HANTERBARHET.
|
|
- Jan-Erik Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANTERBARHET
2 HANTERBARHET Handlar om att kunna möta utmaningar, att ha vissa resurser under kontroll vare sig det är egna eller andras som man kan lita på. Om man har en hög känsla av hanterbarhet riskerar man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna. Resurser Kontroll Bemästra / Coping Belastningsbalans Kunskap Påverka
3 Resurser Alla individer har mer resurser än vad de är medvetna om Tillit (anknytning) gör att man vågar testa sina (nya) förmågor En trygg miljö ökar förutsättningarna för att lära sig nya förmågor
4 Social kapacitet / kompetens..är relativt stabila färdigheter, kunskaper och förhållningssätt som möjliggör etablering och upprätthållande av sociala relationer
5 Social kapacitet - Att vara tydlig, klargörande och kunna bekräfta andra - Att kunna visa tillfredsställelse - Att kunna ta andras perspektiv - Att kunna umgås med folk som är på ett annorlunda sätt - Att vara hjälpsam och belönande mot andra - Att fråga efter och konfirmera information - Att kunna vänta på sin tur - Att ha en förmåga att kunna lösa svårigheter och konflikter på ett smidigt sätt (coping) - Att kunna höja andras status - Att kunna visa solidaritet, vara lojal och ärlig - Att ha egna åsikter - Att kunna uttrycka känslor, önskemål och intryck - Att ha en förmåga att kunna visa förståelse
6 Social kapacitet - Att kunna se vad som är rätt och fel (moral) - Att ha en förmåga att hantera och möta förändringar - Att ha en förmåga till humor - Att kunna vara följsam och smidig - Att kunna be om ursäkt och säga förlåt - Att kunna hjälpa andra som behöver hjälp - Att ha en förmåga att skapa intresse hos motparten - Att ha en förmåga att hålla kommunikationen vid liv - Att ha en förmåga att både kunna ge och ta - Att ha en förmåga att kunna ge och ta kunskaper - Att ha ett kongruent kroppsspråk och ögonkontakt - Att ha en balans mellan att; * betona andra på sin egen bekostnad * betona sig själv på andras bekostnad
7 Social kapacitet Marte Meo tekniker vid utredning av barn/ungdomars sociala kapacitet / kompetens Är ungdomen initiativrik? Tar ungdomen tydliga initiativ / har lätt att göra sig förstådd? Hur ser initiativen ut? Verbala, icke verbala etc. Är initiativen åldersadekvata? Har ungdomen förmåga att välja rätt initiativ i förhållande till situationen? Uppmärksammar ungdomen andras initiativ, vuxnas eller jämnåriga? Söker ungdomen vägledning hos vuxna och/eller kamrater? Har ungdomen förmåga att presentera sig / ge tydliga signaler till kamrater i gruppen? Har ungdomen förmåga att tolka egnas och andras signaler - t ex stoppsignaler? Kan ungdomen vänta på sin tur / ta turer med andra? Kan ungdomen uppfatta och följa instruktioner - i vilka situationer?
8 Kontroll Hardiness Engagemang Kontroll Utmaning Empowerment Makt Kontroll Självtillit
9 Kontroll Intern respektive extern kontrolluppfattning Med inre kontroll (inre locus of control) menar man att individen har en upplevelse av att själv kunna påverka och styra utvecklingen av sitt liv Vid yttre kontroll (yttre locus of control) menar man att individen inte har en egen upplevelse av att själv kunna påverka och styra utvecklingen av sitt liv
10 Stress Fysiologiska förändringar Motoriska beteendeförändringar - stresshormonerna i kroppen ökar - Muskelspänningar - Förhöjt blodtryck - Darrningar - Ökad hjärtfrekvens - Stela rörelser Förändrad tankeverksamhet - tenderar att generalisera - Tenderar att dra förhastade slutsatser - Tenderar att överskatta eller underskatta problem - Tenderar att tappa nyanser, att tänka i termer av antingen eller - Försämrad koncentrationsförmåga - Försämrat minne Störda känslor - Rädsla - Ångest - Vrede - Skam - Skuld
11 Coping / Bemästra Framgångsrik coping brukar definieras som att på ett medvetet sätt, på en kognitiv nivå handskas med stress så att det inte leder till problem
12 Copingstrategier Problemfokuserade strategier Aktivitet motion Diskutera problemet Ser problemet objektivt Upprätthålla kontroll Finns syfte / mening Försöka ändra på situationen Söker stöd hos andra Söker efter lösningar Användning av tidigare lösningar Hanterar situationen stegvis Sätter mål Informationssökning Söker socialt stöd Stödjande strategier Sätta problemet åt sidan Låta andra lösa problemet Prövar allt Be Resignation - hopplöshet Sova Inte oroa sig Kompromissa Inte göra något, vänta ut Hoppas på förbättring Skrattar bort det Resignation p g a ödets inverkan Accepterar situationen Drar sig undan situationen Langius- Eklöf, A. (2004). Salutogenes och känsla av sammanhang. I Klang Söderkvist, B. (red). Patientundervisning. Studentlitteratur, Lund.
