Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 1 Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Djupedalskolans grundskola, grundsärskola och fritidsklubb Läsåret HK2200, v1.0,

2 Innehållsförteckning Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 Om Djupedalskolan 3 Skolans skyldigheter 3 Vanliga begrepp... 3 Riktlinjer 4 Utvärdering av arbetet från föregående läsår ( ) 5 Utvärdering av föregående läsårs arbete mot kränkande behandling 5 Utvärdering av föregående läsårs arbete mot diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier... 5 Kartläggning och analys av risker 6 Samverkan med eleverna... 6 Resultat och analys av kartläggningen... 6 Förebyggande åtgärder i arbetet mot kränkande behandling 8 Förebyggande åtgärder i arbetet mot diskriminering och trakasserier 9 Främjande aktiviteter 10 Rutiner vid misstanke om kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier 12 Vid akut händelse, steg Vid upprepad misstänkt kränkning, eller som steg Om kränkningarna inte upphört, steg Handlingsplan när elev utsätts för misstänkt kränkande behandling av en personal Handlingsplan när vuxen utsätts för misstänkt kränkande behandling av elev Handlingsplan vid misstänkt kränkning och trakasserier på nätet.. 14 Hur vi arbetar med vår plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 15 Utvärdering av läsårets arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier 15 sida 2 av 15

3 Om Djupedalskolan Djupedalskolan är en grundskola för årskurs 4 till 9 med tillhörande träningsskola och fritidsklubb. Under läsåret kommer det vistas 420 elever och ca 60 personal på skolan dagligen. Det finns två övergripande arbetslag på skolan, 4-6 (väster) och 7-9 (öster). Dessa är sedan uppdelade i mindre arbetslag årskursvis/su-grupper. För arbetslag Väster är rektor Kristina Edeland ansvarig. Här ingår årskurs 4-6 med tillhörande fritidsklubb och grundsärskolan. För arbetslag Öster är rektor Birgitta Lager ansvarig. Här ingår årskurs 7-9 med tillhörande kommungemensam särskild undervisningsgrupp. Skolans skyldigheter Skolans arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier regleras i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Skolan ska ha ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Arbetet ska bestå av förebyggande åtgärder och främjande aktiviteter för att eleverna på skolan inte ska bli utsatta för kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Om personalen på skolan ändå får reda på att en elev kan ha blivit utsatt för kränkningar, diskriminering eller trakasserier så är personalen skyldiga att anmäla det till rektorn. Rektorn är sedan skyldig att utreda vad som hänt samt sätta in eventuella åtgärder för att det inte ska hända igen. Vanliga begrepp Diskriminering: Diskriminering innebär att någon vuxen i skolan missgynnar eller behandlar en elev sämre än någon annan elev. Diskrimineringen ska vara kopplad till någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för trakasserier. Sexuella trakasserier: Sexuella trakasserier är kränkande behandling av sexuell natur. Det kan exempelvis vara tafsningar eller ovälkomna blickar och kommentarer. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för sexuella trakasserier. Kränkande behandling: Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan exempelvis vara slag, knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning. Både personal och andra elever kan utsätta en elev för kränkande behandling. För att något ska vara kränkande behandling enligt skollagen måste det hända i skolan eller under skoltid eller ha en koppling till skolans verksamhet. sida 3 av 15

4 Mobbning: Ordet mobbning finns inte med i skollagen eller diskrimineringslagen men det betyder att en elev blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Kränkningar på internet: Kränkningar och trakasserier på internet och sociala medier kallas ofta för nätmobbning. Om kränkningar och trakasserier på internet har en koppling till skolans verksamhet ska de hanteras på samma sätt som kränkningar och trakasserier som sker på skolan. Riktlinjer På Djupedalskolan rustar vi våra elever för framtiden. Detta innebär inte bara ämneskunskaper och färdigheter, utan också att medvetandegöra ett bestående avståndstagande från all slags diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en trygg miljö, där gott uppförande och ömsesidig respekt ligger till grund för all kunskapsutveckling och övrig verksamhet. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen elev ska missgynnas eller behandlas illa på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Ingen elev ska heller utsättas för annan kränkande behandling som exempelvis slag, sparkar, elaka kommentarer eller utfrysning. Vi vill att samtliga på skolan ska vara väl bekanta med planen mot kränkande behandling och dess innehåll. sida 4 av 15

