Projektmaterial. Sverigefinska folkhögskolan

Transkript

1 Projektmaterial FOLKIT-GRUPPENS REDOVISNING Sverigefinska folkhögskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3 Hur vi tänkte...3 Hur vi gjorde...4 Våren Hösten FolkIT-mötesplats...5 Lärdomar och arbetet i vårt lag...5 Vad var bra och mindre bra...6 ITiS-artiklar... 7 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 BAKGRUND Sverigefinska folkhögskolan fick under året 2002 möjlighet att delta i det nationella ITiS-projektet. Sammanlagt var 11 lärare engagerade och det blev två lärarlag, KultIT och FolkIT som genomförde var sitt utvecklingsprojekt. KultIT hade sin utgångspunkt i den lokala tornedalska kulturen som undersöktes och dokumenterades av olika elevgrupper på skolan. FolkIT kom att handla om distansundervisning med hjälp av Folkbildningsnätverket och FirstClass där syftet var att föra samman deltagare som representerade olika kulturer och ingen av dem har svenska som modersmål. Att ta sig an distansundervisningen och testa dess gränser kändes naturligt då Sverigefinska folkhögskolan varit engagerad i Folkbildningsnätverkets verksamhet från första början och haft distanskurser i nätverket sedan våren Programmet FirstClass har använts som en informations- och kommunikationsplattform sedan FolkIT-laget bestod av fem personer från olika kompetensområden, en hade erfarenhet av Folkbildningsnätverkets distanskurser och har språk som sitt specialområde, en erfaren pedagog som var relativt ovan vid att använda datorer, två lagmedlemmar hade datorer som sitt specialområde, en av dessa hade erfarenhet av flera projekt mot Ryssland, en ny medarbetare som också tidigare hade arbetet med projekt mot Ryssland. Av FolkIT-lagets medlemmar hade en svenska som sitt modersmål, alla andra antingen finska eller ryska. Att ta med Ryssland i detta projekt var ingen tillfällighet eller en stundens inlevelse. Sverigefinska folkhögskolan har arbetat med olika projekt mot Kola halvön och speciellt Murmansk sedan Murmansk Humanistiska Institut är sedan 1996 Svefi:s samarbetspartner och både lärar- och elevutbyte har skett. Studerande från Institutet har läst bl a svenska, ekonomi, datakunskap och engelska hos oss och våra studerande har besökt Institutet i olika omgångar. Med detta FolkIT-projekt ville vi utvidga vårt samarbete till att omfatta även distansundervisning. HUR VI TÄNKTE Syftet var att göra ett helt paket, d v s vi skulle rekrytera deltagare, planera ramarna för kursen, det praktiska genomförandet, arbetssättet ska vi ha kursen helt på distans eller ska vi ta med fysiska träffar. En mycket viktig fråga var att undersöka hur ett lärarlag med olika kompetenser lyckas leda en och samma distanskurs och hur man kan bredda en distanskurs till att omfatta flera ämnen och element. Trots att vi på Svefi har erfarenhet av distanskurser utan fysiska träffar så har de alltid letts av en person, mycket p g a att vi gått ut med kurserbjudande som varit relativt smalt ämnesvis, t ex skapande skrivande, Photoshop, anatomi och fysiologi o s v. Ett annat syfte med FolkIT var att med datorn som verktyg lära sig om andra samhällen och kulturer, i synnerhet om kvinnornas villkor genom att diskutera och byta åsikter med sina medsystrar i tre länder i Barentsregionen (Sverige, Finland, Ryssland). Vi ville även låta deltagarna träna svenska och fräscha upp sina kunskaper med hjälp av autentiskt material dvs. deras egna funderingar. Vår tanke var också att styra så lite som möjligt, att låta deltagarnas förslag och funderingar bli underlag till våra inlägg. Innehållet i kursen skulle byggas upp via deltagarnas egna problem, av det vad de själva ville ta upp till diskussion. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 Våra egna reflektioner om processen skulle vi anteckna i loggböcker som vi valde att ha i FirstClass där alla kunde läsa allas. I projektets början planerade vi att ha var sin ansvarsperiod i diskussionsforumet så att var och en i FolkIT-gruppen hade kunnat ta upp det som intresserade vederbörande. HUR VI GJORDE Våren 2002 Under februari och mars träffades vi på fredagarna och diskuterade ITiS-artiklar som var och en fick välja själv och planerade vårens och höstens aktiviteter. Under våren blev det klart att det praktiska genomförandet av kursen med deltagare skulle ske under hösten Detta gjorde att vi valde att inte ha våra ITiS-möten varje fredag vilket bl a förorsakade att vårt eget engagemang sjönk en aning. Svefi deltog inte ensam i detta ITiS-projekt utan med var också för- och grundskolor från