13 Copingstrategier Känslomässiga strategier Övriga Oro Optimism Pessimism Äta / röka Fighting spirit Hjälplöshet Dagdrömma Förnekande Önskefullt tänkande Bli arg Undvikande Humor Bli nervös Självkontroll Konfrontation Skylla på andra Fatalism Självömkan Ta spänning ut på andra Droger Undertryckande Förvänta det värsta Distansering Isolering Önskan att vara själv Ju högre KASAM desto mindre används undvikande, fatalistiska och känslomässiga strategier Langius- Eklöf, A. (2004). Salutogenes och känsla av sammanhang. I Klang Söderkvist, B. (red). Patientundervisning. Studentlitteratur, Lund.
14 Copingstrategier Problemfokuserad coping Emotionsfokuserad coping 8 olika copingmekanismer: Konfrontation, distansering, självkontroll, söka socialt stöd, ta ansvar, flykt-undvikande, planerad problemlösning och positiv omtolkning Lazarus, R. S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping. New York: Springer. Folkman, S. & Lazarus, R. S. (1988). Manual for the ways of coping questionnaire. Palo Alto, CA: Consulting Psychologists Press.
15 Copingstrategier Aktivt kognitivt - emotionellt inriktade strategier Försökte se svårigheterna på ett positivt sätt Försökte få distans till situationen Bad andra om råd och vägledning Undvikande - emotionellt inriktade strategier Förberedde sig på det värsta Lät det ibland gå ut över andra Försökte reducera anspänningen genom att äta mer Behöll känslorna för sig själv Aktivt kognitivt - probleminriktade strategier Övervägde olika tänkbara alternativ Tog en sak i taget Förlitade sig på tidigare erfarenheter Aktivt beteendeinriktade - probleminriktade strategier Försökte ta reda på mer om situationen Talade med någon kunnig person Gjorde något positivt åt situationen Talade med make/maka eller andra närstående om det inträffade Billings, A. G., Moos, R. H. (1981). The role of coping responses and social resources in attenuating the stress of life events. Journal of Behavioural Medicine. 4, Rydén, O. & Stenström, U. (2000). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom.
16 Copingmönster Copingstrategier Logiska analyser och mentala förberedelser Omdefiniera den hotfulla situationen Förneka det hotfulla Söka information Lösa problem Söka alternativa former för tillfredsställelse Emotionell återhållsamhet Ge utlopp för känslor acceptera -Demografiska faktorer och personlighetsfaktorer -Situationella faktorer -Sociala faktorer Moos, R. H. (1986). Coping with life crises. New Yorkk: Plenum Press. Rydén, O. & Stenström, U. (2000). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Bonniers AB.