5 Utvärdering av arbetet från föregående läsår ( ) Förra läsårets plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling har utvärderats som följande: - Samtliga elever har fått svarat på den årliga trivselenkäten. - Arbetsmiljövandring har genomförts där elevskyddsombud tillsammans med rektorer kartlägger skolans otrygga platser. - Åk 5 och åk 9 har svarat på skolinspektionens skolenkät Utvärdering av föregående läsårs arbete mot kränkande behandling De delar från föregående läsårs arbete mot kränkande behandling som är åtgärdat: - Skolan har rivit det skjul utanför A-ingången som beskrevs som en otrygg plats där elever kunde gömma sig bakom. De delar som fungerat bra är att elever upplever att vuxna ingriper om någon behandlas illa och att vi pratar om planens innebörd förebyggande i klasser och då det hänt något. De delar vi behöver arbeta vidare med detta läsår är: - Ingen elev utsätts för kränkningar eller diskriminering varken i det dagliga livet eller på nätet. - Alla elever ska bli bemötta med respekt och trevlig attityd oavsett religion/sexuell läggning/könstillhörighet/etnicitet/ålder/funktionshinder. - Vi behöver fortsätta arbeta med att förbättra klassråd då det visar lägre resultat i trivselenkäten jämfört med föregående läsår. Utvärdering av föregående läsårs arbete mot diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier De delar vi behöver arbeta vidare med detta läsår är: - Alla elever ska bli bemötta med respekt och trevlig attityd oavsett religion/sexuell läggning/könstillhörighet/etnicitet/ålder/funktionshinder. sida 5 av 15

6 Kartläggning och analys av risker Djupedalskolan gör årligen en trivselenkät, i juni månad, med totalt 39 frågor rörande bland annat kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Resultatet analyseras och sammanfattas i ett första utkast av personal ur EHT. Sedan ser all personal samt trygghetsteamet över planen och godkänner denna. Personal går sedan igenom planen med eleverna under början HT för att de ska få lämna kommentarer och ändringar i planen. Skolan gör även en kartläggning av otrygga platser på skolan för att ringa in riskområden som behöver förbättras. Detta gör elevskyddsombud tillsammans med rektor. Detta år har även årskurs 5 och år 9 svarat på skolinspektionens skolenkät för att granska skolor. Även de goda samtalen med elever och vårdnadshavare fyller funktionen att veta hur stämningen är på skolan och vad som behöver åtgärdas. Skolan hämtar även in information utifrån elevråd, klassråd, mentorssamtal och utvecklingssamtal. Trygghetsteamet analyserar de kränkningsärenden som kommit in under föregående läsår för att upptäcka mönster som man behöver arbeta vidare med. Rektor sammanställer de kränkningsärenden som kommit in under föregående år. Samverkan med eleverna Eleverna svarar årligen på den gemensamma trivselenkäten. Detta läsår, , har totalt 282 av 384 elever svarat på enkäten. Det är endast en klass som haft lågt deltagande i enkäten. Elevrådet har tillsammans med rektor sett över vilka platser som upplevs otrygga. Elevrådet är även med i upprättandet i planen för kränkande behandling och diskriminering. Man har även samtal i samtliga klasser tillsammans med sina mentorer om planen för kränkande behandling och diskriminering. Både elevrådet och klasserna kan lämna synpunkter på planen. Resultat och analys av kartläggningen Resultat från trivselenkäten: Utifrån svar i trivselenkätens femgradiga skala har vi sett 4-5 som ett positivt resultat. 87% av eleverna trivs i skolan och känner sig trygga på rasterna. 91% av eleverna har någon att vara tillsammans med i skolan. sida 6 av 15