Haparanda samt Kalix folkhögskola och Tornedalens folkhögskola i Övertorneå. Gemensamma seminarier ingick i projektet. I slutet av april hade vi vårt första ITiS-seminarium IT i världen vid Tornedalens folkhögskola i Övertorneå. Det var en intressant och stimulerande upplevelse där många olika lösningar och idéer angående ITiS-projekt kom fram. Givande var också att få en närmare inblick i för- och grundskolors verksamhet. Vi fick också träna på kollegial handledning som metod. I april och maj gjorde vi klart med de tre deltagarna i Finland och med de fem deltagarna i Murmansk. Det var en brokig samling deltagare vi fått ihop. Deltagarna i Finland var kvinnor i års ålder liksom två av deltagarna i Murmansk. Tre av deltagarna från Murmansk var studentskor vid Murmansk Humanistiska Institut. Vi planerade att åka till Murmansk under pingsten Innan dess så fanns det en del att förbereda. Bland annat så skulle FirstClass konferensen göras klar, ITiSprojektidén översättas till engelska och ryska och deltagarna i Murmansk kontaktas för tid och plats för ett sammanträffande. I mitten av maj 2002 åkte vi till Murmansk för att träffa de fem deltagare som skulle vara med. Två av deltagarna besökte vi hemma för att installera konferensprogrammet FirstClass. I samband med hembesöket instruerade vi deltagarna och kontrollerade att allt fungerade. Hembesöken var mycket givande för deltagarna då det gav en liten inblick i en ensamstående rysk kvinnas vardag. Tilläggas kan att vi blev mycket väl mottagna. Tre av deltagarna besökte vi på deras högskola där vi hade tänkt installera FirstClass i en av deras datasalar. P g a tekniska svårigheter misslyckades vi med installationen vilket visade sig vara bra, det var tur i oturen. De unga studentskorna var mycket entusiastiska inför projektet och det var med stor iver de försökte prata svenska och lära sig att använda FirstClass. Under våren kom vi igång relativt sent med det praktiska genomförandet, de unga deltagarna i Murmansk var i slutet av sin termin och skulle börja sitt långa sommarlov, vilket är de tre sommarmånaderna, och för oss och vårt projekt innebar detta också ett långt avbrott. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 Hösten 2002 Höstens verksamhet kom igång med ett ITiS-seminarium i Kalix, IT och lärande, där vi bl a fick se en videofilm om PBL; hur ett gymnasium har organiserat sin dagliga verksamhet. Filmen väckte olika tankar och funderingar överträffar verkligheten drömmar, är det verkligen så enkelt? Förstärkta av detta seminarium körde vi igång vår intensiva period på nätet. Vår deltagargrupp hade utökats med tre deltagare som fanns på plats på skolan, ett visst svinn hade tyvärr också skett; en av deltagarna i Finland kunde inte fullfölja kursen, likaså våra två privata deltagare i Murmansk. De ansåg sig inte kunna delta p g a kostnadsskäl eftersom de var uppkopplade via modem. En av dem delade dessutom telefonlinje med grannen. Ett till gemensamt seminarium ordnades i oktober, IT i praktiken, och denna gång var Svefi värd för denna sammankomst. I detta seminarium fick vi bl a se en video om hur man kan bearbeta en rapport. Det var en journalist från tidningen Forskning och framsteg som presenterade sin pedagogiska modell där man skall se sig själv som en redaktör och inte en lärare och den som gör ett arbete inte är en elev eller en forskare utan en journalist. FOLKIT-MÖTESPLATS Vår kurs på nätet fick heta FolkIT-mötesplats. Ordet möte valde vi med omsorg då det syftar på folkbildningens idé om mötet mellan människor och det var just detta möte på nätet vi ville skapa. Själva kursen bestod av två konferenser, FolkIT-café och FolkIT-info. FolkIT-café var vårt diskussionsforum. (Se bilaga). Från början hade vi tänkt ha en intensivperiod på tre veckor i oktober. Deltagarna på Svefi var det lätt att kunna handleda, de och vi fanns konkret på plats till varandras hjälp. Deltagarna i Finland handleddes i början per telefon, en av FolkITlagmedlemmarna åkte till Murmansk i samband med ett annat projekt och kunde kontakta studentskorna där. Vi valde med att börja kursen genom att ge deltagarna ett vardagsnära ting att fundera på; berätta om din vardag. Det visade sig vara ett klokt förslag, diskussioner kom igång och i fortsättningen behövde inte vi ge förslag till samtal, deltagarna ställde frågor till oss och till varandra och fick också respons. P g a den livliga aktiviteten beslöt vi att hålla konferensen öppen ända fram till mitten av december, processen hade kommit igång, diskussionerna vidgades från deltagarnas