17 Copingstrategier Positiv omtolkning Att man försöker se problemet mera utifrån en positiv synvinkel Substitution Försöker undvika problemet genom att själsligt eller fysiskt engagera sig i något annat Önsketänkande Hoppas och önskar att problemet skall försvinna Problemlösning / framförhållning Engagerar sig aktivt i att lösa problemet genom någon handlingsplan Accepterande / resignation Resignerar - ger upp Söker socialt stöd Söker råd, stöd och uppmuntran från släkt, vänner eller andra professionella hjälpare Jämförelse med andra Drar egna slutsatser där andra människor är sämre än en själv Katharsis Att man lättar på trycket genom att uttrycka känslor. Avreagering, befrielse från bortträngda känslor genom att dessa tillåts få utlopp, så att de inte längre skapar problem Självkritik Förebrår sig själv att inte lyckas lösa problemet Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O. & Hansson, K. (1995). Coping with life span crises in a group at risk of mental and behavioral disorders: from the Lundby study. Acta Psychiatr Scand, 91,
18 Copingstrategier Bedövning Använder alkohol eller droger för att lugna ner sig Söker professionell hjälp Söker hjälp av vuxna / professionella Konfrontation Går till attack Flykt / undvikande Flyr från problemet eller undviker att hamna i bekymmer genom att försvinna Diskvalificering Att diskvalificera problemet och andra som är delaktiga i processen Rigiditet Att man fastnar i ett stelt förhållningssätt till problemet. Har svårt att ändra strategi Passivitet Att man är overksam i förhållande till problemet. Denna passivitet kan vara avsiktlig men också oavsiktlig, som vid trötthet, håglöshet eller depression till exempel Humor Försöker se en humoristisk aspekt av situationen Optimism Försöker att uppfatta problemet från en mer positiv synvinkel eller se det mer som en utmaning snarare än ett hot Magi Att man har tillit till god tur, förtrollning, ritualer etc. Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O. & Hansson, K. (1995). Coping with life span crises in a group at risk of mental and behavioral disorders: from the Lundby study. Acta Psychiatr Scand, 91,
19 Copingövning Tänk på en situation som har varit problematisk eller stressig för dig men som Du ändå har klarat bra. Ta gärna en konkret situation. Vad var det som gjorde att Du klarade den bra? Tror du denna/dessa strategi går att generalisera till andra sammanhang? T ex i ditt arbete
20 Copingstrategier Hur kan man hantera denna förståelse och kunskap? Kontroll Känna igen tidiga tecken Dominerande strategi? Utöka sin repertoar Träna
21 Resultat av Avslappningsövningar Lättare att somna Mindre behov av tobak, alkohol och psykofarmaka Ökad känslomässig kontroll och förmåga till självpåverkan i stressituationer Ökad förmåga att kunna koncentrera sig Ökad självkänsla Sänkt ångestnivå Ökad prestationsförmåga
22 Stress - sårbarhetsmodellen Symtomutveckling STRESS Maximum Förändringar Individer med - Livshändelser psykisk ohälsa - Övergång i ny u.v.-fas - Stora krav - liten kontroll - Små bemästringsstrategier - Separationer - Traumatiska upplevelser - Relationsstörning Friska individer Känslotryck (expr emotion) Minimum - Kritik, fientlighet Låg SÅRBARHET Hög - Överengagemang Arv Pre / perinatal
23 Stress - sårbarhetsmodellen Behandlingsmöjligheter STRESS Lugn och ro Lagom takt i förändringar Anpassade lagom krav Förutsägbarhet i tillvaron Struktur Lågmäld miljö Lugnt känslomässigt klimat Familjesamarbete Ett steg i taget Friska individer Individer med psykisk ohälsa SÅRBARHET - Eventuell medicinering - Kognitiva tekniker, coping
24 Belastningsbalans Känslan av hanterbarhet utvecklas genom erfarenheter av belastningsbalans (mellan hög och låg arbetsbelastning) Betala tid för reflektion och rekreation Organisera arbetsåret så att ordentliga perioder av låg arbetsbelastning förekommer Organisera veckan så att det finns en huvudsaklig tyngdpunkt i arbetsinsats och en annan pol av återhämtning och reflektion
25 Ställtid ställtid - intervention - reflektion Jönsson, B. (1999). Tio tankar om tid. Brombergs
26 Kunskap Påståendekunskap Förtrogenhetskunskap Josefsson, I. (2002). Vad är kunskap? Referat av Ingela Josefssons föredrag: Skolans betydelse för barns utveckling - en dag om social kompetens, den 25 oktober Psykisk hälsa. Nr 3,
27 Påverka Föreställningarnas oerhörda kraft vi tror på att denna förändring kommer att lyckas Det är knappast möjligt att göra ett förändringsarbete om man är i konflikt
28 Påverka Positiva förväntningar (placebo) Interventionens (behandlingens trovärdighet) Personalens (lärarens, behandlarens) trovärdighet Ungdomens förmåga att känna tilltro Personalens (lärarens, behandlarens) övertygelse om att interventionen har effekt Rydén, O. & Stenström, U. (2000). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Bonniers utbildning AB.