7 Elever upplever att elever behandlar varandra med respekt och trevlig attityd (63%), att elever behandlar vuxna med respekt och trevlig attityd (73%) och att vuxna behandlar elever med respekt och trevlig attityd (87%). Elever upplever att det förekommer kränkningar (48% upplever detta). Få tycker att någon ofta är dum mot dem själva, men fler kan se att någon/några ofta är dum mot andra (38%). Några (8%) upplever att de blivit kränkta utifrån religion/sexuell läggning/etnicitet/ålder/funktionshinder. Oftast tycker elever att elever blir lika behandlade utifrån kön, men de kan förekomma att lärare säger till flickor på ett trevligare sätt eller att pojkar får mer skäll för saker de gör. På frågor rörande kränkningar på nätet svarade ca 13% att de själva, en eller flera gånger, blivit kränkta på nätet. Medan 30% uppger att de sett någon annan blivit kränkt på nätet. Här kan man återigen se att det är betydligt fler som upplever och ser att andra blir kränkta än de själva. Vad man gör när man sett någon blivit kränkt är bland annat att man stöttar den som blivit utsatt, säger till den som utsätter andra att sluta, pratar med någon vuxen (föräldrar/ i skolan), blockade den som utsatt någon och att man inte gör någonting alls. På frågan om de själva har kränkt någon via mobil, dator eller surfplatta de senaste månaderna svarade 93% nej. Elever upplever att lärare tar hänsyn till elevers åsikter (73%) och att rektorer tar hänsyn till elevers åsikter (76%). Elever upplever att vuxna ingriper då någon behandlas illa (72%). Resultat från skolinspektionens skolenkät för åk 5 och 9: Svaren i enkäten graderas i en skala från 1-10 där 10 är ett positivt resultat. På frågor som rör tryggheten är medelvärdet för åk 9 6,4. Motsvarande fråga för åk 5 är medelvärdet 7,6. På frågor rörande hur skolan arbetar med att förhindra kränkningar har åk 9 ett medelvärde på 6 medan åk 5 har ett medelvärde på 8,4. Man kan sammanfatta det med att elever i åk 5 har generellt ett mer positivt resultat på frågor rörande trygghet och kränkningar än åk 9. Resultat av sammanställning av kränkningsärenden som kommit in under : Antal kränkningsanmälningar för årskurs 4-6 var 12 stycken. Övervägande del handlade om pojkar som bråkade eller hotade andra pojkar verbalt eller via Snapchat.. Då flickor var inblandade handlade det om utfrysning och kränkningar på Snapchat eller Instagram. För årskurs 7-9 var det också 12 stycken. Här var det lika många flickor som pojkar. För pojkarnas del handlade det om hotfulla kommentarer. För flickornas del handlade det om verbala sexuella trakasserier. sida 7 av 15

8 Efter att ha analyserat kartläggningen har vi kommit fram till att vi behöver arbeta med dessa områden: Öka tryggheten De områden på skolan som benämns som otrygga är: korridoren vid skåpen när man är ensam. I omklädningsrummet vid idrotten. Vid mopedställning/cykelställning och kompisgungan (A-ingången) Alla elever ska bemötas med respekt och trevlig attityd Utifrån kön förekommer det att eleverna blir olika behandlade av vuxna och elever. Ca 10% av eleverna som svarat på trivselenkäten har känt sig kränkt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Kommentarer om utseende, funktionshinder och religion är de som är vanligast men även där man blivit kränkt utifrån sexualitet förekommer. Klassråd Ett viktigt forum för elevinflytande är ett fungerande klassråd. Detta har fått lägre resultat än föregående läsår. Förebyggande åtgärder i arbetet mot kränkande behandling Införande av rastvärdar För att öka tryggheten och för att alla elever ska känna sig trygga på rasterna införs rastvärdar för årskurs 6-9 genom att alla lärare ska delta i rastvärdssystem 20 minuter/vecka enligt schema. Beskrivning av åtgärden: Idag har skolan endast ett rastvärdssystem för åk 4-5. Detta behövs även göras för åk 6-9. Rastvärdar behöver cirkulera mellan korridor utanför omklädningsrum och A-korridor. Man behöver också titta till hur det ser ut utanför A-korridor vid mopedparkering och kompisgunga. Idrottslärare tittar till omklädningsrum före och efter lektion. Elevassistent finns i omklädningsrum vid behov. När ska åtgärden påbörjas: september 2017 Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs: Rektor Ungdomsarbetare och fritidsledare finns i korridorer och elevcafé För att öka tryggheten och för att alla elever ska känna sig trygga på rasterna finns ungdomsarbetare och fritidsledare i korridorer och elevcafé stor del av dagarna. Beskrivning av åtgärden: Ungdomsarbetare och fritidsledare finns i korridorer och elevcafé stor del av skoldagarna. När ska åtgärden påbörjas: september 2017 (finns redan) sida 8 av 15