vardag via mycket specifika språkliga frågor till samhälleliga funderingar. I bilagan finns konferensens upplägg beskrivet samt några av deltagarnas och våra inlägg. Deltagarnas funderingar är i autentiskt skick, alla eventuella språkliga korrigeringar har kommenterats i svaren till deltagarna. LÄRDOMAR OCH ARBETET I VÅRT LAG Ingen av våra deltagare hade FirstClass installerat i sin dator utan alla loggade in via Internet-adressen. Då man loggar in via Internet till Folkbildningsnätet är layouten helt annan än då FirstClass är installerat. Detta bör man tänka på för att kunna instruera deltagarna, speciellt då man gör det per telefon. Tack vare deltagarna i Finland, som dessutom fick upp den engelska versionen av FirstClass, blev vi påminda om denna verklighet. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 Vid Humanistiska institutet hade vi tänkt installera FirstClass i några datorer i en av datasalarna. Lyckligtvis så lyckades vi inte med detta eftersom deltagarna där hade blivit låsta till enbart vissa datorer. Detta hade begränsat deras möjligheter att kommunicera eftersom de inte har har fri tillgång till datorer i lika obegränsad omfattning som vi är vana vid enligt våra referensramar. Detta som en påminnelse om hur lätt det är att utgå från sin egen miljö och erfarenheter och dra sina egna slutsatser om att de passar överallt. På en distanskurs är det oerhört viktigt som handledare att aktivt följa med i diskussionerna, att vara på alerten. Som en av lagmedlemmarna konstaterade: Det är jobbigt med en hel rad med röda flaggor, det blir svårt att kommentera om man låtit bli att läsa inläggen under ett par dagar, man måste vara med kontinuerligt. Vid diskussionerna i FolkIT-cafét har vi upptäckt att det är svårt skriva lättläst utan att det blir barnsligt. Frågor och svar måste formuleras tydligt, speciellt med tanke på att syftet var att låta deltagarna träna och fräscha upp sina kunskaper i svenska. Men även en alltför enkel fråga kan förorsaka oro. Ett konkret exempel i samband då en av våra ryska deltagare ville veta mer om hur det är med telecomjätten Ericsson. En av oss ställde frågan till henne: Vad vill du veta? och fick tillbaka en orolig fråga: Varför frågar du så? Var det fel att fråga?. En lärdom om hur man ställer frågor i olika kulturer. Man bör vara varsam när man skämtar, konstaterade vi också. Även detta är både en språklig och en kulturell fråga. Vi överraskades av deltagarnas intresse och aktivitet och glömde bort våra så kallade ansvarsveckor. Nu hade vi turen av att ha en mycket engagerad deltagargrupp men så är inte fallet alltid. För att kunna behålla ämnesbredden i en distanskurs som leds av flera handledare behövs en strukturerad ansvarsindelning, t ex i form av olika perioder då någon eller några har ansvar över att diskussioner hålls vid liv. Detta utesluter inte andra handledare bidrar med sina inlägg. Vi har även kommit fram till att man bör hålla fast vid regelbundna träffar. Den avsatta tiden tas mycket lätt i anspråk av andra aktiviteter. Vi hade inte utsett någon som ledare i gruppen och därmed tog ingen ansvar över att sammankalla gruppen. En strukturerad rollindelning som lagmedlemmarna känner till är ett bra redskap. Vi började aktivt under vårvintern. Men eftersom vi kände att de riktiga, praktiska aktiviteterna skulle börja först till hösten så behövde vi inte stressa. Detta ledde till att vi drog ner på våra egna träffar och i en del fall tappade tempo då ingen krävde aktivt deltagande. Detta bör vi hålla i minnet då vi tänker på våra elevgrupper och deras studievana eller ovana. Deadline effektiviserade engagemanget och arbetet vilket visar behovet av organiserade och strukturerade studier, av ramar som man själv kan fylla på med innehåll. Under det praktiska genomförandet av distanskursen har alla känt sitt ansvar trots att arbetsuppgifterna på skolan gjorde att de gemensamma sammankomsterna blev färre än planerat. VAD VAR BRA OCH MINDRE BRA Vi konstaterade att det var mycket bra i detta sammanhang att ha träffat deltagarna. Vi visste vilka de var och de visste vilka vi var. Däremot har deltagargrupperna träffat varandra enbart på nätet. Svaret på frågan om en gemensam träff med alla inblandade hade ytterligare effektiviserat diskussionerna lämnar vi obesvarat. Det kanske är nästa steg i utvecklandet av detta lilla projekt! Under FolkIT-projektet har vi hunnit lära oss av varandra, både vad gäller att kommunicera på nätet och att hantera dator och dess olika program på ett nytt sätt. Vi har varit varandras handledare. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 Om syftet med flera handledare och ett bredare innehåll på en distanskurs kunde vi enkelt ge oss själva en eloge och konstatera att syftet har nåtts. Men vad vi bör hålla i minnet är att deltagargruppen denna gång var speciellt utvald, vi kontaktade ett antal personer och frågade om de var intresserade av att delta i ett litet experiment med svenska på distans. Deltagarna vid Humanistiska Institutet föreslogs av deras lärare i svenska, hon påpekade dock att hon inte valt ut de duktigaste utan studerande som har ett brinnande intresse för Sverige och svenska. Allt detta har bidragit till att det har varit en hel del trafik på FolkIT-mötesplats konferensen vilket har varit mycket positivt. Det lönar sig att påpeka ännu en gång att då en distanskurs leds av flera handledare, krävs regelbundna reflektionsträffar och en klar struktur i ansvarsindelningen. Att flera handledare delar på bördan på en distanskurs är enbart positivt och leder till utveckling, både vad gäller samarbete och innehållet i kursen. I detta arbete ingick också att var och en skulle ha sin egen loggbok i vilken man kontinuerligt skriver egna reflektioner och funderingar så att man lätt kan minnas tillbaka och jämföra sina egna tankar; håller jag fast vid mina egna individuella mål etc. Vi valde att ha denna loggbok på nätet i FirstClass där vi kunde läsa varandras kommentarer. Vi hade också tillgång till KultIT-lagets loggböcker och de till våra. Användandet av loggboken har varit högst varierande. Att anteckna ner sina egna tankar och reflektioner är inget nytt i sig men att följa sitt eget arbete och sin egen utveckling på det här sättet var ändå nytt för de flesta. I våra diskussioner om loggbokens vara eller inte vara har vi hittat både positivt och negativt. Några kommentarer från medlemmarna: ett mycket bra sätt att följa upp sin egen process och samtidigt kunna se andras reflektioner och hitta något nytt i deras sätt att resonera bra att loggboken finns i datorn, jag vet var den är, behöver inte leta efter den, kan när som helst gå in och skriva in dagens tankar jag skulle ha föredragit ett anteckningsblock eller liknade eftersom jag ändå jobbar framför datorn, det känns att det finns viktigare och mera akuta ärenden som jag måste jobba med jag har utvecklat mitt skrivande med datorn, bl a tack vare att loggboken finns där Av allt detta har vi dragit slutsatsen att en loggbok i någon form, var och en väljer efter eget behag, är matnyttig att ha. Den strukturerar upp ens tillvaro och kräver en hel del självdisciplin återigen kan vi tänka på våra studerandegruppers studie(o)vana och omsätta våra tankar i deras verklighet. ITIS-ARTIKLAR Var och en valde sina artiklar efter eget intresse, dessa diskuterades i tvärgrupper under seminarierna vilket ledde till ett givande erfarenhetsutbyte. En intressant artikel Vad påverkar elevers kunskapsutveckling? om lärattityder skriven av Anders Jakobsson från Malmö högskola/lunds universitet resulterade i ett seminarium med honom som föreläsare. Artiklar som studerats under projektets gång: Jönsson Bodil: Till en lärare Jakobsson Anders: Vad påverkar elevers kunskapsutveckling Szekely Christina: Från redskap till läromiljö Jönsson Bodil: Learning by searching Löwendahl Erik: SMART eller TRAMS? Valet är ditt Björk Björn: Infrastrukturens betydelse med avseende på IT? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 Lars Rokkjaer: Lyssnarkultur och arbetslag Granström Kjell: IT som hot mot en professionell lärarroll Cronsioe Ingela: Lusten att lära och lusten att leda; Om inlärningsstilar; IT och skolutveckling Dahlgren Lars Owe: Problembaserat lärande idé, praktik och effekter Åkerlund Irene: Stubinen ett sätt att undervisa vuxna Samt följande artiklar ur Dagens Nyheter: E-möten måste bli mycket enklare Per Helgesson, Vem vill ha elektronmöte? Per Helgesson, Pengar att spara på nätkonferens Lilian Almroth, Blott de tama fåglarna har en längtan. De vilda flyger. Elmer Diktonius Raija Hiivala Marjatta Morin Henry Ollinen Tatiana Pavlova Alexei Usov för FolkIT-gruppen, Sverigefinska folkhögskolan Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

11 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11

12 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12

13 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13

14 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 14

15 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 15

16 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 16