29 Salutogent synsätt i skolan Hanterbarhet Att benämna och lyfta fram resurser och förmågor Att ge mycket beröm Att lära ut specifika färdigheter Att stödja eleven i att övervinna svårigheter Att arbeta med elevens samarbetsförmåga Att lära eleven att få ett mer konstruktivt sätt att reagera på sina misstag
30 Salutogent ledarskap Hanterbarhet Att benämna och lyfta fram resurser och förmågor Att ge mycket beröm och trygghet Att lära ut specifika färdigheter (kunskap) Att stödja medarbetaren i att övervinna svårigheter Att arbeta med medarbetarens samarbetsförmåga Att stödja medarbetaren i konflikthantering Att låta medarbetaren känna att hon / han kan styra utvecklingen av sitt yrkesliv Betala tid för reflektion och rekreation Organisera arbetsåret så att ordentliga perioder av låg arbetsbelastning förekommer Organisera veckan så att det finns en adekvat belastningsbalans mellan arbetsinsats och återhämtning / reflektion Arbetet skall främja en balans mellan jobb och privatliv
31 Arbetsplatsens känsla av sammanhang Hanterbarhet Resurser och stöd Material och verktyg, Människor, Tydliga organisationer, Klara riktlinjer. Påverkansmöjligheter Arbetstakten, Arbetets planering, Beslut. Kompetens Yrkeskunnande, Social kompetens, Kommunicera. Ork Fysisk ork, Psykisk ork, Distansering, Pauser Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Studentlitteratur. Lund.
32 Samverkan utifrån ett salutogent synsätt Hanterbarhet Det är viktigt att varje enhet fördjupar sin egen professionalitet och kompetens för att kunna bidra (påverka) med sin del Klargöra vilka resurser som finns till förfogande (ekonomi, tid, lokaler och resurspersoner) Klargöra vilka resurser / kunskaper som eventuellt behöver tillföras för att samverkan skall falla väl ut Det är viktigt att hitta en rimlig belastningsbalans mellan de olika samverkanspartnerna Det är viktigt med tydlig ledning både övergripande och i samverkansgruppen Hur vet vi att vi talar om samma sak? Ledaren har ansvar för att tydliggöra beslut - vad har vi beslutat? Vem gör vad? Etc.
33 HANTERBARHET RESURSER KONTROLL BEMÄSTRA / COPING BELASTNINGSBALANS KUNSKAP PÅVERKA Tillgångar Salutogena samtal Konfirmatorisk process Social kompetens Positiva omformuleringar Inre och yttre locus of control God impulskontroll Kontroll, känna igen tidiga tecken Träna En bra balans mellan över och understimulering Hur gör man? Hälsosamtal Film Upplysning KASAM, hälsa Affektsmitta Modellinlärning Föreställningarnas oerhörda kraft Ungdomens och personalens kongruens botar
Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com
Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merSödra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Läs merTräffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt?
Träffa Wenell Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt? Interna förändringsprojekt Inkluderar oss alla på ett eller annat sätt 70 % av interna förändringsprojekt misslyckas Problemområden:
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merDet gränslösa arbetet - kan vi hantera det?