9 Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs: Rektor, ungdomsarbetare och fritidsledare Förbättra klassråd För att öka alla elevers delaktighet och inflytande behöver vi förbättra att alla klasser har klassråd och tar upp gemensamma frågor. Beskrivning av åtgärden: Tider för klassråd och elevråd läggs in i kalendarium av rektor. Ett PM för klassråd lämnas ut till lärare. När ska åtgärden påbörjas: september 2017 Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs: Rektor och mentorer Förebyggande åtgärder i arbetet mot diskriminering och trakasserier Införande av rastvärdar För att öka tryggheten och för att alla elever ska känna sig trygga på rasterna införs rastvärdar för årskurs 6-9 genom att alla lärare ska delta i rastvärdssystem 20 minuter/vecka enligt schema. Beskrivning av åtgärden: Idag har skolan endast ett rastvärdssystem för åk 4-5. Detta behövs även göras för åk 6-9. Rastvärdar behöver cirkulera mellan korridor utanför omklädningsrum och A-korridor. Man behöver också titta till hur det ser ut utanför A-korridor vid mopedparkering och kompisgunga. Idrottslärare tittar till omklädningsrum före och efter lektion. Elevassistent finns i omklädningsrum vid behov. När ska åtgärden påbörjas: september 2017 Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs: Rektor Ungdomsarbetare och fritidsledare finns i korridorer och elevcafé För att öka tryggheten och för att alla elever ska känna sig trygga på rasterna finns ungdomsarbetare och fritidsledare i korridorer och elevcafé stor del av dagarna. Beskrivning av åtgärden: Ungdomsarbetare och fritidsledare finns i korridorer och elevcafé stor del av skoldagarna. När ska åtgärden påbörjas: september 2017 (finns redan) sida 9 av 15

10 Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs: Rektor, ungdomsarbetare och fritidsledare Alla vuxna och elever ska bemöta alla på skolan med respekt och trevlig attityd För att alla ska bli lika behandlade utifrån diskrimineringsgrunderna behöver alla elever och vuxna på skolan behandla alla på ett positivt sätt, ex genom att säga hej och använda ett trevligt språk. Beskrivning av åtgärden: Rektor och personal pratar om vikten av att ta diskrimineringsgrunderna på allvar och vikten av att behandla alla lika. Mentor gör regelbundet detsamma med eleverna på klassråd. Rektor besöker klasserna under hösten och har en lektion om skolans likabehandlingsarbete. Frågan om trivsel tas upp på klassråd och elevråd av lärare och rektor. När ska åtgärden påbörjas: september 2017 Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs: Rektor/mentor Främjande aktiviteter Byt skyltar till skolans toaletter och gör de könsneutrala För att motverka diskriminering behöver skyltarna till skolans toaletter göras könsneutrala. Beskrivning av åtgärden: Idag har Djupedalskolan skyltar till toaletterna med beskrivning tjejer eller killar på dörren. Detta behöver åtgärdas genom att tillföra könsneutrala skyltar. Åtgärden har koppling till diskrimineringsgrunden kön och könsöverskridande identitet När ska åtgärden påbörjas: september 2017 Vem/vilka ansvarar för att åtgärden genomförs: Rektor Gör plan för kränkande behandling och diskriminering tillgänglig för fler För att göra planen för kränkande behandling och diskriminering tillgänglig för fler kommer den att skrivas i en lättare version. Beskrivning av åtgärden: Tidigare läsår har planen mot kränkande behandling och diskriminering endast gjorts i en version. Denna behöver göras i en mer lättläst version. När ska åtgärden påbörjas: september 2017 Ansvarig: Rektor sida 10 av 15

