från 17,9 till 16,3%, bland män från 7,8 till

8 7,5%) Men det är fortfarande en stor andel kvinnor som arbetar deltid jämfört med männen. Kvinnorna utgör fortfarande en stor majoritet inom Hälso- och sjukvården. En analys av deltidsarbete har gjo11s en landstingsövergripande handlingsplan har tagits fram, vilken har börjat visa resultat. Bl a ett nytt kollektivavtal för Kommunals medlemmar blev färdig under Valda personalkostnader (mkr) Budget Resultat Resultat Löner exklusive sociala avgifter Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övrig Lönekostnaderna visar en ökning på 33 Mkr jämfört med budgeten. Kostnaderna för inhyrd personal är 68 Mkr högre jämfört med budget, det ökade behovet av inhyrda sjuksköterskor förutsågs inte i budgetarbetet. Könsfördelning (antal personer) Kvinnor Män Könsfördelningen är i stort oförändrad mellan åren, kvinnorna utgör nästan 82 procent av Hälso- och sjukvårdens personal. Åldersfördelning (antal personer) Ålderspension Särskild ålderspension 0 0 Sjukersättning 6 10 Totalt Antalet avgångar med ålderspension har ökat jämfört med året innan. Under kommande tio-års period når en tredjedel av sjuksköterskorna 65 års ålder, hälften av lmdersköterskor, medicinska sekreterare och sjukhustekniker/labbpersonal. Detta kommer att innebära ökade krav på nyanställningar av nyckelyrkesgrupper för att säkra utbildad och erfaren personal i verksamheten. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 6,2 5,8 5,3 Korttidssjukfrånvaro. (dagl-14) l.!ttryckt i 2,1 2,1 2,1 % av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaron fortsätter att öka något under K011tidssjukfrånvaron har däremot hållit sig stabilt de tre senaste åren. Persona!Rehabs uppdrag har sty:j1s mot riktade insatser för att begränsa den ökning vi såg mellan 2011 och Den längre sjukfrånvaron ökar, vilket ska tas i beaktning för fortsatta arbetsmiljöinsatser Frisknärvarande Andel personer som har max 5 sjukdagar under 56,4 55,6 ett år, uttryckt i % Antalet frisknärvarande har ökat något trots att sjukfrånvaron totalt har ökat. Skillnaderna är små och ska tolkas med försiktighet. Under 40 år år år och äldre Andelen yngre medarbetare har ökat marginellt, en liten minskning finns i åldersgruppen år. Antal medarbetare 60 år äldre är på samma nivå som året före. Medelålder Kvinnor Män Totalt Inga statistiskt mätbara förändringar har skett i medelålder för kvinnor respektive män mellan åren 2013 och Pensionsavgångar (antal personer) Kompetensutveckling/ Fortbildning Antal dagar/anställd , Antal dagar i kompetensutveckling/fortbildning har hållit sig på samma nivå tmder de senaste åren. Denna uppgift är svår att statistiskt säkerställa pga att rapporteringen av kompetensutvecklings- och utbildningsdagar är bristfällig. Allmän löneutveckling Den allmänna löneutvecklingen, d v s den löneutveckling som omfattar samtliga förekommande löner vid mättidpunkterna , uppgick till 0,69 procent. Motsvarande genomsnitt för 2013 var 3,64 procent (2012: 2,71 procent). Löneutveckling för identiska individer Löneutvecklingen för identiska individer, d v s personal som var anställda vid båda mättidp1mkterna ,6

9 respektive uppgick till 2, 16 procent. Motsvarande jämförelsevärde för 2013 var 4,65 procent. Jämförelserna här mellan respektive, år 2013 och 2014, ger ingen rättvisande bild, eftersom Landstinget ingick 2-åriga löneavtal från 1 oktober 2013 för perioden 1 april mars 2014 med flera av de kollektivavtalsbärande organisationerna, däribland Vårdförbundet och Läkarförbundet. Under året har också, vid sidan av den årliga Löneöversynen, fasta lönetillägg lagts ut i vissa av Hälsooch sjukvårdens 24:7-verksamheter (dygnet runt 7 dagar i veckan) i syfte att med hjälp av extra löneincitament styra framförallt sjuksköterskeresurserna i den rådande bristsituationen till de mest stömingskänsliga funktionerna. För vissa yrkeskategorier tillkommer också generella påslag på två nivåer from som ingår i den nuvarande 2-åriga lokala uppgörelsen med Vårdförbundet. En adekvat jämförhet från ett år till ett annat blir möjlig att redovisa först när alla - eller i vart fall det stora flertalet löneavtal är parallellställda till 1-åriga binclningstider. Verksam hetsstatisti k Somatik Öppenvård Läkarbesök övriga besök Slutenvård Vårdplatser Vårdtillfällen Vårddagar Varav Utskrivningsklara Medelvårdtid Psykiatri (+ Hab) Öppenvård Läkarbesök övriga besök Slutenvård Vårdplatser Vårdtil lfällen Vårddagar Varav Utskrivningsklara Medicinsk service Akutbesök Akuten Avesta Akuten Falun Akuten Mora Akuten Säter ÖNH-Akuten Falun Operationer Provisio Falun Öppenvård Slutenvård Mora Öppenvård Slutenvård Labanalyser Klinisk Kemi Transfusionsmedicin Mikrobiologi Patologen Röntgenundersökningar Förändr 3,57% 11,21 % -0,31 % -2,25% -1,50% 33,36% 0,76% 10,14% 0,60% 0,00% 4,34% 12,42% 17,11 % -3,43% 6,02% 5,12% 3,32% 12,83% 0,02% -3,74% 11,40% -4,48% 5,40% 0,95% 10,69% 4,29% Avesta ,73% Ludvika ,60% Mora ,35% Falun ,06% Intensivvård VTS-Poäng IVA Falun ,13% NEMS-poäng IVA Mora ,65% Ambulans- och sjuktransport Kö rda mil ambulans ,10% Körda mil sjukbilar ,04% Kvinnokliniken Förlossningar ,63% Kardiologen PCI % Ögon Maculabehandling ,44% Kataraktoperationer ,08% Öron Operatio.ner Öron-Op ,79% Karin Stikå-Mjöberg Förva/tningschef Hälso- och sjukvården Dalarna