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING
ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merERI och Krav-Kontroll-Stöd
ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merNeuropsykiatriska funktionshinder
Neuropsykiatriska funktionshinder Avledbarhet Föreställningsförmåga Motorisk kontroll Social interaktion Perception Kommunikation Uppmärksamhet Impulsivitet Hyperaktivitet ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merPsykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Läs mer2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman
MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa
Läs merProblemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Läs merStress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1
Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merMADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)
Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär
Läs merVad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot
Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ
Läs merChef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping
Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merFrågor till dig som söker arbete hos oss
Frågor till dig som söker arbete hos oss För att vi ska få en mer utförlig bild av dig och dina förväntningar på oss, samtidigt som du får en bild av oss och våra förväntningar, vill jag be dig läsa igenom
Läs merStressbarometern 2013
Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:
Läs mer!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merFramgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Läs merSTRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!
STRESS - Ett begrepp att försöka förstå sig på! Zahra Ousi, 18-19 juni 2016 Innehåll: Vad är stress? Samhällsproblem. Positivt & negativ stress. Forskning och stress Vad händer med kroppen & hjärnan? Vad
Läs merLågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande Petter.marklund@magelungen.com www.magelungen.com/akademi En uppsättning metoder, teorier och förhållningssätt för att förebygga och hantera problemskapande beteenden Problemskapande
Läs mer2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander
Läs merPEDAGOGENS FÖRÄNDRADE LEDARSKAP
PEDAGOGENS FÖRÄNDRADE LEDARSKAP PLIKTBARN LUSTBARN STÖDJA UTMANA BEMÄSTRINGS- FÖRSÖK - Aggressivitet (Ju räddare desto ilsknare) - Flykt (Bagatellisera) (Utebli) -Projektion (Överföra egna problem på andra)
Läs merPSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merKroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.
Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen
Läs merHur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Läs merSamtal om livet - Enkät vid start
Samtal om livet - Enkät vid start Datum.. Ort för gruppsamtal Namn... Adress/ mailadress... Telefonnummer. Bakgrundsfrågor. Jag är Man Kvinna Annat. Ålder:. Var är du född? I Sverige I ett land inom EU
Läs merFostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
Läs merVägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige
Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Denna PDF är skapad för att underlätta poängsättningen när man har genomfört en enkätundersökning. Frågorna står i samma ordning som i enkäten, men utan
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merAtt möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv
Läs merHur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter
Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 2016-09-14 Studentlivet har börjat - grattis! Positivt, roligt och spännande! Nya vänner för livet! Ny kunskap! Flytta hemifrån, ny struktur
Läs merOrdet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.
www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra
Läs merSalutogen demensomsorg
Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merDon t worry and don t know
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merCertifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se,
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merMotivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende
Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Vanliga synsätt om motivation Vissa är mogna för förändring eller behandling andra är inte. Man måste vara motiverad för att det skall vara
Läs merNär livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet
När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som
Läs merOm mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte
Om mentorskap Soroptimisternas Unionsmöte Luleå den 10 april 2011 Mona Odhnoff Sundström Moderna mentorskapet Tidigare kunskapsöverföring Nu - lärande process Båda deltagare utvecklas Mentorn tränad i
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merLedare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.
Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett
Läs merPsykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult
Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till
Läs merDra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm
INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merHäremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi
Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och
Läs merFärdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
Läs merTankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merPraktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert
Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,
Läs merAktiva och passiva handlingsstrategier
Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna
Läs merSjälvmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merSYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY
SYnförlust vid lhon och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y www.lhon.se synförlust EMOTIONELLA OCH PERSONLIGA Effekter av synnedsättning Är det katastrof eller bara opraktiskt? Två olika inställningar.
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs merPsykisk hälsa som livskraft
Psykisk hälsa som livskraft Carola Lindholm- Gerlin Psykisk hälsa som livskraft Mål: Identifiera och stärka den vuxnas roll i ungdomars psykiska hälsa Må bra - handen Känsloturbulens speciellt i ungdomsåren
Läs merLedarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens
Ledarskap i klassrummet Lärarens relationella kompetens Elevernas inlärning är låg Elevernas inlärning är hög Ledarskap Bra lärare preludium Den vanliga läraren Hittar förklaringar utanför sig själv. Accepterar
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merRisk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION
Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merNÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp
NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7
Läs mer