11 Temavecka (allas lika värde) För att öka sammanhållningen på skolan och för att ge hela skolan möjlighet att arbeta med teman inom diskrimineringsgrunderna har skolan en temavecka vilken vi kallar allas lika värde Beskrivning av aktiviteten: Varje årskurs kommer ha ett specifikt tema under denna vecka. Kamratskap (år 4), Funktionshinder (år 5), Barn i världen (år 6), Hälsa och samarbete (år 7), Kärlek och sån t (år 8), Skola och arbetsliv (år 9). Veckan avslutas med öppet hus för föräldrar och syskon. Tidsperiod: v.43, 1 vecka i oktober innan höstlovet. Vem/vilka ansvarar för att aktiviteten genomförs: Rektor och all personal Tema goda relationer För att öka sammanhållningen, elevernas kunskap ordningsregler och planen mot kränkande behandling och diskriminering genomförs diverse aktiviteter så som klassens dag, samarbetsövningar mm. Hösten är en termin med fokus på värdegrund och vårterminen fokus på kunskaper Tidsperiod: Det är ett ständigt pågående arbete men med fokus under de första sex veckorna. Vem/vilka ansvarar för att aktiviteten genomförs: Rektor och all personal Aktiva föräldramöten För att vårdnadshavare skall få möjlighet att prata om olika värdegrundsområden genomför vi under våren aktiva föräldramöten. Där bjuder skolan in till aktuella värdegrundsområden. Områdena detta år kommer att vara: År 4 Läsintresse, bibliotekarie År 5 Vikten av att äta lunch 24-timmarsdygnet, Kostchef och skolsköterska. År 6 och 7 Datatid, ex spelberoendes förening, kurator och ungdomsarbetare År 8 och 9 Alkohol och droger, rektor, polis, kurator, ungdomsarbetare. Vid behov gör vi ändringar eller lägger in ett extra tema. Tidsperiod: På vårterminen, annars vid behov. Vem/vilka ansvarar för att genomföra aktiviteten: Rektor tillsammans med EHT personal. Idrottsdagar, klassens dag, arbetslagets dag För att upprätthålla god kamratskap och att vi är en skola genomförs idrottsdagar, respektdag, arbetslagets dag m.m. Tidsperiod: Hela året. Vem/vilka ansvarar för att genomföra aktiviteten: Rektor och all personal sida 11 av 15

12 Rutiner vid misstanke om kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier Om du misstänker att någon elev på skolan är utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier så kan du kontakta någon personal på skolan. All personal som arbetar på skolan har skyldighet att anmäla misstänkta kränkningar, diskriminering och trakasserier till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla misstanken till huvudmannen (ansvarig nämnd i Härryda kommun). Rektorn och skolans personal är sedan skyldiga att utreda de misstänkta kränkningarna, diskrimineringen eller trakasserierna. Om utredningen visar att en elev är eller har blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering så är rektorn och skolans personal skyldiga att upprätta en åtgärdsplan. På Djupedalskolan finns ett trygghetsteam som arbetar med att utreda kränkningar och även diskutera andra förebyggande åtgärder för att förhindra kränkningar. Medlemmar i trygghetsteamet är: Maria Dahl, Emma Eriksson, Maria Holmstrand, Anna-karin Siösteen, Mattias Rydén, Jani Korkiasaari, Ulf Axelsson, Helena Englund, Ali El- Awad, Kristina Edeland, Birgitta Lager. Skolans rutiner vid misstanke och kränkningar, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier är följande: Vid akut händelse, steg 1 Den personal som upptäcker en kränkning ska omedelbart reagera och ingripa. Lös och utred situationen själv eller ta hjälp av mentor/annan personal. Dokumentation skickas omedelbart per mail och löpande till ansvarig rektor för arkivering och vidarerapportering anmälan till huvudman. Dokumentera: Anmälan om kränkande behandling och skada/tillbud (den som löst situationen). Följ upp det inträffade inom en vecka (mentor eller den som löst situationen). sida 12 av 15

13 Vid upprepad misstänkt kränkning, eller som steg 2 Då en elev känt sig utsatt vid upprepade tillfällen eller situation (steg 1) ej är helt löst kallas trygghetsteamet in för att ha samtal, utreda och dokumentera. Den utsattes vårdnadshavare behöver vara informerad innan och under tiden. Rektor kontaktar trygghetsteam (2 st), som tillsammans med den utsatte eleven i detalj utreder vad som har hänt. Informera den utsatte om att detta inte får förekomma och att det ska åtgärdas. Personal följer upp efter en vecka sedan efter en månad för att se att kränkningarna har upphört och för att visa omtanke för elevens situation. Samtalet dokumenteras. Trygghetsteam (2 st) talar med den som utfört kränkningen. Om det är flera utövare har man enskilda möten istället för i grupp. Teamet förklarar att kränkningen måste upphöra omedelbart. Kränkningar är inte tillåtet enligt svensk lag och därför också olagligt på skolan. Därefter görs det upp en plan över hur problemen ska lösas Trygghetsteamet bestämmer en tid med eleven för uppföljning inom senast en vecka. Samtalet dokumenteras. Trygghetsteam informerar mentorer som tar kontakt med de inblandades vårdnadshavare samma dag och berättar vad som hänt. Efter att ha hållit uppsikt under en veckas tid, tar trygghetsteamet kontakt med de inblandade eleverna för avstämning och uppföljning. Eleverna hålls under uppsikt även fortsättningsvis. Dokumentation skickas omedelbart och löpande till rektor för arkivering och vidarerapportering till skolhuvudman. Använd blankett Anmälan till huvudman. Om kränkningarna inte upphört, steg 3 Rektor kallar elev och vårdnadshavare till ett möte på skolan där man upprättar en plan för att komma till rätta med problemet. Tid för uppföljning bokas in. Rektor gör en bedömning om det ska göras anmälan till socialtjänst eller polis. Tid för uppföljning bokas in. Samtalet dokumenteras (EHK). Om skolan inte klarar av utredning och åtgärder på egen hand, kontaktas UTK Härryda kommun. sida 13 av 15

14 Handlingsplan när elev utsätts för misstänkt kränkande behandling av en personal Händelsen anmäls till rektor av elev, vårdnadshavare eller personal. Rektor skickar anmälan till skolhuvudman. Vårdnadshavare informeras. Rektor utreder och vidtar åtgärder (kan ta hjälp av personalavdelning). Handlingsplan när vuxen utsätts för misstänkt kränkande behandling av elev Tillbudsanmälan i LISA skrivs av den utsatte vuxna. Rektor blir informerad och vidtar åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst). Vårdnadshavare blir informerade. Handlingsplan vid misstänkt kränkning och trakasserier på nätet Om nätkränkningarna har en koppling till skolan, om det exempelvis påverkar elevernas relationer, har skolan ett ansvar att reagera. Handlingsplanen är densamma som vid annan misstänkt kränkning. Rektor informeras. Dokumentation skrivs och skickas till rektor. Vårdnadshavare kontaktas. Rektor beslutar om åtgärder (ex. möte, polisanmälan, socialtjänst). Sker kränkningen på fritiden uppmanas vårdnadshavare att polisanmäla händelsen. Händelsen försöker lösas med de inblandade och deras vårdnadshavare. Rektor dokumenterar för arkivering och vidarerapportering till skolhuvudman. sida 14 av 15

15 Samverkan Eleverna deltar i kartläggningen av likabehandlingsplanen genom att dels besvara trivselenkät, skolinspektionens skolenkät, men även trygghetsvandringar och i goda samtal med de vuxna på skolan. Elevrådet är ett forum där eleverna deltar i utvärderingen av planen. Hur vi arbetar med vår plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling För att göra denna plan tillgänglig för fler kommer den göras i en mer lättläst version. I början av läsåret kommer mentor och rektor gå igenom innehållet i planen för att säkerställa att alla elever förstår innehållet i denna plan och även reda ut begrepp och stycken. Man kommer även lyfta planen på läsårets första föräldramöte och brukarråd. Planen kommer även i samtliga versioner läggas ut på skolans hemsida. Utvärdering av läsårets arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Detta läsårs plan mot kränkande behandling och diskriminering kommer att utvärderas löpande av trygghetsteamet. I slutet av hösten och våren kommer personalen svara på en enkät och på våren kommer elever svara på trivselenkäten. Även i de löpande samtalen med elever, vårdnadshavare och personal. sida 15 av 15